Aim: Earlier studies have investigated what impact the relationship between the auditor and their clients have on the auditor’s objectivity. There are different opinions about whether a close relationship harms or promote the auditors work. Furthermore there are studies that show what strategies the auditor (and client) tends to use in the negotiation between the two of them. On this basis we have chosen to study if there are any correlation between the nature of the auditor client relationship, the auditor’s negotiation strategy against the client and the auditor’s objectivity. Method: Because of our purpose to study if there is any correlation between the relationship, the negotiation strategies and the auditor´s objectivity we have chosen to implement a quantitative survey. The survey has been edited by earlier studies from Gibbins, McCracken and Salterio (2010), Fontaine (2011) and Bamber and Iyer (2007). The survey has been sent to approved and authorized auditors in Sweden and the collected data has been compiled and analyzed by statistic methods. Result & Conclusions: This study shows that there are a significant correlation between a close relationship, the auditor’s negotiation strategies and the auditor’s objectivity. With a close relationship the auditor tends to use integrative strategies, which also shows to have a negative impact on auditor objectivity. Suggestions for future research: This study shows that the relationship has impact on the auditor to use integrative strategies. On this basis it would be interesting to do a deeper study with focus on integrative strategies and auditor´s objectivity. Contribution of the thesis: This study can be useful for auditors if they want to study the relationship with their clients and the potential impact on objectivity. Key words: Auditor, objectivity, relational, transactional, integrative, distributive / Syfte: Tidigare har studerats huruvida den relation som föreligger mellan revisor och klient har en påverkan på revisorns objektivitet. Det råder skilda åsikter om huruvida en nära relation skadar eller främjar revisionsarbetet. Dessutom finns studier som visar vilka strategier revisor (och klient) tenderar att använda i förhandlingen parterna emellan. Utifrån detta har vi valt att undersöka om det finns samband mellan karaktären hos revisorns klientrelation, revisorns förhandlingsstrategi mot klienten och revisorns objektivitet. Metod: Då vi studerar om det finns något samband mellan karaktären på relationen, de förhandlingsstrategier som används och revisorns objektivitet har vi valt att genomföra en kvantitativ enkätundersökning. Enkäten har utformats utifrån tidigare studier av Gibbins, McCracken och Salterio (2010), Fontaine (2011) och Bamber och Iyer (2007). Enkäten har skickats ut till godkända och auktoriserade revisorer i Sverige och insamlad data har sedan sammanställts och analyserats med hjälp av ett antal statistiska metoder. Resultat & slutsats: Studien visar att det finns ett signifikant samband mellan en nära relation, de förhandlingsstrategier revisorn använder och revisorns objektivitet. En nära relation visar att revisorn tenderar att använda integrativa strategier i förhandlingen med klienten, detta visar sig också ha en negativ effekt på revisorns objektivitet. Förslag till fortsatt forskning: Studien visar att relationen har inverkan på att revisorn väljer integrativa strategier i förhandlingen med klienten. Därför vore det intressant att genomföra en vidare studie med fokus på de integrativa strategierna och revisorns objektivitet. Uppsatsens bidrag: Studien kan vara till nytta för revisorer om de själva vill studera relationen med sina klienter och hur den kan påverka objektiviteten. Nyckelord: Revisor, klient, objektivitet, relationell, transaktionell, integrativ, distributiv.

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur kommunikation fungerar i praktiken utifrån respondenternas perspektiv och erfarenheter. Ambitionen med studien är att den ska bidra med en fördjupad kunskap om hur pedagoger går tillväga för att få kommunikation med nyanlända att fungera. När det verbala språket inte räcker till, vilket tillvägagångssätt använder pedagogerna för att barn och vårdnadshavare skall få en uppfattning av hur förskoleverksamheten fungerar? Studien har en kvalitativ forskningsmetod och utfördes genom enkätintervju. Studien riktar sig mot respondenter som är legitimerade förskollärare, med erfarenheter av att arbeta med mångkulturalitet. Centralt för studien är Aspelins perspektiv på den relationella pedagogiken, vilket är en av studiens två teoriförankringar. Det andra perspektivet är det interkulturella perspektivet. Resultatet visar att pedagoger kommunicerar genom både verbala och icke-verbala kommunikationsverktyg. Respondenterna lyfter att tolk som kommunikationsverktyg minskar missförstånd. De anser att översättningsappar inte är tillförlitliga, eftersom de inte vet om det översätts rätt, vilket kan resultera i missförstånd. Slutsatsen är att det gäller att vara kreativ i sitt sätt att kommunicera med nyanlända. Således gäller det att pedagoger tänker utanför det uppenbara i sitt sätt att kommunicera.

Genom en kvalitativ intervjustudie har vi undersökt några förskollärares syn på hur de tar hänsyn till barns integritet i förskolan. Syftet har varit att ta reda på hur några förskollärare beskriver barns rätt till integritet och hur de beskriver olika dilemman i arbetet med barns integritet.I studien har vi valt att använda oss av den kvalitativa forskningsmetoden och valt att intervjua fyra förskollärare. Livsvärldsfenomenologin är det teoretiska perspektiv som vi utgått ifrån i vår studie. Vi har använt oss av litteratur och forskning som berör integritet. Genom vårt resultat kan vi se att det finns en bred tolkning av vad integritet i förskolan innebär och att det även finns en del dilemman som berör detta. Det har blivit tydligt igenom resultatet att det är viktigt med lyhörda och närvarande pedagoger som kan ta hänsyn till barns integritet och att den kan te sig olika.

Syftet med denna studie är att få kunskap om förskolepersonalens förhållningssätt gentemot barns integritet i förskolan. Hur agerar och kommunicerar förskolepersonalen gentemot barnen utifrån ett integritetsperspektiv? Var går gränsen för kränkning? För att samla kunskap har observationer på tre olika förskolor och totalt sex avdelningar utförts. I studien har åtta förskollärare, sju utbildade barnskötare och fyra vikarier utan utbildning deltagit. Datan som samlats in har sedan analyserats utifrån ett barnperspektiv och relationell pedagogik för att sedan diskuteras utifrån forskning gällande barns integritet. Studien visar att det går att se en skillnad mellan hur personalen förhåller sig gentemot äldre och yngre barns integritet. Dock är det svårt att urskilja vilket förhållningssätt som är rätt eller fel, detta eftersom de barn som är inblandade i situationerna inte får uttrycka sina upplevelser eftersom studien enbart fokuserar på personalen. Studien kunde även visa att tillgång till material och/eller miljöer som skyddar barns integritet inte räcker, dessa material och miljöer måste aktivt användas och kan både påverkas negativt och positivt av förskolepersonalens förhållningssätt. Studien visar även att personalens agerande, kommunikation och bemötande gentemot barn är viktigt. Detta eftersom vuxnas förhållningssätt är något som kan komma att påverka hur barnen senare i livet kommer att förstå och förhålla sig till sin egen integritet.

Likhetstecknet har visat sig vara problematiskt för elever, oftast förstår elever likhetstecknet som det blir eller skriv svaret här det vill säga att elever tolkar likhetstecknet som term plus term = summa.  Studiens syfte är att bidra med kunskap om elevers förståelse kring likhetstecknet när eleverna arbetar laborativt i grupp på lågstadiet. Forskningsfrågorna som studien grundar sig på är: Hur uttrycker elever i årskurs 1-3 sin förståelse för likhetstecknet när de löser uppgifter i grupp? samt Hur påverkar gruppens förståelse för likhetstecknet gruppens arbete? Empirin består av ostrukturerade videoobservationer som analyserats genom en deduktiv ansats. Studiens resultat presenterar empirin från en klass i årskurs 2 och en klass i årskurs 3 från två olika skolor. Sammanlagt har 41 elever deltagit i studien. Resultatet presenterar fyra olika kategorier på hur elever i grupp förstår likhetstecknet. Resultaten visar att förståelsen av likhetstecknets betydelse är väldigt varierad, men även om elever har olika förståelser kan de samarbeta och komma fram till ett gemensamt svar, ofta då en elev kan förklara för en annan och få hen till att förstå uppgiften. Vi kan även konstatera att samarbete och laborativa material gynnar elevers lärande och förståelse. Vår centrala slutsats är att det finns variation kring förståelsen till likhetstecknet. I en grupp där enbart relationell förståelse fanns kom de fram till en snabb och oftast korrekt lösning. I en grupp där eleverna enbart hade en operationell förståelse kom de alltid fram till ett felaktigt svar eller så beslutade de sig för att ge upp. I en grupp där de hade motstridig förståelse kunde svaren variera beroende på om eleven med en relationell förståelse kunde få med sig eleven med en operationell förståelse eller ej.

Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om specialpedagogers arbete med bedömning som en del av undervisningspraktiken. I arbetet genomförs intervjuer med fyra specialpedagoger som arbetar i olika verksamheter. Deras beskrivningar syftar till att ge vidare insikt och vägledning om hur specialpedagogers arbete kring bedömning kan påverka elevers möjligheter till allsidiga bedömningar utifrån ett relationellt perspektiv.   Resultaten i den tidigare forskningen visar att det skett en ökning av antalet bedömningar såväl i svensk skola som internationellt. Det faktum att bakomliggande orsaker till ökningen inte problematiseras eller ifrågasätts kan beskrivas som en ökad bedömningskultur. Detta sker samtidigt som det saknas forskning kring konsekvenser av bedömning och vad som styr bedömning. Bedömningar såsom formativ och summativ bedömning har olika syften och påverkar således eleverna olika. Perspektiv på elever i skolproblematik och vilken roll specialpedagogen tar är viktigt i bedömningssammanhang.   De teoretiska perspektiv jag utgår ifrån är systemteori med utgångspunkt i Bronfenbrenners ekologiska systemteori där aktivitet i och mellan mikro-, meso-, exo- och makro-nivåerna är centrala. Dessutom är relationellt- och kategoriskt perspektiv valda utgångspunkter. Metoden är semistrukturerade intervjuer med fyra specialpedagoger. Resultaten visar att specialpedagoger har en stor roll i arbetet kring bedömning, inte minst genom övergripande och aktivt arbete med extra anpassningar samt implementerandet av och upprätthållandet av ett relationellt förhållningssätt i verksamheterna. Genom extra anpassningar och relationellt förhållningssätt ges eleverna möjlighet till stöttning så att deras kunskaper kan bli synliga vid bedömning. Kommunikation är centralt i specialpedagogiskt arbete. Legitimitet att utföra sitt arbete beror till stora delar på specialpedagogens relationella kompetens men att ha rektors mandat är också viktigt.

Denna studie handlar om skolors förutsättningar att inkludera alla elever i skolan. Inkludering är ett ämne som för närvarande är mycket relevant i det svenska utbildningssystemet. Skolan är ansvarig för att ge alla elever rätt till en likvärdig utbildning. Pedagoger står inför flera utmaningar när de försöker inkludera alla elever i klassrummet, ofta på grund av begränsade resurser. Studien som genomförts bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta pedagoger på en gymnasieskola och en grundskola i norra Stockholm. Studiens resultat visar att alla svarande deltagare har en ganska snarlik syn på begreppet inkludering i skolan. En del beskriver inkluderingen utifrån att alla elever befinner sig i klassrummet samtidigt. Andra menar att inkludering inte är platsbundet utan att undervisning och metoder bör anpassas utifrån enskilda elevers behov och förutsättningar. Oavsett metod syftar inkludering till att elever ska ges förutsättningar att lära, växa och nå sin fulla potential. Inkludering förutsätter ett medvetet arbetssätt, med en tydlig process och ett innehåll som är väl förankrat hos ledning och personal. Tidiga förebyggande åtgärder kan leda till ett minskat antal elever i behov av särskilt stöd. Pedagogernas förmåga att undanröja hinder för att möta enskilda elevers behov i klassrummet är en nyckelkomponent i ett förebyggande tillvägagångssätt. Skolans förutsättningar till inkludering påverkas av pedagogernas förmåga att interagera med elever i klassrummet. För att detta ska bli verklighet krävs goda pedagogiska färdigheter men också rätt förutsättningar utifrån den givna verksamheten. Pedagogernas allmänna inställning till inkludering samt deras förmåga att bygga relationer och förstå elevernas individuella behov är ofta viktiga faktorer för hur väl inkludering implementeras.

Studiens syfte är att synliggöra och jämföra några förskollärares syn på barns trygghet på förskolan med specifikt fokus på inskolning. Studien utgår från tre forskningsfrågor som belyser viktiga aspekter vid skapandet av trygghet hos barn när de skolas in på förskolan. Forskningsfrågorna handlar om hur de intervjuade förskollärarna tänker om vilken betydelse barns trygghet har i förskolan, vilka de mest kritiska momenten vid inskolning är för att barn ska känna sig trygga, samt vilka förutsättningar som är viktigast för att skapa trygghet hos barn vid inskolningen. I studien intervjuades sex förskollärare om deras tankar och erfarenheter av barns inskolning på förskolan, och om hur barn blir trygga på förskolan. Tre av förskollärarna använder en traditionell inskolningsmetod och tre av förskollärarna använder en föräldraaktiv inskolningsmetod. Förskollärarnas svar jämförs och analyseras utifrån vilken inskolningsmetod de använder och i förhållande till två perspektiv på trygghet; ett anknytningsteoretiskt perspektiv och ett relationellt perspektiv. I resultatet framgår att de intervjuade förskollärarna ser både anknytning och goda relationer som viktiga förutsättningar för att kunna skapa trygghet hos barn vid inskolning. Vidare syns endast få och små skillnader i hur förskollärarna från de olika inskolningsinriktningarna arbetar. Förskollärare från båda inriktningarna uppger att de inte vill upplevas påträngande, och alla förskollärare poängterar att de är flexibla och kan gå ifrån sina rutiner för inskolning vid behov.

Studiens syfte är att undersöka hur föräldrar upplever sitt inflytande i förskolan och om relationen till förskolepersonalen påverkar föräldrars möjlighet till inflytande. Syftet är också att undersöka på vilket sätt föräldrar kan påverka i förskoleverksamheten och vad en sådan påverkan består i. För att komma åt syftet utfördes en kvalitativ individuell semistrukturerad intervjuundersökning, detta gjordes på föräldrar som har barn i förskoleverksamheten. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet har varit relationell pedagogik, där vi behandlat tre begrepp: interpersonella relationer, punktuella- och det relationella perspektivet. Resultatet visar att majoriteten av föräldrarna hade en god relation till förskolepersonalen. Det alla föräldrar hade gemensamt var att de ansåg att föräldrar ska ha mer inflytande i förskolan, samtidigt som föräldrarna beskrev att de förstod att förskolepersonalen har riktlinjer och begränsningar att följa. Utifrån vår sammanställning har vi sett att ett fåtal föräldrar svarade att de inte har mycket inflytande på förskolan, några svarade att de hade inflytande till viss del och en förälder svarade att hon var nöjd med sitt inflytande i förskoleverksamheten. Som en slutsats har studien visat att den som inte hade en god relation också hade ett sämre inflytande i förskoleverksamheten.

Den här uppsatsen bygger på litteraturstudier. Eftersom pluralism och skillnad är demokratins förutsättningar använder jag pluralism som en utgångspunkt för att tolka skolans värdegrund. Detta gör jag genom att lägga Fjellströms ansvarsdiskurs som ett raster över först ansvar, sedan omsorg och till sist pluralism i värdegrunden. Uppsatsen är upplagd så att ansvar, omsorg och pluralism presenteras enligt omsorgsetikens syn och därefter ges Levinas perspektiv på det samma. Genom att omdefiniera Noddings omsorgsaspekt och Levinas ansvarsaspekt försöker jag utveckla en förståelse för ett etiskt förhållningssätt. Därefter följer ett avsnitt med en jämförelse mellan omsorgsetiken och Levinas etik, där motsättningar och överensstämmelser diskuteras. I slutkapitlet diskuteras vad det etiska förhållningssättet innefattar och vilken betydelse det har för lärare och för värdegrunden. Omsorgsetiken bidrar till ett etiskt förhållningssätt genom att sätta fokus på relationer och omsorg som indirekt leder till en kommunikativ öppenhet inför den Andre vilket är positivt för pluralism och skillnad. Omsorgsetiken belyser även den etiska aspekten på läroplansfrågor. Levinas etik fokuserar på relationen och det oändliga ansvaret inför den Andres alteritet vilket är positivt för pluralism och skillnad. Istället för att producera den demokratiska personen kan den demokratiska subjektiviteten genom etiskt förhållningssätt framträda uppfattad som ”handlande – i pluralitet”. Fokus finns då på skillnad istället för på likhet och enighet.