Syftet med denna kvalitativa studie är att genom lärares berättelser belysa hur undervisningen i skolans tidiga år skapar förutsättningar för en relationell förståelse av likhetstecknet. Hur introducerar och utformar lärare undervisning som handlar om likhetstecknet i matematikundervisningen i skolans tidiga år så att relationell förståelse av tecknet kan uppnås. Sex halvstrukturerade intervjuer genomfördes med verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1. Med hjälp av det teoretiska ramverket variationsteorin analyserades sedan det insamlade materialet. Resultatet går att koppla till centrala begrepp inom variationsteorin. Från lärarnas beskrivningar går det tydligt att se att det överensstämmer med tidigare forskning om lärandeobjektet och gällande styrdokument. Studien visar att det finns en stor utmaning för lärarna att lyckas skapa en relationell förståelse av likhetstecknet. / <p>Matematik</p>

Lågaffektivt bemötande är en metod som används för att handskas med situationer som kan uppfattas som problematiska och problemskapande. I följande studie får läsaren ta del av en litteraturgranskning om framställningen av begreppet lågaffektivt bemötande. I studien beskrivs innebörden av lågaffektivt bemötande samt forskning och metoderna bakom begreppet. Studiens syfte är att undersöka lågaffektivt bemötande i relation till förskolans läroplan och skildringen av barn. Detta med avstamp i den relationella pedagogiken, individperspektivet samt det kategoriska perspektivet. Den litteratur som analyserats och som ligger som underlag för denna studie är läroböcker som samtliga behandlar ämnet lågaffektivt bemötande. Studien bestå av en kvalitativ analys på innehållet i litteraturen och en induktiv ansats har brukats för genomförandet av analysen. Resultatet visar på tre generella teman i den utvalda litteraturen, vilket mynnade ut i förskollärarnas ansvar, framställning av lågaffektivt bemötande samt framställning av barn. Slutsatserna visar att barn skildras utifrån utvecklingsstadier och som sårbara och beroende av vuxna, personalens gedigna ansvar i förskolan samt strävan att presentera lågaffektivt bemötande som en allt-i-allo metod som är färdig att föra över till många olika verksamheter och sammanhang.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur elevhälsan och undervisande pedagoger samverkar samt vad som är föremål för denna samverkan. Med undervisande pedagoger avses utbildade lärare i åk 1-9 vars primära uppdrag är att leda och undervisa klasser. För att undersöka forskningsfrågorna valdes semistrukturerade gruppintervjuer som metod där 16 informanter intervjuades vid fyra olika tillfällen. Intervjuerna gjordes inom loppet av tre veckor och genomfördes i två olika kommuner. Resultaten sammanställdes och analyserades sedan med hjälp av fenomenografiskt perspektiv och ramfaktorteoretiska tankar. Informanterna upplevde att det fanns strukturer för samverkan i de kommuner där de hade sin anställning. Inom dessa strukturer varierade dock arbetssättet där samverkan beskrevs som både formell och informell. Vissa av strukturerna upplevdes som ineffektiva och i behov av förändring medan andra samverkansformer upplevdes som utvecklande för verksamheten. Ofta upplevdes informell samverkan som mer givande än formell. Strukturerna gällande samverkan med elevhälsan upplevdes inte påverka effekten av arbetet i lika hög grad som kompetens och personlighet hos de individer som besitter de olika professionerna i elevhälsan. Specialpedagog och kurator beskrevs som de professioner med vilka pedagogerna upplevde mest samverkan. Individperspektivet var det vanligaste beskrivna samverkansområdet i kombination med måluppfyllelse. Det fanns dock exempel på främjande arbete avseende trygghet och studiero samt insatser som adresserade grupp och miljö snarare än inivid.

Studiens syfte är att undersöka förskollärarens syn på kommunikationens och samspelets betydelse i mötet med förskolebarn. Den avser att undersöka vad det finns för möjligheter och om det finns några hinder för kommunikation och samspel. Studiens forskningsfrågor är följande: Vad innebär samspel och kommunikation enligt förskolläraren? Hur beskriver förskolläraren sitt förhållningsätt gentemot barnen gällande kommunikation och samspel mellan förskollärare och barn?Vidare undersöks begreppet relation, vad innebär en god relation enligt förskolläraren? Studien sker med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer är metoden. Fyra förskollärare intervjuas. De teoretiska utgångspunkterna som genomsyrar studien är det sociokulturella perspektivet och den relationella pedagogiken. Resultatet visar en ny definition på vad kommunikation kan vara för något. Begreppet lyssna är en kommunikation, likaså är kommunikation också lyssnandet. Relationer mellan förskollärare och förskolebarn anses vara väldigt viktigt och även förskollärarens förhållningssätt. Kommunikation och samspel hänger ihop, att man har ett genuint intresse för den andra. Resultatet visar även att kommunikation kan ske på olika sätt, inte enbart verbalt. Synen på samspel är likvärdiga vilket diskuteras varför det kan vara så. Att vara förskollärare krävs det att du förhåller dig till något i arbetet tillsammans med barnet och det är viktigt att vara välförankrad i förskolans läroplan, att motivering ska finnas till varför du väljer att göra på ett visst sätt. Resultatet visar även vikten av förskollärarens förhållningssätt och att bygga goda relationer, det vill säga ”hur får jag kontakt med dig”?

Skolans bemötande och anpassningar har en avgörande roll för hur elever med funktionsnedsättningen adhd klarar sin skolgång. I och med att problematiken är av varierande art är betydelsen av kartläggningar, uppföljning och utvärderingar extra viktiga för den här elevgruppen. Elever med adhd får ofta läs-och skrivsvårigheter pga. sina koncentrationssvårigheter. Det har också visat sig att adhd och dyslexi är en relativt vanlig kombination. Insatser för läs-och skrivinlärningen görs ofta under de tidigare skolåren och därför har studiens syfte varit att ta reda på vilka strategier och metoder som används under de senare skolåren för att motverka elevernas läs-och skrivsvårigheter och främja inlärningen. Metoden som har använts är den kvalitativa intervjuformen och urvalet består av fem intervjuer med speciallärare och specialpedagoger på skolor i tre olika kommuner. Resultatet visar att respondenterna bedömer de insatser som görs i förhållande till ett relationellt perspektiv. De menar också att det är av betydelse hur lärmiljön och de individuella anpassningarna utformas för att eleverna ska utvecklas och klara sin skolgång. Det visar sig i resultatet att när man har lyckats utforma gemensamma strategier och metoder har det varit framgångsrikt för den här elevgruppen som är beroende av struktur och tydlighet. I resultatet synliggörs också hur det kategoriska synsättet fortfarande dominerar, framförallt på högstadiet, då insatser oftast sker utanför det ordinarie klassrummet. Det pågår dock arbete på samtliga skolor för att hitta lösningar för att eleverna ska känna sig inkluderade. En tydlig och stark ledning anses vara av vikt för att utvecklingsarbetet ska kunna drivas.

Elevers matematiska förmåga kan delas in i instrumentell och relationell förståelse. Tidigt i skolåren vill man att elever ska nå den relationella förståelsen. En viktig del i matematikundervisningen är förståelsen för likhetstecknets innebörd. Att eleverna har förståelse för hur de kan använda likhetstecknet och varför det används som det gör påverkar deras vidare förståelse inom flera områden i matematiken. Det är av vikt att den introduceras tidigt men även att undervisningen av likhetstecknet inte slutar i de tidigare åren, elever behöver fortsatt undervisning om likhetstecknets innebörd i olika kontext. Lärare som gör valet att använda ett specifikt läromedel i sin matematikundervisning behöver vara medveten om hur en lärobok är uppbyggd och vilka förutsättningar den ger elever att utveckla relationell förståelse. I denna studie har uppgifter som rör likhetstecknets betydelse analyserats utifrån variationer av uppgifter som främjar den relationella förståelsen. Studien visar att eleverna tidigt i läroböckerna möter definitionen på likhetstecknet samt likheter och olikheter. Studien visar att elever som övar på och utmanas med alla uppgifter i läroboken får en god förutsättning för att utveckla förståelse för likhetstecknet i olika kontexter. Förutsättningarna blir mer begränsade för de elever som inte hinner eller av annan orsak inte får möjlighet att lösa alla uppgifter i böckerna. / <p>Matematik</p>

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma musiklärare upplever att ämneslärar­utbildningen i musik korrelerar med den yrkesmässiga vardagen i fråga om förvärvandet av nödvändiga kompetenser i att skapa goda och trygga lärandemiljöer samt hur verksamma musiklärare arbetar för att utforma lärandemiljöer som möjliggör lärande. I studien har data samlats genom ljud- och videoinspelade semi-strukturerade intervjuer med sex verksamma musiklärare inom grundskola, kulturskola och gymnasieskola. Studien har genomsyrats av, och resultat har analyserats och tolkats med hjälp av, teorier kring relationell pedagogik. De resultat som framkommit i studien ger en bild av att lärandemiljöer är ett svårdefinierat begrepp samtidigt som lärare är överens om de mest väsentliga delarna rörande lärandemiljöer; att utmana eleverna utifrån deras egen nivå, att ha goda relationer till sina elever samt att skapa goda förutsättningar för det sociala samspelet i musikklassrummet. I studiens resultat framkommer även att informanterna upplever att de relationellt betingade kunskaperna är något de lärt sig främst i arbetet snarare än i lärarutbildningen medan de ämnesdidaktiska kunskaperna är något som lärarutbildningen tycks ha förmedlat framgångsrikt. Hur detta kan komma sig – att de relationsbetingade kunskaperna upplevs undermåliga då lärarutbildningen innehåller kurser som behandlar just detta ämne – fyller en stor del av den avslutande diskussionens innehåll.

The study presents how school leaders think about relational work within the school (teacher-student), that is, interpersonal meetings in the school and what significance they think they have for students' schooling. The focus is on the relationship between teacher and pupil and on the social climate, where attitudes and approaches that permeate the business is in focus. We have also investigated the principal's responsibilities and the views of pupils with school difficulties. Topics that are raised in connection are attitudes and thoughts about individual and general accommodations and what significance socio-economic background can have for the student's school situation. The study is qualitative with interview as method. The study involved 5 school leaders who are all educated and have worked a long time whithin the schoolsystem. As a theoretical starting point, we have been partly inspired by Bronfennbrenner's (1979) ecological systems theory is about how different people and things in the student's microsystem affect their development. We have been inspired by a phenomenographic approach in interpreting the results to explain and analyze the thoughts and opinions that are the same and different. The results of the interviews indicate that relational work within the school (teacher-student) is considered to be important for student' schooling, but that there are factors that sometimes make this work more difficult. Some difficulties described are the teachers' workload and inexperienced or untrained teachers. Furthermore, the interviewees see that there is a great responsibility of the principals and how they lead the school both organizationally and by creating a school culture and a good social climate. The interviewees also describe that teaching outside the classroom can sometimes be needed, but it must not be a permanent solution. After the results we discuss the thoughts and experiences that emerged in the interviews through the previous research is presented. The conclusion is that more collaboration is needed between different professions within the school but also with other authorities. The workload of teachers and principals needs to strike a balance so that relational work within the school (teacher-student) can take as much space as the work towards knowledge acquisition. Also, the we need educated teachers who can do this.

Elevers upplevelse av trygghet visar sig fortsätta minska enligt Skolinspektionens årligaskolenkät. Detta är främst synligt bland niondeklassarna. Vår uppsats ämnar beskriva ochanalysera hur skolkuratorer arbetar med våldshändelser i högstadieskolor. Vad för typ avvåld som beskrivs samt vas skolkuratorer upplever möjliggör och försvårar möjligheten tillsamverkan internt och externt. Vi bad skolkuratorer i Stockholm samt Västra Götaland attskriva ett kort narrativ om en valfri våldshändelse från deras aktuella arbete. Dessa narrativvalde vi sedan att analysera med en riktad innehållsanalys. Vi fick få respondenter och kandärför inte dra stora slutsatser utifrån vårt resultat. Skolkuratorerna beskriver oftast attvåldet sker under upptrappning utan de vuxnas kännedom. De vuxna får reda på händelsen i“krisläge”. I de fall där skolkuratorn upplever att arbetet kring våldet går bra beskrivs en godrelation mellan vuxna och ungdomar i skolan. Med god relation till elever blir den externaoch interna samverkan lättare. I dessa fall syns också god relation personal emellan samtmed externa kontakter så som polis och socialtjänst. Trots att skolkuratorerna hade väldigtlika utgångsläge med att berätta om en våldshändelse så är varje berättelse unik, med detsagt så kunde vi lätt finna liknande övergripande teman.

Denna uppsats undersöker hur förskolepedagoger ser på lek i egenskap som observatör och som aktiv deltagare med barnen. Därtill undersöks det hur intersubjektivitet och ett autentiskt lekfullt förhållningssätt kan påverka relationen mellan barn och vuxen, samt hur detta kan ha en inverkan på barnets sociala utveckling och känsla av välbefinnande.  Studien är genomförd med en kvalitativ metod där jag har intervjuat fyra förskollärare i ett förskole-område söder om Stockholm. Analysens teoretiska utgångspunkt är det relationella perspektivet som fokuserar på det mellan- mänskliga och subjektiva i samvaro och samverkan med varandra. Ett av flera fokusområden är att se hur det subjektiva utbytet sker mellan parter, både känslomässigt inom sig men också till andra, via “mellanrummet”. Resultatet visar ett intranät av relationer och åverkansfaktorer som påverkar en pedagogs lekfullhet och hur lek och relation mellan pedagog och barn kan utvecklas och visa sig. Resultatet utifrån pedagogernas perspektiv talar för att barn vill ha och önskar sig lekfulla pedagoger att kunna leka med utöver sina kamrater. Vinningarna blir många för både vuxna och barn. Vuxna får en mer givande arbetsdag och med goda relationer och barnen likaså. Utöver det får barnen en trygg och rolig vistelse på förskolan som i sin tur gynnar barnets sociala och akademiska utveckling. / This essay examines how preschool educators view play as an observer and as an active participant with the children. In addition, the essay investigates how intersubjectivity and an authentic playful approach can affect the relationship between child and adult, and how this can have an impact on the child's social development and sense of well-being. The study was carried out with a qualitative method where I interviewed four preschool teachers at a preschool area south of Stockholm. The theoretical starting point of the analysis is the relational perspective that focuses on the interpersonal and subjective in togetherness and interaction with each other. One of several focus areas is to see how the subjective exchange takes place between parties, both emotionally within themselves but also to others, via the "gap". The results show an intranet of relationships and factors that affect an educator's playfulness and how play and relationship between educator and children can be developed and shown. The results from the educator’s perspective indicate that children want and wish for a playful educators to be able to play with in addition to their peers. The winnings will be many for both adults and children. Adults get a more rewarding working day and good relationships and the children as well. In addition, the children get a secure and fun stay at the preschool, which in turn benefits the child's social and academic development.