I en tid av minskande tilltro till objektiv sanning och expertis blir konsten att övertala och kontrollera information avgörande i samhällsdebatten och en utmaning för demokratin. Inom den retoriska traditionen gör man dock en etisk distinktion mellan påverkan med den ömsesidiga nyttan som mål (argumentation) respektive påverkan med syfte att manipulera (propaganda). Retoriken utger sig också ha potential att vitalisera det demokratiska samtalet. Det finns i dagsläget begränsad forskning om hur samhället kan arbeta mot informationspåverkan och forskningen är tämligen frikopplad från den retoriska traditionen. Samtidigt finns ett retoriskt intresse för beredskapsretorik och för politisk retorik som med moderna medier når oss i det privata. Mot denna bakgrund kommer denna uppsats att studera kampanjen Bli inte lurad framtagen av Myndigheten för psykologiskt försvar, som är en beredskapskampanj om att möta informationspåverkan. För att synliggöra retoriken som präglar denna folkbildningskampanj används en retorisk analysmetod. Genom analysen och den teoretiska bakgrunden i klassisk retorik och modern visuell retorik kunde argumentationen, det publika tilltalet och den ickeverbala kommunikationen synliggöras. Argumentationen som analysen synliggör är informativ och söker vinna tillit genom ett starkt pathos som uppmålar en hotfull situation och genom ett starkt ethos som framställer myndigheten som folklig, men argumenterar mindre utifrån logos, utan underminerar motståndarnas trovärdighet. Det publika tilltalet som analysen synliggör framhäver medborgarnas demokratiska ansvar och hävdar rationalitet och social sammanhållning som gemensamma värderingar. Medborgarna uppmuntras både till källkritik och källtillit med anspelningar på samvetet och solidaritet. Den ickeverbala kommunikation som synliggörs i analysen förtydligar känslor och attityder i symboliska illustrationer samt kopplar problematiken till vardagliga upplevelser. Illustrationer och layout skapar en viss distans till problematiken och förmedlar trygghet. Att kampanjen på hemsidan presenteras i samarbete med magikerna Brynolf och Ljung skapar intresse, men kan förstärka en ogrundad misstänksamhet mot främmande perspektiv av rädsla att bli lurad. / In an era of decreased trust towards objective truth and expertise the art of convincing and controlling information becomes paramount to the public debate and to the democracy. Within the rhetorical tradition there is an ethical distinction between influence towards the common good (argumentation) and influence with the intent to manipulate (propaganda). The rhetorical tradition also claims potential to invigorate the democratic discourse. There is today limited research on how society can counter information influence and the research is quite disconnected from the rhetorical tradition. Meanwhile there is a rhetorical interest in emergency preparedness and for political rhetoric that through modern media reach us in our privet life. Against this background this essay will study the campaign Don’t be fooled, created by the Swedish Psychological Defense Agency, which is an emergency preparedness campaign about countering information influence. To make visible the rhetoric that marks this popular education campaign a rhetorical method of analysis is applied. Through the analysis and the theoretical framework of classical rhetoric and modern visual rhetoric the argumentation, the public appeal and the nonverbal communication could be made visible. The argumentation that the analysis show is informative and seeks to gain trust through a strong pathos which describes a threatening situation and through a strong ethos that depicts the agency as affable, though argue less from logos, but undermine the credibility of the opponent. The public appeal that the analysis show holds up the citizens democratic responsibility and claim rationality and social cohesion as common values. The citizens are encouraged to both source criticism and source trust with reference to the conscience and solidarity. The nonverbal communication that the analysis shows illustrates feelings and attitudes through symbolic illustrations and connect the problems to everyday situations. Illustrations and layout create somewhat of a distance to the problems and mediate safety. The choice to present the campaign through the website with the magicians Brynolf and Ljung creates interest but can also reinforce an ill-founded suspicion towards different perspectives by fear to be fooled.

This is a study regarding the use of information aimed at relatives and close ones to people that is experiencing hypoglycemia due to their diabetes. And how the use of the classical rhetorical appeal pathos can be used to design such information, in order to emphasize the importance of knowing how to act when a person is experiencing the hypoglycemia state and how to make the information more relatable. This is a design study with and academic leap containing qualitative interviews with three participants. The problem studied is the information gap between people with diabetes and their surrounding family and friends. In this study the results show that the participants face danger in environments outside their home due to the lack of knowledge about diabetes and hypoglycemia symptoms. The focus of the study is understanding how people with diabetes type-1 experience hypoglycemia, so that I can inform about this subject in a manner and language that will reach the intended receiver. Done research shows that a low knowledge regarding diabetes is more than a fact, it’s a real problem within the field of information design and textdesign. Keywords: textdesign, hypoglycemia, diabetes, information design, human centered design, pathos

Varje år tar cirka 85 000 elever studenten från svenska gymnasieskolor. Elever som behöver ta ett beslut gällande sin framtid. Många alternativ presenteras för eleverna men mycket av informationen handlar om studier och arbete i Sverige. En möjlighet har därför setts kring att skapa ett material som presenterar andra möjligheter utöver de traditionella och inspirerar eleverna till att resa och välja själva istället för att påverkas av andra. Arbetet har resulterat i en möjlig gestaltning och har gått ut på att svara på frågor kring hur informationen skapas för att inspirera och hur arbetet kan anpassas till målgruppen. Huvudfrågan har varit hur de retoriska greppen ethos, pathos och logos kan användas för att skapa ett inspirerande informativt material. Med underfrågor om hur stil och språkbruk behöver anpassas för målgruppen gymnasieelever och hur text och bild kan kombineras i digitala medier. Teoristudier kombinerades med informantintervjuer samt analyser av retorik och stil. Gestaltningen har sedan baserats på dessa resultat. / Every year, about 85,000 students graduate from Swedish high schools. Students that need to make a decision for their future. Plenty of alternatives are presented to the students but a lot of the existing information is about further studies and employment in Sweden. A possibility has therefore been seen to create an information material that presents other opportunities rather than the traditional routes and to inspire the students to travel and choose their own path.  The process has resulted in a possible design and has endeavored to answer questions about how the work can be created in order to inspire and be adapted to the target audience. The main question is how the rhetorical devices ethos, pathos and logos can be used to create an effective, inspiring and informative material. This is combined with a few other areas, about how style and language needs to be adapted to the target audience of high school students and how text and pictures can be combined in digital media. Theoretical studies were combined with interviews and rhetorical and style analysis. The design was later based upon these results.

I uppsatsen belyser jag begreppet hälsas argumentativa orientering och hur den har kommit att förändrats från 1976 fram till 2015. Undersökningen utgörs av en topikanalys med en jämförelse av användningen av topiker i antologin Hälsa och livskvalitet som är utgiven år 1976 och hälsobloggen PT-Fia, som är en populär och välbesökt blogg inom området hälsa under året 2015. Teorierna i uppsatsen utgörs av Chaïm Perelmans syn på topiker, Jonas Gabrielsens fyra topikförståelser och teorin gällande retorisering av enskilda begrepp enligt Patrik Mehrens och Jon Viklund. Resultatet visar att antologin Hälsa och livskvalitet har en striktare syn på hälsa som till största del baseras på sanningar och fakta. En hälsoblogg som PT-Fia använder begreppet hälsa på ett mer okonstlat vis där hon värderar psykiskt välmående högre än strävandet efter perfektion. Detta ger begreppet en ny argumentativ orientering. Skillnaderna i användningen av begreppet hälsa kan vara PT-Fia och andra hälsobloggars svar på den retoriska situationen gällande den rådande hälsodebatten i landet. Bloggar som PT-Fia menar att debatten har gått för långt och att den utgör risker att bli för fixerad vid sin hälsa. PT-Fia tenderar därför att ta ett steg ”tillbaka” i debatten vilket visar sig i hennes uttryckssätt gällande begreppet hälsa. / The essay highlights the argumentative orientation of the word health and how it has come to change from the year 1976 until the year 2015. The paper consists an analysis of the use of topics when it comes to health. The material is based on a comparison of the use of topics in the anthology "Hälsa och livskvalitet", which was published in 1976, and a blog about health, PT-Fia, which is a popular and well-visited blog during 2015 and considers health. The theories in the essay is based on Chaim Perelman's view on the topics, Jonas Gabrielsen's four ways to understand the topics and the theory regarding the retorising of individual words according to Patrik Mehrens and Jon Viklund. The result of the essay shows that the anthology "Hälsa och livskvalitet" has a stricter approach to health and most parts from it is based on truths and facts. The blog PT-Fia uses the word health in a more relaxed way and puts a higher focus on psychological well-being instead of the pursuit of perfection. This gives the word health a new argumentative orientation. The differences in the use of the word health might be blogers like PT-Fia's answer to the rhetorical situation regarding the current health debate in the country. Blogs like PT-Fia argues that the debate has gone too far and that it might cause a problem by making people focus too hard on being healthy. Therefore PT-Fia tends to take one step "back" in the debate, which shows in her expressions regarding the word health.

The purpose of this thesis was based on visual rhetoric theory to examine how design agencies experience the design of over-the-counter drug packaging, what challenges they face, and with which rhetorical appeals they convince consumers, while they relate to the non-art-related conditions, the Swedish Medical Products Agency’s regulations (SMPA). The objective was based on previous research that has begun a discourse on the phenomenon and that designers previously has expressed a lack of dialogue in the graphic expression of over-the-counter drug packaging with the SMPA. To investigate the phenomenon semi-structured interviews was conducted with six professions of five different design agencies whose area of expertise was health and pharmaceutical communication. The results showed that the designers' biggest challenges was to find the balance between the visually attractive as well as the patient safe and reliable graphic expression. The results also showed a challenge in the absence of direct communication with the SMPA in the design process. Such communications had facilitated the process as a dialogue for the graphic expression and its effect on a patient safe packaging, had been possible. The elements in the design process that the respondents considered most essential to persuade the consumers were colors and illustrations. These elements could be widely applied without violating the rules.

Research into the luxury debate in 18th century Sweden has focused on poetry and literature, the wording of decrees and the minutes of the Swedish riksdag. One source material largely left unexplored is the body of dissertations published by Swedish universities of the time. Not only is this an unfortunate omission as the universities were important intellectual centres, but also because they had a distinct culture, heavily influenced by Latin and the classics, in which luxury condemnations played a pivotal role. Building on the notion that ideas are best studied as arguments in debates, this master’s thesis examines twelve dissertations published in Sweden in the years 1722–1779 using models of conceptual change and argumentation analysis as theoretical approaches. The results indicate that the academic debate on luxury, through its focus on classical antiquity and conceptual definition, distinguished itself from other contemporary Swedish contributions to the debate, and that the interpretation of its characteristics must proceed from both the dissertation genre and the learned culture of university. The investigation furthermore stresses the importance of the university as a venue for reception of ideas in the latter part of the Early Modern Period and emphasises the dissertations as a central medium in this process.

This paper examines dialect as a rhetorical means of persuasion. A survey containing inquires about four different Swedish dialects have been handed out mainly in Södertörn University and Stockholm University, in order to research the values and connotations of theese dialects. The four chosen dialects are as following: Göteborgska, Stockholmska, Norrländska and Skånska. The results of the survey are processed and compiled to see which attitudes these values and connotations may indicate to each dialect. These attitudes and values are then discussed in correlation with five rhetorical theories: Attitude as a means of persuation, Ethos, Persona, Rhetorical Agency and Pierre Bourdieu’s theory of Field and Habitus. From this discussion, conclusions are drawn about whether dialect may be used as a means of persuasion. However, the values and attitudes presented from the survey represents only the survey participants, and cannot be regarded as a general opinion. Altough it is a small-scale survey, certain conclusions can be made. The author of this essay concludes that dialect may be used as a means of persuasion, based on the survey results and rhetorical theories presented above. Finally, a critical component for this rhetorical agent is the adjustment of the audience. Without knowing the audiences values and attitudes to the dialect, the outcome of the effect may be hard to predict.

Det finns tydliga skillnader mellan hur andra och tredje vågens feminister förhåller sig till sexualitet och den nakna kvinnokroppen. Bör kvinnlig nakenhet och sexualitet ses som aktivism och en frigörelse från patriarkatet eller enbart som en cementering av rådande normer och bekräftelse av patriarkatet? Uppsatsen undersöker samtida feministisk debatt och retorik och behandlar skillnader i synen på vad som är feminism och hur den bör uttryckas. Jenny Strömstedt, journalist och programledare på TV4, har för Expressen skrivit en krönika där hon ifrågasätter unga kvinnliga influencers vilja att visa upp sin nakenhet på sociala medier. Svar ges av Johanna Nordström, social media manager och krönikör på Nyheter24, som ifrågasätter varför Strömstedt trycker ner unga kvinnor som är stolta över sina kroppar. Debatten synliggör motsättningar kring vad det är att vara feminist.  Skiljelinjerna i den feministiska debatten åskådliggörs med hjälp av teorier kring socialistisk radikalfeminism, marxistisk feminism samt utgående från amerikanske forskningsartiklar rörande tredje vågens feministiska teman och uttryckssätt.

Argument med ethosappellerande kvaliteter i Oatlys reklam har identifierats och analyserats. Ett övervägande antal av dessa argument har visat sig stärka vad Wæraas och Ihlens skulle kalla för ett ”environmental ethos”. Samtliga strategier som kan användas för att bygga ett ”environmental ethos” återfinns i reklammaterialet. Oatly tonar kraftigt ner bilden av företaget som en del av den traditionella industrin, främst genom att mäta sig gentemot storföretag inom komjölksindustrin. Företaget kommunicerar och framställs mer som en miljö- rörelse eller organisation där miljöfrågan under alla omständigheter är högsta prioritet. Belägg för det ser vi i en jämförelse med tidigare forsking, jämförelsen ger indikationer på att havredrycksföretagets retoriska förhållningssätt och ethosbyggande liknar de icke vinstdrivande organisationernas. I Oatlys reklam står mjölkindustrin för miljöproblematiken, en motpart som det inte kompromissas med och som företaget projicerar och mäter sina argument emot. På så sätt skapar Oatly genom miljöargument en tydlig, och möjligen önskvärd, splittring i den tidigare solida och trogna målgruppen mjölkkonsumenter.

Den här uppsatsen undersöker hur sponsrat material smälter in i det övriga innehållet, i två etablerade bloggar. Den ena är Petra Tungårdens professionella blogg och den andra är Nicole Falcianis privata blogg. Det är en jämförande studie mellan sponsrade blogginlägg och osponsrade inlägg. Studien är en kvalitativ retorikanalys som med hjälp av teorierna native advertising, retorik, personligt varumärke och parasocial interaktion undersöker hur de två bloggarna men hjälp av argumentation säjer in produkter eller tjänster till sina läsare. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader mellan argumentationen i de sponsrade och de osponsrade inläggen. Gemensamt för bloggarna är att det finns betydligt fler skillnader än likheter i argumentationen, men i den privata bloggen fanns det mycket fler skillnader jämfört den professionella. Vidare diskuteras att skillnaderna inte är tillräckligt markanta för att läsarna ska kunna upptäcka dem, och att problematiken med att urskilja sponsrat material kvarstår. / This paper investigates how sponsored content blend in with the other content, in two established blogs. One is Petra Tungården who has a professional blog, and one is Nicole Falciani's personal blog. It is a comparative study between sponsored blog posts and non-sponsored blog posts. The study is a qualitative rhetoric analysis using the theories native advertising, rhetoric, personal branding and parasocial interaction to investigate how the two bloggers recommend products or services to their readers with the help of argumentation. The result shows that the argumentation for the sponsored and the non-sponsored posts have both smililarities and differences. Both blogs have many more differences than similarities, but the personal blog turned out to have much more differences than the professional one. Further on it is discussed that the differences are not sufficientlly pronounced to the readers to detect them, and that the problem of distinguishing the sponsored content remains.