• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 507
  • 1
  • Tagged with
  • 508
  • 236
  • 212
  • 174
  • 171
  • 171
  • 143
  • 129
  • 123
  • 123
  • 81
  • 68
  • 67
  • 66
  • 64
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
331

Samspelet mellan pojkar, flickor och läraren i klassrummet: Hur jämställt är det? Tack bra...eller?

Karlsson, Gabriel January 2011 (has links)
Huruvida skolor i Sverige är jämställda eller inte kan diskuteras. Formellt sätt finns inget som tyder på att ojämställdhet råder men i verkligheten ter det sig annorlunda. Att män/kvinnor ska ha bland annat lika mycket makt, inflytande, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden blir i praktiken flytande. För att förstå ojämställdhet/jämställdhet blir genus ett centralt begrepp. Ofta betraktas kvinnor och män som åtskilda och vi lär oss tidigt hur en pojke respektive flicka ska vara vilket banar väg för olika villkor för män/pojkar och kvinnor/flickor.Studien baseras på fyra relativt ostrukturerade djupintervjuer med två pojkar och två flickor som går i årskurs 9 och i samma klass. Denna studie har försökt skildra hur pojkarna och flickorna är jämställda/ojämställda i en specifik klassrumssituation där grupparbeten har varit i fokus, men också hur detta kan ha påverkat könsskapandet mellan dem. Studien har också försökt att skildra hur jämställdhet/ojämställdhet kan visa sig från läraren till eleverna i klassrummet genom att föra fram pojkarnas och flickornas uppfattning om hur de få utrymme och inflytande samt lärarens bemötande till dem i klassrummet med fokus på SO-lektionerna.Resultatet indikerar på att det råder ojämställdhet mellan pojkarna och flickorna i grupparbetena vidare att detta också påverkar könsskapandet mellan dem. Det finns tecken på att läraren agerar ojämställt i klassrummet men också jämställt. Denna studie styrker tidigare forskning men uppvisar samtidigt det motsatta ibland. Studien ska inte ses som representativt över någon större population utan istället ses utifrån fyra elevers uppfattningar.
332

Den självuppfyllande profetian - en undersökning av gymnasieelevers syn på ämnet religionskunskap

Grönwall, Björn January 2001 (has links)
An essay on whether high school students have different views on religion and religious education, and on conceivable didactic conequences of demonstrable differences. / Ett arbete om vilka uppfattningar elever på olika program har när det gäller religion och religionskunskap. Utifrån enkätresultat diskuteras också tänkbara didaktiska konsekvenser.
333

“Det handlar om demokratiuppdraget och allas lika värde” : En intervjustudie om hur religionskunskapslärare uppfattar sitt ämne i relation till skolans demokratiuppdrag

Abel, Chitra, Parmlöv, Amalia January 2022 (has links)
I en kvalitetsgranskning som utfördes av Skolinspektionen 2012 framkom att skolans demokratiuppdrag inte genomsyrar undervisningen. I föreliggande studie har undervisningen i religionskunskapsämnet undersökts, där studiens syfte har varit att undersöka hur religionskunskapslärare uppfattar sitt ämne i relation till skolans demokratiuppdrag. Den frågeställning som studien ämnat få svar på är hur uppfattar religionskunskapslärare sitt ämne i relation till skolans demokratiuppdrag? Sammanlagt medverkade sex religionskunskapslärare i årskurs 4–6 i en kvalitativ intervjustudie, där deras svar utgjorde empiri för studien. Empirin kodades och tematiserades utifrån en tematisk analys och resultatet analyserades ur det pragmatiska perspektivet med John Deweys syn på lärande. Resultatet från studien visade att religionskunskapslärarna har en tydlig uppfattning om ämnets relation till demokratiuppdraget, där de för utförliga resonemang kring hur det tar sig till uttryck både i undervisningens utformning och genomförande. Kopplar man det till Skolinspektionens granskning, där det framkom att uppdraget inte blev framträdande i undervisningen, kan man dra slutsatsen att religionskunskapsämnet med sitt ämnesinnehåll och utformning har förutsättningar för att fostra demokratiska medborgare av eleverna. De didaktiska implikationerna av studien understryker vikten av att lärare är medvetna om hur deras ämne kan ställas i relation till demokratiuppdraget. Vidare hade det varit möjligt att professionen hade gynnats av mer utarbetade och ämnesdidaktiska metoder för hur man arbetar utifrån en medveten värdegrund.
334

Representation och stereotyper : En läromedelsanalys i religionskunskap för åk 1–3

Sinanovic Hjelmtorp, Mia, Lindholm, My January 2023 (has links)
Sverige är ett av de mest sekulariserade länderna i världen och religion ses ofta som främmande, något som är för ”de andra”. Samtidigt vilar skolan på en kristen tradition, något som tydliggörs i läroplanen. Det gör det problematiskt att undervisa om de abrahamitiska religionerna på ett likvärdigt fördelat sätt. Syftet med vår studie är att undersöka hur de abrahamitiska religionerna representeras i läromedel, samt om religionerna stereotypiseras på något sätt. Med stöd av Jacksons tolkande ansats, undersöker vi hur de abrahamitiska religionerna representeras och skildras i religionskunskapsläromedel för grundskolans årskurs 1–3. Vi undersöker även om det framkommer stereotyper av nämnda religioner och hur de framställs i utvalda läromedel. Metoden för studien innehåller både en kvantitativ läromedelsanalys och en kvalitativ innehållsanalys med ett tematiskt förhållningssätt. Det empiriska materialet som används i den här studien består av alla läromedel som finns att tillgå, vilket är totalt fyra stycken. Resultatet visar på en ojämn fördelning av representation för de abrahamitiska religionerna i läroböckerna, där kristendomen får störst utrymme. Således överensstämmer det med den tidigare forskning som har gjorts om äldre elevers läromedel. De två viktigaste slutsatserna är att representationer inte har en likvärdig fördelning. Kristendomen får agera norm och rättesnöre som judendom och islam får förhålla sig till. Det finns en framställning av stereotyper, både i bild och i text i de analyserade läroböckerna. Islam och judendom skildras som “de andra” i relation till att kristendomen får utgöra exempel på ett fiktivt “vi”.
335

Individ är inte bara unik, utan i själva verket helig : En studie om hur multiple religious belonging framställs i läromedel för Religionskunskap 1

Hübinette Eriksson, Madeline January 2023 (has links)
Forskning visar på att individualismen ökar i det svenska samhället. Individen anses idag som både unik och helig vilket även är uppsatsens rubrik som är tagen från ”Nyreligiositet i Sverige: Ett religionsvetenskapligt perspektiv” skriven av Liselotte Frisk. En del av denna individualism är att individen idag plockar ihop sin egen livsåskådning där hen tar element från flera etablerade livsåskådningar och skapar sin egen privata livsåskådning. Multiple religious belonging är ett etablerat begrepp som växer i västvärlden som beskriver denna typ av kombination. Tidigare forskning visar på att läroböckerna i religionskunskapen inte aktualiserat och förklarat denna typ av öppenhet och individualism. Det är detta dilemma som denna uppsats utgått ifrån. Med hjälp av en innehållslig idéanalys har tre läroböcker för religionskunskap 1 analyserats utifrån det teoretiska ramverk och läroplanen för religionskunskap 1. Teorierna som uppsatserna kommer att använda är livsåskådningsbegreppet och multiple religious belonging som innebär att individen tar in element från flera livsåskådningar i sin egen livsåskådning. Det finns dock inget tydligt mål för att begreppet multiple religious belonging måste framställas i läroplanen även om fenomenet växer idag i västvärlden. Det var också i den linjen resultaten visade sig. Samtliga läroböcker konstaterade att individer är olika och tillhör olika livsåskådningar. Man kunde se vaga framställningar som skulle kunna kopplas till multiple religious belonging men i och med att det var vaga och inte systematiskt uppradade blir det en didaktisk begräsning för läraren att anamma begreppet i sin undervisning, eftersom läraren behöver leta efter underliggande budskap som kan kopplas ihop med begreppet, vilket det ofta inte finns tid för. Det åläggs ett praktiskt ansvar både av läraren och av läroböckerna om de väljer att anamma begreppet eller inte
336

Från konfessionell till icke-konfessionell skola : Åtta nyanlända afghanska gymnasieelevers upplevelser av svensk religionskunskapsundervisning

Theresa, Altun January 2022 (has links)
The purpose of this study is to investigate how eight newly arrived Afghan high school students experience Swedish non-confessional religious education. This will be in contrast to how they experienced their previous confessional religious education in Afghanistan. Furthermore, the purpose is also to draw attention to whether these eight students have encountered challenges and opportunities with the religious subject at the Swedish non-confessional school. This study will answer two research questions related to this topic. The first question is: 1) In what way/s does the Swedish religious education system differ from the religious system they received in Afghanistan? The second question is: 2) What challenges and opportunities do these students think the Swedish religious education has for them? To answer these two research questions, a qualitative method has been applied, and interviews in two focus groups have also been conducted. There were four Afghan high school students in each focus group, which is a total of eight Afghan high school students who participated in this study. A sociocultural perspective and the concept of interculturality have been used in this study to analyze the results that have been shown. These two theoretical concepts are the basis for this study where we can interpret, and understand the results brought up. The results have shown that there are differences between Sweden’s and Afghanistan’s religious education systems. The results have also shown that the Afghan students faced both challenges and opportunities with the Swedish religious education.
337

Viljan att veta elevers etiska värderingar : Etikämnet inom religionskunskapen ur ett maktperspektiv

Lindquist, Johan January 2024 (has links)
Denna studie utgår från min långvariga och stora tilltro till etik och etikämnet inom skolans religionsundervisning. Jag har länge målat upp en romantisk bild av etik som lösning på de flesta, av mig, upplevda problemen i skolan och samhället. Vid närmare fundering uppstod ett frågetecken över varför jag inte upplevde att skolan och samhället utvecklats mot det bättre, mot mer frihet, jämlikhet och inkludering? Etik har existerat, skrivits, debatterats och analyserats i minst flera tusen år, etikämnet inom skolan har varit inskrivet i kurs- och läroplaner i flera decennier. Med den insikten har denna studie valt att undersöka etikämnet utifrån ett maktperspektiv. Det är ett perspektiv som har som mål att ifrågasätta det förgivettagna att etikämnet är något enbart, eller mestadels positivt. Studien har analyserat studentuppsatser som behandlar etikämnet inom relig-ionskunskapen på ett eller annat sätt, skriva mellan åren 1993–2023 med hjälp av ett teoretiskt och metodologiskt ramverk som utgår från ett Foucaultinspirerat makt- och diskursperspektiv. Frågorna studien utgår från är hur etiken framställs inom religionskunskapen ur ett maktperspektiv i studentuppsatser och hur det skrivs om eleven som etikämnet önskar hjälpa och utbilda? Analysen av studentuppsatserna och deras framställning av etikämnet möjliggjordes med hjälp av fyra dimensioner: vilka förgivettaganden som fanns, vilka kunskaper och vetanden som gav styrningen legitimitet, vilka praktiker maktviljan får och vad det är för idealelev som åtgärderna har som mål. Det framkom i studien att etiken ses som ett förgivettaget viktigt skolämne inom religionskunskapen, främst då det besitter kunskaper som framför allt ska lära elever att bli goda, altruistiska, rationella, öppna, svenska samhällsmedborgare. Etikämnet framstår som en möjlig lösning på det av flera studentuppsatser upplevda problemet med ett mångkulturellt samhälle. Genom att införliva en mer gemensam enhetlig etisk och moralisk grund med hjälp av mycket diskussioner och utvecklandet av ett rationellt tänkande hos eleverna hoppas många att tryggheten i samhället säkras. Studiens målsättning har varit att öppna upp för fler och möjligtvis andra typer av frågor om etikämnet än de annars vanligt förekommande, snarare än att erbjuda entydiga svar och lösningar.
338

Möjligheter och utmaningar med Islamundervisning i klassrummet / Opportunities and challenges of teaching islam in the classroom

Borchalli, Aya, Safwan, Ahmad January 2024 (has links)
Syftet med vår studie är att analysera undervisningen om islam i svenska skolor, baserat påtidigare studier, med särskilt fokus på pedagogiska utmaningar och missuppfattningar omislam bland lärare och elever. Forskningen inkluderar olika akademiska studier och rapportersom belyser utbildningens komplexitet i att undervisa islam.Resultaten visar viktiga didaktiska utmaningar, inklusive behovet av en mer kontextuell ochjämförande förståelse av islam inom läroplanen. Våra slutsatser betonar ocksånödvändigheten av att förenkla innehållet i islamstudier för att fokusera på dessgrundläggande aspekter, därigenom undvika komplicerade och obalanserade framställningarsamtidigt som en heltäckande undervisning säkerställs. Slutsatsen framhäver hur viktigt det ärmed innovativa pedagogiska metoder och läromedel för att på ett jämnviktigt och effektivtsätt kunna ge en mångsidig och nyanserad framställning av islam i undervisningssammang.
339

”Om det inte är viktigt för mig, hur ska det då bli viktigt för dem?” : En undersökning om religiös litteracitet och lärares val av undervisningsmaterial i religionskunskap

Danielsson, Paula January 2021 (has links)
Syftet med detta arbete är att undersöka fyra lärares uppfattningar kring sitt undervisningsmaterial i religionskunskap för grundskolans senare år. Frågeställningarna rör lärarnas uppfattningar kring undervisningsmaterial, hur de anpassar materialet gentemot elever och vilket syfte de anser att religionskunskapen har och hur det påverkar dem i val av material. Teorin som används för att undersöka detta är ankrad i religiös litteracitet och metoden för att samla in empiri är semistrukturerade intervjuer. Alla lärare intervjuas två gånger; först enskilt och därefter i en fokusgrupp. Empirin kodas med hjälp av en tematisk analys och tre huvudsakliga teman i lärarnas utsagor skrivs fram: elevernas behov, ämnessyn, samt tiden och ”mellanmjölkseffekten”.Resultatet visar att lärarna påverkas mycket av kringliggande faktorer i fråga om vilket material de anser att de har möjlighet att använda. Tid, undermåligt skrivna läroböcker och elevers mognadsgrad är exempel på sådana faktorer. Den viktigaste frågan för lärarna i den här undersökningen är inte främst vad som kommer främja religiös litteracitet hos eleverna, utan hur de ska göra det. Slutsatser som går att dra är att valen av undervisningsmaterial hänger mycket ihop med lärarnas egen ämnessyn. Kraven på religionslärares förmågor och kunskaper för att främja elevers religiösa litteracitet är stora, och vidare är lärarna själva nyckeln till att religioners mångfald ska bli synlig i undervisningen. Påverkan av framför allt tiden tvingar däremot lärare att begränsa sin undervisning till majoritetsfenomen, vilket leder till en ”mellanmjölkseffekt”. En annan slutsats är att baserat på dessa fyra lärares uppfattningar om undervisningsmaterial och hur de bidrar till att uppfylla religionsämnets syfte så kan den klassiska lärobokens legitimitet och särställning i religionsundervisning ifrågasättas.
340

En bild säger mer än tusen ord : En läroboksundersökning med ett genusteoretiskt och postkolonialistiskt perspektiv

Gill Lucchesi, Emilia January 2015 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0759 seconds