Denna studie undersöker hur svenska universitet argumenterar för sina respektive medie- och kommunikationsvetenskapliga utbildningar, liksom vilken bild universiteten ger av kommunikatörsyrket utifrån detta. Mer specifikt studeras argumentationen och de retoriska resurserna i programbeskrivningarna på två olika universitets webbplatser. Syftet med studien är att undersöka och redogöra för de två valda universitetens sätt att uttrycka sig om kommunikatörsyrket - detta för att identifiera eventuella likheter och skillnader som kan påverka kommunikatörers yrkesidentitet. För att göra detta använder vi oss av kvalitativ textanalys och analyserar webbtexterna retoriskt. På så sätt kan vi bryta ner texten och hitta underliggande budskap. De teorier som används i studien rör yrkesidentitet och tillhörighet. Resultatet visar att de två valda universiteten har olika fokus i sina texter - det ena med huvudfokus på att den som utbildar sig till kommunikatör kan förändra världen och det andra med huvudfokus att den som utbildar sig till kommunikatör kan få jobb i en växande bransch. / The intention of the following study is to examine how Swedish universities supply potential students with information about their media and communication program. Furthermore, we are interested in how the universities describe the career opportunities that these programs give access to. More specifically, we study two different universities and their use of rhetorical resources to attract students. The purpose of the study is to bring attention to how universities express themselves regarding the role of the communicator. The aim is to identify differences and similarities in the descriptions of the role as a communicator, and how they may cause a shattered picture of the profession– which is the struggle this study is based on. We use a qualitative text analysis and analyse the web texts with rhetorical terms. By doing this, we are able to find underlying messages in the texts. The theories we use concern professional identity and belonging. Conclusions from this study shows that the two examined universities supply the student with different perspectives. One of them can be shortly described as “study media and communication – change the world”, while the other one highlights “study media and communication – become employed”.

Den här studien fokuserar på hur Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna konstruerat en av sina valfilmer inför valet 2018. Studiens syfte är att undersöka hur visuella och retoriska medel används och samverkar samt hur respektive partis ideologi tydliggörs i valfilmerna. Detta görs för att klargöra vilket/vilka budskap samt vilken bild av verkligheten som sänds ut när partierna själva får styra den politiska kommunikationen. För att kunna se hur valfilmerna konstruerats används semiotik, retorik och ideologi som både teori och metod eftersom dessa i kombination med varandra kan ge ett sammanhållet resultat.   Studiens analysgenomförande grundar sig i begrepp hämtade från semiotiken, retoriken och ideologin i kombination med en kvalitativ textanalys. Med hjälp av den kvalitativa textanalysen gjordes först en närläsning av texten för att därefter få fram det mest väsentliga i respektive valfilm och på så sätt få fram de underliggande budskapen i valfilmerna. Resultatet av analysen visar att med hjälp av semiotiska och retoriska medel konstruerar Vänsterpartiets valfilm en verklighet som består av ett splittrat samhälle, men också hur denna splittring kan överkommas gemensamt. Budskapet är hoppfullt och framåtsträvande. Vänsterpartiets socialistiska värderingar är även tydliga i valfilmen. Sverigedemokraternas valfilm målar upp en verklighet som är kaotisk, mörk och hotfull. Budskapet som sänds ut är att Sverigedemokraterna och deras partiledare Jimmie Åkesson är de enda som kan rädda Sverige från totalt förfall. Sverigedemokraternas valfilm fokuserar till största del på sakfrågor men vissa nationalistiska och konservativa värderingar framträder. / This study focuses on how the Left Party and the Sweden Democrats constructed one of their election films for the 2018 election. The purpose of the study is to investigate how visual and rhetorical means are used and collaborate, as well as how each party's ideology is clarified. This is done to explain what message and what image of reality that are being sent out when the parties themselves control the political communication. To be able to understand how the electoral films have been constructed, semiotics, rhetoric, and ideology are used both as theory and method because these, in combination with each other, can give a coherent result. The study's analysis implementation is based on concepts derived from semiotics, rhetoric, and ideology in combination with qualitative text analysis. With help from the qualitative text analysis, a close reading of the text was first made to be able to find the most important aspects of each election films, leading to the hidden constructed meanings. The result of the analysis shows that with the help of semiotic and rhetorical means, the Left Party's election film constructs a reality that consists of a divided society, but also how this split can be overcome jointly. The message is hopeful and forward-looking. The Left Party's socialist values are also clear in the election film. The Swedish Democrats' election film paints a reality that is chaotic, dark and threatening. The message sent out is that the Sweden Democrats and their party leader Jimmie Åkesson are the only ones who can save Sweden from total decay. The Swedish Democrats' election film focuses mainly on issues of fact, but certain nationalist and conservative values emerge.

In Sweden there are about 385,000 children and adolescents living with one or two parents who abuse alcohol. All over the country there is several organizations and operations that work to provide these children with a place where they can speak out, regain trust in adults and grow as people. But due to the fact that the target audience lives in an exposed situation, it is difficult to reach out with information about these operations to them. This has the operation “Huven” in Eskilstuna experienced. Therefore, they want a material that aims to reach the target audience in the best possible way and provide them with information that is easy to understand. There are few studies on how to write to reach children and adolescents in vulnerable environments, and even fewer studies on how to use rhetorical and narrative techniques to succeed. Therefore, this study aims at testing rhetorical and narrative techniques on the target audience to find out if it can and what could be used to create a material that can successfully reach the target audience. The result of this research shows that four storytechnical features in combination with pathos and its three emotional motives can be used in Huven's material to create an understanding of the operations of an exposed target group. The four narrative techniques that can be used are sociolectic, message, redundancy and unambiguous tendency, and the emotional motives are essence, subject and stimuli. / I Sverige finns det ungefär 385 000 barn och ungdomar som lever med en eller två föräldrar som missbrukar alkohol. Landet över finns det flera organisationer och verksamheter som jobbar med att förse dessa barn med en plats där de kan prata ut, återfå tilliten till vuxna och växa som människor. Men på grund av att målgruppen lever i en utsatt situation är det svårt att nå ut med information om dessa verksamheter till dem, vilket den kommunala verksamheten Huven i Eskilstuna har upplevt. Därför önskar de ett material som syftar till att nå ut till målgruppen på bästa sätt och förse dem med information som är lätt att ta till sig och förstå. Det finns få studier om hur man bör skriva för att nå ut till barn och ungdomar i utsatta miljöer, och om hur man kan använda retoriska och berättartekniska grepp för att lyckas med detta. Därför syftar denna studie till att testa retoriska och berättartekniska grepp för att ta reda på om och vilka som kan användas för att skapa ett material som på ett lyckat sätt kan nå ut till målgruppen. Resultatet i denna forskning visar att fyra berättartekniska grepp i kombination med pathos och dess tre känslotopiker kan användas i Huvens material för att skapa förståelse för verksamheten hos en utsatt målgrupp. De fyra berättartekniska greppen som kan användas är sociolekt, budskap, redundans och entydig tendens och känslotopikerna är essens, subjekt och stimuli.

<p>Denna uppsats fokus ligger på den praktik inom socialt arbete där kategorier produceras, upprätthålls, modifieras och bryts. Huvudsyftet har varit att studera professionell retorik i relation till det kategoriseringsarbete som sker inom välfärdsstatliga miljöer. En diskursanalytisk metod har valts som grund i form av en kategoriseringsanalys. De teoretiska förutsättningarna har varit poststrukturalism, social konstruktionism och diskurspsykologi och mer specificerat i form av institutionell kategorisering, medan Jonathans Potters (1996) metodologiska retoriska verktyg kring faktakonstruktion tillämpats för att analysera hur respondenterna framställt sina utsagor som trovärdiga och faktamässiga.</p><p>Addiction Severity Index (ASI) manualen har använts som utgångspunkt för insamlandet av empiri, men även som ett sätt att försöka fånga in professionell hjälpverksamhets generella ambition att standardisera och säkra sitt arbetssätt. Sammanlagt har tio yrkesverksamma professionella hjälpare som aktivt använts sig av ASI manualen i sitt dagliga arbete intervjuats, dessa kom även från en och samma institution.</p><p>Analysresultatet visar att de professionella hjälparna beskriver två olika huvudkategorier som relevanta för deras verksamhet, nämligen sexualbrottslingen och missbrukaren. Kategorierna skildras även på vitt skilda sätt avseende motivation, vilja och samarbete, där olika moralarbeten leder till att de professionella hjälparna agerar mot sexualbrottslingen och missbrukaren på skilda sätt. Det som stått på spel i intervjusituationen har varit professionalitet, moralarbete och säkerhet inom välfärdsstatliga miljöer. Där de professionella hjälparna byggt upp sina påstående så att de kan hantera dessa frågor, både för att kunna styrka sin professionalitet inför sig själva och inför mig som forskare, men även för att visa att de kan hantera frågor kring moral och ansvar och att arbetet de utför är säkert ur ett klientperspektiv, dvs. att besluten som tas grundas på säkra bedömningar och omdömen från de professionella hjälparnas sida.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p><strong>Titel:</strong><strong> </strong>Försöken att övertala respektive konsten att övertyga.</p><p>- En retorisk argumentationsanalys av hur två landsortstidningar använder retoriken för att rikta sig till sina mottagare</p><p> </p><p><strong>Författare: </strong>Malin Björklund</p><p><strong>Handledare: </strong>Eva Ekstrand</p><p><strong>Examinator: </strong>Margareta Rönnberg</p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>Retorisk argumentationsanalys, retorik, Gefle Dagblad, Västerbottens-Kuriren, kulturhuvudstad 2014, opinion, övertala, övertyga, landsortstidning.</p><p> </p><p><strong>Problem: </strong>Retoriken kan användas på två olika sätt, både för att övertala och för att övertyga sina mottagare. Används en text för att övertala, får mottagaren själv inte skapa sig en egen uppfattning. I journalistiken kan retoriken många gånger övertala, även fast det inte alls var journalistens syfte med texten.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med den här undersökningen är att se hur Gefle Dagblad och Västerbottens-Kuriren använder sig av retoriken för att nå ut till sina mottagare. Vilka argument och grepp används för att övertala och vilka används för att övertyga?</p><p> </p><p><strong>Frågeställning: </strong>Den övergripande frågeställningen är om Gefle Dagblad och Västerbottens-Kuriren använder retoriken för att övertala eller övertyga sina mottagare?</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Retorisk argumentationsanalys<strong> </strong></p><p> </p><p><strong>Slutsatser: </strong>Den starkaste slutsatsen är att Gefle Dagblad använder retoriken för att övertala sina mottagare, medan Västerbottens-Kuriren använder retoriken för att övertyga.</p><p> </p>

<p>Advertising is something that we get in touch with on a daily basis and more or less everywhere. Advertising is used in different mediums, such as magazines, television, radio, internet, cellphones et.c. The aim of the present study is to find out if there are any recurrent dissimilarities how advertising is constructed among the mediums regarding rhetorical and semiotical theories. Two different mediums have been chosen for a comparison, printed advertisments versus internetbanners. The study has been based on a total of ten qualitative image analyses. To get a spread among the input material regarding the adverts, five different types of businesses have been chosen from a set of criteria that has been decided for this specific study. From every type of business, one advertisment from magazines or newspapers and one type of internetbanner have been chosen and have resulted in a total of five pair of matches which has been analyzed with an image analysis model. The result of this study clearly showed that there are recurrent dissimilarities among the two analyzed mediums. Adverts in magazines or newspapers contained generally more text than the internetbanners did, the adverts in papers also used more arguments than the internetbanners. The result also showed that the adverts in the papers contained more rhetorical figures than the internetbanners did. One potential reason why there were less text in the internet banners may be due to the phenomena called Banner blindness and the differences of the mediums.</p> / <p>Reklam är något vi kommer i kontakt med dagligen mer eller mindre överallt. Den återfinns i olika medier, såsom tidningar, TV, radio, internet, mobiltelefoner etc. Målet med denna undersökning är ett ta reda på om det finns några återkommande skillnader i hur reklam utformas i olika medier, utifrån retoriska och semiotiska teorier. Två skilda medier har valts ut för en jämförelse, tidningsannonser och internetbanners. Undersökningen har baserats på totalt tio kvalitativa bildanalyser. För att få en spridning på analysmaterialet har fem olika branscher valts ut efter uppsatta urvalskriterier. Från varje bransch har en utvald annons från tidningar respektive internet bildat fem parmatchningar som har analyserats med hjälp av en bildanalysmodell. Resultatet av undersökningen visade konkret att det finns återkommande skillnader eftersom tidningsannonserna innehåller mer text och fler argument än internetbanners. Vidare finns det också en skillnad mellan medierna då tidningsannonser har en tendens till att innehålla fler retoriska figurer än vad internetbanners gör. En möjlig anledning till att det var mindre text i internetbanners skulle kunna härledas till fenomenet Banner blindness likaså skillnaderna som finns mellan medierna.</p>

Denna uppsats fokus ligger på den praktik inom socialt arbete där kategorier produceras, upprätthålls, modifieras och bryts. Huvudsyftet har varit att studera professionell retorik i relation till det kategoriseringsarbete som sker inom välfärdsstatliga miljöer. En diskursanalytisk metod har valts som grund i form av en kategoriseringsanalys. De teoretiska förutsättningarna har varit poststrukturalism, social konstruktionism och diskurspsykologi och mer specificerat i form av institutionell kategorisering, medan Jonathans Potters (1996) metodologiska retoriska verktyg kring faktakonstruktion tillämpats för att analysera hur respondenterna framställt sina utsagor som trovärdiga och faktamässiga. Addiction Severity Index (ASI) manualen har använts som utgångspunkt för insamlandet av empiri, men även som ett sätt att försöka fånga in professionell hjälpverksamhets generella ambition att standardisera och säkra sitt arbetssätt. Sammanlagt har tio yrkesverksamma professionella hjälpare som aktivt använts sig av ASI manualen i sitt dagliga arbete intervjuats, dessa kom även från en och samma institution. Analysresultatet visar att de professionella hjälparna beskriver två olika huvudkategorier som relevanta för deras verksamhet, nämligen sexualbrottslingen och missbrukaren. Kategorierna skildras även på vitt skilda sätt avseende motivation, vilja och samarbete, där olika moralarbeten leder till att de professionella hjälparna agerar mot sexualbrottslingen och missbrukaren på skilda sätt. Det som stått på spel i intervjusituationen har varit professionalitet, moralarbete och säkerhet inom välfärdsstatliga miljöer. Där de professionella hjälparna byggt upp sina påstående så att de kan hantera dessa frågor, både för att kunna styrka sin professionalitet inför sig själva och inför mig som forskare, men även för att visa att de kan hantera frågor kring moral och ansvar och att arbetet de utför är säkert ur ett klientperspektiv, dvs. att besluten som tas grundas på säkra bedömningar och omdömen från de professionella hjälparnas sida.

The purpose of this study was to examine the political party “Feministiskt initiativ” (Fi) and their communication during the election campaign 2006. We wanted to find out what the intention was and how the communication was received by the public. We also looked for signs of congruence between those two sides. Fi is the first political party with a feministic ideology to candidate for the parliament in Sweden. The party is rather new and their political standpoints and internal affairs have often been subject of for debate in the media. We wanted to investigate people’s individual opinions of the matter, and therefore we chose to personally interview a number of people. First we met with one of Fi:s board members, who would function as a representative of the party and then we interviewed eight other people, who would represent the Swedish population. In the interviews we asked for opinions about some of the material that had been used during the party’s election campaign 2006. The results show that Fi wants to communicate a reflection of them selves. They claim that Fi is an innovative party with humour, and they want that to be apparent in their communication. They also want to subdue the prevalent image of feminists that exists in today’s society. The party wants to communicate with all public groups, but has despite this, chosen a rather unconventional rhetorical style which can be misinterpreted in some cases. When we interviewed the representatives of the public, the expected misinterpretation was present. The respondents sometimes found it hard to understand the text in the posters and the rhetorical style was not as obvious for the people as for the party. Despite this, the core messages appeared quite obvious for the respondents. However, the most dominant feature of the interviews was the great variety in the answers. A lot of different feelings and opinions were surfaced. Some people showed no reaction what so ever, while others were very affected and almost offended. But the campaign also produced positive reactions and we could tell that the party communicates issues that engage and move people. / Syftet med vår uppsats var att undersöka Feministiskt initiativs (Fi) kommunikation ur ett sändar- och mottagarperspektiv. Vi har tittat på vad sändaren har för avsikt med kommunikationen och hur de själva uppfattar den. Vi har även undersökt hur allmänheten uppfattar kommunikationen och om sändarens uppfattningar stämmer överens med mottagarnas. Fi är det första politiska partiet, med feminismen som ideologi, att kandidera till Sveriges riksdag. Partiet är relativt nytt och deras politik och interna problem har varit ett omdebatterat ämne i media. Med detta som grund fann vi partiets kommunikation som ett intressant föremål för granskning. För att komma i kontakt med människors subjektiva föreställningar kring det aktuella fenomenet genomförde vi personliga intervjuer. Vi intervjuade en styrelseledamot från Fi som skulle representera partiet och åtta andra strategiskt utvalda personer som skulle kunna representera den svenska befolkningen. Det material som låg till grund för undersökningen bestod av partifärgen, logotypen samt ett antal affischer och ett vykort som användes i valkampanjen 2006. Resultatet visar att Fi vill att deras kommunikation ska spegla partiets karaktär. De säger själva att Fi är ett parti med humor och nytänkande och att det ska synas i hur de kommunicerar. De vill även bli kvitt den klichéartade bilden av feminister, som allt för ofta påträffas i dagens samhälle. Partiet vill kommunicera med alla samhällsgrupper och ser hela Sveriges befolkning som sin målgrupp. Trots det har de ändå valt en något icketraditionell stil som de tror kan misstolkas ibland. Den av partiet förväntade misstolkningen, syntes mycket riktigt, i våra mottagarintervjuer. Affischerna kunde ibland uppfattas som tvetydiga och retoriken var inte alltid så självklar för mottagarna som den kan antas vara för sändaren. Trots detta verkade de flesta ändå förstå vad Fi:s grundläggande budskap handlar om. Det mest utmärkande i resultatet var den breda variation av uppfattningar som materialet gav upphov till. Känslor och tankar kring Fi:s budskapsförmedling visade sig nämligen vara väldigt varierande. Reaktionerna skiftade från ingen åsikt alls till att man blev starkt berörd eller till och med provocerad. Men materialet gav även upphov till positiva känslor och reaktioner och vi såg tecken på att partiet tar upp frågor som berör och engagerar människor.

Due to political decisions regarding the Swedish school, public and independent schools booth face the need topromote themselves in the quest for new pupils. This study aims to, from a communications perspective, examine how four selected upper secondary schools address their target audience; the pupils‐to‐be, on their homepages. Additionally, I intend to investigate whether, and if so, how, said addressing can be connected to the different target groups applying to the schools in question. The questions asked in this study regard the way in which the selected schools describe themselves on their homepage; how do they use the textual and visual content to address their audience, and can there be disagreement between the meaning of the text and that of the image? To answer these questions, I use a theoretical base made out of visual communication and semiotic as well as rhetorical analyses. The methodological procedure is a qualitative approach on the matter, allowing me to understand the “what” of the content on the homepages, as well as the “how” it’s being communicated. I have separated the text from the image, analyzing them separately, so that I can make sense of the whole based on what the segments tell me. I’ve come to the conclusion that there seems to be a pattern between the way in which a Swedish upper secondary school address their target group, and which pupils choose to apply to the school. The schools whose applicants have a high median value in their grades tend to refer to academic values in their descriptions, while the schools whose applicants have the lower median value tend to speak more of the world outside the classroom, and refer to such things as connections with companies or the pupils’ interests.

Syfte: Att analysera hur Aftonbladet använde olika strategier och retoriska begrepp under rapporteringen av svininfluensan, samt hur mediers makt kan beskrivas utifrån Foucaults teori. Teori: Medieretorik, encoding/decoding, budskapsstrategier, diskursteori, diskursens makt Metod: Kritiskt granskande analyser i form av kritisk diskursanalys och kritisk retorikanalys. Resultat: Aftonbladet använder sig utav medvetna eller omedvetna strategier och retoriska begrepp för att sända ut ett visst budskap. Makten att kunna försöka påverka kan, enligt Foucaults teori, komma ifrån staten i första hand. Därför är användningen utav strategier och retoriska begrepp nödvändig för att bibehålla makten att kunna försöka påverka och övertyga läsarna.