Syftet med studien är att undersöka förskollärares arbetssätt vid barns inskolning i förskolan. Studien fokuserar på vad och hur förskollärarna beskriver att de gör under inskolningen för att ta reda på barns erfarenheter och relatera dem till undervisning och lärande. Genom kvalitativ forskningsdesign och semi-strukturerade intervjuer har vi intervjuat åtta förskollärare om deras erfarenheter och upplevelser vid inskolning. Slutsatserna är att det finns många olika arbetssätt för att skapa relation till barnet vid inskolning. Dessa är relaterade till undervisningsrelation, undervisningsgemenskap och socio-materiella aspekter. Det finns också många sätt att relatera relationsarbetet till undervisning, den främsta är att framhålla betydelsen av sitt arbete med relationer. Slutsatsen att resultatet i denna studie går i linje med forskning kring lärares relationsarbete.

Med denna studie ville jag undersöka och belysa hur förskollärares relationella kompetens kommer till uttryck i olika omsorgssituationer. Baserat på en kvalitativ metod har fyra förskollärare fått läsa tre olika fallbeskrivningar på vardagsnära situationer på förskolan. Utifrån dem har de fått besvara ett antal frågor kring hur de tror att de skulle agerat. Utöver det har frågor kring lärande och ledarskap ställts. Studien visar på att de intervjuade har en god uppfattning om vad relationell kompetens är. De visar i sina svar att de använder sig av både Noddings och Aspelins teorier kring relationell kompetens. De använder sig såväl av etisk och naturlig omsorg som modellering, dialog och bekräftelse

Syftet med studien var att bidra med fördjupad kunskap om vad verksamma grundskollärare, behöver för att vilja stanna kvar i sitt yrke, samt vad som motverkar deras motivation. Med hjälp av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har material samlats in. Sju grundskollärare deltog, både digitalt och fysiskt. Med stöd av Dörnyei och Ushioda relationella och integrerade teori om lärares motivation visade resultatet att lärare främst motiveras av att kunna göra skillnad. Att göra skillnad innebär att bidra med lärande och kunskapsutveckling hos eleverna. Teamkänsla och stöd från både kollegor och ledning var andra faktorer som motiverade lärare. Det lärarna upplevde mest utmanande inom yrket var tids- och resursbrist och dess konsekvenser för att kunna fullfölja sitt pedagogiska uppdrag. De slutsatser som kan dras från resultatet är att läraryrket behöver stöd från både ledning, kollegor och vårdnadshavare. Utökade resurser och mer handlingsutrymme för att kunna göra skillnad för sina elever och känna sig motiverade att vilja stanna kvar i skolan.

Today’s digitalization and growing number of web-based applications increase the performative demands put on relational databases. Traditionally, relational databases have been an infallible solution to any data storage requirement, but with greater amounts of data needing to be stored – this is no longer the case. In addition to this, relational databases face shortcomings working in distributed environments, which is a prerequisite heavily linked to management of large datasets. This has led to an increase of non-relational databases, the newer of which are more commonly known as NoSQL-databases. Apart from representing different strengths and areas of expertise, NoSQL-databases are collectively designed to handle large amounts of data much more efficiently than their relational counterparts. However, recent studies show that abandoning relational databases completely is a fool’s errand, seeing as they still remain as the most viable option in most situations. This study aims to facilitate the process of determining which type of NoSQL-database is best suited as a replacement for an existing relational database, or whether a replacement is warranted at all. To do so, I isolate organizational and technological factors that together help evaluate an existing relational database’s compability in its organizational context.

Den här uppsatsen behandlar relationell pedagogik i den anpassade skolan. Som yrkesverksamma lärare möter vi dagligen situationer av relationell karaktär. Detta gjorde oss nyfikna på hur andra lärare uppfattar relationell pedagogik. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva lärare och speciallärares uppfattningar om relationell pedagogik.  Den metod vi fann bäst lämpad för att undersöka detta var den fenomenografiska metoden. Vi genomförde kvalitativa intervjuer vars data vi analyserade och kategoriserade enligt metoden. Genomgående har vi följt Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Trovärdighet och pålitlighet har säkerställts genom att alla faser i arbetsprocessen noga redogjorts för. I vår studie fann vi att informanterna beskrev sin uppfattning om relationell pedagogik i huvudsakligen fyra väsentligt skilda kategorier. Den första beskrivningskategorin handlar om hur relationer bygger trygghet för eleverna i skolan. Den andra beskriver att elevens lärande stärks av att läraren intresserar sig för elevens intressen. Den tredje beskrivningskategorin förvånade oss då den är den relationella pedagogikens motsats. Den handlar om vad som alienerar elever från skola, lärande och relationer. Den fjärde och sista kategorin är den som visade sig ligga närmast det teoretiska begreppet relationell pedagogik. Här beskrevs relationell pedagogik som en relation mellan människa och människa. I slutet av vår uppsats diskuterar vi metod och resultat. Den fenomenografiska metoden innebär risk för att uppsatsskrivarna tolkar empirin utifrån egen förförståelse vilket vi resonerar kring. Vi diskuterar också våra resultat ur verksamhetens perspektiv att förstå relationell pedagogik i den anpassade skolans sammanhang. Lärarna i vår studie uppfattade relationell pedagogik som att se eleven. Vad att se eleven innebar skiljde sig åt och vi fann fyra huvudsakliga beskrivningskategorier: att se elevens behov av trygghet, att se elevens lärande, att se eleven som människa samt en som beskrev vad relationell pedagogik inte är.

In this study, special needs teachers and students with reading and writing difficulties in an upper secondary school are in focus. The research questions strive to answer how special needs teachers work in upper secondary school with students with reading and writing difficulties and what special needs teachers experience when working in upper secondary school with students with reading and writing difficulties. What do students with reading and writing difficulties experience and perceive in the transition between primary school and upper secondary school, and further studies in upper secondary school? The method has been interviews with three special needs teachers and four students in upper secondary school. The conclusive results are that the special needs teachers work with students with reading and writing difficulties in their original groups, in smaller groups and individually. Their tasks also include pedagogical assessment and assistance. Their work is complex, with many corresponding colleagues. The students face countless obstacles in school every day and ask for help to understand and overcome them.

Syftet är att undersöka hur demokrati kan skapas i skolmiljön, vad som styr demokratisynen i den svenska skolan och hur dokument och lagar påverkar lärares och elevers demokratiska möten i skolan. Detta belyses genom kvalitativa studier av litteratur kring styrdokument och lagar, den progressiva pedagogikens demokratisyn, djupintervjuer med lärare som anser att demokrati i skolmiljön är avgörande för skolans roll i samhället, samt tidigare forskning och kompletterande källor. Läsning av en omfattande mängd pedagogisk och filosofisk litteratur författad under 1900- talet av så kallade progressiva pedagoger ger en fördjupad bild av det demokratibegrepp som många lagstiftare, forskare, författare och debattörer använder utan att definiera vad de menar. Demokrati som västerländskt styrelseskick är inte detsamma som demokrati, eller demokratiska värderingar. Den här undersökningen ifrågasätter skolverkets och skollagens otydliga definition av de "demokratiska värderingar" som är tänkta att utgöra grundvalen för hela utbildningen. Den försöker förstå demokratibegreppet ur ett progressivt pedagogiskt perspektiv och ger lärare utrymme att berätta om sin demokratisyn och de metoder som gestaltar denna, samt upplevelsen av hur styrdokumenten kan hjälpa eller stjälpa. I belysning av allt detta, samt tidigare forskning som även den tampas med svårigheterna att tolka styrdokumenten, diskuteras de praktiker som skapar förutsättningar för eller förhindrar demokratiska möten i skolan. I mitt gestaltande arbete ville jag låta barns egna yttryck ta plats och det resulterade i en film där barns berättelser får framträda, varvade med citat ur lagar, dokument och litteratur. Bilderna visar organiskt växande. På väggen mitt emot ernjuds besökarna att skapa sitt eget uttryck med tavelkritor. Väggern är delad i två halvor och den ena sidan markerad som förbjuden att skriva och rita på. Vid ett seminarium 2016-05-26 kl. 15:30 bjöds besökarna in till ett öppet samtal om barn, yttrandefrihet och demokrati tillsammans med mig och Pernilla Glaser. Samtalsledare var Zelda Bingert, 13 år.

Elever på svenska för invandrare består av en heterogen grupp människor vilka står inför många utmaningar för att kunna ta sig in i det svenska samhället och arbetsmarknaden och i detta avseende spelar behärskning av det svenska språket en nyckelroll. Studien handlar om att utifrån SFI-lärares perspektiv, genom kvalitativa intervjuer undersöka de centrala hindren för SFI-elevers språkinlärning samt undersöka vilka strategier SFI-lärararna använder sig av för att stödja eleverna att övervinna dessa hinder. Resultatet pekar på en rad olika samverkande faktorer så som psykisk och fysisk ohälsa, elevers tidigare bakgrund samt organisatoriska omständigheter som påverkar elevers förutsättningar och även lärarnas möjligheter att främja en god språkinlärning. Den relationella aspekten anses spela en fundamental roll i all inlärning och studien analyseras utifrån teorin om relationell pedagogik. Lärarna är engagerade och anstränger sig men kan inte utöva relationell pedagogik i någon större utsträckning.

No description available.

No description available.