301 |
Inkludering i religionsundervisningen / Inclusion in religious educationMahad, Ubah, Sangin, Jasmin January 2021 (has links)
Vårt syfte med detta examensarbete har varit att ta reda på hur lärare arbetar för att inkludera elever som har olika religiösa bakgrunder och kunskaper om religion. Vidare är syftet att lyfta fram vilka utmaningar lärarna möter i undervisningen och elevernas olikheter utnyttjas i religionsundervisning. Genom intervjuer med lärare som undervisar i religion i årskurs 1–6, förväntar vi oss att få djupare insikt i detta ämne. Undersökningen är baserad på följande frågeställningar: - Hur arbetar lärarna i årskurs 1–3 respektive 4–6 med inkludering inom religionskunskap? - Vilka utmaningar möter lärarna i religionsundervisningen? Det teoretiska ramverket som används för att få bättre förståelse för arbetet är Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner arbetar på ett inkluderande arbetssätt och använder olika undervisningsmetoder. Intervjupersonerna uppger att tematisk undervisning bidrar till mer inkludering och förståelse för ämnet. Däremot framkom det inte att lärarna hade ett specifikt arbetssätt som de ansåg ledda till inkludering i religionsundervisningen. De två största utmaningarna var elevernas olika värderingar som de tog med hemifrån och ämnets känslighet.
|
302 |
Mellan kristendom och sekulär hegemoni : En kunskapsöversikt om religionsämnets objektivitetsideal / Between Christianity and secular hegemony : A knowledge overview regarding the ideal of objectivity in religious educationHorner, Disa January 2022 (has links)
In this knowledge overview, I aim to compile and analyze currently available research regarding the ideal of objectivity in the subject of religious studies in Sweden. I chose this topic after reading an article that criticized Sweden’s religious education. The article made me want to investigate whether the subject of religious studies is objective, as it is claimed to be, or if there is cause for criticism. The question at issue in this knowledge overview is as follows: what does research say about how the formulations regarding non-denominationalism and objectivity in Sweden's policy documents are interpreted and implemented in the subject of religious studies, and what consequences this has for education in a multicultural classroom? To answer my chosen question, I began the process of searching for scientific studies regarding the objectivity of Sweden’s religious education and students’ experiences of the subject. I used the databases Swepub and Education Research Complete (ERC) to find 10 useful sources. All sources are peer-reviewed, written from 2011 onwards, and are centered around upper secondary school. In the chapter “Method and material” all sources are presented and examined. In “Results and discussion” I discuss the content and results of each source thematically, through three different sections. The first one, “Religious education in a secular society”, examines what research says about whether Sweden's secular society influences religious education. In “The influence of Christianity”, I examine what research says about how Sweden’s history of Christianity affects religious education today. Finally, in “Consequences and students experiences”, I present studies on how students experience religious education. In the final chapter “Conclusions”, I summarize the results from the previous chapter and present my conclusions. I conclude that there is evidence of a secular discourse in the subject of religious studies. There is overwhelming evidence of a widespread belief that a secular teaching approach is neutral when in reality, it leads to stigmatization of religious people and thus religious students. By extension, many students who identify with traditional religions choose to hide their identity. Research has shown that teacher students hold secular values to a large extent, which leads me to conclude that teachers' own values affect how they interpret policy documents. The presented research also leads me to conclude that Christianity has a continuing influence over how other religions are presented. Religions are defined through “faith”, reflecting the country’s long history of Protestant domination. Finally, I state that there is a lack of sufficient research on the subject to draw definite conclusions and I therefore call for further research. I argue that it would be relevant to investigate how teachers interpret the formulations regarding objectivity and non-denominationalism in the policy documents. I would then have pupils answer surveys before and after they have attended the course “religious studies 1b”, to examine whether their attitudes towards religion are affected by their teacher's approach. Another suggestion for further research is to analyze teaching materials, to see if these are characterized by secularism and Lutheran Protestantism in a comparable way.
|
303 |
Normen och de avvikande : Läromedelsanalys ur ett islamologiskt perspektivSköld, Jonna, Wahlström, Mårten January 2021 (has links)
This study examines the representation of Islam and Muslims in religious education textbooks from the years 2012–2015 used in the Swedish schools, for upper secondary school students at the introductory level. Six textbooks are analysed by applying islamologist, Jonas Otterbeck’s seven categories for textbook analysis (2004). The study shows that the analysed textbooks can successfully be criticized using the framework, some changes and improvements from earlier studies are noted and discussed. However, the central criticism raised causes concern for the representation of Islam and Muslims in the Swedish classroom in terms of exclusion and prejudice. Therefore, the study highlights the necessity for continual textbook assessment by religious education teachers.
|
304 |
Läromedelsanalys av hinduism och buddhism: Orientalism, genus och jämställdhetSörsäter, Sarah January 2019 (has links)
Läromedel i religionskunskap på gymnasiet kan vara problematiska att använda. Religionerna hinduism och buddhism framställs ofta som österländska religioner som avviker från den västerländska religiösa normen. Likaså brister många läromedel i genus- och jämställdhetsperspektiv. Detta examensarbete har som syfte att analysera hur hinduism och buddhism framställs i tre läromedel i religionskunskap på gymnasiet i både text- och bildmaterial. Undersökningen utgår från postkolonial teoribildning och ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Jag analyserar om det finns orientalistiska tendenser i framställningarna om hinduism och buddhism och om kvinnor och män får lika stort utrymme samt hur respektive kön framställs. Resultatet visar att hinduism och buddhism framställs utifrån ett eurocentrisk och kristocentrisk perspektiv. Båda religionerna är utsatta för exotifiering och romantisering. Det finns även ett tydligt vi- och dem-perspektiv i framställningarna av religionerna. Resultatet visar också att läromedlen i kapitlen om hinduism och buddhism inte ger män och kvinnor lika stort utrymme och att mannen ofta framställs som normen som kvinnan mäts gentemot. Berättelsen om kvinnan blir en tilläggskategori då hon inte ingår i den generella beskrivningen av religionen. Män porträtteras också i högre utsträckning i bildmaterial och skildrar ett helighetsideal medan kvinnor i större utsträckning utför vardagssysslor. Slutsatsen är att samtliga tre läromedel i någon grad innehåller orientalistiska tendenser och att de brister i genus- och jämställdhetsperspektiv.
|
305 |
Det brister hela vägen - examensmålens integrering med religionsämnet, en fallstudie på en yrkesskolaTyren, Nicholas, Smith Carlsson, Alexander January 2019 (has links)
Denna uppsats kommer behandla examensmålens integrering med religionsämnet på en yrkesskola i södra i Sverige. För ca 10 år sedan röstades ett lagförslag från regeringen igenom som yrkade på att för att öka motivationen hos elever på yrkesskolor så behövdes en större integrering mellan karaktärsämnet och de gymnasiegemensamma ämnena (Prop. 2008/09:199). Dock, har rapporter från Skolinspektionen funnit att många skolor brister i integreringen (Skolinspektionen, 2017). Utifrån detta valde vi att göra en fallstudie på en yrkesskola, med både kvalitativ och kvantitativ metod, genom intervjuer och en enkät. I studien medverkade 24 elever som gick tredje året på gymnasiet, samt 2 religionsämneslärare. Frågor som vi utgått ifrån behandlar hur elever och lärare upplever examensmålens relation till religionsämnet, samt hur lärare implementerar målen och utmaningar som lärare ställs inför. Resultatet påvisade stora brister kring kunskaper om implementering, tid för implementering samt examensmålens vikt vid ökande av motivation hos elever. Slutligen visade resultatet också att utbildning krävs för att kunna implementera målen samt att lärarutbildningen och Skolverket måste göra ett bättre jobb kring hur lärare ska implementera examensmålen i gymnasiegemensamma ämnen.
|
306 |
Lärares arbete med fördelning av undervisning mellan religioner i relation till kursplanen i Lgr 11Avandal, Nathalie, Louman, Denice January 2018 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare planerar sin religionsundervisning, hur de tolkar kursplanen, samt att lyfta fram deras tankar och pedagogiska strategier gällande sitt arbete. Metoden vi använde oss av var kvalitativa intervjuer med lärare som fick berätta om sina egna erfarenheter över arbetet med religionsundervisning. Till vårt arbete använde vi oss även av enkäter som fick fyllas i av eleverna i årskurs 9 av respektive lärare. Elevenkäterna hjälpte till att visa hur eleverna uppfattar sin religionsundervisning, och dessa tillsammans med intervjuerna lyfte fram fyra olika teman som arbetet är uppdelat efter. Genom att använda oss både av intervju och enkäter fick vi insamlat material för att kunna analysera och få svar på våra frågeställningar.
|
307 |
Mångkulturell religionsundervisning - En modern utmaningPerlkvist, Constancia Matilda, Strömberg, Simon January 2020 (has links)
Samhället förändras ständigt och detta innebär således att nya utmaningar och situationer uppstår i skolan. På grund av globaliseringens höga inverkan flyttar idag människor världen runt, och olika kulturer möts som aldrig förr. Detta kan i sin tur leda till att nya utmaningar uppstår i skolan, men även specifikt för religionsundervisningen. På grund av globala samhällsförändringar, ställs allt högre krav på religionsundervisningen, då det blivit ett allt viktigare ämne för att skapa förståelse och respekt för andra medmänniskors kulturer. Syftet med denna forskningsöversikt är därför främst att identifiera och sammanställa tidigare forskning om vilka utmaningar som lärare kan möta i religionsundervisningen, i det mångkulturella klassrummet. Forskningsöversikten kommer även lyfta tidigare forskning om några didaktiska verktyg som lärare kan arbeta med, ifall utmaningar i religionsundervisningen uppstår. Utifrån inhämtning och analys av forskning har vi kunnat fastställa att utmaningar i religionsundervisningen är något som är vanligt förekommande. Utmaningar som kan uppstå grundar sig ofta i elevens olika attityder gentemot religionsundervisningen, som ofta utmärker sig genom fördomar och kritiska attityder. Utifrån forskning har vi även kunnat se att det finns en tydlig skillnad på elevens attityd gentemot religionsundervisningen, utifrån elevens kulturella bakgrund, medias påverkan, samt lärarens roll i klassrummet. Utifrån forskning om didaktiska verktyg, lyfts främst innebörden och vikten av en interkulturell pedagogik, och studiebesök, som fungerande metoder som kan tillämpas i religionsundervisning (för att kunna arbeta med utmaningarna som kan uppstå i religionsundervisningen). Utifrån forskning som vi undersökt kan vi konstatera att det är en utmaning för lärare att skapa en utvecklande och inkluderande religionsundervisning för alla. Detta arbete visar därför att det är högst relevant att fortsätta undersöka olika didaktiska verktyg som metod, för att kunna säkerställa en likvärdig religionsutbildning för alla elever oavsett kulturell bakgrund.
|
308 |
Skolans arbete med hedersrelaterad problematik- Om hur skola, socialstyrelse och polismyndigheten arbetar med hedersproblematikSalim, Tara, Karim, Rebar January 2020 (has links)
Syftet med denna studie är att behandla hedersrelaterad problematik där fokus ligger på hurskolan arbetar förebyggande samt agerar vid fall av hedersproblematik. Dessutom undersökshur samarbetet mellan skola, socialstyrelsen och polismyndigheten ser ut. Frågeställningar istudien behandlar hur arbetet ser ut i skolan, hur skolan agerar vid fall av hedersproblematiksamt hur samarbetet ser ut mellan skola, socialtjänst och polismyndigheten. Undersökningenhar gjorts genom kvalitativa forskningsintervjuer. Resultatets empiri har insamlats av ossgenom intervjuer med sex respondenter varav tre lärare, två socionomer och en polis. Iresultatet presenteras respondenternas svar, till exempel framkommer deras definition avhedersproblematik samt hur de arbetar med hedersproblematik i deras respektiveprofession.
|
309 |
Hur digital undervisning påverkar elevernas inlärning i religionskunskap under en pandemiZarg, Bella January 2020 (has links)
I allt fler skolor ser man hur digitala verktyg mer och mer implementeras i varje ämne. Vissa lärare använder sig mer av digitala verktyg i sin undervisning än andra lärare som inte använder det lika frekvent. Hur gör vi med undervisningen när vi är i en global pandemi? Att en global pandemi sker är tragiskt men undervisningen kan inte stanna upp på grund av detta. Detta arbetet kommer handla om hur digital undervisning påverkar elevernas inlärning i religionsundervisningen. Frågeställningarna som besvaras i detta arbetet är följande: I samband med digital undervisning och distansundervisning hur påverkas elevernas inlärning i religionskunskap? På vilket/vilka sätt försvårar eller underlättar digital undervisning deras inlärning? Arbetet tar upp hur lärarna och eleverna upplever pandemin och hur deras arbete blir påverkade. I arbetet kommer även det teoretiska perspektivet tas upp. Arbetet kommer ut gå ifrån ZPD-modellen som grundades av Lev Vygotskij där han för klarar de fyra olika stadierna för en progressiv utveckling. Detta arbetet tar även upp tidigare forskning om hur digitala verktyg kan implementeras i ämnet Religionskunskap. Arbetet är baserat på en kvalitativ metod där jag har intervjuat nio personer var av två utav dessa är lärare och de andra är elever. Resultatet tyder på fem av sju elever anser att digital undervisning har en negativt påverkan på dem. Eleverna anser att de inte får det stöd de behöver och lärarna har svårt att nå ut till alla. Det är jobbigt för eleverna att ta ansvar och slutföra sina arbeten när dem är hemma, men att komma in till skolan är en bra lösning.
|
310 |
Inkludering i ämnet religionskunskap i grundskolanAhmad, Josef, Alihodzic, Haris January 2019 (has links)
Följande studie undersöker elever respektive lärares upplevelser av inkludering inom ämnet religionskunskap i den svenska grundskolans senare år. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie som riktar sig till ämneslärare i religionskunskap samt en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning som riktar sig till elever i högstadiet. I studien deltog 102 elever och 3 lärare. Resultatet från undersökningen visar en uppdelad upplevelse bland eleverna avseende inkludering i religionsundervisningen. Studien bygger på frågeställningar kring elevers upplevelser av religionsundervisningen på grundskolan i allmänhet samt hur elever ser på olika arbetsmoment i synnerhet. Studien lyfter även fram frågeställningar rörande lärares upplevelser och syn på religionsundervisningen i grundskolan med tillhörande utmaningar. Resultatet från studien lägger grund för vidare forskning av viktiga förutsättningar för att skolan skall kunna inkludera elever i religionsundervisningen. Den primära förutsättningen för en inkluderande religionsundervisning är att lärare skapar förståelse för olika individers förutsättningar vid genomförande av undervisning.
|
Page generated in 0.0629 seconds