Uppsatsen behandlar vårdföretaget Carema Cares två bloggar som skapades i och med krisen som uppstod kring företaget år 2011. Detta görs genom en granskning av argumentationen Carema Care för på bloggarna utifrån kriskommunikationsstrategier och retoriska strategier.

Mitt syfte med uppsatsen var att visa hur föreställningen om ”det främmande” aktualiseras i ett satiriskt tal från 1700-talets Sverige eftersom detta var en tid då man påverkades av en intensiv kontakt med omvärlden. Det jag kom fram till var följande, i Sverige hade man under 1700-talet börjat driva en handel med utländska länder och man köpte in nya varor och dessa kom att ses som både spännande och exotiska. Det svenska samhället påverkades av denna förändring som kom att innebära nya vanor, nya tankesätt och till följd av detta uppstod en bred efterfrågan som i sin tur skapade en slags lyxkonsumtion. Den svenska staten började dock oroa sig för den inhemska handeln och man införde överflödsförordningarna som stoppade handeln av utländska varor. Den intensiva kontakten med främmande länder kom med andra ord att skapa en spricka i den svenska handeln så till den grad att man förbjöd konsumtionen av exotiska och främmande varor, däribland det eftertraktade kaffet. Detta drabbade främst den svenska befolkningen som vid denna tidpunkt hade hunnit vänja sig vid den svarta drycken och ett gensvar på detta förbud var talet om Coffea. Gudinnan får representera det främmande och det exotiska som den svenska staten driver på flykt eftersom det inte passar deras intressen. Vidare delade jag in de persontopikerna som jag funnit under begravningsavdelningarna laus, luctus och consultatio och kom fram till att de ser olika ut beroende på hur man läser texten. Om man ser Coffea som en gudinna som har drivits på flykt ur ett land och att detta räddat befolkningen har man en tolkning, men om man ser det dubbla perspektiv som framgår genom den satiriska stilen förstår man vad talaren egentligen vill få fram. Här kommer nu en sammanfattning av de topiker jag hittade under vardera avdelning. Först hittade jag de som är knutna till laus, som är själva hyllningen i talet. Till denna hör följande topiker, härstamning, nationalitet, medborgarskap, kön, ålder, fysik, utseende, ekonomiska förhållanden, det dygdiga och det lastbara. Coffea kopplas först samman med den sorts karaktärsdrag som är smickrande. Hon beskrivs som vacker och fantastisk, som den gudinna hon i sin helhet representerar. Men allteftersom förändras bilden av den undersköna varelsen och under nästa begravningsavdelning, luctus, som är sorgeskildringen fann jag följande topiker, anseende, yrke, anspråk, känslor, lycka och njutning. Gudinnan Coffea vill sprida sitt budskap men faller pladask och detta är på intet sätt det svenska folkets fel utan det är Coffea som själv har bidragit till sitt eget fall genom sitt skandalösa beteende. Genom henne kommer endast elände och genom den tredje delen i ett begravningstal, som är consoltatio, ger talaren tröst åt befolkningen. De persontopiker jag fann här är hälsa, solidaritet, det goda och det onda samt intention. Kaffet symboliserar den svenska statens syn på ”det främmande”. Ur en satirisk synvinkel hotar gudinnan Coffea den svenska välfärden. Jag har förstått att gudinnan Coffea gestaltas som en övermänsklig varelse vars karaktär är gudomlig, men att hon har brister som man inte bör förbise. Talaren vill råda sin publik att i första hand förstå just detta, men implicit vill han dock påpeka det motsatta. Genom den satiriska stilen har beskrivningarna av henne tillåtits att bli överdrivna och överflödiga, allt för att visa på hennes bristande egenskaper som person. Talarens implicita intention är dock som sagt, en annan. Eftersom Coffea framstår som ett övermänskligt väsen vars karaktär ingen vanlig människa förstår sig på, och det faktum att talaren har valt att framställa kaffet på detta sätt, visar på dennes implicita intention. Genom sin odödlighet kan Coffea aldrig utrotas. Det finns alltid en chans att hon letar sin in i det svenska samhället igen och explicit skulle detta vara förödande, men egentligen menar talaren att det är tvärtom. Kaffet är för många en dryck som man sätter högt värde på och troligen märkte man dess goda kvaliteter redan på slutet av 1700-talet eftersom de förbud som kom flera gånger hävdes. Det spelade ingen roll att den inhemska handeln fick lida och att staten slutligen fick ge vika för befolkningens krav. Men det gjordes flera försök att förbjuda den svarta drycken. 1794 rådde ett förbud som i sin tur skapade den situation som gjorde att Sorge-tal skrevs. Under 1700-talet var skönhetsidealet att man skulle vara så vit som möjligt, överklassen pudrade och sminkade sig kritvita eftersom det motsatta, att vara solbränd och mörk, visade att man tillhörde arbetarklassen som vistades utomhus dagarna i ända. När det kommer till detta synsätt är gudinnan Coffea på samma nivå som bönderna och å andra sidan är hon också ett främmande väsen genom att vara ”något brunlagd”. Hallman har valt den satiriska genren för sitt Sorge-tal för att visa hur den svenska staten såg kaffet, personifierat genom Coffea, som ett hot mot den inhemska välfärden. Det gäller att se talet ur ett dubbelt perspektiv, genom sin explicita argumentation utpekas gudinnan Coffea som den vackra men fruktansvärda varelse hon verkar vara, men också genom den implicita och satiriska argumentationen som visar hur överdrivet och löjligt det faktiskt framstår. Ett annat budskap som är både dolt och implicit är det faktum att det inte är en persons utseende, utan dess personlighet, som är det viktiga. ”Det främmande” är någonting som ter sig både exotiskt och skrämmande på samma gång. Befolkningen lockades av lyxvaror såsom kaffet, medan staten endast värnade om den inhemska handeln. På så vis stoppades konsumtionen av exotiska varor. I talet aktualiseras föreställningen om ”det främmande” genom gudinnan Coffea som genom talets satiriska karaktär framställs som ett hot mot det svenska samhället och därför måste drivas på flykt.

This essay is a qualitative study of the Swedish joint-stock company Svenska Spel AB’s television commercial from 2008. The commercial is called “Spela lagom - When I grow up”, and is meant to serve as an informational commercial about being underaged in situations regarding gambling. Using semiotics and rhetoric’s, we are analyzing how elements seen in the commerical affects the rhetorical situation the clip is bound to; how the marketing is done to enhance Svenska Spel’s brand; and what strategies are used to make sure the public service announcements regarding persons involved with underage gambling gets acceptance. The results show that arguments using pathos and ethos are used widely in this commercial, to enhance the feeling of responsibility from Svenska Spel. Another conclusion drawn is that the context, together with visual language known to the underaged, makes this commercial fit that target group. The company integrates with the theory of Corporate Social Responsibility (CSR) and by this commercial they show the viewer’s their ideology about the importance of responsibility.

This is an analysis of how the Swedish newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet and the English newspapers The Independent and The Guardian reported about the sexual molestation and rape charges that were alleged against the Wikileaks founder Julian Assange in August 2010. Through a critical discourse analysis, a theme- and proposition analysis and a process analysis this paper aims to investigate how the above mentioned newspapers create reality in their articles. The purpose is to shed light upon with what means the journalists through the inherited structures of the newspaper illustrate actions and events, how they let other people get visible in the text and who is described as responsible for current events.    The results of the analysis shows that Aftonbladet uses a relatively large amount of propositions and speech cues to create an image of the reality that is almost explicitly angled. Dagens Nyheter and The Independent claims a higher degree of objectivity and through micro themes with different perspectives and few explicit statements they create a reality with plenty of room for the reader to make her own conclusions. The Guardian creates an image of the world where the Wikileaks is a great force of democracy and where actions are performed by humans as well as by objects and organizations.

<p>Uppsatsen undersöker retoriken runt konst på fyra konstverksamheters hemsidor. Konsthallarna och gallerierna som undersöks är alla belägna på landsbygden eller i mindre samhällen i Sverige. Dessa är Bjurbäcks konsthall, Virserums konsthall, Neon Gallery samt Galleri Astley. De frågor som ställs till materialet är: Vilken konst är det som presenteras och hur lyfts den fram? Vilka retoriska medel använder man sig av, och vem vänder man sig till? I vilka sammanhang presenteras konst? Vilken relation och vilket synsätt till konst förmedlas? Vilken relation till platsen och miljön där konsthallen och galleriet är belägen förmedlas?</p><p>För att undersöka hur konstverksamheternas retorik är upplagd på hemsidorna har framförallt de klassiska begreppen ethos, logos och pathos fungerat som analysverktyg så som de används i metoden retorikanalys. Retorikanalys menar Brigitte Mral är en användbar metod som kan hjälpa oss att försöka förstå och tolka budskap. Hur bilder och design på olika sätt samspelar med texten har också varit viktigt att undersöka. Den redovisade analystexten i uppsatsen visar på samband mellan bild- och textretorik och hur dessa tillsammans bildar en gemensam retorik.</p><p>Teorier som används i uppsatsen ger perspektiv på begreppet konst. Förutom filosofiska definitionsförsök av vad konst är eller kan vara, presenteras här föreställningar om konst i relation till tre områden: företag, teknologi och media.</p><p>Ytterligare en teoretisk ingång som tolkats som relevant i uppsatsen, är att se på den lokala platsen i relation till nationen, EU och den globala världen.</p><p>Resultatet i uppsatsen visar att de fyra konstverksamheterna valt olika sätt att marknadsföra konst på sina respektive hemsidor, men trots detta är retoriken för samtidskonst ofta ganska traditionell. Hemsidan kan uppfattas som en kombinerad informations- och marknadsföringskanal. Den måste kunna fungera för olika målgrupper, såsom samarbetspartners, finansiärer, skolor, med mera. Detta är något som problematiseras i uppsatsen.</p> / <p>The essay examines the rhetoric around art on four art galleries´ homepages. The art galleries that are examined are all located on the countryside or in smaller towns in Sweden. With their Swedish names the examined objects are the following: Bjurbäcks konsthall, Virserums konsthall, Neon Gallery and Galleri Astley. The questions that are set to the material are: What kind of art is presented and how is it conveyed? Which rhetorical instruments are used and which target groups do they aim at? In which context is art presented? Which relation to art and which perspective on art is mediated? Which relation to the site and the environment where the art galleries are located is conveyed?</p><p>The classical concepts ethos, logos and pathos - as they are used in Rhetorical analysis - have been used as instruments to investigate how the rhetoric about art is applied. Brigitte Mral means that Rhetorical analysis is a useful method to help us understand and interpret messages. How pictures and design in different ways interplay with the text, has also been important to investigate. The presented analysis in the essay shows the connections between text- and visual rhetoric, and how these elements together form a common rhetoric.</p><p>Theories that are used in the essay give perspectives on the concept of art. Definitions about what art can be are presented mainly from a philosophical perspective. But the idea of art is also presented in relation to three other spheres such as companies, technology and the media.</p><p>Another theoretical input interpreted as relevant in the essay, is the perspective on the local place in relation to the nation, EU and the global world.</p><p>The result in the essay shows that the four art galleries have chosen different ways to market art on their respective homepages. Despite this is the rhetoric on contemporary art mainly traditional. The homepage can be considered as a combined information- and marketing channel. It must function for different target groups such as collaborative partners, financiers, schools, etc. This is examined and discussed in the essay.</p>

Syfte: Syftet med denna studie är att klarlägga hur de politiska partierna formulerar sitt budskap i tv-reklam inför valet till Sveriges riksdag 2010. Teoretiska perspektiv: I denna studie används teori om politisk kommunikation, reklam och marknadsföring. Metod: Tre olika metoder användes vid denna studie. Två typer av visuell analys: bildanalys och filmanalys samt en retorisk analys. Empiriskt material: Avsändarna av filmerna som granskats i denna studie är Moderaterna, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Resultat: De svenska politiska reklamfilmerna använder sig inte av personkampanjer, dvs. de egna politikerna framträder inte alls i filmerna annat än som speakerröster. Resultaten visar också att filmerna skiljer sig åt gällande musikval där Moderaterna och Kristdemokraterna använder sig av mer välkända låtar än de övriga partierna. Socialdemokraterna och Kristdemokraternas budskap formulerar sig mer negativt än Moderaterna och Miljöpartiet. Samtliga partier delar fokus på människan och en jämvikt mellan kvinnor och män, däremot är representationen av etniska och sexuella minoriteter dålig. / Problem: 2010 was the first year when the political parties could advertise in Swedish television during an campaign before the election to the Swedish parliament. Therefore, it’s interesting to study how the political ads in television were formulated and which messages they sent to the viewers. Question at issues: The main study was concentrated on how the political parties formulated their messages. Other research questions were about differences and similarities between the advertisements and if there were differences in presentation and messages between the Alliance and the red-green coalition. Aim: The aim of this study is to illuminate how the political parties formulated their messages in TV-ads. Methodology: Three different methods were used. Two types of visual analysis, movie analysis and image analysis were combined to analyze the visual parts of the ads. The third method was a rhetoric approach to analyze the spoken/written word in the ads. Theoretical Perspective: This study is based on theories concerning political communication in Sweden and USA, advertising and marketing. Empirical foundation: In this study, four political TV-ads from four different parties in the Swedish election 2010 were analyzed; The Moderate party, Christian Democrats, Social Democrats and the Green party. Results: The Swedish political TV-ads do not – contrary to political ads in many other countries – use personal campaigns and theirs political leaders as the main messengers. The ads were similar to each other according to the use of characters and environment in the scenes. The use of music and the use of positive/negative feelings were the things that were the most differentiated between the political ads. The Moderate Party and the Green party were more positive in their messages than the Christian Democrats and Social Democrats were.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Internet fungerar som arena för alternativ offentlighet och för kommunikativa utövningar om mode- och skönhetsideal. Avsikten är att förstå hur Internet, och i synnerhet bloggen, fungerar som en plats där man kan tillämpa alternativa praktiker på. Undersökningen fokuserar på svenska modebloggar som skiljer sig från mängden, det vill säga de privata bloggar som innehållsmässigt sticker ut och är nischade. De alternativa modebloggar som väljs ut för studien jämförs med Sofi Fahrmans (Aftonbladet) och Ebba von Sydows (VeckoRevyn) bloggar. Anledningen till att valet kom att falla på just Fahrman och von Sydow är att båda är välkända moderedaktörer som ofta figurerar i svenska medier; i TV, tidningar och på Internet. Uppsatsen bygger på såväl beskrivande som komparativa innehållsanalyser av sex modebloggar och kompletteras med en öppen enkät som besvaras av ett antal strategiskt utvalda modebloggare. Syftet är att, genom att skapa en bakgrundsbild kring fenomenet modeblogg, få kunskaper om hur modebloggar upprättade av medieföretag samt privata och alternativa modebloggar skiljer sig åt. Undersökningen handlar inte om att undersöka hela modebloggvärlden, utan enbart en del av den mer ingående, för att se hur Internet utnyttjas som arena, för alternativ offentlighet. / The purpose for this study is to examine how Internet works as a space for alternative publicity and as a communicative practice for fashion and ideal of beauty. The idea is to understand how Internet and especially blogs works as a place to practice alternatives on. The study is focused on Swedish fashion blogs that differs from the mass. The alternative fashion blogs that are chosen for the study are compared with two blogs from two famous Swedish fashion reporters, Sofi Fahrman (who is working for Aftonbladet) and Ebba von Sydow (at VeckoRevyn). The reason why these two reporters are picked out is because they are well known and often exposed in Swedish media; in TV as well as magazines and Internet. This paper contains both descriptive and comparative content analysis of six fashion blogs as well as a questionnaire study answered by some strategically chosen fashion bloggers. The purpose is to, by giving a background explanation about the phenomenon fashion blogs, get knowledges about how fashion blogs made by media companies and private, alternative fashion blogs are differed. The intention with this study is not to explore the whole fashion blog world, but to tell brief about a part of it more detailed to see how Internet is used as a space for alternative publicity.

The thought behind this bachelor essay regarding gender and rhetorical feminist criticism developed years ago out of the fact that I read just a little too many dirty chick lit-pockets as a teen. Those chick lit-pockets were my first introduction to sex, to gender roles, to how men and women react and are supposed to react to each other and, in some sense, even to feminism. Those chick lit-pockets, later turning into hardcore Harlequin-books, became my benchmark when I started to contemplate the fact that this is a man’s world, produced and reproduced by a male gaze which influences everything from sex, porn, advertising, gender roles, jobs and payment to dirty pockets for teenage girls. The essays aims to show how the male gaze-phenomenon could be to use for the rhetoric discipline: first combined with other rhetorical theories as a way to analyze and understand gender and objectification. The main question asked; How to put the male gaze on a rhetorical leash? This bachelor essay consists of a qualitative literature study focusing on four articles and one book in which five different male gaze-perspective appears. Every article presented will be followed by an explicative chapter in which the articles, specific male gaze- perspective will be combined with relevant rhetorical theories and applied to pop cultural example cases in order to demonstrate its academic potential. The conclusion of this essay establishes that the rhetorical discipline indeed could have great use of the male gaze-perspective while analyzing different kinds of artifacts, if combined with different kinds of methods. It confirms that it is possible to put the male gaze on a rhetorical leash and explains five specific ways to do so.

The crisis on Wall Street. This essay is a comparative study of how two business newspapers report on the bankruptcy of Lehman Brothers Holdings in September 2008. Seven articles from the Swedish European financial newspaper Affärsvärlden (Business World) and five articles from the Chinese-Asian news agency XINHUA FINANCE are examined. The aim is to analyze, understand and evaluate from a rhetorical perspective. My thesis is that rhetors storytelling can tell us more about how we cope with crisis in the global economic discourse. The texts can portray man as a narrative creature when identification as a rational actor is not enough.  The analytical methods used are linguistic analysis with an emphasis on metaphor analysis, narrative analysis based on pentad - Critical dramatism, and discourse analysis with doxological outlook.  The results show that both newspapers seek to defend the global economic discourse, but they do so in different ways. Affärsvärlden advocates calmness and conveys a cautious attitude. The heart of the crisis, as well as its solution, is on Wall Street. XINHUA advocates control and expresses confidence in authorities and the system. Asia is presented as Wall Street's savior. / Krisen på Wall Street. Uppsatsen är en komparativ studie av hur två affärstidningar berättar om banken Lehman Brothers Holdings konkurs i september 2008. Materialet för undersökningen är sju artiklar från den svenska europeiska finanstidningen Affärsvärlden och fem artiklar från den kinesiska asiatiska nyhetsbyrån ZINHUA FINANCE. Syftet är att analysera, förstå och värdera situationen från ett retoriskt perspektiv. Tesen är att tidningarna (retorerna) kan visa oss, via sina texter, berättelserna om en kris i den globalekonomiska diskursen. Texterna kan visa människan som narrativ varelse där identifikationen som rationell aktör inte räcker till. Analysmetoderna som används är lingvistisk analys med störst vikt vid metaforanalys, narrativ analys utifrån pentaden - kritisk dramatism, samt diskursanalys med doxologisk utblick. Resultatet visar att båda tidningarna strävar efter att försvara den globalekonomiska diskursen, fast de gör det på olika sätt. Affärsvärlden manar till lugn opch visar en avvaktande attityd. Räddningen och krisens centrum finns på Wall Street. XINHUA visar på kontroll och tilltro till auktoriteter och systemet. Asien framställs som räddare åt Wall Street. Nyckelord: Retorik, lingvistisk analys, metaforanalys, Eubanks, narrativ analys, Pentden, Burke, diskurs, doxa, Lehman Brothers konkurs, 17 september 2008, Affärsvärlden, Xinhua Finance.

The purpose of this essay is to study how feminists portray themselves and their opinions about gender issues and other political matters in popular feminist blogs. The blogs that are studied are Lady Dahmer, Fanny Åström, Hanapee and Genusfolket. The overall essay questions are: How does the feminist bloggers present themselves? Which subjects are discussed in the feminist blogs? Which rhetorical devices does the feminist bloggers use? The theories that are used to answer the essay questions are the four spheres where there are inequality between the sexes, theories about third wave feminism, the rhetorical concepts ethos, logos and pathos and the SPADER-model for writing good argumentation. A descriptive method is used to study how the bloggers present themselves, a quantitative content analysis is used to count which subjects the bloggers write about and a qualitative rhetorical text analysis is used to study the rhetorical devices the bloggers use. The result shows that the two bloggers Lady Dahmer and Fanny Åström describe themselves with provocative words while the other blogs have more neutral descriptions. The provocative language was interpreted as a sign of the harsh debate climate that surrounds feminists. The results also shows that the bloggers write about different feminist and political subjects; Lady Dahmer writes mostly about family and relationships, Fanny Åström writes mostly about politics, Hanapee writes mostly about politics and objectifications of women and Genusfolket writes mostly about violence and sexual abuse of women. All bloggers write about racism and this can be related to the third wave feminist notion of intersectionality and antiracist activism. They also debate feminism as an ideology and meet the harsh criticism they get.  This can be related to earlier studies that show that feminists get a lot of harsh criticism in the media and on the Internet and that feminists meet this critique. The rhetorical analysis shows that the bloggers all use some rhetorical devices from the SPADER-model but none of them use statistics or expert quotes in their argumentation. Instead they use personal experience and examples to make their points. The bloggers use mostly pathos-arguments in their texts. They show ethos to different extent and it is most abundant in the analyzed text from Genusfolket.