Studiens syfte har varit att undersöka hur förskollärare själva ser på betydelsen av den egna relationskompetensen och dess betydelse för relationsskapandet till barnen på förskolan. Ansatsen för studien är kvalitativ och empiriska data samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer med legitimerade och verksamma förskollärare. Studiens teoretiska utgångspunkt är relationell pedagogik vilket är ett teoretiskt synsätt där fokus ligger på mellanmänskliga relationers pedagogiska betydelse för utbildning. Resultatet visar att trygghet, aktiv- och emotionell närvaro samt en nyfikenhet för barns intressen, förmågor och tidigare erfarenheter är grundläggande för relationen mellan förskollärare och barn. Resultatet synliggör betydelsen av den pedagogiska relationen i förhållande till barns möjlighet till lärande och utveckling. Samtliga medverkande förskollärare uttrycker i resultatet att relationen mellan förskollärare och barn är helt avgörande för undervisningen och att detta är något som behöver arbetas mer med. Trots detta framkommer att pedagogiska relationer ges en liten- eller ingen plats alls i det systematiska kvalitetsarbetet.

This study is based on the variation theory where three primary school teachers have beeninterviewed about students' understanding of the equal sign, as well as how the teachers includethe equal sign in their daily teaching. During the study, some common critical aspects andmisconceptions are identified, that underlie students' understanding of the equal sign. The datacollection includes a test regarding the meaning of the equal sign, in which 67 studentsparticipated. The data collection also included three interviews with the primary schoolteachers aimed at the test and the critical aspects that formed the basis of this study. Somecritical aspects and misconceptions that emerged during the study were, among other things,that some of the students showed difficulties when the open statements did not follow the samestructure as the "reading direction". The students also showed more difficulty with the openended statements with the calculation method subtraction, than the statements with addition.Through the interviews, it emerges different methods that the class teachers work with, in orderto give the students the conditions to develop an understanding of the meaning of the equalssign. With the help of a test that the students had to do before the interviews, it turned out thatthe result was more positive than the teachers had expected. The teachers highlighted duringthe interviews how important it is to use different working methods and materials in teaching,in order to give the students the conditions to develop their relational understanding of the equalsign.

Flera elever saknar en större förståelse för att likhetstecknet symboliserar en relation mellan två uttryck, värden eller tal (Skolverket 2021). Tidigare forskning visar att läromedel kan stödja olika förståelser av likhetstecknet beroende på hur symbolen presenteras och beskrivs i olika sammanhang. Vidare visar forskningen att en bristande variation i hur likhetstecknet framställs i läromedel kan påverka elevernas förståelse av likhetstecknet. Studien syftar till att undersöka vilka typer av ekvationer som förekommer i fyra läromedel och i vilken omfattning, samt vilken förståelse för likhetstecknet eleverna ges möjlighet att utveckla i respektive läromedel för årskurs 1. För att genomföra denna analys används både kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys, vilket möjliggör en omfattande analys av de fyra läromedlen. Denna studie använder även en teori för läromedelsstudier med fokus på det funktionella perspektivet, som behandlar vad texten i läromedlen innehåller och vad den förmedlar till eleverna. För att förklara och analysera studiens resultat används ett begreppsramverk som inkluderar “standardiserade och icke-standardiserade ekvationer” samt “operationell och relationell förståelse”. Begreppsramverket fungerar som ett analysverktyg och kompletteras av ett analysschema för att samla in data och ge en djupare förståelse för resultaten. Nedan sker en redogörelse för studiens två frågeställningarna: - Vilka typer av ekvationer (standardiserade och icke-standardiserade ekvationer med addition och/eller subtraktion, samt olikhetstecken och obekanta variabler) förekommer i fyra läromedel och i vilken omfattning, dvs. i hur många övningar tränas var och en av dessa typer i respektive läromedel? - Vilken förståelse för likhetstecknet får eleverna förutsättningar att utveckla, med tanke på hur variationen mellan olika övningar, avseende olika typer av ekvationer, ser ut i respektive läromedel? Studiens resultat stämmer överens med tidigare forskning, där elever främst möter likhetstecknet i form av addition och/eller subtraktion. Dessutom utgjorde standardiserade ekvationer en hög andel av övningarna i de fyra analyserade läromedlen. Detta ger eleverna främst möjlighet att utveckla en operationell förståelse för likhetstecknet, där likhetstecknet ses som en symbol för att utföra en operation, snarare än en symbol för likhet mellan uttryck, värden och tal.

Syftet med denna kandidatuppsats är att utveckla en sociologisk förståelse av anknytning mellan vuxna samt att bidra teoretiskt till relationell sociologi och emotionssociologi. Studiens frågeställningar fokuserar på hur människor värderar och reagerar på anknytningsrelaterade interaktioner. Arbetet är dels teoretiskt, där anknytningsteori korsbefruktas med sociologisk roll- och handlingsteori, och dels empiriskt, där personer intervjuas om sina nära relationer. Empirin tolkas hermeneutiskt, vilket leder till att teoretiska antaganden ifrågasätts och att teorin revideras och kompletteras. Resultatet relateras slutligen till annan relevant teoribildning. En slutsats är att människor bedömer om omsorg kommer att ges på önskat sätt genom att utvärdera varandras förståelse för och vilja att spela sina roller som omsorgsgivare respektive omsorgstagare. Olika människor fokuserar då på olika aspekter, vilket ger dem olika anknytningsstilar och olika sätt att bygga positiva självbilder. Arbetet visar också hur anknytningsrelaterade impulser efter funktionell adaption kan motivera människor till att bland annat inleda och upprätthålla relationer.

Syftet med studien var att få kunskap om behandlare resonerar kring sitt arbete med ungdomar i ett drogmissbruk samt hur detta kan förstås som en pedagogisk praktik. Metodologiska utgångspunkten i studien utgick från en hermeneutisk kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer. Intervjuer genomfördes med fem olika behandlare på fyra HVB-hem på olika platser i Sverige. Med stöd av det relationella perspektivet har resultatet analyserats. Resultatet visade att respondenterna beskrev att de arbetade med relation, motivation och delaktighet samt att vara trygga och stabila vuxna till ungdomarna. Slutsatsen av studien tyder på att det är relationen och inte insatserna som är det viktigaste i behandlingen av ungdomar med drogmissbruk. Behandlingsarbete kan förstås som en pedagogisk praktik i och med att behandlarna utför ett förändringsarbete med ungdomarna genom att vara delaktiga tillsammans i en ömsesidig relationsprocess och använda målmedvetna beteenden som syftar till att stimulera ungdomarna till att delta i denna relationsprocess. / The aim of the study was how practitioners' reason about their work with adolescents with drug abuse and how this can be understood as an educational practice. The methodological starting point in the study was based on a hermeneutic qualitative approach with semi-structured interviews. Interviews were conducted with five different therapists at four HVB homes in different places in Sweden. Based on the relational perspective, the result has been analyzed. The results showed that the respondents described that they worked with relationship, motivation and participation as well as being safe and stable adults for the adolescents. The conclusion of the study indicates it is the relationship and not the program’s treatment that is the most important when treating adolescents with drug abuse. Treatment work can be understood as a pedagogical practice as the practitioners carry out a change work with the adolescents. This by participating together in a mutal relationship process and using purposeful behaviors aimed at stimulating the adolescents to participate in this relationship process.

The aim of the study is to develop knowledge about what employees in communication agencies and its customers perceive as central to the relationship. The research questions are: What do communication agencies experience as central to the relationship with customers? and What do customers experience as central in the relationship with communication agencies? Based on Social Exchange Theory (SET), supplemented with Behaviorally Driven Relationship Marketing Theory (BRM), we have investigated what is central in the communication agency– customer. As a basis for achieving our goal, we have in total conducted semi-structured interviews with nine people, six people from a communication agency and three of their customers. We have interviewed employees from both a communication agency and from customers to achieve a more nuanced view of the research problem. In our thematic analysis of our interview transcripts we found the concepts Phases in the Relationship, View of the Relationship, and Cooperation as central aspects. Through these aspects we illustrate the respondents' perceptions of what is central in the relationship. The study's results indicate that the longer the relationship is, the better the cooperation gets, which enables both parts possibilities to achieve desired product. In addition, a crucial part of this seems to be the start up phase and an equal view of the relationship. Furthermore, an ongoing relationship should be characterized with trust, commitment and two-way communication.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att belysa flerspråkiga gymnasieelevers perspektiv på läsning av skönlitteratur i skolan. Detta görs mot bakgrund av forskning kring ungdomars läsvanor, läsmotivationsforskning, aktuella styrdokument samt utifrån ett sociokulturellt perspektiv. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes fem elevintervjuer i årskurs tre på ett studieförberedande gymnasieprogram. Samtliga elever läser svenska som andraspråk. Intervjuerna är inspirerade av livsberättelseansatsen och har fokus på elevernas läsarhistorier. Resultatet av intervjuerna visar att elevernas erfarenheter av att läsa skönlitteratur i skolan varierar. Den undersökta elevgruppen har av sina föräldrar hört fiktiva berättelser som barn. Studien visar att eleverna uppfattar att det har påverkat dem på olika sätt, bland annat genom deras läsarliv. Elevernas erfarenhet av att läsa skönlitteratur i gymnasieskolan styrs av både plikt och tid, till skillnad från att läsa böcker under tidigare skolår. Studien visar också att lärarens engagerade ledarskap och ett positivt samspel är av betydelse för läsandet och deras personliga utveckling. Sett ur lärarperspektivet bör tid för läsning av skönlitteratur omvärderas, då forskningen har visat att läsning av skönlitteratur gynnar studier i andra ämnen men även individers sociala utveckling och delaktighet i samhället. / The aim of this qualitative study is to examine multilingual upper secondary school pupils’ perspectives on fiction reading at school. This is done with the background of research on young peoples’ reading habits, reading motivation research, current control documents, and from a socio-cultural perspective. To answer the aim of the study and the questions at issue five interviews with pupils in their third year of university preparatory program were carried out. All the pupils study Swedish as a second language. The interviews are inspired by their lifestories and are focused on the pupils’ reading experiences. The result of the interviews shows that the experiences of fiction reading at school vary. The tested group has heard real stories but also fictitious ones from their parents as children. The study has shown that the pupils apprehend that it has affected them in different ways i. e. by their reading life. The pupils’ experiences of reading fiction in school is governed by both duty and time, compared to reading books during earlier years. The study also shows that teacher’s commited leadership and a positive interaction are important for their reading and personal development. From a teacher’s perspective, time for reading of fiction should be revalued, since research has shown that the reading of fiction promotes studies in other subjects but also an individual’s social development and participation in society.

<p>This thesis is an explorative excursion into the concept of place creation and place construction. It departures from the way place is discussed within both relational theory and humanistic geography. In pace with changes in the local economy and re-structure of the agricultural sector, the Swedish island, Öland, has gone through changes which has given new perspectives on place and the distinctiveness of single places. These changes have assigned new roles for single places and the processes of place creation and place construction takes new paths in these changes.</p><p>The study focuses on three major research questions:</p><p>• How is place created?</p><p>• How are processes of place creation manifested on Öland?</p><p>• What role does the distinctiveness of particular places have for tourism and entrepreneurship on the island Öland?</p><p>The approach to these questions is explorative. Place is studied as a concept which both reflects and influences processes of change in relation to other places and different actors, people and organizations. In this study, place creation is analyzed in relation to changing economic, social and cultural aspects. People’s actions in a certain place or in different places affect place transformation and creation of place just as changes in the national and global economy do. The different images people have of a certain place and their actions in this place are affected by relations to other places and cultural values, identities, global trends and the overall economy. This plays a vital role for place creation and how distinct places are constructed. This study explores these processes on Öland through three different projects or case studies. Methodologically, I have a qualitative approach to my research questions and the case studies are based on interviews, observations and analyses of marketing material, information material, texts and pictures.</p>

This thesis is an explorative excursion into the concept of place creation and place construction. It departures from the way place is discussed within both relational theory and humanistic geography. In pace with changes in the local economy and re-structure of the agricultural sector, the Swedish island, Öland, has gone through changes which has given new perspectives on place and the distinctiveness of single places. These changes have assigned new roles for single places and the processes of place creation and place construction takes new paths in these changes. The study focuses on three major research questions: • How is place created? • How are processes of place creation manifested on Öland? • What role does the distinctiveness of particular places have for tourism and entrepreneurship on the island Öland? The approach to these questions is explorative. Place is studied as a concept which both reflects and influences processes of change in relation to other places and different actors, people and organizations. In this study, place creation is analyzed in relation to changing economic, social and cultural aspects. People’s actions in a certain place or in different places affect place transformation and creation of place just as changes in the national and global economy do. The different images people have of a certain place and their actions in this place are affected by relations to other places and cultural values, identities, global trends and the overall economy. This plays a vital role for place creation and how distinct places are constructed. This study explores these processes on Öland through three different projects or case studies. Methodologically, I have a qualitative approach to my research questions and the case studies are based on interviews, observations and analyses of marketing material, information material, texts and pictures.

Syftet med denna uppsats var att få en ökad förståelse och kunskap för hemtjänstpersonalens upplevelse av mötet med kunderna utifrån aspekterna kvalitet, tid och makt. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex personer som arbetar inom hemtjänstverksamheten. Studiens resultat har analyserats och tolkats utifrån teorierna socialkonstruktionism och roll­teori samt begreppet relationell makt. Resultaten visar att tiden är central i mötet mellan hem­tjänstpersonal och kunder då den inverkar på när och hur länge insatserna ska utföras. Lyhörd­het och att utgå från kundens behov och önskemål definieras som god omsorgskvalitet medan maktförhållandet växlar mellan hemtjänstpersonal och kund utifrån varje unikt om­sorgs­möte. För att få en ökad förståelse och kunskap för hemtjänstpersonalens upplevelser av mötet med kunderna behöver aspekterna kvalitet, tid och makt belysas och analyseras i en och samma kontext. Resultaten visar att de tre aspekterna samverkar i mötet och analysen med­verkar till att nå en djupare förståelse för hemtjänstpersonalens upplevelser. / The purpose of this study was to gain a deeper understanding and knowledge of home based care giver´s experiences of the encounter with clients from three perspectives: quality, time and power. We conducted a qualitative interview study with six people working in home based care. Our results have been analyzed and interpreted by the theories social construc­tionism and role theory and the concept of relational power. The results of the study demon­strate that time is central for the encounter between home care giver´s and clients affecting both when and how long the care should be performed. Responsiveness and putting the client´s needs in focus are defined as good quality of care, while the power relationship between home care givers and clients changes between each unique encounter. To get a deeper understanding and knowledge of home care givers experiences of the encounter with clients the three aspects: quality, time and power, needs to be highlighted and studied in the same context. The results demonstrate that the three aspects interact in the encounter and analyzing these together creates a deeper understanding of home care giver´s experience of the encounter.