Syftet är att jag i min religionsdidaktiska studie ska undersöka hur kvinnor framställs i jämförelse med män i de fyra religionskunskapsböckernas avsnitt om judendomen. Om det nu finns en skev fördelning gällande det bild- och textmaterial som finns, hur kan man då förklara det? Syftet med uppsatsen är också att ta reda på i vilken mån dessa fyra läroböcker i religionskunskap kan uppfylla genusaspekten, då det står i kursplanerna att ”skolan aktivt och medvetet skall främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter”. I uppsatsen utgår jag från följande frågeställningar: Hur framställs män respektive kvinnor i de fyra religionskunskapsböckernas avsnitt om judendomen? Blir kvinnor och män i lika hög grad representerade i text och bild? Om det finns en skev fördelning gällande representationen av män och kvinnor i bild- och textmaterialet, hur ska man förklara detta?

Fyra stycken lärares beskrivningar om hur de undervisar och definierar nyreligiositet och nya religiösa rörelser har studerats i föreliggande uppsats. Syftet med studien är att undersöka vad verksamma religionskunskapslärare på högstadiet säger att de undervisar om i undervisningen kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts för att få fram data till studien. Teorier om didaktiskt innehåll och undervisning som meningserbjudande har använts vid analysen av resultatet.   Uppsatsen utgår från tre stycken frågeställningar om hur definierar religionskunskapslärare begreppen nyreligiositet och nyreligiösa rörelser, om vad beskriver religionskunskapslärare att de undervisar kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser och hur beskriver lärare att de arbetar kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser i undervisningen?   Resultatet i studien visar att lärarna har problem med att definiera begreppet nyreligiositet, vilket kan vara en orsak till att området får en marginell plats i religionskunskapsundervisningen. Lärarna anser att kursplanen är den viktigaste faktorn i urvalet av undervisningsinnehåll, men skyller på att tiden är för knapp för att hinna med allt. Eleverna är ofta delaktiga i planeringen och urvalet av undervisningsinnehållet i området nyreligiositet och nya religiösa rörelser. / In this essay, the teaching on the subjects new religiousness and new religious movements and the definition of these subjects have been studied amongst four teachers. The aim of the study is to examine how religion teachers in secondary school say they teach the subjects. The data has been collected by semi-structured interviews, which is a qualitative method of data gathering. Theories on didactic content and teaching as provider of meaning have been used during the analysis of the result.   The essay is based on three questions about how the teacher defines the terms new religiousness and new religious movements, what the teachers include in his or her teaching on the subjects, and how the teachers describes his or her teachings on the subjects.   The result of the study shows that the teachers have problems defining the terms new religiousness, which may be one reason why the subject is neglected during the teaching on religion. The teachers think that the curriculum is the most important factor in the selection of content in their teaching, but blames time as the most important factor when they decide to focus on other content. The students are often involved in the planning and when selecting content in the area of new religiousness and new religious movements.

AbstractThe purpose of this essay is to investigate the views Swedish elementary school teachers produce on the subject of ethics. The teachers’ thoughts on selection among ethical notions is described and also how these notions are assessed. The essay proceeds from the central content and the knowledge requirement in the syllabus of religious knowledge. The empirical survey is based on qualitative scientific interviews with four teachers employed in grades 4-6 at different schools.The teachers find ethics in its current state of the syllabus hard to define and they find encounters with parents and pupils difficult in their tasks. The selection of ethics is decided by previously planned basic values education or from conflicts erupting during schools hours. Difficulties with selection of ethics leads to the education only providing the essentials. Assessment of ethics is best performed in small groups where pupils may discuss and thereby present their level of knowledge to their teacher. Teachers believe assessment of ethics is problematic since they have to evaluate the pupils performed knowledge without letting their own personal ethic beliefs interfere in the process. / SammandragSyftet med det här examensarbetet var att ta reda på hur svenska grundskolelärare ser på ämnet etik. Lärarnas tankar kring urvalet som görs av etiska begrepp beskrivs och även hur dessa begrepp senare bedöms. Examensarbetet utgår från kursplanen i religionskunskaps centrala innehåll och kunskapskrav.Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativa forskningsintervjuer som genomförts med fyra lärare verksamma i skolåren 4-6 vid olika skolor.Lärarna anser att etiken i sin nuvarande form i kursplanen är svårdefinierad och de möter svårigheter i mötet med såväl föräldrar som elever i genomförandet av sitt arbetsuppdrag. Urvalet av etik till undervisningen styrs av på förhand planerad värdegrundsarbete eller utifrån konfliktsituationer som uppstår under skoldagen. Svårigheterna med urvalet av etik leder till att undervisningen oftast blir av en väldigt grundläggande karaktär. Vid bedömningen av etiken bör eleverna diskutera i mindre grupper för att visa upp sina kunskaper menar lärarna. Lärarna anser att bedömning av etik är svårt då de måste betrakta elevens förmågor utan att väga in sina egna värderingar i förhållande till elevsvaren.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur tre religionslärare uppfattar religionsmötets betydelse och konsekvenser i undervisningen på gymnasiet. Med religionsmöte avses här då en grupp elever gör ett studiebesök hos något religiöst samfund eller då en religionsrepresentant besöker skolan och för ett samtal med eleverna i klassrummet. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie med tre religionslärare. Resultatet visar att lärarna har flera syften med religionsmöten i undervisningen. Det primära är att eleverna skall få en förståelse för den troende och den religion som denne representerar. Man vill även med religionsmötet bryta elevernas eventuella fördomar. Respekt för den enskilde individen var även något som samtliga informanter lyfte fram. Samtliga lärare menade att det finns risker med religionsmöten i undervisningen. De anser att det är av stor vikt vem religionsrepresentanten är och hur den förmedlar sitt budskap. En av informanterna väljer noggrant ut vem eleverna får träffa medan de två övriga väljer att inte göra det. Samtliga lärare anser att det även finns en risk att budskapet som religionsrepresentanten förmedlar blir ett facit för eleverna. Även om samtliga lärare är medvetna om dessa risker så använder de religionsmöten i undervisningen då det primära är förståelsen för religionsrepresentanten och dennes religion.

Uppsatsens syfte är att undersöka likheter och skillnader mellan den nuvarande kursplanen i religionskunskap för grundskolan och den framtida kursplanen för religionskunskap i LGR 11. Kursplanerna har jämförts utifrån tre frågeställningar. Uppsatsen undersöker hur de både kursplanerna motiverar ämnets existens och vilka likheter och skillnader som finns mellan kursplanerna. Uppsatsen behandlar också hur beskrivningen av det centrala kunskapsinnehållet har förändrats. Den sista frågeställningen behandlar huruvida den uttryckta kunskapsfilosofin har förändrats eller ej och i så fall på vilket sätt. Undersökningen är en komparativ textanalys utifrån Gadamers teorier om förförståelsens betydelse vid tolkning av texter. Uppsatsens viktigaste resultat vad gäller komparationen av kursplanernas motiveringar till ämnets existens är att det skett en förskjutning ifrån att ämnet ska skapa förutsättningar och redskap för elevens existentiella utveckling till att ämnet istället motiveras genom att eleven exempelvis ska förstå sammanhang omkring sig. Kursplanens centrala kunskapsinnehåll har förändrats inom en del områden. De orienterande kunskaperna som ska behandlas i kursen beskrivs mer detaljerat i den nya kursplanen jämfört med den nuvarande. Skrivningarna om lärandet i livsfrågor har likaså förändrats på djupet i den nya kursplanen. I den nuvarande kursplanen bygger lärandet i dessa frågor på att eleven är objekt och det som är föremål för en utveckling. I den nya kursplanen appliceras istället livsfrågorna på andra objekt i samhället. Den personliga reflexionen försvinner rent allmänt till stor del ur kursplanen då det tidigare var inskrivet i både strävans- och uppnåendemål medan det nu endast finns beskrivet i andra mindre explicita sammanhang. Den sista stora förändringen vad gäller kunskapsinnehåll är att de estetiska uttrycken dans, musik och konst inte längre nämns i LGR 11:s motsvarighet till strävans- och uppnåendemålen vilket de gör i den nuvarande kursplanen. Uppsatsen konstaterar slutligen att den nya kursplanens uttryckta kunskapsfilosofi skiljer sig från den nuvarande kursplanens filosofi. Utifrån Englunds kunskapsfilosofier har kursplanen i religionskunskap förändrats till att uttrycka en mer essentialistisk kunskapsfilosofi med ett mer ämnesbaserat kunskapsinnehåll och en större betoning på förmedling av kunskaper.

En undersökning av vad gymnasieelever finner mest respektive minst intressant inom religionskunskap A

Denna studie belyser lärares arbete med livsfrågor i religionskunskapsundervisningen. Syftet med studien är att undersöka vilka strategier lärare använder i livsfrågeundervisningen samt vilka utmaningar som uppkommer i arbetet med dessa. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex olika lärare som undervisar om religionskunskap i årskurs 4-6, har använts vid insamling av empiri. Efter analys av materialet framkommer det fyra olika teman i resultatet. Den första delen behandlar lärarnas definition av begreppet livsfrågor. Den andra handlar om hur mycket lärarna undervisar om livsfrågor. Den tredje belyser lärarnas betydelse av livsfrågor i religionskunskapen. Den sista beskriver vilka strategier och utmaningar lärarnas ser med livsfrågor. Studiens resultat visar att dessa frågor är en viktig del av religionskunskapsundervisningen. / This study illustrates teachers' work on existential questions in religious education. The purpose of the study is to investigate what strategies teachers use in the Swedish school subject life education, and what challenges that occur in their work. Qualitative semi- structured interviews with six different teachers who teach religion in grades 4-6 have been used in gathering empirical data. After analyzing the material, four different themes occurred and became a result. The first part deals with the teachers' definition of the concept of existential questions. The second part is about how much teachers teach about existential questions. The third part illustrates the importance of existential questions in religion education. The last part describes the strategies and challenges the teachers see with existential questions. The result of the study show that these questions are an important part of the religious teaching.

Religious education teachers in modern secular countries like Sweden are faced with many challenges. For example: how do the teachers encourage students to talk about religion when religion is largely understood as a private matter? Kittelmann Flensner found in her 2015 study that Swedish schools operate under what she calls a secularist discourse. This paper aims to examine that claim by analysing interviews with active Swedish religious education teachers. By applying Systematic text condensation to four transcribed interviews and analysing the results, this paper looks at what traces of a secularist discourse that can be found. Furthermore, the paper aims to answer how teachers relate to a secularist discourse and what didactic choices they make to encourage their students to talk about religion.To analyse these questions Kittelmann Flensner’s term secularist discourse is used along with Shiner and Casanova’s views on secularism. In terms of the didactic perspective, Hartman’s presentation of the didactic questions is used to analyse some of the methods teachers describe in the material. In short, my results show that Kittelmann Flensner might have generalized her results when it comes to viewing religion as a private matter in the classroom. Additionally, Casanova’s view on secularisation can explain only a few instances of public religion in the classroom. My conclusion is that the secularist discourse may be present in many classrooms but with exceptions in some multi-religious classes. My conclusion regarding the didactic analysis is that religious education teachers who want their students to talk more about religion need to do mainly three things; get to know their students well, spark interest among the students and bridge the gap between talking about religion in private and in public.

SAMMANFATTNING Hjerpe, Madeleine  Kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet - Viktiga aspekter att belysa i religionsutbildning, men hur?  En kvalitativ studie av lärarnas undervisning om ett centralt innehåll i religionsvetenskap 1   Studien syftar till att öka kunskapen om hur ämneslärare i religion ser på de möjligheter och utmaningar som finns i undervisningen av det centrala innehållet "Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet" som ingår i kursen "Religionsvetenskap 1" och på vilka sätt de förankrar detta praktiskt i sin undervisning, i gymnasieskolan. Det är en kvalitativ studie där intervjuer med en semistrukturerad stil som metod. Fem religionskunskapslärare på fyra gymnasieskolor i södra Sverige har intervjuats. Resultaten analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och diskuteras i relation till tidigare forskning och läroplansteori, vilket är studiens teoretiska perspektiv. Resultaten visade att lärarna påpekade att undervisning i religionsvetenskap och i detta specifika centrala innehåll bidrar till viktiga diskussioner i klassrummet. Lärarna kan arbeta mer nyanserat och behandla religion ur ett individ-perspektiv. Utmaningarna som lärarna pekar på gällande undervisning i detta kunskapskrav är att det kan väcka starka känslor, vilket kan vara överväldigande för vissa elever. Elever kan också få sin världsbild och uppfattning utmanad, vilket kan vara problematiskt. Externa faktorer som påverkar undervisningen är bristen på tid. Exempel på hur lärarna förankrar detta centrala innehåll praktiskt i sin undervisning innefattar diskussioner, skriftliga uppgifter och uppgifter relaterade till de fyra aspekterna. Resultatet visar även på att flera av lärarna inte ser detta kunskapskrav som åtskilt från de andra kunskapskraven.                      Nyckelord: Centralt innehåll, gymnasium, kunskapskrav, läroplan, religionskunskap, undervisning   Keywords: Central content, curriculum, knowledge requirement, religious studies, teaching, upper secondary education / ABSTRACT Hjerpe, Madeleine Gender, socio-economic background, ethnicity and sexuality - Important aspects to highlight in religious education, but how? A qualitative study of teachers' teaching of a central content in Religious Studies 1   The study aims to increase knowledge about how subject teachers in religion view the opportunities and challenges that exist in teaching the central content "Religion in relation to gender, socio-economic background, ethnicity and sexuality" which is included in the course "Religious Studies 1" and in what ways they anchor this practically in their teaching, in upper secondary education. This research is a qualitative study using interviews with a semi structured style as a method. Five Religious Studies teachers, in four schools in the south of Sweden have been interviewed. The results were analyzed by using a qualitative content analysis and discussed in relation to the literature and curriculum theory, which is the study’s theoretical perspective. The results showed that the teachers point out that teaching in religious studies and in this specific central content contributes to important discussions in the classroom. The teachers can work in a more nuanced way and treat religion from an individual perspective. The challenges that the teachers point out when teaching this knowledge requirement are that it can arouse strong emotions, which can be overwhelming for some students. Students can also have their worldview and perception challenged, which can be problematic. External factors that affect the teaching is the lack of time. Examples of how the teachers anchor this central content practically in their teaching involves discussions, written assignments and assignments related to the four aspects. It also appears that many of the teachers do not see this knowledge requirement as separate from the other knowledge requirements.                             Keywords: Central content, curriculum, knowledge requirement, religious studies, teaching, upper secondary education Nyckelord: Centralt innehåll, gymnasium, kunskapskrav, läroplan, religionskunskap, undervisning

The purpose of this study is to provide an overview of the research situation regarding study visits and the use of sacred texts as a didactic method in religious education. With the help of the overview, the methods are combined to investigate whether they can be used in an advantageous way in religious studies teaching at the Swedish upper secondary school. The study is based on a theoretical framework consisting of hermeneutics and John Dewey's pragmatism. With the help of concepts and thoughts from these, the results of the overview and how the methods can be advantageous are discussed. The study shows that both study visits and the use of sacred texts in teaching can bring benefits for students' learning. In combination, many of the challenges that exist can be met, but this requires the teacher to take these into account. The use of a combination of methods of study visits and sacred texts in teaching can have positive effects on the school's educational mission and students role as citizens in a democratic society.