Uppsatsen undersöker konstverket Yolocaust som retoriskt projekt i formandet av det kollektiva minnet som omger Förintelsen. Det provokativa konstverket aktualiserar kulturella förhållningssätt till Förintelsemonumentet i Berlin och minnesplatser i allmänhet, exempelvis vilka beteenden som är gångbara och hur man framställer sig själv. Bland annat diskuteras ämnen som selfiekultur, självframställning och heliga minnen. Begrepp som används för att tolka konstverket är skammande, sakralisering, heterotopi, intertextualitet, parodi, remediering och hypermediacy.

No description available.

Oil is central to our lives and is the source of many of the conveniences that we take for granted. It can bring wealth and prosperity to individuals and to nations, but is also a source of political conflict and the consequences of its impact on the environment are only now beginning to be fully recognised. The oil companies have been leaders in the development of marketing and branding and this thesis traces the history of the oil industry and analyses the different forms of print advertisements that its major companies have produced over a period of some hundred years, from the industry’s infancy until 2012. It takes a cultural semiotic perspective to investigate and reveal the ways in which the companies have adapted their advertising messages to the prevailing socio-political conditions to reflect current attitudes and to guide both public opinion and national policy. The analyses demonstrate how the companies have responded to different crises and to increasing globalisation and how they have engineered a shift from product to presence and from oil to energy to communicate a more environment-friendly image. A close reading of the advertisements produced by the companies shows how they have cast themselves in the mythical role of the indefatigable hero whose mission is the common good. Moreover, it uncovers the different heroic personalities that they have acquired and adopted over time to differentiate their products and services. / Olja är en central faktor i våra liv och en källa till många av de bekvämligheter som vi tar för givna. Den kan bringa nationer och individer rikedom och välstånd men den kan också ge upphov till politiska konflikter – och dess miljökonsekvenser börjar först nu bli helt klarlagda. Oljebolagen har varit ledande inom marknadsföring och branding. Denna avhandling följer oljeindustrins historia och analyserar de tryckta annonser som de stora oljebolagen har producerat under en period av drygt hundra år, från oljeindustrins barndom till och med 2012. Utifrån ett kultursemiotiskt perspektiv undersöks och klarläggs hur bolagen har anpassat sina reklambudskap till rådande sociopolitiska förhållanden och på så sätt sökt både spegla gängse attityder och styra opinionsbildning och politik. Analyserna visar hur bolagen, som svar på olika kriser och en ökande globalisering, har förändrat sina budskap. Dels har ett fokus på produkten ersatts av ett fokus på närvaro, dels har olja ersatts av energi, allt för att kommunicera en mer miljövänlig image. En närläsning av bolagens annonser visar hur de konstant har framställt sig själva som den oförtröttlige hjälten vars mål är det allmänna bästa samt vilka olika hjälteskepnader de har iklätt sig över tid. / <p>Images removed due to copyright.</p><p>For a complete copy contact ep@ep.liu.se or pamela.vang@liu.se</p>

The purpose of this study is to examine a brand’s green marketing and its consumers’ perception of it in order to compare these views. The idea is to find a potential gap and what effect it may have on the brand. A case study has therefore been made with the grocery market brand Coop with focus on organic food. The material used consists of texts from Coop’s website to represent their brand. The topic of all texts is organic production and its relation to Coop. To analyze the consumers’ perception of the brand, interviews has been made. Lloyd F. Bitzer’s theory of the rhetorical situation and Roland Barthes’ theory of myths, adapted to rhetoric and argumentation by Eric Bengtson, have been applied. The findings show that there is a gap between Coop and the consumers’ perception of it: Coop has an elaborate myth in all their texts about being the protectors of the Earth, while the consumers only regard the company as somewhat aware of the environment. This stands even though the company and the consumers both believe sustainability to be an important issue.

I denna studie analyseras kung Carl XVI Gustafs kommunikation och hantering av media i samband med den kris som utspelade sig efter att boken Carl XVI Gustaf – den motvillige monarken publicerats. Utifrån den post som kung Carl XVI Gustaf besitter och som finansieras av svenska skattemedel finns det ett samhällsintresse i att studera och granska kungahuset närmare. Denna studie tar upp ett tämligen outforskat perspektiv nämligen kung Carl XVI Gustafs kriskommunikation. Det material som ligger till grund för analysen är de tre tillfällen där han mötte media i samband med utgivandet av boken. De teorier som ligger till grund för denna studie är faller inom kriskommunikation och retorik. Eftersom boken behandlar kung Carl XVI Gustafs privatliv diskuteras också gränsdragningen mellan privat och offentligt samt hur kriser kan påverka förtroendet. Den metod som brukas är Karlberg och Mrals retoriska analysmodell. Studien visar att kung Carl XVI Gustaf till en början har en mer avslappnad och humoristisk ton i sin retorik. Detta står i kontrast med den mer formella och ansträngda retoriken som kung Carl XVI Gustaf brukar senare i sin krishantering. Utifrån rådande riktlinjer inom kriskommunikation rekommenderas att agera snabbt och föra en tydlig dialog vilka är två aspekter som kung Carl XVI Gustaf bryter mot. Av Benoits försvarsstrategier använder kung Carl XVI Gustaf ett flertal men förnekelsestrategin är den som brukas i högst utsträckning. / This study analyzes how His Majesty the King Carl XVI Gustaf communicated and managed media concerning the crisis that took place in connection with the publication of the book Carl XVI Gustaf – den motvillige monarken. Due to the fact that he is king of Sweden and that his work is financed by Swedish taxpayers there is a public interest in studying him and the royal family closer. This study touches on a rather unexplored perspective, namely His Majesty the King Carl XVI Gustaf’s crisis communication. The material that creates the foundation for this study is the three times where he meets media in connection with the publication of the book. The theories used to create the foundation in this study are rhetoric and crisis communication. Due to the fact that the book mentions things from his private life a discussion concerning private and public will be held and how crises might have an impact on trust. The method that will be used is Karlberg and Mral’s rhetorical analysis model. The study shows that His Majesty the King Carl XVI Gustaf at first has a more relaxed and humorous rhetoric. This stands in contrast to the more formal and strained rhetoric used later in his crisis management. According to current guidelines in crisis communication organizations are recommended to act fast and keep a clear communication, two aspects that he seems to go against. Of Benoit’s defense strategies His Majesty the King Carl XVI Gustaf seems to use several, although the denial strategy seems to be the most frequently used.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka skillnader det finns mellan Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsrapportering av de Jugoslaviska krigen. De metoder som används i studien är en retorisk och semiotisk analys på lingvistisk och bilder. Teorier som används är framing och representation. Tre händelser i tre krig mellan åren 1991 och 1995 analyseras: Tiodagarskriget i Slovenien, belägringen av Dubrovnik och Srebrenicamassakern. Resultatet på frågeställningen; alltsaå vilka skillnader som finns mellan DN:s och Aftonbladets rapportering, är att mängden rapportering, textinnehåll och tidningarnas fokus var de största markanta skillnaderna. DN har rapporterat mer än Aftonbladet och har ett större fokus på att skriva och dokumentera det som politiskt eller krigiskt, samt intervjuar ledare och människor med makt. Aftonbladets rapportering innehåller mer vittnesskildringar och strävar efter att beröra folk samtidigt som de informerar. / The purpose of this study is to find out what kind of differences there are between Dagens Nyheter and Aftonbladets news reporting of the Yugoslavian wars. Methods that are used are a rhetorical- and semiotic analysis of both photos and text and the theories that are used are framing and representation. Three events of three wars between the years 1991 and 1995 are being analysed: The ten day war in Slovenia, the besiege of Dubrovnik and the massacre in Srebrenica. The results show that the amount of reporting, the content of the articles and their focus are the biggest differences between DN and Aftonbladet. DN reported more than Aftonbladet and aimed their focus on documenting politically or warlike and interviewed people with authority. Aftonbladets content is more about the point of view of the witnesses and aimed to affect readers as well as inform them.

No description available.

The purpose of this study is to examine the party leader of the Swedish democrats, Jimmie Åkesson. The aspects that we look into is if there are any rhetorical differences in his speeches at Almedalen the year of 2011 and 2018. Along with the rhetorical side the other aspect that will be examined is the differences in ideas and ideological roots that shines through at the two different speeches at Almedalen. In order to point out differences we used two different methods. The method used in the rhetorical spectrum is based on Bo Rhenbergs steps to analyse political speeches. For the part that focuses on what ideas that mediates and which types of ideological roots his speech derives to, we used Mats Lindbergs analysis to identify values and an own constructed model based on literature regarding ideologies for the ideological analysis.  What we find in the rhetorical analysis is that Åkesson's rhetoric has changed marginally. It appears that he uses more of ethos' argumentation at the number 2018 than at 2011. Åkesson thus uses much of all the three rhetorical aspects. It also appears that the shift between the different styles Åkesson uses to convey the speech to the audience changes something between them both years. ​In the idea and ideological analysis, here too, the differences are relatively small. The actual differences in which values ​​the speech contains are few, but they exist. Differences are not based on the fact that the party or Jimmie Åkesson has changed values ​​and started to lean more to the right or to the left, instead the differences lie on which topics are in focus.

En kris kan drabba vilken organisation som helst, när som helst. Om krisen har orsakats av medlemmar inom organisationen, är det mycket troligt att organisationen även får genomgå en organisatorisk förtroendekris. Följande studie behandlar Féderation Internationale de Football Associations (Fifa:s) mutskandal som uppdagades våren 2015. I studien kommer Fifa:s retoriska uttryck och kriskommunikationsstrategier kring skandalen, samt deras pågående arbete för att återfå sitt förtroende att analyseras genom en kvalitativ metod. De analysverktyg som används i studien är dels en anpassad version av Bröms, Gelang och Mrals retoriska analysmodell, samt Coombs rekommendationer över krisstategier. Materialet är insamlat från Fifa:s egna mediekanaler och består av den presskonferens som Fifa genomförde i samband med skandalen, samt nio stycken pressmeddelanden som publicerades mellan 2015-2018. Studiens resultat visar att Fifa under presskonferensen förminskar sin inblandning i krisen och anser sig själva vara det främsta offret. De ger inte någon offentlig ursäkt, utan menar snarare att deras ledning varit helt ovetande om att mutor och korruption har försiggått. Däremot visar resultatet att Fifa:s bemötande av krisen skiljer sig något i deras pressmeddelanden. Detta då Fifa hade bytt ut sin högsta ledning vid tiden då dessa publicerades, och istället påbörjat arbetet mot en ny och förbättrad organisation. Fifa anser sig fortfarande vara offer i deras pressmeddelanden, till viss del, men tar däremot ansvar för krisen och inser att det är Fifa:s organisationskultur och struktur som måste förändras till att bli mer öppen och tillgänglig för alla, för att kunna fortsätta utveckla fotbollen. / A crisis can affect any organization at any time. If the crisis has been caused by members of the organization, it is very likely that the organization may also undergo an organizational crisis of confidence. The following study is about Féderation Internationale de Football Associations (Fifa’s) scandal that was discovered in the spring of 2015. In the study, Fifa's rhetorical expression and crisis strategies around the scandal, as well as their ongoing work to regain their confidence, will be analyzed through a qualitative method. The study's analysis tool consists of a custom version of Bröms, Gelang and Mral’s rhetorical analysis model, as well as Coomb's recommendations on crisis strategies. The material analyzed in the study is collected from Fifa's own channels and consists of a press conference, which was Fifa's first public statement during the scandal, and 9 statements published on their own website between 2015-2018. The result of the study shows that during the press conference, Fifa reduces their involvement in the crisis and considers themself to be the primary victim. They do not give any public apology, but rather say that their management has been completely unaware that bribery and corruption have occurred. However, the result shows that Fifa’s handling of the crisis response differs slightly in their statements, this because Fifa had replaced the management by the time their statement were published, and started work on a new and improved organization. Fifa still considered themselves to be a victim to some extent in their statements, but they did take responsibility for the crisis and realized that it is Fifa's organizational culture and structure that must be changed to become more open and accessible to everyone, in order to continue developing football.

Köttätande är i dag en fråga som engagerar många. Vissa menar att det är farligt både för klimat och hälsa medan andra menar att det är nödvändigt för människans överlevnad. När frågan kring köttätandet lyfts och köttkonsumtionen ifrågasätts i debatten mellan köttätare och veganer händer något och heta känslor uppstår. Debatten provocerar och upprör och inte sällan slutar det i osämja de båda parterna emellan. Det är därför av intresse att analysera hur de båda sidorna uttrycker sig när de talar om kött för att ta reda på hur de skiljer sig åt. Det här ämnar denna uppsats undersöka. Detta görs genom att bland annat analysera olika typer av bildspråk som förekommer i de båda sidornas sätt att uttrycka sig kring kött. George Lakoffs och Mark Johnsons teori om konceptuella metaforer fungerar även som inspirationskälla för denna analys. Genom att synliggöra underliggande diskurser som ligger till grund för hur vi i samhället talar, tänker och ser på kött kan vi ta reda på hur veganers terminologi kring kött skiljer sig åt från köttätarnas. På så sätt kan vi få en förståelse för varför de heta känslorna uppstår, att konflikten kanske snarare bottnar i en brist på förståelse över de olika sidornas sätt att tala om kött.