The meaning of relations in school is often given great significance in research and can also be considered as the base for Swedish school policy documents. In spite of this the understanding of students often tends to orient towards the individuals inability to learn. The aim of this study is to describe students’ experience of relations in school and what meaning they give to these relations. In the process of interpreting a life world approach was used to reach the students perspective on relations in school. The method is semi-structured interviews with six pupils on two schools in year 6-9. The result is presented in four themes related to the meaning of relations. The most important result is that relations are of great significance for learning and that it is mainly connected to the teachers’ ability to develop mutual trust together with the students. The teacher gives time and attention to the student and shows by changing the teaching that learning is a collective action. The trust between student and teacher is also a ground for the teachers’ authority which gives a space for the teacher to add new knowledge and help the student to exceed itself. An important finding is that learning, in the students’ point of view, does not contain separate but interlaced processes of new knowledge and personal experience and can be understood as taking different acting positions. Meeting students is therefore a result of the teachers’ ability to shift between different acting positions and being well prepared for this as a part of the daily work in school. The result of the study can be seen as a contribution considering relations in school as a foundation for the learning process. The pedagogical implications can be described in terms of a need for developing a practice of the teachers reflecting over practice in school.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger uppfattar behovet av samverkan sinsemellan och samverkan för att nå målen i styrdokumenten gällande en förskola för alla barn. Detta har undersökts genom en kvalitativ undersökning, genom semistrukturerade intervjuer med både förskollärare och specialpedagoger. I denna studie använder vi oss av ett teoretiskt ramverk baserad på relationell pedagogik för att i mötet sker lärandet. De relationer som skapas sinsemellan ligger till grund för att skapa en fungerande samverkan, de krävs att båda parterna utvecklar kunskap tillsammans. Analysmetoden som använts för studien är en tematisk analys. Studiens resultat visar att samverkan mellan de två parterna fungerar. Förskollärarens och specialpedagogens arbete kring samverkan bygger på en gemensam relation som de behöver utveckla tillsammans. Det finns inga tydliga tillvägagångsätt utifrån styrdokumenten och en slutsats kan dras att både förskollärare och specialpedagoger önskar en förbättrad styrning gällande samverkan. Båda parterna ser tiden som en bristande punkt i samverkansfrågan och önskar mer tid i verksamheten. Båda parterna uttrycker att mer kunskap men även en viss erfarenhet krävs för att skapa den bästa möjliga verksamheten för barnet.   Vår tolkning av studien visar att parterna ser sin samverkan sinns emellan god på grund av att de har byggt upp en relation genom tiden. För att skapa en fungerande samverkan krävs det tid, kunskap, erfarenhet och styrning.

Syftet med denna studie är att utforska hur linjechefer inom offentlig sjukvård upplever och hanterar stöd och styrning i interaktionen med stabsfunktionen HR samt hur organisatoriska omvandlingsprocesser såsom New Public Management (NPM) och HR-transformation (HRT) kan förstås utifrån ett relationellt makt- och styrningsperspektiv. Som teoretisk referensram används olika delar av Foucaults maktbegrepp och som analysverktyg styrningsteknikerna disciplinär övervakning, pastoral makt, styrningsrationalitet samt avancerad liberal styrning. För att svara på studiens forskningsfrågor genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta linjechefer på ett landstingdrivet sjukhus. Studiens resultat visar att de HR-områden där linjecheferna upplever HR-stödet som välfungerande är rehabilitering, arbetsrätt och svårare personalärenden. Vidare finns det bland linjecheferna en samsyn kring att rekrytering, administrativ avlastning och mer personlig interaktion, är områden där stödet kan förbättras och utvecklas. Linjecheferna upplever att styrning från HR begränsar deras arbetssituation och handlingsutrymme främst kopplat till administrativa uppgifter samt till lönesättning av nya  medarbetare. Detta  kan  förstås  genom den  detaljstyrning och  kontroll som styrningsidealet NPM och den organisatoriska förändringsprocessen HRT inneburit, och som medfört en förskjutning och förändring av det relationella maktförhållandet mellan linjechefer och stabsfunktionen HR. Den disciplinära övervakningen blir synlig i bland annat linjechefernas rädsla för att gå emot HR:s uppsatta riktlinjer, med oro för sanktioner. Den pastorala makten synliggörs genom linjechefernas sökande efter vägledning och hur HR visar sig villiga att vägleda. Genom att linjecheferna internaliserar och följer organisationens och HR:s riktlinjer, ideal och normer märks verkningarna av styrningsrationaliteten. I HR-frågor där linjecheferna upplever sig som beslutsfattare och fria att välja utifrån HR:s rekommendationer exemplifieras den avancerade liberala styrningen. Genom att applicera de olika styrningsteknikerna på studiens resultat, ser vi att stöd kan fungera som styrning och styrning kan upplevas som stöd. Den dolda styrning som uppstår i det relationella samspelet mellan linjechefer och HR synliggörs med hjälp av dessa makt- och styrningstekniker, vilket möjliggör ett nytt sätt att se på dessa fenomen i interaktionen mellan dessa aktörer.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om några förskollärares uppfattningar om professionell relationskompetens och dess betydelse för de yngre barnens (i åldrarna 1–3 år) utveckling och lärande.  Studien ger en översikt av tidigare forskning kring professionell relationskompetens och relationens betydelse för barns utveckling och lärande. Studien innehåller även förskollärares uppfattningar om detta utifrån genomförda intervjuer.   Studiens teoretiska utgångspunkt är Aspelins relationella pedagogik och några av Aspelins centrala begrepp i denna teori.   Studiens resultat visar att begreppet professionell relationskompetens var ett okänt begrepp för förskollärarna. De förmågor som framträder angående professionell relationskompetens är förskollärarnas förmåga att vara lyhörd, förmågan att vara närvarande, förmågan att visa respekt för barnet samt förmågan att ta ansvar för relationen. Förskollärarna uttrycker att de skapar förutsättningar för att utveckla relationer som gynnar barns utveckling och lärande genom att utveckla relationer till föräldrar, skapa det lilla sammanhanget, hitta en balans mellan närhet och distans i relationen till barnet, ge tid, beakta barns delaktighet samt genom att arbeta med struktur och rutiner i förskolans vardag. Förskollärarna beskriver relationens betydelse för de yngre barnens utveckling och lärande genom en relation som bygger på samspel, kommunikation, ett delat gemensamt fokus men även genom att utmana, bekräfta och visa tillit till barnets förmåga.   Specialpedagogiska implikationer utifrån forskning och studiens resultat är hur denna kunskap kring professionell relationskompetens och relationens betydelse för barns utveckling och lärande ska kunna synliggöras och implementeras i förskolan för att möta alla barn. Hur kan barnhälsans olika professioner, där specialpedagogen ingår med sin kompetens, arbeta för att utveckla goda relationer i förskolan som gynnar barns utveckling och lärande? / The aim of the study is to contribute to get a higher knowledge of how the professional relationships of the preschool teachers' and their perceptions of professional relationship competence. Understand how they create conditions to develop relations that benefit to the progress of younger children learning, age 1-3 years old, and how they view the importance of the relationship for the younger children´s development and teaching.  The study gives an overview of previous research on the importance of professional relationship competence and the relationship between children's development and learning. The study also contains interviews of preschool teachers within the area of the study.  The theoretical point of this study is Aspelin's central concepts of his relational pedagogy theory.  The results of the study show that the concept of professional relationship competence was an unknown concept for preschool teachers. The abilities that emerge regarding professional relationship competence are the ability of preschool teachers to be responsive, the ability to be present, the ability to show respect for the children and the ability to take responsibility for the relationship. Preschool teachers express that they create conditions for developing relationships that promote children's development and learning by developing relationships with parents, creating the small context, finding a balance between closeness and distance in the relationship with the children, giving time, considering children's participation and by working with structure and routines in the everyday life of preschool. Preschool teachers describe the importance of the relationship for the development and learning of young children through a relationship based on interaction, communication, a shared common focus but also by challenging, confirming and showing trust in the children’s ability.  Special pedagogical implications based on previous research and our study clearly show the importance of professional relationship competence and children's development and learning should be made visible and implemented. To be able to meet all children needs in preschool. How can the various professions in child health care, which include the special educator with their competence, work to develop good relationships in preschool that benefit to the children's development and learning?

"At first it was a little provocative that we would teach at the leisure home" a study of different perceptions about the concept of teaching in leisure homes

Bakgrund: Att involvera patienterna och de närstående i planeringen av vården i livets slut är en essentiell del av palliativ vård. För att uppfylla detta behöver patienternas självbestämmande stärkas. Syfte: Syftet var att kartlägga begreppet självbestämmande i palliativ vård. Metod: Begreppsanalys enligt vårdforskarna Walker och Avants metod.  Resultat: De definierande attributen för självbestämmande i palliativ vård är; respektera patientens frihet, information, samarbete och kommunikation. Alla attribut behöver inkluderas för att stärka patienternas självbestämmande i palliativ vård. Slutsats: Patienternas självbestämmande i palliativ vård kan stärkas genom att vårdpersonalen arbetar personcentrerat enligt 6S-modellen. / Background: To involve patients and their families in the planning of care in the end of life is an essential part of palliative care. To meet this, patients self-determination needs to be strengthened. Aim: The aim was to clarify the concept of self-determination in palliative care. Method: Concept analysis according to Walker and Avants method. Results: The defining attributes of self-determination in palliative care are; respecting the patients freedom, information, cooperation and communication. All attributes needs to be included to be able to strengthen patients self-determination i palliative care. Conclusion: Patients self-determination in palliative care can be strengthened if healthcare professionals work person-centered according to the 6S-model.

I den här uppsatsen utforskar jag samhällskunskapslärares upplevelser av misslyckanden i sin yrkesutövning. Jag identifierar en slags kunskapslucka rörande misslyckanden där jag ser ett behov av att diskutera känsliga upplevelser. Jag vill dessutom undersöka om det finns specifika aspekter kring misslyckanden som berör just samhällskunskap. Det övergripande syftet är att synliggöra och beskriva samhällskunskapslärares upplevelser av misslyckanden i sin yrkesutövning. Jag intervjuar fem samhällskunskapslärare som undervisar på gymnasiet utifrån en kvalitativ forskningsansats. Jag använder mig av ostrukturerade djupintervjuer och analyserar empirin på basis av ett relationellt pedagogiskt ramverk och teori om sårbarhet. Resultaten indikerar att lärare upplever sig misslyckade i samband med relationer till elever, klassrumssituationer som man inte upplever sig kunna hantera samt klassdiskussioner som går emot skolans värdegrund. Förklaringarna som samhällskunskapslärarna ger sträcker sig mellan individuella och strukturella anledningar till sina upplevda misslyckanden. Empirin diskuteras utifrån det teoretiska ramverket och placeras i en brokig forskningsposition som tangerar samhällskunskapsdidaktik, professionsforskning och studier om misslyckanden, sårbarhet och otillräcklighet. / In this paper the overall aim is to explore social science teachers’ experiences of failure within their exercise of profession. I identify a gap of knowledge regarding failures where I see a need for a discussion about sensitive experiences. I also want to explore if there are any specific aspects regarding social science. I interview five upper secondary social science teachers within a qualitative scientific approach. I conduct unstructured in-depth interviews and analyze the data on the basis of a relational pedagogical theoretical framework and theory about vulnerability. The results indicate that teachers experience failure with regards to relationships with students, classroom situations they experience they cannot handle and classroom discussions who oppose the value-system of the school. The explanations the teachers give stems from both individual and structural reasons with regards to their perceived failures. The data is discussed through the theoretical framework and is placed within a motley research position which touches upon social science didactics, professional research as well as studies about failures, vulnerability and inadequacy.

Examensarbetets syfte är att beskriva barns upplevelser om och därmed bidra med en inblick i hur relationer mellan barn och vuxna på fritidshemmet kan upplevas ur barns perspektiv. I denna studie har vi använt oss av två frågeställningar. Den första frågar hur barn upplever sina relationer med vuxna på fritidshemmet. Den andra frågar hur barn upplever sitt inflytande över sin tid på fritidshemmet. Empirin samlades in genom att intervjua 31 barn på två olika fritidshem. Till stöd för analysen har vi använt oss av teorierna om relationellt perspektiv. Studiens resultat visar att det finns variationer av barnens upplevelser i de olika fritidshemmen. Dessa har vi beskrivit i tre teman varav det första temat handlar om Positiva känslor och förtroende, det andra temat handlar om Svåra känslor och det tredje temat handlar om Barns inflytande.  Första frågeställningen är Hur upplever barn sina relationer med vuxna i fritidshemmet? Resultaten i vårt första tema Positiva känslor och förtroende visar att barnen uppskattar de vuxna på fritids och tycker att de hjälper till med det som barnen behöver hjälp med. Generellt svarar barnen att de kan fråga vilken vuxen som helst när de behöver hjälp men också att det finns vuxna som de oftare frågar. Resultaten i vårt andra tema Svåra känslor visar att när de vuxna blir arga så begränsar det barnens vilja att uttrycka sig då de riskerar att få sina känslor nedvärderade. När barn inte känner sig uppmuntrade att uttrycka sina känslor riskerar det att begränsa deras vilja att uttrycka sig. I ett exempel beskriver några barn att om de vuxna blir för arga så känner de sig dumma vilket de är överens om att man inte ska behöva göra.   Andra frågeställningen är Hur upplever barnen sitt inflytande över sin tid på fritidshemmet? Resultaten i vårt tredje tema Barns inflytande visar att framförallt åttaåringarna vänder sig emot att graden av inflytande inte är så hög som de önskar. Svaren handlar främst om att de planerade aktiviteterna inte är så roliga och att det finns ett tvång om utevistelse oavsett väder. Bland sexåringarna är svaren något annorlunda, de uppger att de får välja vad de vill göra. Vi uppfattar det därmed som att de båda åldersgrupperna eftersträvar olika hög grad av inflytande.

Lövgren, Marlene (2021). Det där relationella är ju så viktigt. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar  I detta arbete är avsikten att belysa hur lärare uppfattar och uttrycker relationskompetens i yrkesrollen och hur detta uppfattas av elever. Arbete fokuserar på vilka relationella aspekter som hjälper elever och frågeställningarna är. • Hur upplever lärare detta?• Vad anser eleverna? Teori  Arbetet utgår från begreppet relationell pedagogik och de teorier om människan som subjekt som dessa bygger på. Metod  Studien är inspirerad av grundad teori och två olika undersökningsmetoder har använts. Enkäter till både elever och lärare samt efterföljande intervjuer. I arbetet pågick analys och inhämtande av data samtidigt eftersom intervjuerna grundade sig på enkätsvaren. Resultat  Resultatet tyder på att skolan behöver arbeta vidare med fördjupad förståelse av det komplexa begreppet relationskompetens. Lärarna behöver fördjupad kunskap både när det gäller hur yrkesprofessionell relationskompetens utvecklas och hur det praktiska relationella arbetet med elever kan utvecklas. Lärarna behöver även fördjupad kunskap om varför det relationella mötet är viktigt för ett framgångsrikt lärande Specialpedagogiska implikationer  Inom specialpedagogiken har de relationella aspekternas vikt för lärandeprocessen varit välkända länge. Därför är det lämpligt att använda sig av skolans specialpedagog i den kompetensutveckling som lärarna är i behov av.

Den här uppsatsen ämnade undersöka hur verksamma lärare arbetar med relationer och på vilket sätt det kan påverka enskild undervisning i musik. Detta för att bidra till ökad kunskap inom det pedagogiska fältet där lärares kompetens att bygga goda relationer de senaste decennierna fått ökad uppmärksamhet. Datainsamlingen skedde genom observationer och intervjuer av två lärare som i denna studie kommer att kallas Anna och Håkan. Materialet transkriberades tematiskt och med en fenomenografisk ansats. Resultatet visade att båda lärarna upplevde relationer som viktiga dels för att eleverna skulle vilja komma på lektionerna och dels för att de skulle känna trygghet att våga utföra utmanande övningar. Genom att titta på resultatet i ett relationellt perspektiv där relationer ses som ett oförutsägbart mellanmänskligt möte där det som sker här och nu avgör vilken riktning undervisningen tar. Det visade sig att lärarna lät undervisningen påverkas olika mycket av mötet med eleverna. Slutsatsen visar att relationer är viktiga för att elever ska kunna ges möjlighet att vara aktiva i undervisningen vilket leder till meningsfullhet och större potential att utvecklas. / This study intended to examine how teachers work with relationships and in which way that can affect the teaching in individual music teaching. This is a contribution to the pedagogical field where teachers’ competence to build good relationships in recent decades has received increased attention. The collection of data was made through observations and interviews of two teachers who in this study will be called Anna and Håkan. The material were transcribed thematically and with a phenomenographic approach. The results showed that both teachers perceived relationships as important partly because the students would like to come to the lessons and because they would feel safe to perform challenging exercises. By looking at the result in a relational perspective where relationships are seen as an unpredictable interpersonal meeting where what happens here and now determines which direction the teaching takes. It turned out that the teachers let the teaching be affected differently by the meeting with the students. The conclusion shows that relationships are important for students to be given the opportunity to be active in the teaching, which leads to meaningfulness and greater potential to develop.