I nutid förefaller samtalet om seger och förlust vid användningen av det militära maktmedlet omformulerat till något annat än uttryck som seger och förlust. Detta kan upplevas som förunderligt, då målet med militärmakt borde vara konstant över tiden. Vad har orsakat denna transformering av att uttrycka sig i termer av seger eller förlust vid användningen av det militära maktmedlet? Är segerbegreppet rent av inte tillämpligt i moderna konflikter eller är det så att Sverige, ståendes utanför militära allianser, inte har ett behov av sådan retorik? Syftet med undersökningen är att, med hjälp av hypotesprövning hitta svaret på hur segerbegreppet används i den nutida svenska politiska retoriken. Hypoteserna som ligger till grund för undersökningen, skapas ur teorier om svensk strategisk kultur. Undersökningen visar att den politiska retoriken kring seger och förlust och nyttjandet av segerbegreppet, påverkas av strategisk kultur. Resultatet visar en skillnad mellan den politiska retoriken med utgångspunkt i den nationella kontexten av strategisk kultur i förhållande till en utgångspunkt i den internationella kontexten. Undersökningens resultat visar även att den politiska retoriken kring segerbegreppet påverkas av utvecklingen i den aktuella insatsen och är således föränderlig.

Denna studie är ett kandidatarbete utfört på kandidatprogrammet Grafisk design och kommunikation vid Linköpings universitet. Studien är en kvalitativ designfallstudie som genomförts i samarbete med dansgruppen Pussytiv Dance, där en installation innehållande dans och rörlig bild har utvecklats. Studien syftar till att undersöka hurvida samhällsdebatten om offentlig amning kan kommenteras genom rörlig bild som en del av denna installation. Installationen visades på Feministisk Festival i Malmö 10 juni 2016. Målet med installationen är att väcka tankar, känslor och skapa diskussion om det samtida samhällsklimatet kring offentlig amning i syfte att bidra till en attitydförändring. Debatten om amning på offentlig plats präglas av frågor som rör paradoxen kring kvinnans bröst som sexuellt objekt och matbärare. Samhällets normer leder till att kvinnor känner sig obekväma att amma på offentlig plats, där det även har skett diskriminering i samband med amning. Dessa normer var önskvärda att ifrågasätta genom installationen. Studien kom fram till att det var möjligt att kommentera samhällsdebatten om offentlig amning genom rörlig bild som en del i en dansinstallation. Det kom även fram till att installationens kommunikationsmål nåddes och att installationsformen, dans och rörlig bild, är en effektiv form för att få mottagaren att reflektera över sina egna normer, vilket öppnar upp möjligheten att ändra på invanda attityder.

Denna studie handlar om hur ett sponsrat blogginlägg av en influencer inkodas och hur läsarna i kommentarerna avkodar meddelandet och reagerar på inlägget. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur läsare avkodar sponsrade blogginlägg. Vi antog innan genomförandet att fler skulle avkoda meddelandena på ett sätt som skulle vara mer kritiskt gentemot samarbetet, därför har det gjorts en teoriprövande studie av Stuart Halls teori om inkodning och avkodning. För uppnå vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ innehållsanalys. Med hjälp av analytiska begrepp från MCDA har vi undersökt både inläggen samt de tillhörande kommentarerna och tagit fram de relevanta delarna i materialet. Detta har sedan analyserats med våra teoretiska begrepp. För att se hur influencern, i vårt fall Isabella Löwengrip, förmedlar känslor som ett sätt att inkoda ett meddelande använde vi oss av de retoriska övertalningsmedlen ethos, pathos och logos. När kommentarerna analyserades användes de tre hypotetiska positionerna från receptionsteorin för att se hur läsarna avkodade meddelande. Resultatet visade att majoriteten av läsarna avkodade meddelandet som Isabella Löwengrip avsett och hamnade i den dominerande/hegemoniska positionen. Det går att utläsa i analysen att inte alla som kommenterar befinner sig i den dominerande/hegemoniska positionen. Slutsatsen blir att receptionsteorin, närmare bestämt Stuart Halls teori om inkodning och avkodning stämmer då olika individer avkodar ett meddelande på olika sätt. Detta betyder att antagandet om att mottagarna ställer sig kritiskt gentemot samarbeten på den utvalda bloggen inte stämmer. / This study is about how a sponsored blog post of an influencer is encoded and how the readers in the comments decode the message and respond to the post. The purpose of the study is to increase understanding of how readers decode sponsored blog posts. We assumed before the implementation that more people would decode the messages in a manner that would be more critical of the cooperation, so a theory-based study of Stuart Hall's theory of encoding and decoding has been made. To achieve our purpose, we have used a qualitative content analysis. With the help of analytical concepts from MCDA, we have investigated both the submissions and the accompanying comments and developed the relevant parts of the material. This has since been analyzed with our theoretical concepts. To see how a influencer, in this case Isabella Löwengrip, imparts feelings as a way of writing a message, we used the rhetorical persuasions ethos, pathos and logos. When the comments were analyzed, the three hypothetical positions were used from the reception theory to see how readers decoded the message. The result showed that the majority of readers decoded the message that Isabella Löwengrip intended and ended up in the dominant/hegemonic position. It is possible to read in the analysis that not everyone commenting is in the dominant/hegemonic position. The conclusion is that the reception theory, more specifically Stuart Hall's theory of encoding and decoding, is correct when different individuals decode a message in different ways. This means that the assumption that recipients are critical of the cooperation on the chosen blog do not match.

Donald Trump, välkänd affärsman, programledare och numera USA:s 45:e president. Hur lyckades egentligen en man som inte varit i en politisk position tidigare övertyga ett helt land att han har vad som krävs för att styra det? Studien skall ta reda på vilka retoriska begrepp Trump använt sig av under sin valperiod och vilken effekt de har gett. Med en kvalitativ studie och retorisk analys undersöks Donald Trumps tal under the Republican National Convention, 2016. Den retoriska teorin anväands med hjälp av olika former såsom ethos, pathos, logos, ordfigurer och tankefigurer samt troper. En analys av hans användning av retorik och kommunikationsteorier görs för att få en så konkret bild som möjligt av hur Trump talade för att påverka sina väljare. Med hjälp av både videoformat och ett transkript av det valda talet dras slutsatsen att Trump varit en skicklig talare under det valda talet, då han fått med sig många människor till att stå på hans sida. Han för sig som en politiker bör och är tydlig med vad han vill förändra och vad som kommer ske när han blir president. Retoriken är en viktig del inom politiken och det gäller att använda den rätt för att nå ut till så många anhängare som möjligt. Trump har lärt sig av tidigare politiker hur viktigt retoriken är och nu ses han själv använda sig av den för att kunna vinna presidentvalet, trots att hans bakgrund saknar samma politiska erfarenhet som hans motståandare besitter. Trump har genom denna analys bevisats vara en duktig talare och kunnig inom det retoriska fältet. Han talar knappt en enda mening utan ett retoriskt begrepp och tidigt kan retorikens påverkan på hans röstare förstås. Han följer olika presidentiella strukturer och använder sig av de kommunikationsteorierna som presenteras. Trump vill vara en man för folket och lyckas övertyga med argument fyllda med ethos, pathos, logos samt ett bekvämt användande av figurer och troper. Hans framträdande är som en president bör vara. / Donald Trump, wellknown businessman, tv-host and nowadays the 45th president of The United States. How did a man without earlier political position convince a whole country that he had what it takes to rule it? This study will find out what rhetorical concepts Trump has used during his election and what effect it has given. With a qualitative study and a rhetorical analysis the speech made by Donald Trump during the Republican National Convention 2016 was examined. The rhetorical theory is used through different forms such as ethos, pathos, logos, word figures and thought figures as well as tropes. An analysis of his use if rhetoric and communication theories has been made to get an as clear picture as possible of how Trump affected his voters. By using both video format and a transcript of the chosen speech it can be concluded that Trump indeed was a skilled speaker during the chosen speech, which led to many people standing on his side. He acts like a politician should and is clear on what he wants to change and what will happen once he becomes president. Rhetoric is an important part of politics and should be used properly to reach out to as many supporters as possible. Trump has learned from earlier politicians how important rhetoric is and now he can be seen using it himself to win the presidental election, despite his lack of previous political activity and experience that his opponent possesses. Trump had through this analysis proven to be a great speaker and knowledgeble within the rhetorical field. He barely speaks a single sentence without any rhetorical concept and early on, the rhetorical impact on his voters can be understood. He follows different presidential structures and uses the communication theories which are presented. Trump wants to be a man for the people and succeeds to convince with arguments filled with ethos, pathos, logos as well as a comfortable usage of figures and tropes. His performance is as a presidents should be.

Video games have become the highest grossing entertainment industry in the world, earning more than double that of the music and film industry combined. Many of these games contain political messages, intentional or not. Some game developers explicitly claim that the games they make are apolitical, and this thesis examines whether Call of Duty: Modern Warfare is as apolitical as its developers claim. The research is conducted with the aid of Barthes’ work on mythologies and semiology to analyse the various signs present in the game in relation to construction of myths and ideological messaging. This is aided by Bogost’s procedural rhetoric to enable the analysis of gameplay choices as a semiological sign. The main theories are supported by Murray’s writing on immersion and the first-person perspective. The analysis shows that Modern Warfare consistently uses signs and myths that construct an ideological message that coalesce into a mythical image of the special forces soldier as a sort of human but superhuman character that must be given free rein to perform their mission, while also displaying western politicians as incompetent, the threat of terrorism as omnipresent, and Russia as a dangerous threat. Regardless of intent, such a message is undeniably political.

Studien undersöker fall av kriskommunikation på sociala medier och dess respons under covid-19 pandemin. Syftet är att få djupare förståelse för kriskommunikation på sociala medier under en pandemi. Fallen som analyseras är musikfestivalsarrangörer som ställt in sina event på grund av pandemin och använt sig av Facebook för att informera sina kunder om krisen. Responsen som analyseras är kommentarerna till arrangörernas Facebookinlägg om inställt event. Studiens ramverk bygger på Timothy Coombs Situational Crisis Communication Theory  (SCCT). Både en kvalitativ och kvantitativ metod har använts. Den kvalitativa analysen grundar sig i retoriken och undersöker arrangörernas användning av retorikens olika appeller samt hur de ställer sig till krisen i deras Facebookinlägg. Den kvantitativa analysen undersöker hur informationen har bemötts av deras kunder. Både teorin SCCT och retoriken används för att kartlägga arrangörernas val av krisstrategier. Arrangörerna som undersökts är: Ultra Music Festival (UMF), Roskilde Festival (RF) och Tomorrowland (TL). De frågor som besvaras i studien är: 1. Vilken respons får arrangörerna på Facebook? 2. Hur kommunicerar arrangörerna om krisen på Facebook? och 3. På vilket sätt skiljer sig kommunikationen? Resultatet av den kvalitativa studien visar hur arrangörernas kriskommunikation skiljer sig i deras typ av svar och hur de ställer sig till krisen. UMF:s kommunikation uppvisar det Coombs (2015, s.146) klassificerar som en förminskande och förnekande ställning medan RF och TL uppvisar mer en återuppbyggande och stärkande ställning. Informationsrika meddelanden om vilka åtgärder som arrangörerna vidtagit som svar på krisen, särskilt om ekonomisk ersättning, tillsammans med användningen av känslosamma appeller vid återupprepade tillfällen, har bemötts av övervägande positiv respons. Även tidpunkten då festivalerna gått ut med information om de inställda eventen visade sig vara av betydelse för responsen. Resultat från den kvantitativa analysen visar att reaktionerna på RF:s och TL:s inlägg har varit betydligt mer positiva än UMF:s. / The purpose of this case study is to gain a deeper understanding of crisis communication on social media during a pandemic. It is achieved by analyzing organizational crisis communication on social media and the response to it during the covid-19 pandemic. A special focus is placed on music festivals which had to cancel their events as a direct effect of the pandemic, and which communicated their crisis measures on their official Facebook sites.  Timothy Coombs’ Situational Crisis Communication Theory (SCCT) provides the study’s theoretical framework. The methodological framework consists of a qualitative as well as a quantitative approach, more precisely a rhetorical and a quantitative analysis. The rhetorical analysis is used to examine the music festivals’ Facebook posts, while the quantitative analysis examines stakeholder’s response to these posts. Both theory and method are used to map out the music festival organizers’ choice of crisis response strategies. Three organizers are being analyzed throughout the course of the study: Ultra Music Festival (UMF), Roskilde Festival (RF) and Tomorrowland (TL). The study aims to answer the following questions: 1. What kind of response do the organizers get on their Facebook posts? 2. How do the organizers communicate about the crisis on Facebook? 3. In what way does the communication differ from one organization to the other? Results show that the three organizers have used different crisis response strategies and confront the crisis in different ways. UMF’s communication shows what Coombs (2015, s.146) defines as diminishing and denying crisis response strategies, while RF’s and TL’s communication manifests more rebuilding and bolstering crisis response strategies. The rhetorical analysis shows that RF and TL used persuasive audience appeals, such as pathos and ethos, to a much greater extent than UMF. The wide use of these appeals together with detailed informative messages about the measures taken by the organizer’s in response to the crisis, especially economic ones regarding reimbursements and ticket-validity, played a significant role in the public's reaction to the messages. The aspect of time in which the organizer’s posted their crisis messages in relation to the development of the covid-19 pandemic has affected the public’s response as well. The quantitative analysis reveals that publics reactions were more positive to the posts made by RF and TL than to the one made by UMF.

Denna kvalitativa studie ämnar undersöka hur västerländska företag har konstruerat sin varumärkeskommunikation i samband med Black Lives Matter-rörelsen. Utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på semiotik, visuell retorik och postkolonialism granskar studien retoriska strategier i reklamfilmer för att utläsa de myter företagen kommunicerar. Genom att respondera på samhälleliga förändringar kan företag skapa positiva associationer till sig själva, vilket utgår från den kulturella kontexten kommunikationen verkar inom. Varumärken har möjligheten att preservera, förvandla och utmana rådande maktstrukturer genom den reklampåverkan de har på mottagaren. Studien belyser således den problematik gällande hur företag kommunicerar värderingar och budskap utifrån en annan kultur. Genom en jämförelse av Gillettes hyllade respektive Pepsis kritiserade reklamfilm möjliggörs även förståelsen för hur mottagarnas reaktioner kan förstås i relation till Black Lives Matter utifrån ett postkolonialt perspektiv.    Analysenheterna granskas genom en kombinerad semiotisk och kritisk visuell analysmetod med relaterade verktyg. Studien visar hur Pepsis myt inte faller naturligt inom den kulturella kontexten, där den verkar förminskande mot Black Lives Matter-rörelsen. Varumärket sätts i centrum, då produkten blir en symbol för myten och tydliga maktrelationer kan avläsas. Gillettes retoriska strategier svarar istället på de kulturella koder som rörelsen utgår från, där varumärket tas ur fokus och reklamfilmen kommunicerar jämlika förhållanden. / This qualitative study intends to examine how western companies have constructed their branding communication in conjunction with the Black Lives Matter movement. From a theoretical framework based on semiotics, visual rhetoric and postcolonialism reviews the studies rhetorical strategies in commercials to read out the myths the companies communicate. By responding to societal changes can companies create positive associations to themselves, which is based on the cultural context the communication operates within. Brands have the opportunity to preserve, transform and challenge the current power structures through the advertising impact they have on the receiver. The study illustrates the issue concerning how companies communicate values and messages from a different culture. By comparing Gillette’s praised, respectively Pepsi’s criticized commercial, makes it possible to understand how the recipient's reaction can be understood in relation to Black Lives Matter from a postcolonial perspective.    The units are examined through a combined semiotic and critical visual analysis method with related tools. The study shows how Pepsi´s myth does not fall naturally within the cultural context, where it has a diminishing effect on the Black Lives Matter movement. The brand is placed in the center, as the product becomes a symbol of the myth and clear power relations can be read. Gillette's rhetorical strategies instead associate with the cultural codes that the movement conveys, where the brand is taken out of focus and the commercial communicates equal conditions.

This is a rhetorical study of Swedish feminist erotic short stories. The purpose is to investigate what kind of identification possibilities are offered to readers and if these are presented or influenced by the male gaze and normative gender perceptions. The male gaze is a concept based on men having the dominant perspective on sexuality and is the one whose needs are to be met in mainstream pornography and erotica. Through a narrative analysis we seek to examine characters, settings, plot, themes and rhetorical functions in the artefacts. To broaden the analysis, focus is placed on examining if and how a male and/or female gaze are presented in the short stories and coexists with a feminist gaze. The interest is to understand how these gazes affect the identification possibilities for readers. A feminist perspective should mean that the influence of the male gaze decreases sharply, right? The results show that a feminist gaze and perspective can contribute to broaden identification possibilities, but that it is not quite as manifested as one might think. The results also show that it is difficult to write feminist erotic short stories without letting the text be influenced by normative gender perceptions and the dominance of the male gaze.

This study has analysed how the Swedish newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet are using rhetorical instruments in their Facebook posts. To examine this, 50 posts from each newspaper has been chosen based on the number of interactions. The posts were divided into three parts: text, image and headline and have been analysed separately. Initially the images were analysed semiotics to make it possible to analyse all three parts by the neo-classical analysis model. This has been investigated for the reason to find out if the convergence has had an impact on the language Swedish newspapers are using on Facebook. This study has four issues: how is the rhetorical appeals used in the Facebook posts? How is the stylistic devices used in the Facebook posts? What rhetorical patterns are possible to identify by the analysed material? And how can these patterns be interpreted in the context of convergence theory? This study is based on theories about rhetoric, semiotic and convergence. The results of the study show that the convergence has contributed to how Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet have adapted the language to the changed media landscape on the internet that is increasingly based on emotions. Using emotions, the newspapers can make the audience interact. / Denna uppsats har undersökt hur dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet för sig retoriskt på sina Facebook-sidor. För att ta reda på detta har 50 inlägg från respektive tidning valts ut utifrån antalet interaktioner. Inläggen har delats upp i tre delar: inläggstext, bild och rubrik och dessa har analyserats var för sig. Till en början analyserades bilderna semiotiskt för att sedan analysera de tre delarna retoriskt enligt den neo-klassiska analysmodellen. Detta har undersökts för att ta reda på om och hur konvergensen påverkar hur traditionella medier för sig språkligt på Facebook. Undersökningen har fyra frågeställningar: hur används retoriska argumentationsmedel i Facebook-inläggen? Hur används retoriska stilfigurer i Facebook-inläggen? Vilka retoriska mönster kan urskiljas i det analyserade materialet? Samt hur kan dessa mönster tolkas i samband med konvergensteorin? Denna undersökning utgår från teorier om retorik, semiotik och konvergens. Resultatet visar att konvergensen har bidragit till hur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har anpassat språket efter det förändrade medielandskapet på internet som i allt större utsträckning blir alltmer känslobaserat. Genom att tidningarna på olika sätt uttrycker sig känslomässigt lockar det till att publiken interagerar med innehållet.

Studien har utgått från fyra olika reklamfilmer från företaget Kellogg’s. Uppsatsen är en fallstudie som syftar till att undersöka hur företaget Kellogg's använder retoriska strategier i samband med hur kvinnan i reklamfilmerna framställs. Undersökningen kommer att utföras genom att analysera fyra utvalda reklamfilmer med hjälp av olika teorier, begrepp och tidigare forskning. Det utvalda materialet studeras med hjälp av retoriska övertalningsstrategier som ethos, pathos, logos, argumentation, metonymi och doxa. I syfte att studera hur Kellogg’s framställer kvinnan i de utvalda reklamfilmerna kommer reklamfilmerna att analyseras utifrån begreppet stereotyp samt utifrån studiens utvalda diskurs Love your body-diskursen. För att presentera studiens analys är avsnittet uppdelat i gemensamma teman utifrån de fyra utvalda reklamfilmerna, samt ett avsnitt om hur Kellogg’s framställer kvinnan. Analysen visar vidare på att Kellogg’s väljer att presentera kvinnorna utifrån ett stereotypiskt perspektiv och ett icke-stereotypiskt perspektiv beroende på vilket årtal reklamfilmen är producerad, i förhållande till samhällets värderingar. / This study contains four chosen commercials from the company Kellogg’s. The thesis is a case that will aim to study how Kellogg’s use rhetorical strategies and to analyze how women is presented in their commercials. The case study will analyze the four chosen commercials from Special K, by applying chosen theories, concept and previous research. The case study will use rhetorical persuasion strategies as ethos, pathos, logos, argumentation, metonymy and doxa. The study has used persuasion strategies that showed criterias on how women often represents in commercials, to be able to understand if Kellogg’s is presenting the women as stereotypical or not. The study will also use a discourse called the “love your body”-discourse, to be able to watch the commercials from a different perspective than how women are presented stereotypical. The study analyze is divided into different mutual themes from the four chosen commercials. Further, the analyze shows that Kellogg’s has chosen to present women as stereotypical and non-stereotypical, depending on what year the commercial is produced in relation to the values of society.