Likhetstecknet är ett grundläggande begrepp inom matematiken. I denna studie är två  olika elevböcker inom matematik analyserat, Mera favorit matematik och Livet i Mattelandet. Syftet med studien var att analysera hur likhetstecknet introduceras samt hur de olika elevböckerna i fortsättningen behandlar likhetstecknet. Studien avsåg att klargöra hur de två olika elevböckerna fördelade ekvationstyperna, standardekvation samt icke standardekvation. Metoden som har använts för att svara på studiens syfte är en innehållsanalys. Uppgifterna kategoriserades och granskades genom en kvantitativ innehållsanalys. Därpå undersöktes uppgifterna med ett kvalitativt förhållningssätt. Resultatet av analysen visar att det finns både likheter och skillnader mellan elevböckerna. Likheten är att båda elevböckerna erbjuder till största del standardekvationer. Skillnaden mellan elevböckerna är att Livet i Mattelandet erbjuder eleverna ekvationstypen icke standardekvation med operation båda sidor i större utsträckning än Mera favorit matematik. Livet i Mattelandet har till skillnad från Mera favorit matematik inte delat upp elevböckerna i olika delar utan tanken är att eleverna ska arbeta med alla sidor i Livet i Mattelandet, Favorit matematik erbjuder till stor del icke standardekvationer på sidorna som eleverna som behöver utmanas gör. Resultatet visar inte på det som tidigare forskning kommit fram till är viktigt.

För att kunna applicera matematisk kunskap krävs förmåga att hantera måttenheter inom det relevanta matematiska området. Detta arbete syftar till att undersöka hur elever resonerar kring måttenheter av derivata och integralberäkningar samt jämföra huruvida olika typer av resonemang lyckas. Undersökningen bestod av att låta elever svara på en enkät där de uppmanades skriva ner sina resonemang. Dessa resonemang analyserades sedan med tematisk analys. Resultatet visade att övervägande elever inte resonerar konceptuellt vid bestämmandet av måttenhet på integral och derivata i en specifik kontext. För derivator var konceptuella resonemang betydligt effektivare än imitativa, men för integraler var denna skillnad mycket mindre. Resonemang kring derivator som grundade sig i konceptet ändringskvot var särskilt lyckade för att korrekt bestämma måttenheter.

Syftet med denna kvalitativa studie med ansats utifrån det relationella perspektivet är att försöka se skillnader och likheter i relationer - det viktiga är inte vad lärare gör utan hur de gör i relationen till eleverna. Vi vill lyfta fram lärares relationskompetens - det som sker i förhållandet, samspelet och interaktionen mellan pedagoger och elever och titta på hur det påverkar elevernas delaktighet. När vi i vårt arbete talar om relationskompetens syftar vi till professor Jonas Aspelins (2018) sätt att föreslå det som ett grundbegrepp för lärares professionalitet vad gäller relationer och personligt förhållningssätt. Aspelins (2018) aspekter av relationell kompetens, Linders (2016) samspelsteman och Liljas (2013) dimensioner för förtroendefulla relationer har varit viktiga för vår studie. Vår förhoppning är att denna studie kan bidra med en bild av hur relationen kan göra skillnad. Observationer och strukturerade, icke-deltagande intervjuer har utgjort datainsamlingsmetod. Empirin har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och diskuterats i relation till tidigare forskning, litteratur, teori och begrepp. Insamlad empiri visade hur de lärare som nådde framgång gjorde under observationstillfällena, utifrån ett relationellt perspektiv, och hur elevernas delaktighet svarade an utifrån det. Det är på lektionerna med de lärare som vi sett flest tecken på relationell kompetens hos, som vi också såg att eleverna var som mest delaktiga. Resultatet medför att vi tycker oss se att de lärare vilka under observationer, samtal och intervjuer i vår undersökning visat tecken på relationskompetens, visade på förmåga att fånga, underhålla, upprätthålla och bygga goda relationer samt förmåga att knyta an, initiera och utveckla relationer. Vidare indikerar resultatet att lärarna arbetade olika med relationsbyggande, och det framkom att lärares relationella arbete hade märkbar betydelse för elevernas delaktighet vid de lektioner vi närvarat. / The aim of this qualitative study is to attempt to see differences and similarities in relationships - the importance is not to distinguish what teachers do, but how they do things. We would like to illuminate teachers’ relational competence - what happens in the relationship and interaction between teachers and their students as well as how it affects the students’ participation. We use the term relational competence the way Aspelin (2018) suggests - as a foundation for teachers’ professionalism when it comes to relationships and personal approach - how teachers build pedagogical relationships with their students. Aspelin’s (2018) aspects of relational competence, Linder’s (2016) themes for interplay and Lilja’s (2013) dimensions of trustful relationships have been important to our study which aims to contribute with a depiction of how the relationship can make a difference. This thesis investigates which characteristics of relational competence can be seen in the observed teachers and how it relates to student participation. It also investigates how the students express what determines participation and if they mention relational competence. Methods used to collect data has been notetaking on observations in seven lessons as well as longer interviews with two teachers and a Special Education teacher as well as shorter conversations with four teachers and two groups of students. All empirical evidence has been collected with a class in year nine, and their different teachers. The data has been analyzed with qualitative content analysis and discussed with regards to previous research, literature, theory and terminology. The evidence show how different teachers use their relational competence variously and the way in which the students’ participation responds to it. Three of six teachers showed more signs of relational competence than the others and it is in those teachers’ lessons that the most student participation could be seen. The impact teachers’ relational competence has on the students’ participation is unmistakable. For Learning Support Coordinators this affect the way we work with coaching conversations and guide teachers in their work.

Denna studie undersöker vilka faktorer som varit avgörande för att bryta före detta elevers problematiska skolfrånvaro. Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur eleverna beskriver den skolbakgrund som föranlett problematisk skolfrånvaro, vilka insatser de upplever har gjorts för att bryta den problematiska skolfrånvaron samt vilka vändpunkter de kan identifiera och beskriva. Teoretisk ram för studien utgörs av Vygotskijs sociokulturella perspektiv kring hur elevers skolsvårigheter förstås ur ett relationellt perspektiv, den relationella specialpedagogikens brännpunkt, vilken har flera beröringspunkter med ett systemvetenskapligt synsätt. Studiens data samlades in genom strukturerade och halvstrukturerade intervjuer med elever som per definition varit så kallade hemmasittare. Konklusionen i rapporten belyser vikten av att eleverna har individer i sin närhet som är inlyssnande och förstående och som kan synliggöra, stödja och strukturera elevernas tillvaro i syfte att bryta sin problematiska frånvaro. Resultaten visade vidare att förutom externa insatser var stöttande föräldrar och inre motivation viktiga delar i processen att bryta sin frånvaro och återgå till studier.

Studier pekar på att skolan upprätthåller segregerande diskurser trots motsatta intentioner. Idetta projekt har deltagare i olika åldrar med skild kulturell härkomst och kunskap i svenskasamlats för att i en workshop bygga drakar som vi sedan flyger tillsammans efter engemensam lunch. Hur möjliggörs interaktion mellan deltagare i projektet? Hur utvecklargruppen gemenskap och/eller samhörighetskänsla genom det konstnärliga arbetet? Hurpåverkar de valda pedagogiska strategierna förutsättningarna för mellanmänskliga möten?Här skapas ett mellanrum där vanliga normer sätts ur spel med hjälp av bildpedagogiskamedel för att påvisa alternativa handlingsmöjligheter till de rådande beteendemönstren.Samtidskonsten har genom bildämnet en naturlig plats i skolundervisningen och projekt somdetta kan därför ingå i undervisningen. På så vis skulle ett rum som inte införlivar skolansinstitutionella begränsningar kunna beredas eleverna. I resultatdelen synliggörs depedagogiska greppens betydelse för interaktionen. I slutdiskussionen reflekteras det dels överhur lärare kan använda liknande projekt för att tillsammans med elever lyfta ochproblematisera olika oönskade företeelser och vinna förståelse för hur vi är delaktiga ikonstruerandet av dessa, dels över microtopins möjlighet till världsförändrande effekter.Den gestaltande delen av undersökningen inviterar besökaren att själv tolka och ge verketdess mening genom att ta del av filmmaterialet som genererats under projektdagen. Dettavisas som en installation med tre stora projektioner i ett rum som ”ramas in” av deltagarnasdrakar.

Att komma tillrätta med de beteendeproblem som förekommer i den svenska skolan ses av både många lärare, föräldrar och elever som en stor utmaning. Grundat i detta problem var studiens övergripande syfte att få en djupare förståelse för stödinsatser då en beteendeproblematik uppkommit. Studiens kvalitativa ansats tog sin utgångspunkt i en strävan att uppnå en djupare förståelse, dels för stödinsatserna i sig, men främst för elevers upplevelse av det stöd de fått i skolan. Datainsamlingen gjordes främst genom kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta elever i årskurs 6-9, men också genom en dokumentstudie i syfte att sammanställa de åtgärder som fanns i skoldokument. Hälften av informanterna undervisades i resursskolor och hälften gick i sina ordinarie skolor. Resultatet visade att alla informanter saknade dokumentation kring extra anpassning. Däremot hade samtliga informanter åtgärdsprogram. Övervägande del av åtgärderna i skoldokumenten berörde organisatoriska aspekter i form av åtgärder angående var eleven skulle undervisas och om anpassad studiegång. Utöver organisatoriskt inriktade åtgärder förekom även åtgärder som berörde anpassningar i den specifika lärandemiljön. De stödåtgärder som informanterna framhöll som mest betydelsefulla utgjordes i fallande ordning av: undervisning i särskild undervisningsgrupp, individuellt stöd av lärare, anpassad studiegång, stressreducerande/motivationshöjande åtgärder, undervisning i eget arbetsrum samt praktisk lektion i ordinarie klass. Det som angavs som orsak till att en stödåtgärd upplevdes särskilt betydelsefull var: att en lugn studiemiljö erhölls, att känslan av tillhörighet ökade och utanförskap minskade, lärarens förmåga att hjälpa eleven att förstå, lärarens förmåga att skapa en bra relation och visa omsorg, att individuella behov bejakades och lärandemiljön anpassades därefter samt att lärandet upplevdes meningsfullt. I empirin framträdde genom elevernas berättelser, läraren som det viktigaste redskapet för att deras studier skulle fungera väl. Då resultatet analyserades utifrån KASAM (Antonovsky, 2005) framträdde en god lärar-elevrelation som ett betydelsefullt bidrag till elevens upplevelse av meningsfullhet med studierna. Lärarens kompetens genom förmågan att förklara bidrog för de allra flesta informanter till att både skapa begriplighet i skolvardagen och till att skolans krav upplevdes hanterbara. Studiens resultat indikerar ett behov av att lärare anstränger sig för att se och bekräfta eleven bakom ett beteende och att i skolverksamhet säkerställa att ett medvetet arbete på gruppnivå genomförs. Detta med syfte att även de elever som står i centrum för beteendeproblematiken ska få så goda chanser som möjligt att utveckla goda mellanmänskliga relationer både till andra elever och till lärare.

Many pupils today have difficulties in the form of ADHD. This is something that interests us and thus wanted to study how these pupils are treated and whether there is a description depending on the gender. The previous research that we have taken note of highlights important parts of our work that are relevant. Gender and relational perspective are our central starting points and permeates the entire study. We have used observations as the main method and supplemented with interview method. The result shows that pupils with ADHD are treated differently school and the leisure center depending on their gender. / Många elever har idag svårigheter i form av ADHD. Detta är någonting som intresserar oss och ville därmed studera hur dessa elever bemöts och om det finns en skildring beroende på kön. Den tidigare forskning som vi har tagit del av lyfter upp centrala delar i vårt arbete som är relevant. Genus och relationellt perspektiv är våra centrala utgångspunkter och genomsyrar hela studien. Vi har använt oss av observationer som huvudmetod och kompletterat med intervjumetod. Resultatet visar att elever med ADHD bemöts olika i skolan och fritidshemmet beroende på deras kön.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers erfarenhet av problematisk frånvaro i gymnasiesärskolan samt pedagogers erfarenhet att arbeta med lärmiljön för att förebygga problematisk frånvaro i gymnasiesärskolan. Den teoretisk utgångspunkten i studien är relationell pedagogik och salutogent perspektiv. Empirin utgår från åtta semistrukturerade intervjuer med pedagoger verksamma i gymnasiesärskolan. Resultatet visar att sju av åtta pedagogerna anser att de har erfarenheter av arbete med elever i gymnasiesärskolan med problematisk frånvaro. De anpassningar i lärmiljön som pedagoger menar är viktiga för att främja närvaro är kopplade till en god relation och samverkan till eleven och vårdnadshavare, mellan personal på skolan och mellan skola och aktörer utanför skolan. Pedagogerna uppfattar relationer och samverkan som en framgångsfaktor och ett hinder för att få tillbaka elever från problematisk frånvaro. Pedagoger beskriver de anpassningar som görs i gymnasiesärskolan utifrån fysisk lärmiljö, pedagogisk lärmiljö och social lärmiljö. Pedagogerna framhåller att anpassningar kopplade till den fysiska miljön handlar om klassrummets och lokalernas utformning. I den pedagogiska miljön beskriver pedagogerna anpassningar utifrån var elevs behov. Pedagogerna menar att den sociala lärmiljön anpassas utifrån att skapa ett tillåtande klimat i skolan och få eleverna att må bra.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagogerna arbetar med att hantera de konflikter som uppstår mellan barnen, samt hur barnen hanterar konflikterna på egen hand. Vi har även studerat om pedagogerna använder sig av några konflikthanteringsstrategier och i så fall vilka. Studien har gjorts utifrån två olika teoretiska perspektiv, relationell pedagogik och det sociokulturella perspektivet som vi kopplat till vårt ämne. I bakgrunden lyfts begreppet konflikt samt innebörden av det, vilka olika konflikthanteringsstrategier det finns och dess innebörd samt kommunikationens betydelse för konflikthantering. Vi tar även upp om individens självbild och identitet samt på vilket sätt det kan vara viktigt att arbeta med för att skapa en bra atmosfär i förskolan. För att få svar på våra frågor har vi intervjuat pedagoger, samt observerat pedagoger och barngruppen i sin helhet utifrån en kvalitativ metod. Vår studie har visat att konflikter kan förhindras och lösas genom användning av olika konflikthanteringsstrategier utifrån vad för sorts konflikt som uppstår och vilka barn som är inblandade. Studien har även resulterat i att de flesta pedagoger hävdar att det är viktigt att diskutera konfliktens händelse med de inblandade och låta de delge sina åsikter krig händelsen. Övervägande pedagoger under utförandet av intervjuerna ansåg att arbeta med empiri och samspel är viktigt för att förebygga konflikten. De menar även att man måste diskutera hur man som individ ska vara mot andra människor.