Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur pedagoger identifierar särbegåvade elever och högpresterande elever. Jag var också intresserad av att undersöka pedagogers erfarenheter av och uppfattningar om möjligheter och hinder för att dessa elever ska lyckas i skolan. Mina informanter var sexverksamma lärare i grundskolan med olika erfarenheter av undervisning. Jag har genomfört en kvalitativ studie med enskilda intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuerna var halvstrukturerade med möjlighet att ställa följdfrågor. Det empiriska materialet har bearbetats genom tematisk analys. Jag redovisar mitt resultat utifrån följande teman: definitioner, relationer, förmågor, prestationer, struktur och organisation. Resultaten i studien visar att det råder viss osäkerhethos pedagoger hur de kan identifierarsärbegåvade elever. Vidare visar studien att det kring högpresterande elever fanns en kunskap som var i linje med aktuell forskning, nämligen att de bland annat är motiverade för att lära, har lätt för att lära, får ofta höga betyg och har hög närvaro i skolan. Resultatet visar också att planering och arbetssätt är viktigt för båda dessa elevgrupper.

Denna uppsats söker svara på vad det kan finnas för olika kristna teologiska bilder som en kvinna som genomgått missfall kan relatera till och hur dessa bilder relaterar till en relationell gudsuppfattning. I uppsatsen analyseras, diskuteras och jämförs tre bilder hämtade från texter skrivna av teologen Lynda Serene Jones, teologen Susan Bigelow Reynolds och antropologen Linda Layne. Detta görs med hjälp av en innehållslig idéanalys utifrån feministteologiska utgångspunkter och en relationell förståelse av Gud hämtade från Elizabeth Johnson.  Resultaten visar att det finns åtminstone tre kristna teologiska bilder som relaterar till missfall och att de relaterar till en relationell gudsuppfattning på olika sätt. Den första är bilden av att den treenige Gud tar in döden i sig själv, vilket utgår från en relationell förståelse av treenighetsdoktrinen. Den andra är bilden av Maria Magdalena vid den tomma graven efter Kristi uppståndelse, vilket relaterar till vänskapsdimensionen av en relationell gudsuppfattning. Den tredje är analogin med Kristi lidande och tanken på barnet som offergåva till Gud, vilket bekräftar tanken på att de som lider är kopplade till det gudomliga livet genom Guds inkarnerande på korset.

I denna kunskapsöversikt undersöks två olika undervisningsmetoder inom matematiken och dess påverkan på kunskapsutvecklingen. De metoder som undersöks är det laborativa arbetssättet samt användandet av matematikboken. Målet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på hur och i vilken utsträckning arbetssätten gynnar kunskapsutvecklingen. För att komma fram till detta bildades huvudfrågan ” Om och hur påverkas elevers matematiska kunskapsutveckling av ett laborativt arbetssätt respektive av användandet av matematikboken?” samt underfrågorna ”Om och på vilket sätt ger ett laborativt arbetssätt eller användandet av matematikboken en relationell förståelse?” och ”Hur påverkar ett laborativt arbetssätt och användandet av matematikboken den begreppsliga förståelsen inom matematiken?”.  I sökprocessen bestämdes att databaserna ERIC och Google scholar skulle användas.  Sökningen strukturerades upp och ett antal sökord bestämdes som var kopplade till kunskapsöversiktens frågeställningar. Därefter användes två metoder som Friberg (2006) förespråkar, boolesk sökning och sekundärsökning. Dessa sökmetoder gav 15 artiklar som var relevanta för kunskapsöversikten. Eftersom kunskapsöversiktens frågeställning är väldigt bred och att en djupare granskning av forskningen inom varje fråga inte varit möjlig, kan en del viktig forskning gåtts miste om. Kunskapsöversikten bör därför läsas med det i åtanke.   Resultatet visar att laborativt arbetssätt gynnar kunskapsutvecklingen med förutsättning att det används på rätt sätt. I den forskning som presenteras i resultatet har det laborativa arbetssättet dock använts i kombination med matematikboken. Detta gör att ingen slutsats kan dras kring huruvida det laborativa arbetssättet i sig självt påverkar kunskapsutvecklingen. Resultatet tyder ändå på att en djupare förståelse för matematiken ges när eleverna får möjlighet att arbeta med ett laborativt material och inte endast matematikboken.

Berg, Evelina (2021). Att som förälder möta en skola - Berättelser om möten och relationer. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Syftet med denna studie är att undersöka vad ett antal föräldrar berättar om upplevelser av att möta en skola. Målet var att ta reda på vilka strategier skolor använder sig av i kommunikationen till hemmet. Alla föräldrar har barn med autism och befinner sig i olika delar av Sverige. Detta är en kvalitativ studie med intervjuer som metod. Intervjuerna är semistrukturerade med inspiration av livsberättelser. Intervjuerna har gjorts via videosamtal eftersom världen år 2020 befinner sig i en pandemi. Studien utgår relationell pedagogik och analysen arbetas fram utifrån begreppen möten och relationer. Resultatet av studien har visat att barn med autism behöver misslyckas innan hjälpen uppstår i skolan. Många föräldrar berättar att de får kämpa för att få stöd till sina barn. Det är många konflikter som beskrivs i resultatet vilket handlar om bristande kunskaper om autism bland lärare och skolledning. Resultaten presenterar att organisationens roll och att rektorns engagemang spelar roll för vilket stöd barnet med autism får. Kunskap om autism leder fram till positiva möten där information framkommer utan att anklaga föräldern. Detta genererar till goda relationer mellan hem och skola.

I denna studie undersöktes vilken betydelse relationell kompetens ges i styrdokumenten för lärarutbildningar i Sverige. För att besvara studiens forskningsfrågor undersöktes hur relationell kompetens framskrivs i utbildningplaner och kursplaner i de grundlärarprogram med inriktningen f-3 som, via Antagning.se, var sökbara med start höstterminen 2020.    Totalt undersöktes nitton grundlärarprograms utbildningsplaner och kursplaner, genom kvalitativ och kvantitativ analys, utifrån Aspelins definition av relationell kompetens som bestående av delkompetenserna kommunikativ kompetens, differentieringskompetens och socioemotionell kompetens. Dessutom gjordes en jämförelse av andelen av delkompetenserna i kursplanerna, vilka kategoriserats efter kurskärna. Studien motiveras av Aspelin och Jonssons (2019) studie som visar på behov av att utveckla lärares kunskap och förståelse kring relationell kompetens. Dessutom pekar resultaten i Nordenbo, Søgaard, Tiftikçi, Wendt och Østergaards (2008) studie mot att relationell kompetens, jämte didaktisk kompetens och ledarskapskompetens, är av central betydelse för lärares framgång. I syfte att besvara denna studies forskningsfrågor, tar studiens teoretiska ansats avstamp ur Bengtssons (1997) och Brantes (2016) beskrivning av didaktik, närmare bestämt allmändidaktikens vad-fråga. Dessutom används Aspelin och Perssons (2015b) definitioner av relationell pedagogik för att kartlägga området. Utifrån Aspelins (2018) definitioner av delkompetenserna av relationell kompetens, skapades sedan ett analysverktyg som användes för att analysera framskrivningen av delkompetenserna av relationell kompetens i grundlärarprogrammens utbildningsplaner och kursplaner. I analysen av både utbildningsplanerna och kursplanerna framkom ett mönster som verkar tyda på att socioemtionell kompetens är den delkompetens som  framskrivs mest och differentieringskompetens är den som framskrivs minst. Resultaten i analysen visar också på skillnader av relationell kompetens i de olika utbildningsplanerna och i de olika kursplanerna. Dessutom framkom skillnader i jämförelsen av relationell kompetens i de olika kurskärnorna. Slutsatsen utifrån studiens resultat är att blivande lärares utbildning i relationell kompetens kan variera stort beroende på var de valt att gå sin utbildning. Ur ett större perspektiv inverkar det på möjligheterna att, ur ett likvärdighetsperspektiv, kunna erbjuda en skola för alla. Avslutningsvis konkluderas att mer forskning av lärares utbildning i relationell kompetens behövs, liksom det finns behov av mer forskning av lärarutbildares relationella kompetens.

Kunskapsöversikten är en litteraturstudie och berör frågor gällande instrumentell och relationell förståelse i matematikundervisningen. Studiens syften är att undersöka karaktäristiska drag för undervisning som resulterar i relationell förståelse samt hur elevperspektivet ser ut i förhållande till det relationella lärandet. Det är framförallt den relationella förståelsen som skildras men den sätts även i kontrast med den instrumentella förståelsen i matematikundervisningen. Resultatet visar att undervisning som resulterar i relationell förståelse består av sociala interaktioner, diskussioner, presentation av lösningar, olika representationsformer, kreativa uppgifter med tillåtelse till utforskande genom att experimentera, digitala verktyg, varierande undervisning samt hänsyn till elevens egna reflektioner om matematiken. I matematikundervisningen visar det sig att relationellt lärande är mer optimalt än att kombinera detta med instrumentell lärande i undervisningssekvenser. Det visar sig att elever har positiv inställning inför relationell undervisning, även om undervisningsnormen är instrumentell förståelse. Elever menar att de får bättre självförtroende av experimentering med egna lösningar istället för att härma lärarens lösningar.

No description available.

Ridning härstammar från det militära och blev sedan en folksport i och med ridskolans framväxt på 1940-talet. Ridskolan genomgår nu en ytterligare modernisering i det att Svenska Ridsportförbundet (SvRF) uppmuntrar sina anslutna ridskolor till ett gemensamt arbete mot 2025 och visionen framtidens ridskola. Ridning är idag Sveriges näst största barn- och ungdomsidrott och den svenska ridskolan omnämns som mycket tillgänglig både då det gäller ålder, kön och funktionsnedsättning. Trots detta har inte många vetenskapliga studier gjorts på det pedagogiska arbetet på ridskolan, och bland de som gjorts har kritik funnits mot att pedagogiken är förlegad och ännu fast i de militäriska traditioner som tycks stå för säkerheten och riktigheten i den verksamhet som bedrivs. En relativt nytillkommen målgrupp på ridskolan är de yngre barnen. Inga tidigare gjorda studier av ridskoleverksamhet för yngre barn har kunnat hittas – men väl en samtidigt pågående sådan - och den litteratur som idag finns att tillgå för ridlärare utgår främst från ett fokus på de yngre barnens motoriska och kognitiva utveckling. Denna studie syftar till att utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv undersöka, förstå och synliggöra yngre barns uppfattningar om och upplevelser av ridskolans verksamhet, samt hur dessa skulle kunna ligga till grund för utformandet av en modern pedagogisk modell för yngre barns lärande på ridskolan. Således en strävan efter ett närmande av barns perspektiv samt ett inkluderande av detta i ridskolans pedagogiska arbete. Utvecklingspedagogiken låg till grund för utformandet av de intervjusituationer med yngre barn i ålder tre till sju år som för denna studies räkning genomfördes på tre olika ridskolor. Intervjuerna genomfördes i tre grupper och det sammanlagda antalet deltagande barn var tjugo. Studiens analysmetod var inspirerad av Grounded Theory (GT) och med hjälp av successiv kategorisering mejslades studiens kärnprocess och resultat fram. Studiens resultat visar att de yngre barnen upplever sig stå i relation till ridskolans kunskapsbärande kontext, i relation till ’de medföljande vuxna’ och i relation till hästarna på ridskolan. Kärnprocessen relationell ridskola ligger i sin tur till grund för vad som avslutningsvis föreslås som en modern pedagogisk arbetsmodell för yngre barns lärande på ridskolan, med en tydlig rollfördelning där även ridläraren är inräknad; Relationell ridskolepedagogik – en femuddig stjärna.

Syftet med denna studie har varit att beskriva fem förskollärares uppfattningar och arbetssätt av hur relationsskapande och samspel sker i förskolan mellan förskollärare och barn. Studien bygger på en kvalitativ undersökning och för att samla in empiriskt material har vi använt oss av strukturerade observationer med efterföljande intervjuer av fem stycken verksamma förskollärare från fyra olika förskolor i mellersta Sverige. Resultatet visar att relationell pedagogik kan tolkas på olika sätt men gemensamt för förskollärare i studien är deras uppfattning om att det främst bygger på att barnen känner trygghet till både verksamheten och till pedagogerna samt att detta sedermera anses som grunden för att skapa och upprätthålla goda relationer. Vidare framkom det också i studiens resultatet att pedagogerna som deltog i studien gav uttryck för och strävade efter att vara en närvarande pedagog som ser och lyssnar på barnen i en gemensam dialog och detta för att synliggöra varandras tankar och funderingar och för att vidare kunna utvecklas i samspel. Det framkom också av pedagogerna i studien att det är relevant att vara här och nu i olika situationer, att stanna upp och se vad barnen intresserar sig för och att ta lärandet därifrån i interaktion tillsammans. En av slutsatserna av vår studie är att förskollärarens trygghet och närvaro har en stor betydelse för att relationer ska få möjlighet att skapas i förskolan verksamhet. / <p>Betyg i Ladok 201221.</p>

I skolan råder ett pågående reformarbete för att öka elevernas måluppfyllelse. Nya metoder och förhållningssätt gör entré i en pressad skolvardag. En av dessa metoder är Lösningsfokus (LF). Syftet med denna studie var att undersöka om och hur LF har en funktion i skolans arbete mot att nå måluppfyllelse. Studien syftade också till att jämföra LF med relationell pedagogik och utforska hur de båda bidrar i skolans praktiska undervisningsarbete. För att svara på frågeställningarna genomfördes en explorativ jämförande litteraturstudie. I studien framkom att LF kan bidra med verktyg för att stimulera elevers resurser och motivation för att nå ett mål och finna lösningar på avgränsade problem. Resultatet från artiklarna om relationell pedagogik tyder på att autentiska pedagogiska relationer underlättar lärandet och kan därmed ge eleverna större förutsättningar att nå de nationella målen för skolan. Relationens betydelse för lärande framträder som viktig i både LF och relationell pedagogik. I de studerade artiklarna om relationell pedagogik är det tydligt att den mellanmänskliga relationen är fundamental för god undervisning. Relationen är den plats där lärande sker och central för elevens utveckling mot att uppnå skolans mål. I LF kan relationen ses som ett medel för att nå måluppfyllelse. Både LF och relationell pedagogik framhåller ett icke auktoritärt förhållningssätt där elevens verklighet beaktas och respekteras. Fortsatt forskning på hur LF och relationell pedagogik skulle kunna kombineras vore ett värdefullt kunskapstillskott till skolans praktik.