The purpose of this study is to with a gender perspective examine how often men and women are mentioned and how they are being portrayed in the religions Islam and Judaism in textbooks made for religious studies. To examine this a quantitative and a qualitative content analysis on three textbooks have been made and the following questions have been answered. How often are men and women being mentioned in the chapters about Islam and Judaism? Can the distribution be seen as even/equal between the genders? And how are women and men being portrayed in the chapters? Are they being portrayed and talked about in an equal way? Earlier studies have shown that it’s mostly men that are being mentioned and written about in both religious history and in textbooks made for religious studies. The religious texts are being interpreted by men and also written by and for men. This makes the man a kind of prototype for the religious person while the women have been and partly still is invisible in these contexts. The study concludes that men are being mentioned more often than women in the textbooks, which doesn’t compare with the goals set for a quantitative gender equality. It also concludes that the men are being portrayed as the active religious man while the women is being positioned beside the men, which makes the female religious practice partly invisible. To position the women beside the men is also to give them a subordinate and an outmoded role.

Syftet med examensarbetet var att undersöka samer och samisk religion i relation till undervisningsämnet religionskunskap. Studien har undersökt läroplanernas utveckling, både från grundskolan och gymnasieskolan med fokus på samisk religion. Läromedel inom religionsämnet har dessutom granskats i relation till läroplanernas förändringar samt för varje undervisningsstadium. En enkätstudie har slutligen genomförts vilken ligger till grund för lärares framställning av samisk religion i undervisningsämnet utifrån Lgr 11 och Gy 11. Metoden som tillämpats i studien har varit en komparativ metod samt kvalitativ metod med kvantitativa inslag. Resultatet visar att samisk religion fått större plats i läroplanerna i relation till samhällsförändringar. Läroplanerna utgör den grund som läromedel utgår från, med andra ord struktureras läromedel utifrån läroplanernas innehåll liksom fokusområde.  I samband med Lgr 11 och Gy 11 har samer med tillhörande religion fått större utrymme i läromedel. Trots detta visar studien att förhållandevis få läromedel behandlar samer och samisk religion i relation till andelen läromedel som granskats i examensarbetet. Resultatet visar att drygt hälften av lärarna som medverkat i studien undervisar om samer, detta trots att majoriteten av lärarna menar att tiden inte räcker till. Flertalet lärare anser det viktigt att belysa samer och samisk religion i undervisningen, lärarna önskar därför att lärarutbildningar i större utsträckning lyfter Sveriges nationella minoriteter. Majoriteten av lärarna menar däremot att de har tillräckliga kunskaper för att samer ska behandlas rättvist i undervisningen. Resultatet har skildrats i relation till ett diskursteoretiskt ramverk för att synliggöra maktstrukturerna gällande majoritetssamhälle och minoritetssamhälle. / The purpose with this advanced professional degree was to research Sami populations with associated religion in relation to religious education. In addition, the study has researched the development of the national school curriculum from primary school and secondary school with focus on Sami religion. Development and changes in teaching materials in accordance with the development of the school curriculum and its various phases has also been examined. To conclude, a survey has laid the foundation for a study of teachers' own portrayal of Sami religion in RE for Lgr 11 and Gy 11 students. A Qualitative Comparative analysis methodology has been practiced in the study with some quantitative uses. The results of the study show the Sami religion has received a larger place in the national school curriculum in relation to societal changes. The school curriculum sets the foundation the school materials are based on, in other words the materials are structured on the basis of the curriculum and its focus area. In relation to Lgr 11 and Gy 11, Sami with associated religion has seen a significant place in teaching materials. Despite this, there are comparatively few teaching materials that cover Sami population with Sami religion in relation to the amount of researched materials. Results show about half of the teachers participating in the study include Sami population and history in their teachings, despite the majority of teachers stating that time spent is not enough. Many teachers state Sami studies are important in education and wish that teachers' education include Sami more frequently. However, the majority of teachers report that they have sufficient competence for Sami to be covered in their teachings. The result has been described in relation to discourse theoretical framework to cast light on the hierarchical structures concerning majority and minority society.

Den svenska skolans fostransuppdrag, det vill säga att överföra värden som samhället anser vara viktiga till eleverna, är enligt de nu gällande styrdokumenten en viktig del av undervisningen. I läroböcker i religionskunskap skrivna för gymnasiet har dock detta uppdrag hamnat i skymundan. I denna uppsats undersöks tre läroböcker i religionskunskap skrivna för gymnasieelever för att identifiera eventuella brister inom värdegrundsarbetet i läroböcker. Enligt iakttagelserna i denna undersökning är det största problemet att värdepedagogiken ständigt kommer i andra hand och att fokus ständig vilar på förmedlandet av kunskap. En konsekvens av detta är att värdepedagogiken tycks ha inkluderats i läroböckerna som en eftertanke. Det verkar som om merparten av stoffet i läroböckerna primärt har valts utifrån dess potentiella bidrag till kunskapsuppdraget, även om det ibland innebär att det undergrävt fostransuppdraget. Slutsatsen i denna uppsats är att värdepedagogiken måste vara en aktiv och medveten del i skapandet av textbaserade läromedel för att läroböcker på allvar ska bidra till fostransuppdragets förverkligande. / Civic education is an important part of the education of teens in Sweden. When reading high school textbooks of religious studies it is noticible that the use of civic education is lacking. This thesis examined three high school textbooks of religious studies in order to identify the shortcomings of civic education in textbooks. The major issue regarding civic education, according to the findings of this thesis, is the fact that traditional education, i.e. the transfer of knowledge, is the main purpose of these textbooks. As a result civic education is often included in textbooks as somewhat of an afterthought. The majority of the material included in textbooks seem to be primarily selected on the basis of what it contributes towards thegoals of traditional education, even if that material sometimes undermines the goals of civic education. The conclusion of this thesis is that civic education must become something that authors reflect upon as a conscious part of writing textbooks if the civic educational goals of the swedish educational system are to be achieved.

This essay examines if The Witcher: The Last Wish can be used as a pedagogical tool for interdisciplinary literary seminars about current issues and events in students’ daily lives and society between the Swedish upper secondary school courses English and Religious studies. Additionally, the study investigates if literary seminars about how The Witcher: The Last Wish can broaden the students’ understanding of religious practices in daily lives and what effect their religion has on their relation to ethical and existential issues. In the Swedish educational system, every course should incorporate the overarching value-based curriculum which includes value-based topics such as: democratic principles, human rights, and current issues and event that the students face in their daily lives or in society. The results of the essay showed that several ethical issues are portrayed in the book that can be used as material for interdisciplinary literary seminars between Religious studies and English studies. The ethical issues were of the sort that connects to events in society or in students’ daily lives. Additionally, there were parts of the book comparable to Christianity and Hinduism which are both cultural phenomena in English speaking countries thus making these parts possible to use as material for interdisciplinary literary seminars between Religious studies and English studies as well. The results were retrieved using close reading and pedagogical text analysis on The Witcher: The Last Wish. / Denna uppsats undersöker om The Witcher: The Last Wish kan användas som ett pedagogiskt verktyg i ämnesövergripande litteratursamtal om aktuella problem och händelser i samhället och elevers dagliga liv mellan de svenska gymnasieämnena Religion och Engelska. Dessutom undersöker uppsatsen om litteratursamtal om The Witcher: The Last Wish kan bredda elevers förståelse av religiösa sedvänjor i det dagliga livet och vilken effekt deras religion har på deras relation till etiska och existentiella problem. I det svenska skolsystemet måste alla kurser integrera den övergripande värdegrunden vilken inkluderar värdebaserade ämnen som: demokratiska principer, mänskliga rättigheter och aktuella problem och händelser som elever möter i sitt dagliga liv eller i samhället. Resultatet i uppsatsen visar att det finns flera etiska problem föreställda i boken som kan användas som material i ämnesövergripande litteratursamtal mellan gymnasieämnena Engelska och Religion. De etiska problemen var ämnen som relaterar till händelser i samhället eller till elevers dagliga liv. Dessutom fanns det delar i boken som gick att jämföra med Kristendomen och Hinduismen vilka båda är kulturella fenomen i Engelskspråkiga länder, vilket gör det möjligt att använda de delarna också till att ha ämnesövergripande litteratursamtal mellan gymnasieämnena Religion och Engelska. Resultaten upptäcktes genom att använda närläsning och pedagogisk textanalys.

Aim: Sexual education and related topics are constantly relevant subjects. Since 1955 it has had a mandatory place in Swedish schools. As of mid-2022 additional changes will be implemented. The subject, currently called sex och samlevnad (sex and togetherness) will change into sexualitet, samtycke och relationer (sexuality, consent, and relations). As a result, this will have implications affecting the current education and textbooks. The goal of the current paper is to examine these changes together with textbooks in religious studies.     Theory and Method: Using a content analysis this paper will examine three textbooks, spanning three curriculums, and categorize their content. Additionally, a critical discourse analysis, inspired by Fairclough (1992) and Eilard and Dahl (2021) will examine the discourses in the third and currently used textbook.    Results: By using the major themes from the subject sexualitet, samtycke och relationer, the data was categorized into the following categories: (1) Sexuality; (2) Consent and own rights, with subcategories as abortion and rape and (3) Relations, with subcategories as marriage, divorce, faithfulness. Across the three textbooks the relations category was the most common, with sexuality and own rights getting gradually improved across the textbooks, while consent had very few mentions. The critical discourse analysis found that it is often the religious practitioners acting as objects in the textbook. In the third textbook there is primarily a truth modality, where most statements are presented without other points of view. Regarding intertextuality, this textbook is well structured in relation to the current curriculum.

<p>Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilken syn lärare och elever har påInternet som arbetsverktyg i undervisningen och skolarbetet. För att ta reda på detta har vigenomfört kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare, varav två arbetar på en kommunalskola och två arbetar på ett friskolegymnasium. Dessutom har vi genomfört kvantitativaenkätundersökningar med 100 gymnasieelever, 50 på vardera skola. Vår undersökning visaratt lärarna och eleverna är positivt inställda till Internet i undervisningen, men den påvisaräven att eleverna, särskilt de på friskolan, har en tendens att se Internet som sin enda källa,vilket är något som bekymrar lärarna. De menar därtill att källkritik är något man som läraremåste gå igenom kontinuerligt för att få eleverna att förstå innebörden av det och hur viktigtdet är. I resultatdelen jämför vi hur de båda skolorna och dess lärare och elever uppfattar attInternet fungerar som arbetsverktyg och informationskälla samt hur lärarna tror att lärandetoch lärarollen kommer att te sig i framtiden. Efter resultatdelen följer en diskussionsdel där vitar upp varför vi tror att lärarna och eleverna på de två skolorna har dessa uppfattningar ochtankar kring Internet som undervisningsmaterial/medel.</p>

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilken syn lärare och elever har påInternet som arbetsverktyg i undervisningen och skolarbetet. För att ta reda på detta har vigenomfört kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare, varav två arbetar på en kommunalskola och två arbetar på ett friskolegymnasium. Dessutom har vi genomfört kvantitativaenkätundersökningar med 100 gymnasieelever, 50 på vardera skola. Vår undersökning visaratt lärarna och eleverna är positivt inställda till Internet i undervisningen, men den påvisaräven att eleverna, särskilt de på friskolan, har en tendens att se Internet som sin enda källa,vilket är något som bekymrar lärarna. De menar därtill att källkritik är något man som läraremåste gå igenom kontinuerligt för att få eleverna att förstå innebörden av det och hur viktigtdet är. I resultatdelen jämför vi hur de båda skolorna och dess lärare och elever uppfattar attInternet fungerar som arbetsverktyg och informationskälla samt hur lärarna tror att lärandetoch lärarollen kommer att te sig i framtiden. Efter resultatdelen följer en diskussionsdel där vitar upp varför vi tror att lärarna och eleverna på de två skolorna har dessa uppfattningar ochtankar kring Internet som undervisningsmaterial/medel.

Studiens syfte är att undersöka hur nyanlända elever ser på religion utifrån två teman. Det första behandlar hur dessa elever positionerar sig till religiösa traditioner, samt på vilka sätt dessa positioner kan ha förändrats i diaspora. Det andra temat behandlar hur de nyanlända eleverna upplever religionskunskapsundervisningen i Sverige. Studiens resultat är baserat på kvalitativa intervjuer med sex nyanlända elever och deras lärare i religionskunskap. Intervjuerna har analyserats utifrån kritisk diskursanalys och ett postkolonialt perspektiv. Studiens resultat på det första temat visar hur de flesta av eleverna inte ser sig som religiösa, utan benämner sig som troende, och deras religionsutövning präglas av en stor variation. Av de sex eleverna kommer fem från en muslimsk bakgrund, och hos flera av de fem finns ett språk som tyder på stereotypisering av muslimer. Samtliga muslimska elever beskriver en förändring av tro och minskad praktik som ett led av att befinna sig i diaspora. Resultatet av det andra temat visar hur elevernas upplevelser av religionskunskapsundervisningen i Sverige generellt sett är positiv, men en elev har en negativ bild av undervisningen och menar att undervisningen leder till ateism. Undervisningen och läromedel upplevs som bra eller neutrala på att skildra islam, vilket inte stämmer överens med tidigare forskning, samtidigt som några av de muslimska eleverna anmärker på felaktigheter. / The aim of this study is to explore how recently immigrated pupils perceive religion based on two themes. The first theme deals with how these students position themselves in regard to religious traditions, and how these positions might have changed in the diaspora. The second theme deals with how the pupils experience Religious Education (RE) in Sweden. The results are based on semi-structured interviews with six recently immigrated pupils and their RE teacher. Critical discourse analysis and postcolonialism are used as theoretical and analytical approaches. The findings on the first theme indicate that most of the pupils do not see themselves as religious, and instead refer to themselves as believers, and their religious practice is characterised by a large variation. Five of the six pupils come from a muslim background, and the language these pupils use show signs of stereotyping muslims. All the muslim pupils describe a change in belief and a decrease in practice as a result of being in diaspora. The findings on the second theme indicate that the pupils generally have a positive experience of their RE in Sweden. One pupil had a negative view of the education, which was seen as a leading factor in becoming an atheist. The teaching and study materials used in the classroom were perceived as good or neutral in their depiction of islam, which does not match the findings of previous research, although some of the muslim pupils remarked on a few inaccuracies.