The main subject of this work is to enlighten the complexity of students’ motivationin social science, with a base in ideologies such as pragmatism, cognitivism, andsocio-cultural. First, there is a brief introduction of our own experiences and thoughtsduring our teacher training, and why we chose this subject. A big part of this report isthe relationship between students and teachers, and how we as future teachers areresponsible for creating an encouraging environment for our students. The methodthat has been used is interviews with six different teachers that are currently workingin middle school. All teachers have at least ten years’ experience of teaching, but notall of them have social studies as their main subject.The work is based on previous Dewey, Piaget, and Vygotsky research. We havechosen these three researchers as they all play an important role in how we createmotivation through cooperative learning. Dewey stands for the practical perspective,Piaget stands for the cognitive process that takes place in the student, and Vygotsky'sideology explains the interaction between individuals.In the last part of this work, we discuss the answers we received in our interviewsand connect them to our previous research. Our goal is to create a clear view for thereaders of how relational pedagogy affects students’ motivation. In the last part, wewill give our thoughts on this subject and for future research.

Syftet med denna studie är att ta del av förskollärares upplevelser och erfarenheter av etisk stress i förskolans verksamhet. Med hjälp av denna studie hoppas vi på att öka medvetenheten och skapa kunskap om den etiska stressen inom förskoleverksamheten och dess befintliga roll. Studien tar sin utgångspunkt i ett relationellt pedagogiskt teoretiskt perspektiv där det empiriska materialet har samlats in från sex olika förskollärare och med hjälp av en semistrukturerad intervju och fem strukturerade intervjuer tagit reda på deras erfarenheter och upplevelser av etisk stress. För att få ett så brett perspektiv som möjligt har vi valt olika förskolor med varierande antal barn och avdelningar samt att förskollärarna kommer från olika bakgrunder och med olika många års arbetslivserfarenheter inom yrket. Materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys för att hitta gemensamma teman som kan hjälpa oss att besvara våra frågeställningar och forskningsfråga. Studiens resultat visar hur de sex deltagande förskollärare beskriver etisk stress och hurdana erfarenheter de har från situationer som bidrar till etisk stress i sitt arbete utifrån dessa fyra teman:  Tid, vårdnadshavare, organisation/ledning och arbetslag. Därmed bidrar vår studie med viktig praktisk och konceptuell kunskap som kan vara av nytta till förskollärarens profession.

Engagemang är ett begrepp som ofta knyts an till förskollärares profession, men är ett forskningsområde som är relativt outforskat. Syftet med studien är därför att undersöka hur förskollärare och rektorer ser på innebörden av att vara engagerad och vilka förutsättningar som behövs för att engagemang ska uppnås i deras dagliga arbete. Studiens syfte besvaras utifrån frågeställningarna ”Vad är en engagerad eller oengagerad förskollärare enligt förskollärare?”, ”Vad är en engagerad eller oengagerad förskollärare enligt rektorer?” och ”Vilka förutsättningar behöver förskollärare för att engagemang ska uppstå enligt förskollärare och rektorer?”. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där empirin utgörs av intervjuer med förskollärare och rektorer i två kommuner. Analys av empirin utgår från tre teoretiska utgångspunkter; känsla av sammanhang, relationell kompetens och tyst kunskap. Frågeställningarna och materialet visar att det finns viss samsyn på vad engagemang och oengagemang är mellan förskollärare och rektorer. Studiens empiri pekar på att förutsättningarna för engagemang ses på olika sätt av förskollärare, rektorer och viss skillnad finns även mellan kommunerna. Resultatet indikerar också att förskollärare fokuserar på engagemang ur ett helhetsperspektiv där relationen mellan kollegor anses vara en viktig förutsättning. Rektorer riktar fokus på den individuella prestationen och professionalism, det innebär att olika förväntningar och förutsättningar finns för att tolka förskollärares engagemang i förskolan.

Sammanfattning/Abstract Retzlaff, Kajsa (2022). Att vända på alla stenar. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Detta arbete försöker synliggöra hur processen med en pedagogisk utredning ser ut, vilka insatser som föreslås på de olika nivåerna och vilket mandat specialpedagoger upplever sig ha från rektor. Den visar också hur elever beskrivs i pedagogiska utredningar.  Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att synliggöra hur processen går till när specialpedagogen får i uppdrag av rektor att påbörja arbetet med att skriva en pedagogisk utredning. Om de upplever sig ha mandat från rektor att skriva det de ser, vilka åtgärder som föreslås på individ-, grupp- och skolnivå och hur olika svårigheter beskrivs i skriven text. • Hur ser processen ut när pedagoger skriver en pedagogisk utredning? • Vilka insatser föreslås på de olika nivåerna (individ, grupp och skola)?  • Hur beskrivs elever i de pedagogiska utredningarna? Teori Den teori som ligger till grund för detta arbete är stämplingsteorin och specialpedagogiska perspektiv så som relationellt och kategoriskt perspektiv, dilemmaperspektivet och KoRP. Metod Den vetenskapliga metod som har använts är en induktiv, kvalitativ ansats där hermeneutik utgör grunden. Studiens empiri består av 15 granskade pedagogiska utredningar och 4 semistrukturerade intervjuer. Resultat Specialpedagogen får ofta det övergripande ansvaret för de pedagogiska utredningarna. Under utredningens gång så sker samarbete med undervisande lärare, elev, föräldrar och det förekommer att andra professioner tillfrågas. Kollegor kan ibland vara bollplank. Texten som skrivs samman ska vara subjektivt skrivet, värderingsfritt och återberätta det som lärare, 4föräldrar och elev sagt och det ska inte upplevas som kränkande av eleven. Själva processen att ta sig an arbetet skiljer sig åt och det gör också sättet att skriva på. Specialpedagogerna skriver rekommendationer främst på grupp- och individnivå men det saknas rekommendationer helt på skolnivå, även fast specialpedagogerna upplever att de har mandat av rektor att skriva det de ser. Vidare upplever de att det är få som läser utredningen när den är färdig. Specialpedagogiska implikationer Rektor ger ofta ansvaret för pedagogiska utredningar till specialpedagogen. Det är ett arbete som skyndsamt ska utföras. Det som ska utredas är hur skolans lärmiljö ska anpassa sig efter de elever som skolan har och hur eleven ska nå kunskapskraven. Arbetet bör utföras noggrant och objektivt där elevens historia berättas. I bedömningsdelen skriver specialpedagoger rekommendationer på individ- och gruppnivå men det saknas rekommendationer helt på skolnivå trots att de upplever att de har mandat från rektor. Något som tillkommit på senare tid är att föräldrar kan höra av sig till skolan i syfte att få en neuropsykiatrisk diagnos. För att barn- och ungdomspsykiatrin vill att en pedagogisk utredning är gjord innan barnet blir mottagen för en utredning. Specialpedagogerna i detta arbete berättade att de upplever att ingen eller att det sällan är någon läser det de skrivit.

We chose to write about how and what after-school teachers can do to create security and trust in students. We chose to have our focus on the breaks because that is where it is easier for us to see that the after-school teacher can create security and trust in the students. In this essay, "Leaderships on the breaks - A quality study about after-school teachers work with safety and trust", we have described how after-school teachers can contribute to safety and trust in students during breaks. In our previous research, we will describe our selected theories, relational pedagogy, conversation analysis, coexistence skills and how security and trust can be achieved. Later in our analysis, we will address responses we have received from interviews and observations we have made. We will conclude with a discussion of how all the material we have collected relates to our questions and how they could be answered.

Syftet med studien var att bidra till en djupare förståelse för de uppfattningar elever i årskurs 1-3 har om likhetstecknet i matematik. För att behandla studiens syfte och frågeställning genomfördes datainsamlingen genom två olika metoder, vilka bestod av ett skriftligt test samt semistrukturerade intervjuer. Studien genomfördes i en klass i årskurs 2, där 16 elever genomförde testet, varav fem elever även deltog i intervjuer. För att analysera studiens data genomfördes, dels en analys av testresultaten och dels en kvalitativ innehållsanalys av intervjuerna, vilket resulterade i två teman. Studiens resultat presenteras under dessa två teman, vilka benämns som operationell aspekt respektive relationell aspekt. Operationell aspekt innebär att likhetstecknet uppfattas som en signal för att utföra en beräkning eller förenkling. Den relationella aspekten innebär att eleven uppfattar likhetstecknet som en signal för en jämviktsrelation mellan höger- och vänsterled. Studiens resultat visar att en övervägande del av eleverna som deltagit i studien har en operationell uppfattning om likhetstecknet, vilket innebär att det finns ett övervägande fokus på att det är en beräkning som ska utföras. Det tyder på att en stor andel av eleverna som deltog har en ofullständig förståelse för matematisk likhet som på olika sätt visar sig i elevernas uppfattningar om likhetstecknet. Slutligen belyser studien komplexiteten kring elevers uppfattningar om likhetstecknet och visar på vikten av att undersöka detta vidare, för att kunna bidra till elevers förståelse och lärande på ett sätt som främjar deras matematiska framgångar.

This study by the name “To be or not to be in dialogue with the world” is based on our interest in Biesta´s theories, more specifically about relational pedagogy. The empirical material consists of 21 public lessons in visual arts for high school taken from lektionsbanken.se. Through a qualitative text analysis we wanted to answer the questions: What functions does the lessons have that are described in the lesson plan? What opportunities to exist in the world in an adult way emerge? And lastly what research space is there for the student. In our result we have been able to shed light on how three teaching functions which Biesta calls qualification, socialization and subjectification, are expressed in our 21 public lessons, and then discuss what pedagogical implications it may have if one of these three functions becomes dominant in a lesson. Based on this we have used Biestas theory about a communicational gap where learning takes place, which involves risktaking.  In the space Biesta calls the gap which is a spectrum between – world destroyer and self destroyer on extreme opposite ends, it is recommended for both teachers and students to try to stay in the middle zone where we as humans can be in dialogue with the world in an adult way. In order for teachers to work with Biesta´s positive view of risk, great demands are placed on teachers who need courage to let go and let the risk take its place in their teaching. One way to work with risk and practice this is to put more focus on the process instead of on the result and the end product, which can become a problem in a goal-oriented school.

Vårt syfte med studien är att undersöka och analysera samtalsämnen som kommer upp under bildskapande aktiviteter i förskolan, samt relationen mellan barn-bildmaterial och förskollärare-bildmaterial inspirerade av ett sociomateriellt perspektiv. Då den forskning vi läst mest handlar om den färdiga produkten inom bildskapande aktiviteter vill vi inrikta oss på samtal under bildskapande aktiviteter. Detta gör vi inspirerade av ett sociomateriellt perspektiv då vi inte sett detta tidigare. För att analysera använder vi oss förutom det sociomateriella perspektivet även av begreppen relationell materialism och aktörsskap. Vi använder oss av kvalitativ metod i vår observation då vi har intresse för olika innebörder, tolkningar och meningsskapande som människor i ett specifikt sammanhang är aktörer i. Det vi har sett i våra observationer är att samtalen mest handlar om det konkreta bildskapandet. De vanligaste aktörerna var samspelare vilket stärker synen om att bildaktiviteter är en viktig arena för samspel. Vår slutsats är att vuxnas närvaro och delaktighet i bildskapande verksamhet tillför inspiration och möjlighet till utveckling, men förutsatt att förskollärarna har kunskap och eget intresse.

Det övergripande syftet med arbetet är att undersöka den relation som kan tänkas konstrueras i mötet mellan text och mottagare genom skolans skriftliga omdömen. Det mer precisa syftet är att ta reda på om skriftliga omdömen, trots sin instrumentella natur och standardiserade utformning, även rymmer en social och mellanmänsklig dimension. I arbetets metodavsnitt görs en textanalys av 72 autentiska skriftliga omdömen. Genom en textanalys kartläggs texternas interpersonella struktur, och med ett deduktivt förhållningssätt tolkas sedan resultatet utifrån ett relationellt perspektiv på utbildning. I textanalysen framkommer att värdeord är vanliga i de skriftliga omdömena och att de främst används för bedömning av elevers sociala förmågor och färdigheter. Värdeorden speglar vidare en pedagogisk diskurs med tydliga influenser av en socialt orienterad skola, där bedömningar av elever tenderar att innefatta även deras personlighet och karaktär. Texterna är också påverkade av diskursen om kunskapseffektivitet och en mätbar skola, vilket mestadels skrivs fram som siffror eller poäng i de skriftliga omdömena. Mot bakgrund av relationell pedagogik och Martin Bubers tankar om den relationella människan, granskas hur texterna knyter an och relaterar till eleverna. Resultatet visar att de skriftliga omdömena har låg potential att skapa de genuina möten som enligt ett relationellt perspektiv på utbildning är avgörande för att utveckling och lärande ska ske. Texterna uppvisar visserligen tydliga relationella intentioner, men dessa snarare hindrar än främjar ett fruktbart möte mellan text och mottagare med anledning av sin fokus på elevernas sociala färdigheter. I arbetets avslutande del föreslås hur relationell pedagogik, beskrivet som ett pedagogiskt förhållningssätt, skulle kunna utgöra ett alternativ till hur man tänker kring de skriftliga omdömena i skolan.

Syftet med studien är att studera pedagogers olika förhållningssätt gentemot barn och hur barn i sin tur kan agera utifrån hur de blir be bemötta av pedagoger i förskolan. Problemställningen i studien är att barn kan bli påverkade av pedagogers förhållningssätt och som kan leda till svårighet i barns kommunikation och relationer till andra individer. Metoden utgår från observationer och intervjuer där två pedagoger förhåller sig olika till barnen. Resultatet av studien visar hur pedagogernas olika förhållningssätt påverkar barnen i deras relation till andra individer.Textens fokus utgår från relationen mellan pedagog och barn samt barn och barn med teoretisk utgångspunkt i relationell pedagogik. Relationell pedagogik innebär att det är kommunikationen och mötet mellan individer som är centralt i utveckling av kunskap och färdigheter. Centrala begrepp i studien är attunement, relationskompetens, relationsnät, omsorgsetik och edu-care. Studien är ingen guide till hur den ”rätta och goda ” pedagogen förväntas vara utan för att påvisa hur pedagogers olika förhållningssätt kan påverka barns relation och kommunikation med varandra.