Sammanfattning Inledning: Covid-19-pandemin blev i början av år 2020 en global hälsokris som drabbade hela världen och ledde till att länder snabbt införde åtgärder för att minska smittan och skydda befolkningen. En av de åtgärder som vidtogs i Sverige var att möjliggöra distansarbete för yrken, där det var genomförbart. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sektionschefers syn på och erfarenheter av hur distansarbete påverkade arbetsmiljön under covid-19-pandemin. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tolv sektionschefer inom en stor svensk organisation. Dataanalysen genomfördes i form av en kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå. Resultat: Analysen visade att distansarbetet under covid-19-pandemin hade både positiva och negativa effekter på arbetsmiljön. Vissa upplevde en bättre balans mellan arbetet och privatlivet tack vare möjligheten att utföra arbetsuppgifter hemifrån. Andra upplevde dock minskad motivation, försämrad samarbetsförmåga och mötte tekniska problem. Sektionscheferna anpassade sin ledarskapsstil för att hantera de utmaningar som uppstod i samband med distansarbetet. För att hantera distansarbetet på ett effektivt sätt var det nödvändigt med tillräckliga resurser, ökad kommunikation och mer samarbete. Sektionscheferna utnyttjade sin individuella handlingsfrihet som chefer för att ge stöd åt sina kollegor och sina medarbetare. Enligt sektionscheferna hade distansarbetet ingen betydande negativ inverkan på medarbetarnas välbefinnande. Slutsats: Distansarbetet hade såväl positiva som negativa arbetsmiljöeffekter. En positiv effekt var upplevelsen av ökad balans mellan arbete och privatliv medan en negativ effekt var minskad motivation. Distansarbete har blivit ett mer accepterat och utbrett arbetssätt efter covid-19-pandemin. / Abstract Introduction: The COVID-19 pandemic emerged as a global health crisis in early 2020, im-pacting the entire world and leading countries to swiftly implement measures to reduce transmission and protect populations. One of the measures taken in Sweden was facilitating remote work for feasible occupations. Purpose: The purpose of the study was to investigate section managers' perspectives on and experiences of how remote work affected the work environment during the COVID-19 pan-demic.Method: Data was collected through semi-structured interviews with twelve section manag-ers within a large Swedish organization. Data analysis was conducted using qualitative con-tent analysis at a manifest level. Results: The analysis revealed that remote work during the COVID-19 pandemic had both positive and negative effects on the work environment. Some experienced a better work-life balance due to the ability to perform tasks from home. However, others encountered reduced motivation, impaired collaborative abilities, and faced technical issues. Section managers adapted their leadership styles to address challenges arising from remote work. Effective management of remote work required sufficient resources, increased communication, and enhanced collaboration. Section managers utilized their individual autonomy as leaders to support their colleagues and team members. According to section managers, remote work did not significantly negatively impact employee well-being. Conclusion: Remote work had both positive and negative effects on the work environment. A positive effect was the perception of improved work-life balance, while a negative effect was decreased motivation. Remote work has become a more accepted and widespread modes of work post the COVID-19 pandemic.

Due to the covid-19 pandemic, the world of remote work exploded. This study investigates how remote work affect employee productivity. The data is collected through a web-based questionnaire where Swedish employees and managers respond to questions related to remote work productivity. There are some previous studies of the topic, based on data from other countries. However, studies covering the Swedish market are limited, whereas this thesis contributes to that knowledge gap. The study includes the independent variables desire to work remotely, age, family situation, gender, educational background, collaboration, and support from management, to recognize what factors have an impact on employee productivity as dependent variable. The results indicate that both employees and managers recognize an average increase in employee productivity, where the factors desire to work remote, age and family situation are found to have a significant impact on productivity. Furthermore, the study also found that the vast majority of workers prefer a hybrid work solution where 40-60% is conducted remotely to utilize the benefits of both options.

Studien är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med mellanchefer inom socialförvaltningen och miljö- och statsbyggnadsförvaltningen. Studiens syfte har varit att undersöka vilka möjligheter och utmaningar digitala verktyg bidrar till i chefers arbete och ledarskap. Utmaningar och möjligheter med digitala verktyg har studerats med synvinkel från covid-19-pandemi, där fokus på hur arbetet påverkats och sett ut efteråt då användningen av digitala verktyg ökade. Digitala verktyg i studien avser verktyg som underlättar för distansarbete, de vill säga plattformar för digital kommunikation. Frågeställningen för studien är: Vilka möjligheter och utmaningar skapas av digitala verktyg för mellanchefer i arbete och ledarskap? Resultat och slutsats Utifrån det empiriska materialet har digitala verktyg skapat möjligheter och utmaningar i arbetet, där resultatet visat sig vara jämlikt för samtliga chefer. Cheferna har fått anpassa sitt ledarskap i användningen av digitala verktyg, där främsta utmaningarna varit det relationella och att fånga upp signaler kring mående. Ledarskapet hos samtliga chefer har visat sig vara mer stödjande och coachande än styrande och delegerande i sin helhet. I föreliggande studie avser möjligheter att vara tillgänglighet och effektivitet, och utmaningar anses vara det relationella. Slutligen går det att konstatera att digitala verktyg bidrar till möjligheter och utmaningar i arbetet och ledarskapet för chefer. / The study is a qualitative study based on semi-structured interviews with middle managers in two municipal operations in Örebro County within the social administration and the environmental and state building administration. The purpose of the study has been to investigate what opportunities and challenges digital tools contribute to managers' work and leadership. Challenges and opportunities with digital tools have been studied from the point of view of the covid-19 pandemic, where the focus was on how work was affected and looked like afterwards, when the use of digital tools increased. Digital tools in the study refer to tools that facilitate remote work, i.e. platforms for digital communication. The question for the study is: What opportunities and challenges are created by digital tools for middle managers in work and leadership? Results and conclusion Based on the empirical material, digital tools have created opportunities and challenges in work, where the result has proven to be equal for all managers. The managers have had to adapt their leadership in the use of digital tools, where the main challenges have been relational and to pick up signals about wellbeing. The leadership of all managers has proven to be more supportive and coaching, than controlling and delegating as a whole. In the present study, opportunities refer to availability and efficiency, and challenges are considered to be the relational. Finally, it can be stated that digital tools contribute to opportunities and challenges in the work and leadership of managers.

Titel: Covid-19s påverkan på produktivitet och arbetsförhållanden vid övergången till distansarbete.   Nivå: Examensarbete på Grundnivå i ämnet företagsekonomi   Författare: Sofia Axelsson och Jennifer Österberg   Handledare: Arne Fagerström   Datum: 2023 - Januari   Syftet med examensarbetet är att skapa förståelse för hur anställda upplever förändringen gällande arbetsförhållanden och produktivitet i redovisningsbyråer under Covid-19. Detta besvaras genom att titta på faktorer som påverkar produktiviteten och arbetsförhållanden. Uppsatsen består av en kvalitativ studie utförd med semistrukturerade intervjuer utförda på redovisningsbyråer. Resultatet tyder på att produktiviteten inte förändrats nämnvärt under Covid-19 pandemins distansarbete. Olika faktorer har genererat i förhalningar av arbetsuppgifter men respondenterna som tillfrågats har arbetat mer vid stora deadlines för att utföra sina arbetsuppgifter i rätt tid. Den psykologiska effekten vid distansarbete är stor vilket både tidigare forskning och empirin tyder på. Därmed har arbetsförhållandena förändrats. En idé till fortsatt forskning är att undersöka om anställda som arbetar hemifrån mår sämre än de som arbetar på kontoret och vad det kan ge för konsekvenser.   Nyckelord: “Covid-19”, “distansarbete”, “arbeta hemifrån”, “hybrid arbete” och “arbetsförhållanden”. / Title: The impact of Covid-19 on productivity and working conditions during the changeover to remote work.   Level: Bachelor's degree in the subject Business Administration   Author: Sofia Axelsson and Jennifer Österberg   Supervisor: Arne Fagerström   Date: 2023 – January   The puropse of the thesis is to create an understanding of how employeés experience the change in work conditions and productivity in accounting firms during Covid-19. This is answered by looking at factors that affect productivity and the work conditions. This thesis consists of a qualitative study with semi-structured interviews on accounting firms. The result indicates that productivity has not changed significantly during the remote work of the Covid-19 pandemic. Several factors have been generated in delaying work tasks but respondents who are asked have worked more around big deadlines to complete their work tasks on time. The psychological effect of remote work is big, as both previous research and empirical evidence indicate. Thus working conditions have changed. One idea for continued research is to investigate whether employees who work from home feel worse than those who work in the office and what the consequences may be.   Key words: “Covid-19”, “remote work”, “work from home”, “hybrid work” and “working conditions”.

Denna studie har i syfte att undersöka vilka kännetecken som bidrar till ett effektivt ledarskap under kris, i detta fall Covid-19 pandemin. Studien är upprättad för att bidra med kunskap och förståelse för de relevanta delar och kännetecken som är viktiga under oförutsägbara situationer. Studien är avgränsad till en fallstudie i form av kvantitativ analys där den empiriska insamlingen skett utifrån intervjuer. Nio chefer från besöksnäringen intervjuades genom en semistrukturerad metod för att skapa möjligheten för respondenterna att ge en verklighetsförankrad berättelse. Tidigare forskning inom området ledarskap i kris visar på att ledarskap utgår från vilken stil en ledares idealbild förknippas med. Forskningen har därmed utgått från ledarskapsstilar som teori för att för att djupare beskriva olika fenomen och faktorer som är viktiga. Ledarskapsstilar som Transaktionellt och Transformativt ledarskap har varit i stort fokus under tidigare studier om området. Reflexivt ledarskap är framtaget från den insamlade empirin och kommer tillsammans med transaktionellt och transformativt ledarskap att ligga till grund för analysen av empirin. Studien resulterade i fyra kännetecken som är viktiga att ta hänsyn till samt ger möjligheten att vara reflexiv vid användning av kännetecken. Kännetecknen är kopplad till relationen sinsemellan ledare och medarbetare. Studien resulterar även i hur stort inflytande distansarbete har fått under Covid-19 pandemin. Vår empiri och analys är ense om att ledarskap under kris är helt beroende av kontext och sammanhang. / This study aims to investigate which characteristics contribute to effective leadership during a crisis, in this case the Covid-19 pandemic. The study is established to contribute knowledge and understanding of the relevant parts and characteristics that are important during unpredictable situations. The study is limited to a case study in the form of quantitative analysis where the empirical collection has been based on interviews. Nine managers from the hospitality industry were interviewed using a semi-structured method to create the opportunity for the respondents to provide a reality-based story. Previous research in the field of leadership in crisis shows that leadership is based on the style with which a leaders´s ideal image is associated. The research has thus used leadership styles as theory to describe more deeply different phenomena and factors that are important. Leadership styles such as Transactional and Transformational leadership have been the primary focus in previous studies on the field. Reflexive leadership is derived from the collected empirical data and will, together with transactional and transformational leadership, form the basis for the analysis of the empirical data. The study resulted in four characteristics that are important to take into account and provide the opportunity to be reflexive when using characteristics . The characteristics are linked to the relationship between leaders and employees. The study also results in how much influence remote work has had during the Covid-19 pandemic. Our empirical data and analysis agree that leadership during a crisis is entirely dependent on context.

Covid-19 pandemin medförde världsomvälvande förändringar i många delar av livet, inte minst för arbetet. Vad som kom därtill var en investering i distansarbete, något som funnits länge men som blev pånyttfödd efter 2020. Denna studie utforskar vad distansarbete innebär för deltagare i distansarbetet i termer av arbetslivsbalans, mental hälsa och relationer. Syftet är att utforska vilka effekter distansarbetet har på arbetstagare samt att försöka förklara varför detta är fallet. Detta görs genom en kvalitativ fenomenologisk ansats med hjälp av intervjuer med fem informanter. Resultatet visar en positiv uppsving av autonomi och känslor av kompetens med en förlust av social samhörighet. Detta förklaras genom teorin Self-Determination Theory av Deci, E. L., & Ryan, R. M. (2008) som psykologiska behov. De behöver uppfyllas för en tillfredsställd tillvaro, och talar då till vad som behöver göras inom distansarbete för att arbetstagare ska kunna uppnå en tillfredsställd tillvaro samt hur det ska gå till och varför det är nödvändigt. / The Covid-19 pandemic ushered in profound changes in various aspects of life, particularly in the realm of work. In addition to these changes came a resurgence of interest in remote work, a concept that had long existed but gained renewed attention after 2020. This study explores the implications of remote work for participants in terms of work-life balance, mental health, and relationships. The objective is to investigate the effects of remote work on employees and to attempt an explanation for these outcomes. Employing a qualitative phenomenological approach, the study conducted interviews with five participants. The results reveal a positive surge in autonomy and feelings of competence coupled with a loss of social connectedness. This is elucidated through the lens of Self-Determination Theory by Deci, E. L., & Ryan, R. M. (2008), which emphasizes psychological needs essential for a satisfying existence. These needs must be met for a fulfilled life, addressing what needs to be done within the context of remote work for employees to achieve satisfaction, how it can be accomplished, and why it is imperative.

As the extensive digitization has taken place, workplaces worldwide have undergone changes to integrate digitization into daily work life. The purpose of this qualitative study is to examine how this digitization affects organizations at an individual level. Trust and engagement have proven to be central components in previous studies of organizations. Leadership and social relationships have been shown in previous research to be important components for maintaining trust and commitrnent. The aim of the study is to investigate whether employees in workplaces in Sweden, with experience transitioning from on-site work to remote work, perceive changes in trust and comitment due to digitization. Additionally, we aim to explore possible social interaction pattems and leadership methods that may play a role in this context. This qualitative study bases its results on seven semi-structured interviews with individuals experienced in remote work and on-site work. The theoretical framework consists of James MacGregor Bums' theory ofTransformative Leadership, Randall Collins' theory of interaction pattems, and Herbert Blumer's theory of symbolic interactionism. The results of our research indicate that trust and commitment are maintained and created by social relationships and transformative leadership. Social relationships in the workplace foster commitrnent, and transformative leadership contributes to the creation ofboth trust and commitment. In remote work, trust and commitment remain stable if the organization succeeds in transformative leadership, and if employees manage to maintain strong social relationships. However, the difficulties in transferring social relationships digitally became clear in the study. Therefore, a transition is required to transfer social interaction toa digital platform while still maintaining engagement. / I takt med den omfattande digitaliseringen har arbetsplatser världen över genomgått förändringar för att integrera digitaliseringen i det dagliga arbetslivet. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur denna digitalisering påverkar organisationer på individnivå. Tillit och engagemang har visat sig vara centrala komponenter i tidigare studier av organisationer. Ledarskap och sociala relationer har i tidigare forskning visat sig vara viktiga komponenter för att upprätthålla tillit och engagemang. Syftet med studien är att undersöka om anställda på arbetsplatser i Sverige, med erfarenhet av övergång från arbete på plats till hembaserat distansarbete, upplever förändringar i tillit och engagemang till följd av digitaliseringen. Vi strävar dessutom efter att utforska möjliga sociala interaktionsmönster och ledarskapsmetodersom kan ha en roll i detta sammanhang. Denna kvalitativa studie baserar sina resultat på sju semistrukturerade intervjuer med individer som har erfarenhet av distansarbete och arbete på plats. Det teoretiska ramverket består av James MacGregor Bums teori om Transformativt ledarskap, Randall Collins teori om interaktionsmönster, samt Herbert Blumers teori om symbolisk interaktionism. Resultatet i vår forskning indikerar att tillit och engagemang upprätthålls och skapas av sociala relationer och ett transformativt ledarskap. Sociala relationer på arbetsplatsen skapar engagemang och ett transformativt ledarskap bidrar till skapandet av både tillit och engagemang. Vid distansarbete förblir tilliten och engagemanget stabilt om organisationen lyckas med ett transformativt ledarskap och om anställda lyckas behålla starka sociala relationer. Svårigheterna med att överföra de sociala relationerna digitalt blev dock tydligt i studien. En omställning krävs därför för att överföra social interaktion till en digital plattform och samtidigt upprätthålla engagemang.

Teleworking has become a significant aspect of working life, especially after the outbreak of the COVID-19 pandemic, which accelerated the trend of teleworking. However, this shift has increased the risk of cyber threats and security risks. Despite organizations' efforts to strengthen cybersecurity, a significant risk remains, with employees posing one of the main security risks in the form of human error and mistakes. Previous research highlights that employees tend to exhibit lower levels of cybersecurity awareness and are more likely to perform riskful actions when working remotely compared to working in the office. However, recent research has shown the opposite, where employees are more conscious of cybersecurity awareness and more likely to apply security-based precaution measures during remote work compared to office work. In light of these research findings, this study focuses on examining how IT-security experts perceive cybersecurity when working remotely compared to working in the office. To explore this, the study has, through qualitative mapping, conducted semi-structured interviews with a theoretical basis in Protection Motivation Theory (PMT). Overall, the study showed that IT- security experts perceive cybersecurity as more manageable when working in the office compared to remote work, with an increased awareness of the importance of the human factor. / Distansarbete har blivit en betydande aspekt av arbetslivet, särskilt efter utbrottet av Covid-19- pandemin, vilket accelererade trenden med distansarbete. Denna omställning har emellertid ökat risken för cyberhot och säkerhetsrisker. Trots organisationers insatser för att stärka cybersäkerheten kvarstår en betydande risk, då anställda utgör en av de främsta säkerhetsriskerna i form av mänskliga fel och misstag. Tidigare forskning framhäver att anställda ofta är mindre säkerhetsmedvetna och mer benägna att utföra riskfyllda handlingar när de arbetar på distans jämfört med arbete på kontoret. Däremot har senare forskning visat motsatsen, där anställda är mer säkerhetsmedvetna och mer benägna att vidta säkerhetsåtgärder under distansarbete jämfört med arbete på kontoret. Mot bakgrund till dessa forskningsresultat, fokuserar denna studie på att undersöka hur IT-säkerhetsexperter uppfattar cybersäkerhet vid distansarbete jämfört med arbete på kontoret. För att utforska detta har studien, genom kvalitativ kartläggning, genomfört semistrukturerade intervjuer med teoretisk grund i Protection Motivation Theory (PMT). Sammantaget visade studien på att IT-säkerhetsexperter uppfattar cybersäkerhet som mer hanterbar vid arbete på kontoret jämfört med distansarbete, med en ökad medvetenhet om den mänskliga faktorns betydelse.

Sammanfattning  Titel: Tillbaka till vardagen efter pandemin - motstånd mot gamla arbetssätt?  Nivå: Examensarbete på grundnivå i ämnet företagsekonomi Författare: Nele Andersson och Anna Bjelovuk Handledare: Svante Brunåker Datum: 2024-januari Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats inom ledarskap och organisation är att undersöka förekomsten av motstånd som chefer upplever vid återgång till kontorsbaserade arbetsplatser.  Metod: Denna studie utgår från en kvalitativ forskningsmetod. Genom att 10 semistrukturerade intervjuer med chefer inom offentlig verksamhet genomfördes kunde relevant empiri samlas in. I nästa steg transkriberades empirin för att sedan analyseras utifrån tematisk analys.  Resultat och slutsats: Studien visar att motståndet chefer upplever vid återgång till kontorsbaserade arbetsplatser kan kopplas till anställdas uppfattning av minskad frihet och flexibilitet samt orättvis behandling i jämförelse med andra anställda.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till en förståelse av hur motstånd till förändringsprocesser upplevs av chefer gällande förändring i distansarbete. Studien påvisar att motstånd inte innebär den enda utmaningen för chefer, att känna tillit för chefen i förändringsprocessen och möjligheten att vända motstånd till något positivt och konstruktivt är aspekter som visat sig under studiens gång. Förslag till fortsatt forskning: Framtida forskning föreslås att utvidga till att studera både chefer och medarbetare inom en organisation för att få flera perspektiv. Nyckelbegrepp: distansarbete, förändring och förändringsprocess, motstånd, ledarskap samt Kotter´s 8-stegsmodell. / Abstract Title: Return to the workplace after the pandemic - resistance to old ways of working? Level: Bachelor's thesis Author: Nele Andersson and Anna Bjelovuk Supervisor: Svante Brunåker Date: 2024-january Aim: The purpose of this bachelor's thesis in leadership and organization is to examine the presence of resistance that managers experience when returning to office-based workplaces.  Method: This study starts from a qualitative approach and through 10 semi-structured interviews with managers in the public sector, the empirical evidence has been collected. The empiric was first transcribed and later analysed based on a thematic analysis. Results and conclusions: The study indicates that the resistance managers experience when returning to office-based workplaces can be linked to employee’s experience of less freedom, flexibility, and unfair treatment in comparison to other employees. Contribution of the thesis This study contributes to an understanding of how the resistance to the change process is experienced by managers regarding the change in remote working. The study proves that resistance isn´t the only challenge for managers, trusting the manager during changing process and the possibility to turn resistance to something positive and constructive is a side that has shown while implementing this study. Suggestion for future research: Future research can use the result in this bachelor's thesis that focuses on managers and extend the research to study both managers and workers within an organization. By expanding the bachelor’s thesis result to include an entire organization and their employees the researchers will get multiple perspectives within one organization. Key words: remote work, change and change process, resistance, leadership, and Kotter´s 8-stepmodel.

The covid-19 crisis has strongly affected people and organizations worldwide, and workers and students had to adjust to restrictions and recommendations to reduce the spread of the SARS-CoV-2 virus. Social workers have had to find new strategies through information and communication technology (ICT) to maintain communication with both clients and colleagues. The universities' transition to remote work has affected students and teachers and has also affected the work of counsellors at student health services. The purpose of the current study is to examine how counsellors employed by student healthcare services at universities in Sweden experienced the rapid transition to remote work in terms of the working environment and the ability to deliver psychosocial support through ICT to university students. The main research questions were, what strategies did the counsellors use during COVID-19 and what opportunities and limitations with remote student health care did they identify? The result showed that counsellors used different strategies to cope with the challenges related to the work environment and psychosocial support to university students during COVID-19. The limitations described were mainly about the lack of collegial support and peer presence due to remote work. The opportunities highlighted were mainly the digital development of student health care and increased availability.