Studiens syfte är att undersöka hur förskolepersonal definierar lek på förskolan samt hur de talar om barn som inte leker med andra barn. Forskningsläget på ämnet barn som inte leker med andra barn är tvetydig och det finns en diskrepans utifrån vilka konsekvenser det får för barns utveckling av den sociala kompetensen. Då den mesta forskningen utgår ifrån kvantitativa undersökningar kunde vi se en avsaknad av hur förskolepersonal talar om de barn som inte leker med andra barn. Därför valde vi för att besvara forskningsfrågan; Vilka tolkningsrepertoarer i förskolepersonals resonemang framträder kring barn som inte leker med andra barn att utgå ifrån en kvalitativ fokusgruppsintervju metod. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism där diskursanalys och diskurspsykologi använts som analysmetod. För att producera data till studien har två fokusgruppsintervjuer med totalt sju deltagare genomförts. Resultatet visar att de tolkningsrepertoarer som framträder är de vuxnas överordnade ställning kring leken, exkludering av det enskilda barnet med hänsyn till kollektivet, det normbrytande barnet och att alla barn vill leka. Studiens slutsats är att barn som inte leker med andra barn ses som en utmaning för förskolepersonalen där de barn som inte leker med andra barn konstrueras som ”speciella”, ”brötiga” och som saknar de sociala koderna samt en oförmåga att tyda leksignaler från andra barn.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med muntliga framställningar och retorik i årskurs 1-3. Detta valdes dels för att det fångade mitt intresse samt egna erfarenheter. Förhoppningar finns att jag efter detta arbete tillägnats mer kunskap kring muntliga framställningar och retorik och hur dessa kan användas som en naturlig del i undervisningen.  När det kommer till metoden för detta arbete valdes kvalitativa intervjuer. Anledningen till det är för att fokuset ska vara på pedagogen och dennes erfarenheter och tankar. Skulle fokus varit på att få fram faktabaserade svar hade valet istället fallit på kvantitativa intervjuer.  Resultatet av arbetet visade att retorik används i stor utsträckning i dagens skola, dock benämns det oftast inte som retorik utan det kallas istället för muntlig framställning. De flesta informanterna menar att syftet med att arbeta med muntlig framställning är att få eleverna att våga uttrycka sig. Något som även speglar delar av retoriken, både när det gäller att berätta något eller uttrycka sina åsikter. När det kommer till att beskriva själva arbetet ingår mycket diskussions- och samtalsövningar. När det kommer till intervjuernas resultat kontra vad forskningen tar upp finns det både olikheter och likheter. Dessa kommer redovisas i arbetets diskussionsdel. / The purpose of this study is to investigate how teachers work with oral representations and rhetoric in grades 1-3.This was chosen partly because it caught my interest and my own experience. Hopefully, after this work, I will have more knowledge about oral representation and rhetoric and how it can be used as a natural part of the teaching is given. When it comes to the method of this work, qualitative interviews were chosen. The reason for this is because the focus should be on the pedagogue and its experiences and thoughts. If the focus had been on obtaining fact-based responses, the choice instead had fallen on quantitative interviews. The results of the work showed that rhetoric is used to a large extent in today's school. However, it is usually not referred to as rhetoric, but it is instead called oral presentation. Most informants argue that the purpose of working with oral presentation is to make students dare to express themselves. Something that also reflects parts of rhetoric, both in terms of telling something or expressing their views. When it comes to describing the work itself, there are many discussion and conversation exercises. When it comes to the results of the interviews versus what the research addresses, there are both differences and similarities. These will be reported in the discussion section of the work.

The establishment of sustainability reports has become more prominent among companies the last decades as well as the demand to be able to compare these reports. There are many variables which affect the comparability of sustainability reports, partly the difficulty with the actual definition of the term sustainability as well as the lack of regulations and directives regarding the matter. Further, the style of the texts has bearing on the comparability since the rhetoric of the company affects how sustainability is communicated in the sustainability reports. The aim of this study is to create an understanding of how sustainability is communicated by the three largest companies within the construction- and development industry in Sweden, as well as to see if their sustainability reports are comparable. Through a discourse analysis it is examined how sustainability is communicated in the companies’ sustainability reports. The result shows that the discourse of sustainability is institutionalized by the companies. It is possible to identify a homogeneity since all the companies studied account for their corporate social responsibility, their environmental impact as well as how they strive for conducting a safe, legal and corruption-free business. The result also shows that depending on what the companies choose to communicate, in combination with what rhetorical argument is used to convey the information, it impacts the comparability. The study indicates that the comparable information regarding sustainability has a greater feature of logos argumentation where the texts are supported with statistics and data. This information has a greater opportunity to be compared within the company itself over time but also between the different companies, given that the information meets the basic criteria regarding consistency and uniformity. In the future, it would be of interest to study the comparability of sustainability reports within the construction- and development industry on a larger scale, for instance by comparing companies from different European countries. Further, a similar comparative study of big versus small companies could provide knowledge regarding if sustainability is institutionalized within the whole construction- and development industry. / Upprättandet av hållbarhetsredovisningar hos företag har blivit mer framträdande under de senaste decennierna, tillika efterfrågan om att kunna jämföra dessa rapporter. Det finns många faktorer som påverkar jämförbarheten av hållbarhetsredovisningar, dels svårigheten med definitionen av hållbarhet samt avsaknaden av reglering med tydliga direktiv. Dessutom har texternas utformning en inverkan på jämförbarheten, där företagens retorik påverkar hur de väljer att kommunicera hållbarhet i sina hållbarhets-rapporter. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse hur hållbarhet kommuniceras hos de tre största företagen inom bygg- och fastighetsbranschen i Sverige, samt att se om denna hållbarhetsinformation går att jämföra. Genom en diskursanalys undersöker vi hur hållbarhet kommuniceras i företagens hållbarhetsrapporter, där resultatet påvisar att diskursen hållbarhet är institutionaliserad hos de studerade företagen. Det går att identifiera en homogenitet då samtliga företag redogör för hur de tar ett socialt ansvar, sin miljöpåverkan samt hur de strävar efter säkra affärer. Resultaten påvisar även att beroende på vad företagen väljer att kommunicera, i kombination med vilket retoriskt argument som används för att förmedla informationen, har en inverkan på jämför-barheten. Studien indikerar att den hållbarhetsinformation som går att jämföra har större inslag av logosargumentation, där texterna styrks med hjälp av statistik och data. Denna information har en större möjlighet att jämföras inom företaget över tid men även mellan företagen, givet att informationen uppfyller de grundläggande kriterierna om konsekvens och enhetlighet. I framtiden vore det av intresse att se hur jämförbarheten av hållbarhets-redovisningar inom bygg- och fastighetsbranschen ser ut på en större skala, som till exempel i fler europeiska länder. Vidare skulle en liknande jämförande studie mellan stora och små företag bidra med kunskap om hållbarhet är institutionaliserad inom hela bygg- och fastighetsbranschen.

I denna undersökning tar vi upp hur retorik och agensell realism har en påverkan när det gäller postproduktion, specifikt inom dokumentärarbete. Vi diskuterar ethos, logos och pathos, dess betydelse samt hur vi förhåller oss till retorik inom postproduktion.  I denna undersökningen tar vi även upp begreppet agentiell realism. Karen Barad är en forskare som pratar om vad agentiell realism är för något och vad de har för betydelse. I undersökningen pratar vi även om begreppet interaktioner som även de begreppet kommer från forskaren Barad (2003). De interaktioner som tillhör denna undersökning skedde till största del under den andra designfasen där vi intervjuade personer till dokumentären. Där vi interagera med den teknik vi valde att använda under projektets gång.  Designprocessen delas in i tre delar där vi går från idé till färdig gestaltning. Vi redogör för val som fattats, tekniker som använts, specifika delar tagna från relevant forskning samt de förändringar som vi tvingats åta. Resultatet presenterar i sin tur punkter vi anser vi åstadkommit och vad som framkommit utifrån undersökningen samt relationen till frågeställningen. I resultatet pratar vi även om hur vi anser att vi hållit den röda tråden från frågeställning till resultatet.    I diskussionsdelen pratar vi om de relevanta källorna och vad som kunnat gjorts annorlunda i denna undersökning. Vi diskuterar även de val vi valt att göra under de olika design faserna. Hur vi under undersökningens gång träffat på olika hinder som vi behövt arbetat rund oss för att få ett arbete vi kan känna oss nöjda med. / This thesis brings up how rhetoric and agency realism has an impact on documentary post production. We discuss ethos, logos and pathos, its importance and how we relate to the rhetoric of post production.  In this text we will also bring up notion agency realism. Karen Barad is a scientist that talks about agency realism and what meaning it brings. We will also talk about interactions and that notion is also from Barad (2003). The interactions that happened were mostly in the design phase when we interviewed some people for the documentary. We also had interaction with the technique that we used through the projekt.  The design process is divided into three parts where we go from idea to finished design. We describe our choices that we made, techniques we used, specific parts taken from relevant research and the changes we were forced to commit. The results, in turn, present points we feel we have achieved and what has emerged from the survey as well as the relation to the framing of a question. In the result we also talk about how we think we kept the red thread from question to result.   In the discussion section we talk about the relevant sources and what could have been done differently in this study. We also discuss the choices we chose to make during the various design phases. How during the course of the investigation we encountered various obstacles that we needed to work around to get a job we can feel satisfied with.

The aim of this thesis is to determine how the 2018 draft of the first Swedish National Library Strategy was received by the library sphere and its other stakeholders and how their views may have affected the final version of the National Library Strategy published in 2019. To approach the purpose of this investigation a rhetorical analysis of the written comments of the stakeholders have been carried out to examine how they make their arguments and voices heard. The empirical analysis is based on these 83 statements of opinions that were handed in to the National Library of Sweden between May and October 2018. For the first time in Swedish history a National Library Strategy has been formed in attempt to promote cooperation and library development within the public library sphere. To examine the impact of this organizational change the theory of New Public Management has been applied to the study. The result of this thesis shows a varied response to the National Library Strategy draft, with comments on both structure and disposition, language and content. Many appreciate the chance to get involved and use this chance to voice their opinions on matters both small and wide. The response from the stakeholders has also shown a questioning of the form of the National Library Strategy draft as centralizing and governing instead of collaborative and supportive. Earlier research also shows the question to be complex and diverse. This thesis serves as a contribution to the research field on library development, organizational change and cultural policies. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Climate change is something that people are growing more concerned about. In conjunction with this, sustainability is becoming more important for Swedish consumers who shop online. Studies have also shown that it has become more common to shop second hand. A company that seeks to capitalize on this is Sellpy. The company describes itself as Sweden's largest e-commerce for second hand items. The purpose of this essay was to conduct a critical rhetoric analysis to investigate how the rhetoric works in Sellpy's communication on the web page “Vårt ansvar”. In addition the study aimed to investigate if there were underlying meanings in Sellpy's communication. To accomplish the purpose of the study the theoretical framework includes rhetorical theories, more particularly the rhetorical situation and the rhetorical disposition. The theoretical framework also includes the terms greenwashing and corporate social responsibility. These terms are used as tools to strengthen our reasoning and to helps us interpret why Sellpy's communication looks the way it does. The method used in this study is critical rhetoric analysis and includes the aspects disposition and situation. It aims to gather a deeper understanding of why a message is formatted as it is. The result showed that the text on the page "Vårt ansvar" largely follows the five parts included in the rhetorical disposition. The results also indicate that the rhetoric in Sellpy's communication is used to convince the audience that Sellpy is a reliable company with a good sustainability agenda that continuously strives for improvement through its sustainability work. Finally our results show that there is a primary underlying meaning in Sellpy's communication, namely that Sellpy wants to capitalize. In addition to this we interpret that there are also two secondary underlying meanings: the audience is good and does the environment and society a favour if they use Sellpy’s service and Sellpy is a reliable company that does good.

Vad är det hos berättelser om mord och brott som fascinerar oss människor? I den här uppsatsen undersöks hur brott, gärningsmän och brottsoffer samt rättssystem porträtteras inom en true crime-text. I denna studie är det poddsändningen Sword and Scale som står i fokus. Vidare undersöks true crime-genren utifrån ett retorisk perspektiv för att utröna hur texten kommunicerar med och övertygar sin mottagare.  Uppsatsen tar sina teoretiska utgångspunkter i Kenneth Burkes teori om identifikation och Edwin Blacks teori om the second persona för att kunna utröna ideologiska implikationer hos true crime-narrativet.  Resultaten visar att mördare konsekvent porträtteras som onda och fördömda gentemot offret som istället beskrivs som oskyldigt och rättfärdigt, och poddsändningen kan därmed ses konstruera ett etablerat förhållande mellan gott och ont på individnivå. Vidare har analysen visat att rättssystemet beskrivs som en beskyddande, bestraffande och auktoritär makt. Trots detta uppvisas en potential hos anklagande true crime att kritisera rättssystemet, där kritiken riktas mot att rättssystemets beskyddande makt inte utövas tillräckligt eller korrekt. Anklagande true crime fyller därmed även en legitimerande funktion genom att inte att kritisera systemets grundläggande strukturer.

The following thesis’s purpose is to target the frames of victims Trayvon Martin and George Floyd. Martin and Floyd were killed by white perpetrators and the events later received mass attention by The United States population and media. The subject matter of the victims’ deaths suggested possible motives of ethnic profiling from the perpetrators. Both cases started a debate surrounding the outcome of American culture where discrimination towards African Americans still existed.    The thesis has chosen four news articles by two different American newspapers as test material. These tells perspectives of the cases involving the victims. The news articles were published during a month period after the victims’ deaths. Chosen test materials are examined by a qualitative content analysis, exploring the theoretical concepts of rhetoric. By analyzing the artistic- and inartistic proofs and the dispositions of the news articles, the study finds perspectives and deeper interpreted meanings that can apply certain framings to Trayvon Martin and George Floyd. The purpose of the examination was to determine the frames’ similarities, differences and if they have changed over the years. Also, by examining frames the study was to find emotional reactions through the rhetoric perspective and discuss what these represent.    The result confirms that there are certain frames that suggest emotional traits from a form of sympathy for the African American society. Some of these emotional reactions are anger and sorrow which determine sympathy and possible empathy for the victims and the ones affected. The analysis also suggests Martin’s frames are similar to Floyd’s but are treated differently. For example, Martin is framed as a young victim of a possible hate crime that caused his death, but Floyd is framed as a symbol for a cause that spread world-wide. The content of the news articles differentiates where for example, the focus lays upon the outcomes of the victims’ deaths. These outcomes depend on the cause at hand and how they were impacted by society and not to mention the Black Lives Matter- movement.

Den här studien handlar om Frihetsrörelsen, en nyetablerad rörelse som fått stor uppmärksamhet efter bland annat evenemanget Tusenmannamarschen där de marscherade mot Sveriges restriktioner som uppkommit på grund av COVID-19. Rörelsen beskriver hur de manifesterar för frihet och sanning och menar att makteliten försöker inskränka på människors frihet genom restriktionerna. Det går att göra kopplingar till flera angränsande subgrupper men vi valde att fokusera på Frihetsrörelsen. Rörelsen har publicerat ett videoklipp på sin egen Youtube-kanal med titeln Max Winter och Filip Sjöström om vikten av att våga stå upp inför 1:a Maj där två av grundarna samtalar om bland annat rörelsens syfte, symbolik, roller, aktivism och tron på ett politisk paradigmskifte. Det finns flera klipp publicerade av rörelsen men med tankte på videoklippets omfång av flertal ämnen som tas upp så valdes det specifika klippet ut att analyseras eftersom det bedömdes informationsrikt. Syftet med studien var att undersöka hur rörelsen genom självpresentation och kommunikation övertygar för att locka fler anhängare och förmedla sitt budskap. Tidigare forskning som undersökts är Shieldmaidens of Whiteness: (Alt) Maternalism and Women Recruiting for the Far/Alt-Right av Mattheis. och #hitlerwasright: National Action and National Socialism for the 21st Century av Jackson. De valdes som forskningsunderlag då båda artiklarna undersöker alternativa rörelser med högerextrema tankegångar, även Frihetsrörelsen är en alternativ rörelse vilket ger relevans. Det har genomförts en retorisk analys där rörelsens användning av appellformerna ethos, logos och pathos analyserats samt deras användning av altercasting har granskats. Huvudfrågeställningen lyder Hur väljer Frihetsrörelsen att presentera sig själva för att förmedla sitt budskap och locka fler anhängare? som besvarats med hjälp av arbetsfrågeställningarna Hur försöker Frihetsrörelsen övertyga med hjälp av ethos, logos och pathos? och Vilka sociala roller tillskriver Frihetsrörelsen män respektive kvinnor för att övertyga dessa att ansluta sig till rörelsen? Trots Frihetsrörelsens prat om att vara ovanför höger och vänster paradigmet så fann vi i studien tydliga kopplingar till de två högerextrema grupperna med tankebanor som till exempel upprätthållning och platsen av traditionella könsroller, vikten av att lyssna på sin intuition, aktivism och val av estetisk stil. Studien landar slutligen i att representanterna för rörelsen, Max och Filip, framställs genom appellformen ethos som till kompetenta och kunskapsrika. De använder sig till stor del av pathos genom till exempel skuldkänslor i deras kommunikation. Altercasting används flitigt som verktyg för att tillskriva anhängare mer könstraditionella sociala roller och identiteter som rörelsen själva kan gynnas av. Frihetsrörelsen är relativt nystartad och det finns många delar man kan välja att forska vidare i. / This study is about Frihetsrörelsen (Freedom movement), a newly established movement that got a lot of attention during the event called Tusenmannamarschen, where they marched against Sweden’s restrictions caused by COVID-19. The movement manifests freedom and truth and they mean that the power-elite is trying to restrict our freedom through these restrictions. There are connections one can make to adjacent subgroups but in this work we put our focus on analyzing Frihetsrörelsen. They have uploaded a video on their Youtube channel with the title: Max Winter och Filip Sjöström om vikten av att våga stå upp inför 1:a Maj (Max Winter and Filip Sjöström about the importance of having courage to stand up at the first of May) where two of the founders talk about the movement's purpose, symbolism, roles, activism and their belief in a paradigm shift. There were several other videos to choose from but because of this particular video’s rich content, we made the decision that it held the most fruitful information for our analysis. The purpose of our study is to examine how the movement, through their self presentation and communication, tries to bring in more followers and mediate their message. Earlier research that we chose to examine is: Shieldmaidens of Whiteness: (Alt) Maternalism and Women Recruiting for the Far/Alt-Right by Mattheis. and #hitlerwasright: National Action and National Socialism for the 21st Century by  Jackson. Which both examined the topic of alternative movements with far-right extremist ideas, Frihetsrörelsen can also be classified as such and therefore is relevant. We have conducted a rhetorical analysis using the forms of appeal that consists of ethos, logos and pathos as well as altercasting. Our main research question is as follows: How does Frihetsrörelsen present themselves to mediate their message and attract new followers?. This question is answered by our work questions: How does Frihetsrörelsen convince with the help of ethos, logos and pathos? and What social roles do Frihetsrörelsen ascribe to men and women to convince them of joining the movement? Even though Frihetsrörelsen talks about being above the paradigm of right and left politics, we found that they have distinct connections to the two far-right extremist groups we examined, with thoughts such as upholding the traditional views of gender roles, acknowledgement of your intuition, activism and selection of an aesthetic style. The study concludes that the representatives, Max and Filip, are presented through the ethos form of appeal as competent and knowledgeable. For the most part they use pathos through feelings of guilt in their communication. Altercasting is used frequently as a tool to assign their followers with more traditional gender roles and identities that the movement itself benefits from. Frihetsrörelsen is somewhat newly established and there are many pieces you can choose to continue researching.

Vi har genomfört en retorisk analys av Oatlys externa kommunikation under tre politiskt orienterade kriser i syfte att undersöka hur de använder olika strategier och retoriska medel för att övertyga sin publik och upprätthålla sin image. Med förtroendekris, public relations, Image Repair Theory och retorik som teoretiskt ramverk har vi kunnat identifiera hur Oatlys kommunikation förhåller sig till olika normer och strategier inom dessa teorier. Resultatet visar att det i vissa fall finns ett glapp mellan vad företaget står för och hur det agerar. De håller en aktiv och personlig kommunikation med sin publik men under kriserna visar kommunikationen att den relation Oatly har med publiken bortprioriteras. Oatly har som mål att göra sitt bästa för klimatet och för att uppnå detta riskerar de att skada förtroendet och sitt etiska rykte hos sin publik. / We have conducted a rhetorical analysis of Oatly's external communication during three politically oriented crises in order to examine how their crisis communication uses different strategies and rhetorical means to convince its audience and maintain its image. With trust crisis, public relations, Image Repair Theory and rhetorics as a theoretical framework, we have been able to identify how Oatly's communication relates to different norms and strategies within these theories. The results show that in some cases there is a gap between what the company stands for and how it acts. They maintain an active and personal communication with their audience, but during the crises, the communication shows that Oatly's relationship with the audience is de-prioritized. Oatly aims to do their best for the climate and to achieve the goal, they risk damaging the trust and ethical reputation of their audience.