In 2015 Skolverket presented a study which said that new editions of textbooks are too alike the old editions, and therefore have difficulties to meet the educational requirements set by Lgy11. The aim of this study is therefore to analyze how the textbooks Under samma himmel and Religion: för gymnasiet 1 portrays Judaism, Christianity and Islam to see if they reach a specific goal of Lgy11. The method that is used in this study to analyze these textbooks is a content analysis. The result of the study showed that both textbooks did not reach the goals of Lgy11. Christianity got the most space in the textbook and was portrayed as a heterogeneous religion, which may have its explanation in the exceptional position the religion has in Lgy11. Judaism although was portrayed as a Swedish religion due to lack of information about Judaism abroad, and Islam was portrayed as a homogenous religion due to lack of extended information about its different groups and ways to interpreted the religion. Therefore, the textbooks do not meet the requirements of Lgy11 and needs to be supplemented to meet the educational goals.

The purpose with this study is to research how new religious movements are depicted, in textbooks used for upper secondary school in religious education, in contrast to how Christianity is depicted, and if there is a more negative depiction around new religious movements. The content analysis uses/investigates three chosen textbooks, all written for Swedish upper secondary education. The content analysis uses quantitatively research whereas the depiction of Christianity and new religious movements are investigated by counting as well as analyzing adjectives used to describe, furthermore what emotive value the adjectives carry. Through qualitative and quantitative analysis the syntheses of an adjective the study shows that more negatively charged adjectives are more common describing new religious movements in two of the textbooks and throughout all textbooks, Christianity is described positively.

Studien ämnar finna konkreta förslag för lärare som önskar använda videospel i religionsundervisning på gymnasiet. Detta med fokus på didaktiska möjligheter och begränsningar. De utvalda spelen består av Assassin’s Creed: Origins, Life is Strange och Civilization VI. Spelen analyseras med förhoppningen att etablera ett urval av spel som kan agera komplement för att uppfylla kunskapskraven i religionsundervisning. Metoden är en anpassad variant av kvalitativ riktad innehållsanalys som jag valt att kalla för videospelsdidaktisk innehållsanalys. Studien väljer ut lämpliga delar av spelen och analyserar dessa utifrån kriterier baserat på kunskapskraven i Religionskunskap 1, 2 & Specialisering, Marc Prenskys teori om Digital Game-Based Learning och tidigare studier som berör spel i undervisning. Studien visar att de utvalda spelen kan användas i religionsundervisning förutsatt att anpassningar görs för att motverka spelens begränsningar.

Ansvaret för val av läromedel som ska användas i Religionskunskap är fördelat till varje enskild skola. Som en följd av detta används olika läromedel i det svenska skolsystemet i vilket olika definitioner av religion presenteras. Följaktligen har studien undersökt hur läromedel i Religionskunskap framställer och diskuterar definitioner av religion. Studien har även undersökt hur man kan använda olika definitioner av religion i undervisningen och hur studiens resultat påverkar den ämnesdidaktiska diskussionen. Studien granskar åtta läromedel. Studien analyserar resultatet utifrån Skolinspektionens kritik gällande läromedels framställning av olika definitioner av religion. Resultatet visar tendentiösa inslag, ett fokus på kunskap och reflektion samt tillkortakommanden mot styrdokumenten. Av tidigare nämnda skäl blir lärare ansvarig att komplettera och belysa problematiken för elever vilket diskuteras genom möjliga ämnesdidaktiska undervisningsstrategier och teorier.Sökord:

One of the criteriums for the course Religionskunskap 1 in upper secondary school is that the religious education should highlight how world religions express themselves for individuals and groups in the present, in Sweden and abroad. This study aimed to examine how two teaching textbooks that are used in religious education achieve this criterium. The representation and portraying of Hinduism and Buddhism in the textbooks has been analyzed in relation to the previously mentioned criteria. The theoretic framework for the study has been Robert Jackson and his interpretive approach. The study shows that the two textbooks are not enough to fulfill the criteria. Therefor teachers need to look beyond the textbooks to fulfill this specific criterium and use diverse and different teaching tools.

Detta är en uppsats baserad på en lärarintervju gällande elevers syn på undervisning inom ämnet religionskunskap 1 på gymnasiet, samt den didaktiska tillämpningen ur lärarsynpunkt. Skolverkets riktlinjer tar plats i undersökningen och även en forskningsrapport som publicerat av Skolverket. Tyngden ligger på de didaktiska frågorna, vad, varför, hur och för vem? Dess uppkomst, teoretiska förankring och praktisk tillämpning behandlas. Lärarnas svar på intervjufrågor är i fokus och bearbetas och besvaras utifrån given teori och utformar slutligen förslag på justeringar som kan göras i inlärningssyfte med fokus på elevernas önskemål, lärarens förmågor och Skolverkets ramar. Det som diskuteras är en möjlig oförståelse för kursens syfte bland elever, och en möjlig svårighet att förmedla detta syfte för läraren och Skolverket på grund av kursens abstrakta karaktär. Betoningen ligger på didaktiken som användningsområde.

This paper aims to summarise what current research says about how “life questions” is used in Swedish religious education and what criteria LGBTQ questions need to meet in order to be used in teaching. It does this by systematically searching and assessing academic sources found in four different databases. The research shows that there are two main ways educators use life questions in classrooms, as discussion starters and as thematic interdisciplinary teaching. The research also shows that two general hurdles need to be maneuvered to teach about LGBTQ in classrooms. First one being structural, such as syllabus and knowledge hurdles. Second being social, as other teachers, administrators, students and parents might cause problems for the teacher. This work can and should be seen in the tradition of critical pedagogy more than in the tradition of “life questions”. Even though this paper does not systematically gather new data nor create new knowledge, it is critical of the lack of research on religious LGBTQ students, the lack of research on student perception about LGBTQ questions in the classroom and the lack of research on the concrete results of education pushes by Skolverket, MUCF and RFSL. Keywords: LGBTQ, Queer, GSM, Religious education, High school, Sweden, Livsfrågor, Queer, HBTQ, Religionskunskap, Gymnasiet.

Detta arbete är en kunskapsöversikt över lärarens roll inom undervisning om islamofobi. Den syftar till att ge en välgrundad överblick angående olika faktorer som är viktiga för religionslärare inom gymnasieskolan att ta i beaktande när man undervisar elever om islamofobi. Syftet med detta är att öka elevernas empati och förståelse för den muslimska befolkningen. De centrala frågeställningarna som arbetet behandlar är följande: Varför är undervisning om islamofobi extra betydelsefullt i dagens samhälle? Vilka konflikter och problemfaktorer kan lärare förvänta sig att möta vid undervisning om islamofobi? Vilka metoder och teorier finns det för lärare att nyttja i undervisning om islamofobi? Metoden som används för att ta reda på välgrundade svar på dessa frågor är datasökningar på ERIC och Education Research Complete. Genom dessa källor kunde jag fastställa att islamofobi är den främlingsfientlighet som i dagens samhälle har ökat mest samt är mest synlig av alla kategorier. Undervisning om islamofobi kan leda till en mängd olika konflikter och påverkas av många problemfaktorer som främst är knutna till rädsla, okunskap och lärarens kompetens. Dessa problemfaktorer kan i många fall underlättas eller helt förebyggas genom att lärare får rätt kompetens genom lärarutbildningen, lär eleverna goda färdigheter i argumentationsbildning och kritiskt tänkande samt exponerar eleverna för nya perspektiv och röster. Viktigt att notera är att studier angående detta ämne är begränsat när det kommer till svenska gymnasieskolor och vår svenska variant av religionsutbildning vilket kan påverka utkomsten av resultaten och behöver vidare forskning.

The purpose of the thesis is to investigate which of the school's fundamental values issues are addressed in religious education at the upper secondary school. After that, the issues of values from the school and in religious knowledge are compared and related to Sweden's values and the values of Swedish society. This is of interest as values, both in the workplace and in school, are very much discussed. In addition, how the school's values are used and must be worked on to prepare students for society and shape students into democratic citizens. Many of the values that are raised in the school can be linked to the subject of religion without much investigation, which the work delves into later and discusses how it affects the subject, the students and the teachers.

Detta är en kunskapsöversikt med syftet att redovisa och utforska filmens plats i undervisningen på en gymnasienivå, med särskild fokus på hur film kan användas för att gestalta livsfrågor. Underlaget till den här kunskapsöversikten har samlats in genom sökningar på sökmotorerna Educational Research Complete, Educational Resources Information Center via EBSCO samt SwePub, resultaten av sökningarna på dessa sökmotorerna utgör majoriteten av våran kunskapsinsamling, våran handledare hänvisade oss även till litteratur inom ämnet. Efter en utforskning av vad som hade skrivits i behandlade källor kan man se att det finns en generell positiv inställning till film som läromedel i skolan. Forskningen vi behandlade menade bland annat att filmen har en god förmåga att utmana de ställningstaganden elever har och uppmanat dem att överväga nya perspektiv. Vidare, att kontemporär film kan vara ett utmärkt läromedel för att engagera elever i religiös utforskning. Film kan användas i klassrummet för att stimulera elevernas nyfikenhet, engagemang för olika situationer och företeelser samt deras inlevelse i lärandematerialet. För vidare forskning inom ämnet hade det varit intressant att få fram forskning om hur filmpedagogik används i verkliga klassrum i Sverige och om och hur pass mycket lärare känner till om filmpedagogik och hur man bäst använder film i klassrummet.