Det finns en spänning mellan regeringens krav på implementering av ansvarsfördelning och den platta organisation som förskolan är. Studiens syfte är att nå kunskap om ansvarsfördelning i förskolan. Kunskapen nås genom att besvara hur ansvar fördelas inom arbetslaget och varför det fördelas så. I studien definieras ansvar som något som kan antas i förväg eller ses ha blivit taget i efterhand. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie på en montessoriförskola. Observationer, intervjuer och fotografering har använts för att samla in empiri som sedan analyserats med hjälp av relationell teori med ett transaktionellt perspektiv. Resultatet synliggjorde fyra återkommande mönster för hur ansvar fördelas: görandemodellen, överlämning, delegering och förhandling. Bakomliggande orsaker till hur ansvaret fördelas som framkommer i studien är skillnader i utbildningsnivå samt arbetslagets interna relationer. För att kunna förstå varför det är problematiskt att implementera ansvarsfördelning utifrån utbildningsnivå i förskolan behöver mer forskning om gruppsykologi, organisationsteori och professionsteori utföras på förskolor.

To which extent elderly people at nursing homes have an influence on their daily living is currently debated. Studies have shown that they have limited influence due to restricting routines associated with nursing homes. Therefore the aim of this study was to examine how elderly people experience the ability to influence their daily living at nursing homes and how limited influence is revealed in the daily care. Five elderly people, from four different nursing homes, underwent a structured interview. The outcome of the interviews was analyzed in relation to established theories related to geriatric care. The outcome of the interviews revealed the contradicting extremes that a day at a nursing home can offer. On one hand, there is an experience of influence from the elderly. On the other hand, they are constantly faced with situations that limit their possibility to affect their being. Both aspects can be related to concepts such as relational power and culture-related routines.

Matematikångest är ett område som väckt intresse för oss då vi båda observerat denna ångest hos elever under vår verksamhetsförlagda utbildning. I denna kunskapsöversikt var syftet att ta reda på vad forskning säger om relationen mellan matematikångest och prestation samt vilka faktorer som kan bidra till att matematikångest uppstår. Det mynnade ut i två frågeställningar: Vad säger forskning om relationen mellan matematikångest och prestation i F-3? Vilka faktorer kan påverka elevers matematikångest i tidig ålder? För att besvara våra frågeställningar används metoden informationssökning där relevanta artiklar granskats, 11 artiklar valdes ut. Resultatet visar att det finns en koppling mellan matematikångest, prestation, arbetsminne och självkänsla men även att faktorer som bland annat lärares och vårdnadshavares inställning kan ha påverkan på matematikångest. Vår slutsats är att matematikångest påverkar elevers förmåga att prestera negativt och att elever med matematikångest har sämre självkänsla gällande matematik. Självkänslan hos elever är en bidragande faktor till uppkomsten av matematikångest men även faktorer som vårdnadshavare och lärares inställning till matematik, lärares metoder, lärares krav och eleven själv.

No description available.

Forskning visar att lärare till stor del använder läromedel i matematikundervisningen, och att dessa läromedel till stor del bara använder uppgifter som gör att elever förstår likhetstecknet som ett resultattecken snarare än ett relationellt tecken. Denna studie är en läromedelsanalys som undersöker om läromedel i årskurs 1–3 innehåller uppgifter som tränar elevernas förståelse av likhetstecknet som en relationell symbol. Analysen görs genom att alla uppgifter som behandlar likhetstecknet analyseras och sammanställs som uppgifter som tränar elevers operationella förståelse av likhetstecknet eller uppgifter som tränar elevers relationella förståelse av likhetstecknet. Resultatet visar att vissa av de granskade läromedlen använder uppgifter där likhetstecknet används som en relationell symbol betydligt mer än andra av de granskade läromedlen. Läromedelsanalysen gjordes med hjälp av variationsteorin som grund. / <p>Pedagogiskt arbete med inriktning matematik</p>

Ingen skola är immun mot hög skolfrånvaro bland elever. Däremot finns ett samband mellan hög skolfrånvaro, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och placering i särskilda undervisningsgrupper. Mot den bakgrunden är det angeläget att undersöka hur pedagoger i särskilda undervisningsgrupper arbetar förebyggande och motverkande i förhållande till frånvaroproblematik. Syftet med studien var att beskriva och få förståelse för möjligheter och utmaningar för arbetet med frånvaro i skolor med särskilda undervisningsgrupper utifrån skolledares och pedagogers perspektiv. Följande forskningsfrågor användes för att besvara syftet: Hur upplever skolledare och pedagoger somarbetar i särskilda undervisningsgrupper problematiken med hög skolfrånvaro? Hur ser förutsättningarna för arbete med skolfrånvaro ut i förhållande till de särskilda undervisningsgruppernas organisering? Vilka rutiner som förebygger och motverkar skolfrånvaro har de olika skolorna med särskilda undervisningsgrupper? En kvalitativ studie genomfördes med enkätundersökningar och fördjupande intervjuer. Informanterna bestod av fem skolledare och 10 pedagoger. Resultatet bekräftade den tidigare forskningen och talade för vikten av en god samverkan, relationskompetens hos pedagoger i särskilda undervisningsgrupper och individuella anpassningar som arbetssätt. En slutsats nåddes att det är viktigt att se de olika nivåer i samhället som elever påverkas av i sin utveckling, direkt och indirekt, och att särskilda undervisningsgrupper kan argumenteras vara fördelaktiga i arbete vid skolfrånvaro på grund av deras pedagogiska metoder och arbetssätt.

Studiens syfte var att studera hur lärare och specialpedagoger, i en skola som strävar mot ett relationellt perspektiv, resonerade kring tänkbara dilemman som kan uppstå i deras yrkespraktik när elevers olika behov ställs mot varandra. Mer precist ville studien undersöka hur lärare och specialpedagoger resonerade kring undervisning av elever med ett aggressivt, norm- och regelbrytande beteende i en kontext där andra elever kränks eller hotar att kränkas. Frågeställningarna som studien vilar på handlar om att i första hand synliggöra eventuella dilemman för att i nästa steg resonera kring lärare och specialpedagogers agerande samt de överväganden som ligger till grund för agerandet. Studien har utgått ifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med sammanlagt åtta informanter. För att synliggöra eventuella dilemman, och de motsättningar som inryms i dessa, analyserades resultatet med en konfliktteoretisk ansats, med den så kallade konflikttriangeln som analysverktyg. Fyra dilemman identifierades; att lärare och specialpedagoger inte till fullo upplever att de har de verktyg de behöver i undervisningen, att när lärmiljön fallerar och andra elever kränks, tenderar lösningen att bli exkluderande, att kunskap kring elevgruppen upplevs saknas samt att det finns brister i samverkan som försvårar arbetet.

Abstract Syftet var att undersöka vad tidigare forskning kommit fram till gällande relationella aspekter i en förskolekontext, med betoning på det relationella i de mellanmänskliga interaktionerna, vad ett relationellt perspektiv kan ses betyda för barns utveckling och lärande. Detta i förhållande till den helhet på omsorg, utveckling och lärande som skrivs fram i förskolans läroplan. I syftet fanns även en förhoppning om att få en förståelse för hur man kan placera in det relationella i en funktionell teori med bäring på förskolans (var)dagliga praktiker. En fråga som funnits parallellt i arbetet är vilken roll de relationella aspekterna får i en mål- och resultatstyrd förskolepraktik med dokumentationsskyldighet och utvärdering. Detta utifrån att vissa forskare lyfter fram en mätbarhetsdiskurs inom utbildning som ses ge dominans för det mer enkelt mätbara och där de mer svårmätta relationella värdena då riskerar att komma i skymundan. Då syftet var att undersöka vad forskning kommit fram till valde jag att göra en litteraturstudie. I de texter som valdes ingick både praktiknära och mer teoretiska och filosofiska texter. Texterna analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att genom att förstå det relationella som flerdimensionellt kan det relationella ses som det "kitt" som binder samman utveckling och lärande. Ett relationellt perspektiv på utbildning fångar in alla delar i helheten av omsorg, utveckling och lärande och inom ramen för detta perspektiv kan även undervisning förstås.

Matematik är ett abstrakt ämne där elever kan uppleva svårigheter att tillägna sig kunskaper och förståelse. Lärare står därmed inför dilemmat att differentiera matematikundervisning för att tillmötesgå alla elevers behov samtidigt som läroplanen inte behandlar hur undervisningen ska genomföras. Att undervisa med varierande representationsformer är en ansats som kan differentiera matematikundervisning och tillgängliggöra matematik och i bästa fall utveckla djup, så kallad relationell förståelse. Syftet med denna kunskapsöversikt är därmed att undersöka hur undervisning med varierande representationsformer kan bidra till att utveckla relationell förståelse i matematik hos mellanstadieelever. Kunskapsöversikten behandlar även några förutsättningar för att undervisning med varierande representationsformer ska bidra till att etablera relationell förståelse i matematik. Data inhämtades genom systematiska sökningar i databaserna ERC och ERIC. De söktekniker som har använts är frassökningar, boolesk sökmetod, kedjesökning via utvalda källor samt kedjesökning via citering. Slutligen valdes 14 vetenskapliga artiklar. I resultatet definieras först relationell förståelse och olika representationsformer. Sedan presenteras fördelar respektive förutsättningar för att arbeta med varierande representationsformer i matematikundervisningen. Resultatet diskuteras därefter i relation till kunskapsöversiktens frågeställningar. Slutsatserna tyder på att undervisning med varierande representationsformer kan bidra, på olika sätt, till att utveckla relationell förståelse i matematik hos mellanstadieelever. Varierande representationsformer kan bidra till utvecklingen av relationell förståelse om vissa förutsättningar tillgodoses. Kunskapsöversikten är relevant för matematikämnet och matematikdidaktiken eftersom den förmedlar ett didaktiskt tillvägagångssätt där elever, i linje med den svenska läroplanen, kan tillgodogöra sig matematisk kunskap och förståelse. Resultatet är dessutom relevant för både verksamma och blivande lärare, eftersom kunskapsöversikten även framför ett tillvägagångssätt för hur lärare kan undervisa i matematikämnet.

Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur yrkesverksamma lärare upplever förutsättningarna för att bedriva relationell pedagogik i praktiken för att synliggöra till vilken grad den svenska högstadie- och gymnasie skolan stödjer den relationella pedagogiken. Metoden som användes var en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. En tematisk analys användes för att analysera empirin. Resultatet i studien visar på en instrumentell praxis och en objektiv syn på eleven. Kunskapen om den relationella pedagogiken är begränsad och upplevs vara en erfarenhetsbaserad praxis som bortser från skolans huvudsakliga mål, som enligt empirin är akademisk utveckling. Den akademiska utvecklingen är central även i den relationella pedagogiken, men står inte över andra aspekter som demokratiskfostran, individuell och social utveckling. En ökad standardisering av undervisningen och ökad styrning från Skolverket och skolan som institution efterfrågas. Synen på eleven är objektiv med en på förhand önskad förändring hos eleven som följer en generaliseringsprincip. Det drogs inga generella slutsaster av resultatet från denna studie på grund av att den genomfördes på grundnivå i utbildningen.