No description available.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka och ge förståelse för hur religionslärare upplever attundervisa i ämnet religionskunskap digitalt på gymnasienivå, i ljus av att en pandemi har tvingat störredelen av gymnasieskolformen till digital undervisning. Totalt åtta observationer kring digitalreligionsundervisning och över fem timmars intervjuer fördelat på sju olika religionslärare utgör grundenför studien, som pekar mot att lärare upplever varierad problematik och större utmaningar kring digitalreligionsundervisning än möjligheter. Samtliga lärarintervjuer betonar att dom föredrar den fysiskaundervisningen framför den digital. Majoriteten har negativa kopplingar och känslor kring digitalundervisning, och upplever att det behövs mer stöttning från högre instanser. Den digitala undervisningenhar krävt utökat administrativt arbete för lärarna, vilket leder till känslor av försämrade arbetsförhållanden.Lärarna belyser hur digital undervisning kräver mer av dom både personligen och professionellt, ochflertalet lyfter lärarnas behov av digital kompetens. Två områden beskrivs som synnerligen problematiska.Det första är att religiösa föremål, teman och platser inte nödvändigtvis får samma effekt ochgenomslagskraft i ett digitalt format där flera sinnen försvinner och upplevelsen kan kännas platt. Detandra är att det så viktiga samtalet - ämnets kärna - blir svårare att genomföra kontrollerat och personligtvia skärmar, tekniska problem med mera. Diskussionen haltar och intimt kopplade frågor som etik, moraloch tro blir svårare att skapa ett tryggt och pedagogiskt rum för. Men lärare belyser även att det finnspositiva aspekter, så som att mindre elevgrupper kan fungera bättre digitalt. Det upplevs att vissa mindreelevgrupper jobbar bättre och mer kooperativt på distans, men att större grupper och klassrum fungerarsämre. Lärarna lyfter även att övergången till digital undervisning har fått lärarna att tänka igenom och blimer noggrann med sin undervisning; endast det viktigaste tas upp och lektionsplaneringen blir konkret.Även nya former av uppföljning, översikt och digitala kvitton på elevernas arbete har gjort det lättare attfölja elevernas utveckling, samt gett bättre underlag för betygssättning. Sist men inte minst har lärarna avnöd behövt lära sig digitala verktyg, så som att spela in sig själva och att jobba med video, bild och ljudpå andra sätt än tidigare.Studiens slutsats är att den digitala undervisningen, som den ser ut idag, blir framtvingad på ett sätt somgör att den inte når upp till samma kvalitetskrav och standard som undervisningen i det fysiskaklassrummet. Kunskapsutvecklingen är inte lika god och eleverna får inte samma möjligheter tillpedagogiskt stöd. Digital undervisning kopplar inte in lika många sinnen och det sociala är svårare, vilketockså gör att det är svårare att få fram kunskapen till eleverna. Studien belyser lärarnas upplevda situationoch ökar kunskap om hur religionsämnet undervisas under en pandemi, men det kvarstår viktig forskningkring hur eleverna själva upplever digitala distansstudier. Lärarnas egna upplevelser är dock att digitalundervisning idag påverkar att elevernas kunskaper inom ämnet blir betydligt mindre. / The purpose of this study has been to research and provide understanding on how teachers of religionexperience digital teaching in Swedish senior high school curriculum, in light of the switch to digitalclassrooms and education due to the current pandemic. In total eight observations, along with more thanfive hours of interviews distributed over seven different teachers is used as the foundation for this study,finding that teachers experience a varied set of problems and increased difficulty concerning teaching andpedagogical teaching of the subject of religion, more so than possibilities and positive effects. All teachersemphasize that they prefer physical teaching face to face in the classroom, as opposed to digital teaching.The majority have negative experiences and feelings around the shift to digital education and mention thatthey think more support is required from a top level in the educational system. Digital education hasrequired more administrative efforts for already stressed teachers, and this in turn leads to a feeling of aworse working climate. The teachers emphasize that digital education requires more of them bothprofessionally as well as personally, as well as the need for more digital tools and skills to being able todo their job properly. Two areas stand out in particular, one being the lessened effect of religious artifacts,themes and places when the students lose certain senses and tactile ways of experiencing – the other beingthat the vital discussion and social climate is lost, making intimate discussions of moral, ethics and otherpersonal elements of belief harder to approach. At the same time, teachers do lift certain positive trends inthe digital shift, mainly the need to plan properly and to reexamine their lesson plans, leaving only thevital parts in. Beyond that many teachers are now for perhaps the first time really learning themselves touse video, recordings, pictures, audio and other media as means to evolve their digital skills.The study seems to show that the, as of writing, current shift to digital education in a time of ongoingpandemic is a forced and not fully optimal way of teaching. This in turn lessens the quality of educationand, in several ways, actually hinders the students in their educational progress. Support is not as readilyavailable, and many senses are left out of the pedagogical context of the classroom. The study lifts theexperiences of the teachers, but important research is still needed from a student perspective and how theyview digital education from their end.

The two main purposes of this essay are to examine how formative assessment was used and what challenges were meet in doing so by upper secondary teachers within the subject of religion. The study looks at these questions in the context of after the teachers transitioned to remote learning due to the covid-19 pandemic. The study aspire to answer the questions posed by the essay using the qualitative interview study method in combination with a general hermeneutic analytical approach. The interviews are semi-structured in their approach. The empirical data extracted by the interviews are analyzedanalysed using a general hermeneutic perspective which includes the hermeneutic circle. The chapter dealing with earlier research puts the ups and downs of formative assessment as well as grading via digital tools in the spotlight. The results show that the prerequisites of and for formative assessment via remote learning is present for all the interviewed teachers. Some of the challenges found were that both the lack of variety of digital tools and the overflow of multiple different digital tools both in their own ways created obstacles or inefficiencies for the teachers. Another result was that the practice of formative assessment via remote learning is a very time-consuming endeavorendeavour for the teachers, and certain elements of perceived quality were cut back by the teachers in favorfavour of saving time. A suggestion for further research is to interview and perhaps observe the pupils in a remote learning situation and see how they perceive their learning in contrast to what the teachers perceive.

Kunskapsöversiktens syfte och frågeställning har för avsikt att undersöka hur lärare kan arbeta språkutvecklande i religionskunskap. Avsikten har varit att fördjupa oss i hur undervisning i religionskunskap kan främja elevers skolframgång med hjälp av språkutveckling. Bakgrunden till vår frågeställning är att vi såg en brist i hur man jobbar språkinriktat i religionskunskapen ute på vår VFU, med särskilt fokus på läsförståelse, ordförråd och samtalsinteraktion i enlighet med en ämnesdisciplin.  För vår undersökning har vi använt oss av såväl nationell som internationell forskning för att hitta relevans i vår sökning. Resultatdelen valde vi att dela in i tre delar. Läsförmåga, begrepp och ordförråd samt samtal är de språkdidaktiska perspektiv vi valt att fokusera på. Målet är att få fram värdet av att eleverna bildar sig förmågor i det ämnesspecifika språket för att kunna erövra ämnet. Resultatet av vår kunskapsöversikt visar att både språk- och kunskapsutveckling inom ämnet förstärks och fördjupas när elever i religionskunskapen får arbeta aktivt och processinriktat. För en sådan utveckling behövs en väl reflekterad och medveten didaktisk planering från lärarens sida. Forskning visar att en undervisning med fokus på språkutveckling gynnar alla elever i alla ämnen. Våra forskningsområden är konkret religionsdidaktik och språkutveckling.

Med vår litteraturöversikt ämnar vi skapa en övergripande bild över lärares resonemang kring värdegrundsarbete. Och belysa religionskunskapsämnets roll för detta arbete. Skolan ska förmedla demokratiska värden och fostra goda samhällsmedborgare. Hur och när detta ska göras framgår, för lärarna, inte lika tydligt. Det är främst i kursplanen för religionskunskapsämnet som det går att återfinna en tydlig koppling mellan det centrala innehållet, etik, och värdegrundsarbete. I denna litteraturöversikt är syftet att sammanställa och analysera forskning som är gjord om värdegrundsarbete i skolan med fokus på lärarnas resonemang och ställa detta i relation tillreligionskunskapsämnet. Frågeställningarna som vi syftar att besvara är: 1) Hur resonerar lärare kring värdegrundgrundsarbete?2) Hur resonerar religionskunskapslärare kring värdegrundsarbete i relation till ämneskompetens? Studierna från resultatet visar att lärare arbetar reaktivt och oplanerat när det kommer till värdegrundsarbete. Det framkommer även att lärarna i studierna inte gör kopplingar till vare sig teorier eller forskning utan ser till egna erfarenheter från exempelvis barndomen. Lärarna refererar inte till styrdokumenten när de resonerar kring värdegrundsarbete. Däremot framkommer det att religionskunskapslärarna i studierna från resultatet gör kopplingar till styrdokumenten. Didaktiska implikationer av resultatet är främst kopplat till behovet av mer ämneskompetens för såväl religionskunskapslärare som andra lärare för att ge samtliga lärare förutsättningarna till en professionell värdegrund.

Vi lever i en tid där genusfrågor flitigt diskuteras i olika sammanhang. Samhällsdebatten kring #metoo-initiativet, både motståndet och själva initiativet, är ett bevis på hur aktuellt och viktigt detta ämne är för vår samtid. Att frågan inte kommer att försvinna förrän kvinnor upplever att det sker en förändring är något som tydliggjorts i denna debatt. För att vi ska kunna förstå debatterna, diskussionerna men även de politiska beslut som sker kring frågor som rör kvinnor och jämställdhet idag är det viktigt att vi har en förförståelse för hur synen på kvinnor sett ut i vårt land historiskt samt hur man hanterat frågor som rör jämställdhet och kvinnosyn tidigare. Skolan är en institution som länge speglat samt reproducerat det politiska klimat vi lever i. Styrplaner är politiska dokument som på många sätt vittnar om sin samtid. Därför anser vi att läroplaner och läroböcker som utformas efter dessa kan fungera som ett verktyg för att försöka förstå olika dimensioner av kön och jämställdhetsfrågor genom historien i Sverige. Porträtterandet av kvinnor i läroböcker är ett perspektiv som kan hjälpa oss förstå utvecklingen kring synen på kvinnan genom tiderna. Eftersom Sverige innan kyrkan och staten skiljde sig åt januari 2000 ansågs vara ett kristet land och även idag bland många fortfarande anses vara det, så är synen på den kristna kvinnan något som i sammanhanget kan vara värt att utgå ifrån i försöket att förstå olika aspekter av jämställdhetsfrågor.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad forskningen säger om argument för att ge religionsfrånvaro, ateism och icke-tro en plats i religionskunskapsundervisningen. Vetenskapliga källor i form av avhandlingar och artiklar ligger till grund för kunskapsöversikten och sammanfattningsvis pekar forskarna på att Sverige är ett sekulariserat eller möjligen postsekulariserat, pluralistiskt samhälle där skolan enligt läroplanen ska vara icke-konfessionell. Religionsutövningen har ändrat sin form och fått nya uttryck där andlighet och individualisering tar plats. Kursplanerna i religion i årskurs 1–6 saknar begrepp såsom ateism och icke-tro och observerad religionsundervisning i högstadiet och gymnasiet visar att de ickereligiösa ses som norm och att ämnesdiskussionerna mellan elever ofta utgår från ett vi och dem-tänk. Den insamlade forskningen lyfter flera argument för en breddad religionsundervisning såsom att ett utökat ämnesspråk kan skapa friare diskussionsmöjligheter. Fler elever kan identifiera sig med religionsämnet om även ateism och icke-tro betraktas som en form av tro, och icke-konfessionell religionsundervisning behöver omfatta även ett källkritiskt förhållningssätt. En vidgad begreppsförståelse skapar ett mer inkluderande klassrum där olikheter bemöts med större förståelse och respekt.

Worldview studies among high-school students is a strategic way of building an attitude of respect and dialogue between citizens in the increasingly multi-cultural society of Sweden. First of all, academic research by professors in philosophy and education from different countries, express the importance of worldview studies among students. Secondly, established experience in several educational institutes, as well as among many students, confirm that worldview studies leads to better understanding of self and others. Thirdly, with the increasing number of immigrants in Sweden, there is a great need of constructive forums for dialogue concerning different worldviews. Considering academic research, established experience as well as the immigration crisis in Sweden this essay investigates and argues the thesis that an increased emphasis on worldview studies within the Swedish high-school curriculum is a strategic and pedagogical way of building bridges of dialogue and respect in our society.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på konfessionalitet i utbildningen i svensk kommunal grundskola samt hur de tolkar det som står i skollagen med en icke-konfessionell skola. Med utgångspunkt i skolans styrdokument och forskning om icke-konfessionalitet, har vi utformat frågeformulär som aktiva lärare på grundskolan svarat på för att få fram empirin. Utifrån de 53 lärarnas svar har vi arbetat induktivt för att få fram kategorierna för analysen som sedan resultatet har bearbetats efter. Resultatet visar på lärares bristande kunskaper om vad icke-konfessionalitet innebär i den svenska kommunala grundskolan. Studien visar även på hur lärarnas arbetssätt skiljer sig åt både på monokulturella och mångkulturella skolor. Slutligen undersöker studien hur lärarnas fenomenologiska uppfattningar och det interkulturella pedagogiska perspektivet speglar sig i hur lärarna arbetar i verksamheten.

Syftet med studien är att undersöka vilka didaktiska verktyg och arbetssätt lärare använder samt vilka didaktiska utmaningar de upplever och hur dessa kan bemötas för att främja likvärdig religionsundervisning i årskurs 4–6 utifrån ett lärarperspektiv.  För att besvara studiens två frågeställningar har kvalitativa intervjuer med fem legitimerade lärare i religionskunskap genomförts. Studien utgår från en grundad teori samt teorin om interkulturalism med inriktning på det teorispecifika begreppet symbolisk interaktionism. Resultatet av studien visar att lärare förespråkar ett varierat arbetssätt med olika didaktiska verktyg, en integration av olika ämnen för att utöka elevernas förståelse för religionens betydelse samt ett kooperativt lärande för elevernas kognitiva förmåga. De utmaningarna som studiens resultat visade var elevernas skiftande förkunskaper, hanteringen av samhällsförändringar i undervisningens samt likvärdighetsuppdraget i relation till läroplanen.