Vi har valt att undersöka hur etikundervisningen ser ut i skolan idag, hur medvetenheten är bland lärarna till det som sägs om etikundervisningen i Lpo-94, samt om de tror att etikundervisning har någon betydelse. Vår undersökning bygger på intervjuer med lärare på olika skolor i Bollnäs innerstad. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 vt 1995.Christina Johansson har senare bytt efternamn till Larsson.

Vi hade under våra praktikperioder och genom samtal om klasskamraters praktik och andra kontakter med skolan, fått en bild av att man inte undervisar i religionsämnet enligt Lgr 80:s klart utskrivna riktlinjer. I Lgr 80 står att undervisningen skall utgå från barnens egna tankar om livet och tillvaron, för att sedan kopplas till andra människors livsåskådningar. Den bild vi fått var att man undervisade enligt en gammal religionsundervisningssyn, där tyngden låg på religionskunskap och man utelämnade, helt eller delvis, den viktiga biten kring livsfrågor i undervisningen. Vi gjorde därför en undersökning där vi med hjälp av enkäter och intervjuer förhörde oss om låg- och mellanstadielärares syn på och inställning till religionsundervisningens innehåll. Resultatet av undersökningen visade att våra tidigare observationer var riktiga. Man har fortfarande en gammal religionsundervisningssyn i dagens skola. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1992.

Jag har gjort en undersökning för att få en beskrivning av mobbning och förebyggande åtgärder mot denna företeelse, genom litteraturstudium och två intervjuundersökningar. Resultatet utgör idéer om hur man ska förebygga mobbning. Det jag har kommit fram till är, att det är viktigt att tidigt identifiera mobbning genom medvetenhet och engagemang hos vuxna. Till resultatet hör slutsatsen att det som är av största prioritet i förebyggande åtgärder mot mobbning är lärarrollen, öppen kommunikation i kollegiet, ett bra socialt klimat i klassen samt ett välordnat rastvaktssystem. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1993.Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Ekman-Lindberg".

Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur bra skolböcker i samhällsorienterande ämnen lyckas förmedla en dynamisk och rättvis bild av Afrika. Mina frågeställningar är: Vilken bild av den afrikanska kontinenten och afrikanerna förmedlas av läroböckerna för högstadieelever? Hur dynamisk och mångfacetterad är egentligen den bilden? Ger läroböckerna en god möjlighet till en positiv identifikation med människor i Afrika? Hur skiljer sig denna bild från den som ges av den socialrealistiska afrikanska filmen Borom Sarret? Läroboken är fortfarande ett viktigt strukturerande verktyg för läraren. Den styr till stor del fortfarande undervisningen på ett övergripande sätt. Trots detta är det inte många som verkar intressera sig för läroböckerna och deras utformning. Lpo-94 nämner vikten av att förstå både det egna kulturarvet och delaktigheten i det gemensamma, om vikten av en stark identitet och en kulturell mångfald. Det bör rimligtvis innebära att man inte får försumma en hel kontinents kulturarv genom att enbart ta upp Afrikas historia när den varit viktig för Europas historiska utveckling. Detta är vad som sker i de allra flesta skolböcker. Skolböckerna utgår alldeles för ofta från att vår kultur och vår utveckling är ett facit för hur andra länder bör se ut. De ger grovt generaliserande och stereotypa bilder av Afrika som ett enda stort u-land befolkat av anonyma afrikaner. Vi behöver en mer dynamisk och mindre generaliserande bild av Afrika och dess befolkning. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2000.

Abstract The name of this essay is: A content analyze of the expanded conception of text – in the School curriculum’s for the subjects Swedish, Arts, Philosophy, and Religion by Maria Tollstedt (spring semester 2008), supervisor is Heike Graf. This essay is about the expanded conception of text. The theory for this work is the professor in literature Marshall McLuhans theories about Media being extensions of our bodies from the book Understanding Media (1964). The essay also discus and gives examples of definitions of what a text can be. This work examines and analyzes in what way the expanded conception of text implicitly and explicitly is being used in different Swedish governing school documents. More precisely the School curriculum’s concerning the four subjects: Swedish, Arts, Philosophy, and Religion. The essay analyzes if the use of the expanded conception of text differs depending on which subjects the documents are addressing and if they are aimed and written for primary school or high school. The conclusion of this work is that the expanded conception of text is not often explicitly used in the examined documents, and whether it is often implicitly used is a matter of interpretation.

Denna uppsats analyserar och diskutera läroboksbilden av nya religiösa rörelser i fya läroböcker för religionskunskap på gymnasiet. De generella frågorna som ställs är hur läroboksbilden ser ut och vad man kan säga om den i jömförelse med nu gällande läro- och kursplan. Analysen görs i två steg. Först analyseras texten enligt innehållsanalysen som den presenteras av Hellspong och Ledin. Sedan analyseras resultatet utifrån tidigare forskning. Slutsatserna av undersökningen är att läroböckerna skulle limma beskriva de nya religiösa rörelserna mer ingående och använda sig mindre av begreppet sekt eftersom det är negativt laddat. Man skulle också kunna lägga mer fokus på individen, för att få en mer nyanserad bild. / The aim of the study that is presented in this essay was to analyze the image of new religious movements in four religion textbooks in the upper secondary school of Sweden and to discuss this image in comparison to the swedish curriculum for upper secondary school and the religion syllabus. The conclusions of the study are that the new religious movements are generalized in many ways inte the four textbooks that have been analyzed. Two books give a more neutral image. In comparison to the curriculum and the syllabus the books could give a deeper presentation of the new religious movements. They could also focus more on the individual, to reach the aims of the curriculum and syllabus, which is tolerance, understanding and a neutral education.

Läroboken har används en del genom tiden, från början var det mest genom den kristna religionen som man började använda sig av läroböcker. De främsta läroböckerna var Luthers katekes och Bibeln. Läroboken kom sedan mer och mer att utvecklas till den vi har idag. Man kan relatera utvecklingen till två perioder: 1500- och 1600- talet då trycktekniken utvecklades och 1800- och 1900- talet då läroboken blev det grundläggande redskapet i den organiserade undervisningen. Min undersökning visar att nästan alla lärare (alla utom en) använder läroboken, vilket också stämmer bra med litteraturen. Läroboken används dock olika mycket, men den största delen av lärarna menar att de använder den lite mindre än halva tiden. Läroboken används som diskussionsunderlag, underlag till egna arbeten, till att svara på frågor och inför prov. Många lärare använder den som ett komplement till den övriga undervisningen och fungerar då också som ett stöd till läraren. Annat material man använder sig av är filmer, övrig litteratur, tidningar, tv-program, internet, bilder, radio, skönlitteratur, antologisamlingar, symboler samt universitetslitteratur och arbeten från den egna studietiden. Dessutom så använder sig alla lärare utom en egenproducerat material. Hälften av lärarna anser att läroboken lever upp till läroplanens mål. 4 av de 9 svarande lärarna menar att den lever upp till målen i stora drag, medan en person svarar att den varken lever upp till målen eller inte gör det.

I den här uppsatsen analyseras tre vanligt förekommande läroböcker i religionskunskap utifrån ett postkolonialt perspektiv i jakt på koloniala maktdiskurser. Passager där hinduism och hinduer målas upp som ”våran” motsats belyses och analyseras. Även delar innehållande etnocentrism i allmänhet och eurocentrism i synnerhet samt exotiserande beskrivningar lyfts upp i ljuset och diskuteras. I ett försök att koppla samman det teoretiska med det praktiska utfördes intervjuer med aktivt undervisande lärare. Det huvudsakliga målet med denna intervjustudie var att se hur stor risken är när ”förorenade” läroböcker används. Intervjustudien syftade således till att få en bild av i hur stor utsträckning läroböcker används i klassrumsmiljön och i planeringsprocessen av lektioner och hur ofta nya läroböcker köps in. Studiernas resultat är milt positiva. Även om ”gamla” koloniala tankar hittades i läroböckerna så verkar det som om den koloniala diskursen är försvagad i lärobokssammanhang, då de nyare läroböckerna hade färre koloniala spår än den äldsta som innehöll många. En annan del av studiernas resultat som kan ses som positivt är att lärares attityder kring läroboksanvändning verkar ha ändrats. Detta betyder att även om en lärobok innehåller koloniala diskurser så betyder det nödvändigtvis inte att de följer med in i elevens kunskaper. Detta är på grund av att läroboken numer ses som en informationskälla i mängden jämfört med dess tidigare roll som ”sanningsförmedlaren med stort S”. / In this paper three commonly used school textbooks for religion studies are analyzed using post-colonial theory in search for colonial power discourses. Passages where Hindu religion is described as “our” opposite are highlighted. Also occurrences of ethnocentrism in general and eurocentrism in particular as well as exoticism are brought to the light and discussed. In an effort to connect the theoretical with the practical an interview study is made with active teachers. The main goal is to see how big the risk, with using “tainted” textbooks, is. In the interview study questions about how large role textbooks plays in their classrooms and lesson planning and how often they bought new textbooks were asked. The results of the studies are mildly positive. Even though traces of old colonial thoughts were found in the school textbooks it seems as though the colonial discourse within the the textbooks sphere is weakened, since the newest of the textbooks analyzed did not have many colonial traces compared to the oldest one which had plenty. Another positive result of the studies is that teachers' attitudes towards textbook usage seems to have changed. This means that even though your textbook might have a colonial discourse there is no guarantee that it will stick on your students. Since textbooks now is seen as merely another source of information compared to its earlier status as The Source of Information.

Syftet med min uppsats var att undersöka och jämföra den bild av muslimska kvinnor som har förmedlats och förmedlas av svenska läromedel i religionskunskap för gymnasiet de två senaste årtiondena. Jag ville ta reda på om, och i sådant fall hur bilden av muslimska kvinnor som förmedlas av böckerna har ändrats sedan terrorattentaten mot New York 11/9 2001. Målet med min uppsats var att försöka få fram data som synliggör om det eventuellt var så att den ökande islamofobin i samhället även har letat sig in i skolans läroböcker. Efter att ha undersökt texterna i böckerna så skulle jag bestämt vilja hävda att den ökande islamofobin i samhället efter 11/9 inte motsvaras av det som står i böckerna. Jag har inte kunnat hitta något som tyder på att läroböckerna har tagit en mer fördomsfull riktning efter 11/9. Istället så tyder min analys på att böckerna efter 11/9 är betydligt mer nyanserade och har en mer neutral och objektiv hållning till materialet än vad de tidigare böckerna har. Visserligen så märks det tydligt att böckerna som är skrivna efter 11/9 har påverkats av det pågående samhällsklimatet. Men det är en positiv påverkan skulle jag vilja hävda då de belyser och slår hål på de fördomar som finns. Materialet som jag har använt har varit 4 stycken läroböcker för gymnasieskolan i ämnet religionskunskap. Två av böckerna är skrivna innan 11/9 och de andra två efter. Metoden som jag har använt är en kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med denna uppsats var att objektivitetsgranska och undersöka vilka bilder av de fem stora livsåskådningarnas vardagsliv som förekommer i gymnasiala religionsläroböcker som är publicerade på 2000-talet. Objektivitetsgranskningen avsåg att kartlägga fyra läroböckers innehåll av vardagsbilder med tillhörande bildtexter samt dess estetiska utformning och dess innehållsliga värde i form av objektivitet, saklighet och nutidsanknytning. Granskningen visade att läroböckerna innehöll en ansenlig mängd av schabloniserande bilder som föreställde livsåskådningarnas vardagsliv. Dessa schablonbilder tenderade att peka ut särskiljande drag i troende människors liv som representanter för det vanliga och vardagliga livet. Schablonbilderna ger signaler om att troende människor inom de berörda livsåskådningarna lever i en vardagskontext som är ceremoniellt styrd, främmande och exotisk. Granskningen visade också att det fanns, men i en mer blygsam utsträckning - bilder som hade en motsatt betydelse, det vill säga objektiva bilder som är aktuellt uppdaterade och sakligt beskrivande av och om troende människors vardagsliv.