Bakgrund och syfte: Sociala mediers framväxt har lett till uppkomsten av en ny yrkesgrupp kallad influencer. Detta yrke innebär en betydande uppmärksamhet och ett visst ansvar gentemot både sin publik och samhället. För att undvika att skada förtroendet och riskera negativa konsekvenser för sin karriär är det viktigt att agera med eftertanke och vara medveten om konsekvenserna av ens handlingar och uttryck. Denna studie fokuserar på influencern Margaux Dietz, som hamnade i en kontrovers efter att ha publicerat en YouTube-video där hon filmar och dehumaniserar en medvetslös man. Syftet med studien är att undersöka hur en offentlig person använder kriskommunikation för att återupprätta sitt anseende efter en kris. Metod: Studien använder sig av en kvalitativ metod i form av en innehålls- och textanalys, samt de retoriska appellerna ethos, pathos och logos och den retoriska teorin/metoden apologia. Detta är för att undersöka hur hon försöker återupprätta sitt anseende med hjälp av retoriska strategier. Primärdatan består av en dokumentär, en YouTube-video och ett Instagram-inlägg. Resultat och Slutsats: Utifrån innehållsanalysen framgår det att de retoriska argumenten ethos, pathos, och logos är ofta förekommande i hennes argumentation. Samtidigt som hon delvis uppfyller kraven för en idealisk apologia genom dess strategier. Studien visar att Dietz använder sig frekvent av retoriska argumenteringar för att framföra ett meddelande som kan återställa hennes anseende. Däremot tyder studien på att hennes försök till att återupprätta sitt anseende inte lyckats utifrån de strategier hon har använt, eftersom det förekommer för många motsägelser som dementerar hennes ansats. / Background and Purpose: The emergence of social media has led to the rise of a new profession called influencers. This profession entails significant attention and a certain responsibility towards both their audience and society. To avoid damaging trust and risking negative consequences for their career, it is important to act thoughtfully and be aware of the consequences of one's actions and expressions. This study focuses on the influencer Margaux Dietz, who found herself in controversy after posting a YouTube video where she films and dehumanizes an unconscious man. The purpose of the study is to examine how a public figure uses crisis communication to restore their reputation after a crisis. Method: The study employs a qualitative method in the form of content and text analysis, as well as the rhetorical appeals of ethos, pathos, and logos, and the rhetorical theory/method of apologia. This is done to investigate how she attempts to restore her reputation using rhetorical strategies. The primary data consists of a documentary, a YouTube video, and an Instagram post. Results and Conclusion: Based on the content analysis, it is evident that the rhetorical arguments of ethos, pathos, and logos are frequently employed in her arguments. At the same time, she partially meets the requirements of an ideal apologia through its strategies. The study demonstrates that Dietz frequently uses rhetorical arguments to convey a message that can restore her reputation. However, the study suggests that her attempts to restore her reputation have not been successful based on the strategies she has employed, as there are too many contradictions that contradict her approach.

Uppsatsens syfte är att upplysa kring hur filmer på YouTube fungerar retoriskt. Fokuset ligger ihur miljödiskursen representeras. Med hjälp av en semiologisk och retorisk analys undersöksfilmen The Turning Point (2020) av den brittiske animatören Steve Cutts. Detta sker med hjälpav semiologiska teorier samt sociopsykologiska teorier kopplade till visuell retorik. Resultatetav analysen blev att Cutts använder sig av kausala förhållanden mellan scener för att bygga ettargument. Filmen utnyttjar sedan tittarens tendens att identifiera sig med karaktärer för attövertyga. Resultatet blir relevant då det visar hur ett implicit, visuellt argument byggs upp i envideo på YouTube, en växande plattform för information och diskussion kring miljöfrågor. Minuppsats undersöker dock inte tittarens respons på materialet och ej heller YouTubeanvändaresinteraktion med övertalande visuella texter. Detta fordrar mer forskning påområdet där både responsstudier och diskursanalyser kan bli viktiga för att förstå hur åsikterformas på plattformen. / The purpose of this essay is to inform about how videos on YouTube work rhetorically. The focus is on how the environmental discourse is represented. Using a semiological andrhetorical analysis, the film The Turning Point (2020) by the British animator Steve Cutts isexamined. This is done with semiological and socio-psychological theories linked to visualrhetoric. The results of the analysis showed that Cutts uses causal relationships betweenscenes to build an argument. The film then takes advantage of the viewer's tendency toidentify with characters to persuade. The result is relevant as it shows how an implicit, visualargument is built up in a video on YouTube, a growing platform for information anddiscussions on environmental issues. However, my essay does not examine the viewer'sresponse to the material, nor the interaction of YouTube users with persuasive visual texts.This requires more research in the area where both response studies and discourse analysis’scan be important for understanding how opinions are formed on the platform.

Denna uppsats har undersökt hur Libresse har använt sig av det retoriska tilltalet för att nå ut och påverka sin avsedda målgrupp i reklamkampanjen #wombstories. En semiotisk filmanalys har genomförts där resultatet har analyserats utifrån teorier om kommodifierad feminism, wokeness och femvertising. Frågeställningen i uppsatsen har varit, Hur används känslomässiga retoriska tilltal i förhållande till kommodifierad feminism, wokeness och femvertising i Libresse reklamfilm #wombstories? Som avgränsning har enbart en sekvens i reklamfilmen analyserats som porträtterar missfall hos ett lesbiskt par. Resultatet visade att Libresse använder sig av musik, ljud, tystnad, animation och skådespeleri för att förhöja känslan av det retoriska tilltalet där patos var det tilltal som var mest påtagligt. Kommodifierad feminism, wokeness och femvertising representerades genom tecken som kännetecknar termen. Slutsatsen blev att representationen blir ett ställningstagande av Libresse där de vill visa att de är allierade med de individer som möts av de största strukturella orättvisorna och sociala diskrimineringarna i samhället. / This paper has examined how Libresse have used the rhetorical appeal to reach out and influence their intended target group in the advertising campaign #wombstories. A semiotic film analysis has been carried out where the results have been analysed based on theories of commodified feminism, wokeness and femvertising. The question in the essay has been, How are emotional rhetorical appeals used in relation to commodified feminism, wokeness and femvertising in Libresse commercial #wombstories? As a delimitation, only one sequence in the commercial has been analyzed that portrays miscarriage in a lesbian couple. The result showed that Libresse used music, sound, silence, animation and acting to enhance the sense of the rhetorical appeal in which pathos was the most noticeable. Commodified feminism, wokeness and femvertising were represented by signs that distinguish the terms. The conclusion was that the representation shows that Libresse wants to be allies of the individuals who face the greatest structural injustices and social discrimination in society.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur argument utformas/struktureras i en omtalad rättegång med hjälp av metoden stasisläran, samt hur de icke-retoriska övertygelsemedel används såsom lagar och vittnesmål som stöd till argumentationen.  Med andra ord hur sker konflikten ”skyldig eller inte” i rättegången och vilka strategier använder åklagaren och den misstänkte för att uppnå ett rättvist resultat. Materialet jag använde var dokument från Västmanlands Tingsrätt samt ljudklipp från rättegången. Resultatet visar olika domskäl som tas upp i ljudklippen från Prime Video samt material från Västmanlands Tingsrätt, där jag har använt mig av tabeller för att ge en tydlig struktur på argumenten. De slutsatser som går att dra utifrån undersökningen är att det sker en spegling mellan åklagaren och den misstänkte, där de anpassar sina svar efter varandra samt använder sig av olika strategier för att få fram sina bevis. Den tilltalade använder sig av emotionella bevis samtidigt som åklagaren fokuserar på fakta och icke-retoriska medel. Rättegången analyserar helt enkelt bevis från båda perspektiven, för att sedan kunna fastställa en dom. Det blir ett viktigt vapen för båda sidorna, då allt handlar om att använda relevanta, säljande argument för att få sin vilja igenom.

Den här rapporten bygger på en studie inom Informationsdesign inriktning textdesign, och handlar om hur patos och logos kan användas i ett informationsmaterial för att påverka och uppmuntra till ett önskat beteende. Miljöfrågor är ständigt aktuella och år efter år syns en ökning av nedskräpning i naturen. Världsnaturfonden meddelade år 2017 att om nedskräpningen fortsätter öka i samma takt kan det finnas mer skräp, framför allt plast, än fisk i haven år 2050. Trots dyra kampanjer, stora evenemang och mycket information verkar inte trenden vända. En anledning till det kan vara att allmänheten vet om problemet men saknar motivation till att göra något för att förbättra miljön.  Studiens syfte är att med hjälp av principer inom informationsdesign, tillsammans med retorikens patos och logos, ta fram informationsmaterial som kan uppmuntra till minskad nedskräpning för att se vilka som upplevs vara mest effektiva. Med teorier inom retorik, stilistik, nudging samt grafisk form, text och bild i samverkan och med resultat från en enkätundersökning och en intervju, blev gestaltningen fyra olika informationsskyltar. Två av skyltarna fokuserar på logos och två fokuserar på patos. En utprovning gjordes också för att undersöka vilka två skyltar som verkar ha störst effekt på allmänhetens attityd och beteende. / This report is based on a study in Information Design focusing on text design, and is about how pathos and logos can be used in an information material to influence and encourage a desired behavior.  Environmental issues are constantly relevant and year after year there is an increase in litter in nature. The World Wide Fund for Nature announced in 2017 that if litter continues to increase at the same rate, there may be more litter, especially plastic, than fish in the oceans by year 2050. Despite expensive campaigns, major events and a lot of information, the trend does not seem to reverse. One reason for this may be that the public knows about the problem but lacks the motivation to do something to improve the environment. The purpose of the study is to use various principles in information design, combined with the pathos and logos of rhetoric, to produce information material that can encourage to reduce littering to see which ones are perceived to be most effective. With theories in rhetoric, stylistics, nudging and graphic form, text and image in collaboration and with results from a survey and an interview, the design became four different information signs. Two of the signs focus on logos and two focus on pathos. A test was also done to investigate which two signs seem to have the greatest effect on the public's attitude and behavior.

Under Oscarsgalan 2022 uppstod ett mediadrev mot den folkkära artisten Will Smith efter att han under sändningstid steg upp på scenen och slog komikern Chris Rock i ansiktet. Händelsen orsakade massiv kritik mot Smith och klassades som en skandal för både honom och hans karriär. Efter skandalen har Smith uttalat sig om händelsen och bett om ursäkt till de berörda parterna. Syftet med denna undersökning är att studera Will Smiths kriskommunikation och analysera om han använder sig av några försvarsstrategier för att rädda sitt anseende och undvika att bli cancelled. Undersökningen bygger på ett retoriskt teoretiskt ramverk, där teorier om kriskommunikation, apologia-strategier, image repair theory samt de tre retoriska appellerna ethos, pathos och logos har använts. Dessa teorier har tillämpats i metod momentet genom en kvalitativ innehållsanalys med ett retoriskt perspektiv. Resultatet formades genom fördefinierade kvalitativa frågeställningar som applicerades på materialet, där utvalda ord och meningsuppbyggnader transkriberades för analys. Slutsatsen visade att Will Smith använde flera strategier från apologia och image repair, men det mest framträdande var att be om ursäkt. Resultatet visar även att Smith uppfyller många utav kraven för en idealistisk apologia. Dessutom försökte han genom de tre retoriska appellerna, främst ethos och pathos, skapa förtroende hos mottagarna. / During the 2022 Oscarsgala, the popular moviestar Will Smith found himself thrown into the media spotlight after walking onto the stage during comedian Chris Rock’s dialog and slapped him in the face. The incident led to massive criticism against Smith and was regarded as a scandal for both him and his career. Following the scandal, Smith addressed the incident and apologized to both Rock and his family but also his own family and colleagues.  The purpose of this study is to analyze Smith's crisis communication and determine whether he incorporates any defense strategies to repair his image and avoid being cancelled. The study is based on a rhetorical theoretical framework, incorporating theories of crisis communication, apologia strategies, image repair theory, as well as the rhetorical appeals of ethos, pathos, and logos. These theories are implemented through a qualitative content analysis with a rhetorical perspective. Results were formulated through predefined qualitative inquiries applied to the material. Selected words and sentence structures were transcribed for analysis. The conclusion revealed that Will Smith implemented numerous strategies from apologia and image repair, with the most prominent strategy being issuing an apology. Results also indicate that Smith meets many criteria for an idealistic apologia. Additionally, he attempted to build up trust with the recipients through the rhetorical appeals, primarily ethos and pathos.

This is a thesis project in Information Design with focus on text design. The fact that the number of children and young people in association sports has decreased has been a problem for several years, nowadays it is especially martial arts that still struggles with this. The fact that the number of children and young people in association sports has decreased has been a problem for several years, nowadays it is especially martial arts that still struggle with this. The purpose of the work is to investigate how, with information based on theories such as: rhetoric, text and image in collaboration as well as nudging, I can increase the interest and understanding of the importance of martial arts for children among parents, this in order to increase the number of active in martial arts over time. The text design problem is that parents do not understand the benefits of martial arts in children, nor do they have information about what is available. The work therefore works with one of the UN's (UN, Global Goals for Sustainable Development) sustainability goal 3 – health and well-being. The empirical material has been collected through a survey in which parents of children between 7–12 years of age have been asked to participate anonymously, interviews, an environmental analysis and finally an expert panel. The work resulted in two final designs, a digital and a printed version.

Det här är en vetenskapsteoretisk uppsats med problemformuleringen hur kan vi förstå nytänkande, mänskligt resonerande och vetenskaplig utveckling ur ett retorikvetenskapligt perspektiv? Arbetet sker utifrån temat det nya, som i ny förståelse av tillvaron. Jag motiverar retorikens relevans i uppsatsen genom att definiera retoriken som en lära om och förmågan att förstå tillvaron. Retorikvetenskapens plats och relevans för problemformuleringen tydliggörs genom att visa hur retoriken kan förstås i relation till några kända och betydelsefulla fysiska teorier och tankar från Einstein och Galileo. Jag inleder min studie med Gärdenfors kognitionsforskning och Castoriadis förståelse av skapandet av nya idéer. Därefter använder jag begreppen inventio, topos och metafor för att vidare ta mig an problemformuleringen. Slutligen visar jag hur vi genom doxologin kan söka nå bortom en förståelse av kunskap och vetande som antingen absolut objektiv eller subjektiv. Vad jag når2fram till och visar i uppsatsen är att retorikvetenskapen visar att all förståelse om tillvaron går genom människan själv, vilket innebär att människan har en roll i den vetenskapliga förändringen. Retorikvetenskapen kan ge oss hjälpmedel att se att underliggande argumentativa strukturer och andra försanthållanden reglerar eller formar det sätt på vilket vi tänker och funderar i olika frågor och därigenom hur desamma kan reglera och forma den vetenskapliga praktiken och teorin. / This is an epistemological thesis dealing with the question how can we understand innovating thinking, human reasoning, and scientific development from a rhetorical perspective? The underlying theme in the thesis is the new, as in new understanding of our world and existence. I motivate the rhetorical relevance in the thesis by defining rhetoric as a science of and the ability of understanding our world and existence. The relevance of rhetoric and its place towards the thesis’ question is clarified by showing how rhetoric could be understood in relation to some known and significant physical theories and ideas by Einstein and Galileo. I begin my study with Gärdenfors’ research of cognitive science and Castoriadis’ understanding of creation of new ideas. After that I use the concepts inventio, topos, and metaphor to further take on the question. Finally, I show how we by the use of doxology can go beyond an understanding of science and knowledge as either totally objective or totally subjective. My conclusion is that rhetoric shows that all understanding of our world and existence go through man himself, which means that humans have a significant role in the scientific development. Rhetoric can give us tools helping us see that underlying argumentative structures and other ideas we hold as true regulate and shape our thinking and understanding, and thereby how the same can regulate and shape the scientific practice and theory.

The rise of the social medias has changed the way organizations must think when itcomes to communicating with the public. No one really knows how to utilize the social medias in the best way, but many argue that organizations should focus on building relationships and being personal in their communication. Many also argue that the use of emotions in your communication should be beneficial. To test these thoughts, we formulated our research question based on previous research (Bruning & Ledingham,1999; Lovejoy & Saxton, 2012; Wang & Zhou, 2015) that categorized organizational communication on Twitter into three different dimensions. In this paper, we study what dimension the Swedish football clubs in Allsvenskan primarily use for building relationships on Twitter and which dimension that generates the most response from their followers. A quantitative content analysis was conducted on 2461 tweets from the 16 teams in Allsvenskan. We used crosstabs, One-Way ANOVA and bivariate correlation analysis in SPSS. Findings suggest that the use of the dimension personal relationship in combination with pathos should generate the most response from Twitter followers. Further research is needed to either verify or reject the statement.