Olika kontorstrender kommer och går och den flexibla arbetsplatsen har blivit allt vanligare i samhället. Idén om att varje individ själv ska ha möjlighet att välja sin arbetsplats efter olika arbetsuppgifter är grundtanken i det aktivitetsbaserade arbetssättet, en kontrast till de klassiska cellkontoren. Konceptet aktivitetsbaserade flexkontor bygger på att arbetsmiljön utformas i olika zoner efter verksamhetens olika aktiviteter, men tidigare forskning visar på att kontorsformen inte alltid används som den är tänkt eller att arbetsmiljön inte stödjer de behov som finns hos medarbetarna. Den här studien handlar om att undersöka de lugna zonerna i ett aktivitetsbaserat flexkontor. Studien är i samarbete med Försäkringskassans huvudkontor i Stockholm som sedan 2016 arbetat aktivitetsbaserat, men där de anställda idag ofta väljer att sitta på samma plats varje dag. Det har resulterarat i att lugna zonerna idag inte används i någon större utsträckning. Syftet med studien är att undersöka vilka rumsliga behov som användare av ett aktivitetsbaserat flexkontor har i en lugn zon och hur en lugn zon kan kommunicerar dess användande och funktioner.  Intervjuer, frågeformulär och rumsanalys har tillämpats för att få en djupare förståelse om problematiken och för att besvara frågeställningarna för denna studie. Tillsammans litteraturstudier om visuell retorik, visuella element i rummet, zonindelning samt deltagande och inkluderande design så presenteras ett gestaltningsförslag på hur ett rums funktioner kan kommuniceras genom visuella element som form, färg och material och en utformning av en lugn zon som stödjer användares behov.

Uppsatsen är en retoriskt studie av T.S. Eliots begrepp objektiva korrelat; ett litterärt begrepp som, enligt Eliot, var det konstfulla sättet att framställa känslor på. Känslan skulle framställas i dikt genom att en objektiv framställning, Detta innebar att känslan skulle ha en konkret motsvarighet i dikten, exempelvis skulle den inkapslas i ett objektiv, en situation eller händelsekedja. Detta skulle i sin tur omedelbart väcka känslan hos läsaren. Uppsatsens syfte är att undersöka och visa att det objektiva korrelatet förutsätter en retorisk kommunikationsmodell. Detta görs mot bakgrunden till att det fanns en modernistisk uppfattning om retoriken som skadligt, något som litteraturen skulle befrias ifrån. För att uppfylla syftet undersöks text-, författare-, och läsarfunktionen, vilka kan förstås som viktiga delar i en kommunikationsmodell.   Studien visar att begreppet delar flera likheter med och förstås utifrån flera retoriska teorier, exempelvis Chaïm Perelmans auditoriebegrepp, Mats Rosengrens definition av doxa och Wayne C. Booths begrepp telling och showing. Det objektiva korrelatet kan förstås som en poetisk argumentation som ämnar påverka läsarna, men vars funktion också är avhängig publiken då författaren måste förhålla sig till de kollektiva referenspunkter som publiken håller gemensamt. Studien visar att de kommunikationsparameterar som undersöks är av retorisk karaktär och såldes förutsätter begreppet en retorisk kommunikationsmodell.

The brands' commitment to sustainability is being developed into an established market strategy, which means that the concept of brand activism is becoming increasingly common. Due to this development, the external communication that these brands drive also tends to adopt a more convincing and coercive approach in order to influence the consumers. This study aims to concretize how consumers are exposed to propagandistic methods in the strategic communication that value-driven brands conduct. In this case study, the Swedish, activist, food company Oatly is the subject of analysis. The study is based on the well-established theories of propaganda, persuasion, rhetoric, and strategic communication. In addition to these theories, the study also relates to the rules for advertising and marketing communication established by the International Chamber of Commerce. In order to be able to illustrate which propagandistic methods are used, a qualitative content analysis is used where the communication is deconstructed and analyzed in two steps. First, the communication is analyzed through the rhetorical perspective as an analysis tool, then it undergoes a uniquely designed propaganda analysis based on IPA's seven devices. The results of the study clarify that there is an unethical approach in the communication that Oatly conducts, and it illustrates in an uncomplicated way how Oatly's communication uses a large proportion of propagandistic tactics. Although Oatly claims to be a value-driven company, the results of the study show that the commercial aspects tend to be implicit even in the brand's political context - which tends to be a propagandistic procedure in itself. The results of the study thus indicate a significant relevance to shed light on, and simplify, the public's understanding of how they are being exposed for propaganda in their everyday lives, but also to avoid stricter restrictions and legal regulations regarding advertising and communication.

Previous studies show that students are often expected to speak in front of a group, but they receive little guidance on how they should proceed. The aim of this essay is to contribute to the area by a critical examination of the advice and exercises that appear in six textbooks for the Swedish subject in upper secondary school. The study focuses solely on body language and voice ("actio") in oral presentations.       Through a qualitative text analysis, the study examines what is considered to characterize a good actio according to the textbooks and how students are expected to acquire these abilities. The essay also sheds light on how the content of textbooks can be understood in relation to the theory ”actiokapitalet” (Gelang, 2008). The result show that contact with the audience through gaze, variation in the use of voice and a lack of nervous expressions, is considered desirable. In the textbooks, students are often encouraged to develop actio through listening to feedback. Within actiokapitalet, a holistic perspective on actio is emphasized, as well as the fact that body language and the use of voice depend on the social context. The content of the books can both be considered compatible with, and deviating from, the theory. In the concluding discussion, I claim that ”actiokapitalet” contributes with an in-depth perspective on the textbooks and I call for further studies where the theory is tested in teaching.

The purpose of this essay is to examine nine posters from 2018 made by the Uppsala City Theater to determine how the posters communicate with the beholder. The questions asked are: How does each poster work to persuade its beholder that the play it refers to is of interest to the beholder? What strategies are used? And how do the posters correlate to each other? Are there any common or reoccurring themes?  The theoretical framework consists of previous research about both movie and theater posters, semiotics, aesthetics and visual communication. A semiotic analysis shows that the posters favor the plays’ aesthetics over information about the production and that the Uppsala City Theater’s visual marketing is adhering to their brand, leading to the posters having a coherent style. Differences between how movie posters and theater posters are designed and the use of nudity in theater marketing are also discussed.

Genom att studera Greta Thunbergs resa från riksdagshuset i Stockholm till FN:s generalförsamling i New York fyller denna uppsats två syften. Dels att studera vilka intersektioner som bidrar till Thunbergs inledande ethos, hur ethos sedan förändras över tid och vilka retoriska strategier som skapar förändringen. Dels att föra samman två ämnen och teorier, genusvetenskapens intersektionalitet och retorikens ethos, vilket hittills varit en relativt outforskad kombination. Undersökningens ramverk och material är dokumentärfilmen Greta och utifrån denna genomförs analysen, vars resultat visar att Thunbergs ethos blir allt starkare ju längre tiden går. Med hjälp av retoriska strategier som exempelvis tystnad, omfattande förberedelser, hänvisning till auktoriteter och sociala medier tar sig Thunberg in på de mer ”traditionella” retoriska arenorna. Här förändras också hennes argumentation, som blir alltmer klassisk i retorisk agitatorisk mening. Slutsatserna visar att även om Thunberg i retorisk mening lyckas framställa sig själv och sitt ethos på ett trovärdigt sätt, är hon fortsatt bunden av större strukturer och de intersektioner som redan inledningsvis bidrog till att forma hennes förutsättningar och handelsutrymme. / By studying Greta Thunberg's journey from the parliament building in Stockholm to the UN General Assembly in New York, this essay has two purposes. Firstly, to study which intersections contribute to Thunberg's initial ethos, how her ethos changes over time, and which rhetorical strategies contribute to the change. Secondly, to combine two research areas and theories: the intersectionality of gender studies and the ethos of rhetoric. A relatively unexplored combination up to this point. The framework and material of the analysis is the documentary Greta and the main result show that Thunberg's ethos becomes stronger over the period studied. The rhetorical strategies identified are silence, extensive preparation, reference to authorities and social media, and these make it possible for Thunberg to enter more "traditional" rhetorical arenas. At this point, her argumentation changes and becomes more traditionally masculine, in a rhetorical sense. To conclude, although Thunberg may succeed rhetorically, in presenting herself and her ethos in a credible way, she is still bound by larger structures and the intersections that initially contributed to shaping her intersectional conditions. / <p>2021-06-02</p>

The aim of this study is to contribute further to the study of rhetoric in science. The essay will work as additional justification for the significant role rhetoric has in the science field. Starting in the rhetoric of science and everything it has to offer, this essay then concentrates on a specific area of science: mathematics. Specifically mathematics taught in Sweden to students in 9th and 10th grade. With the help of Lloyd F. Bitzers conceptual apparatus and Kim-Erik Berts questions of proof, this work concludes that there has been a shift in the use of proof in mathematics and therefore a shift in the basic scientific view that is taught in school. The proof has lost its convincing role. This both speaks for the important part that rhetoric plays in scientific studies, as well as the shift away from factual proofs as the most convincing.

Överkonsumtion är ett stort problem som växt fram som konsekvens av klimatförändringarna och samtidigt har medvetenheten kring hållbarhet ökat. Greenwashing har blivit allt vanligare samtidigt som storytelling förekommer oftare i reklamkampanjer. Den ökade medvetenheten om hållbarhet och de negativa aspekterna av en ohållbar konsumtion sätter krav på företagen. Syftet med studien är att undersöka hur en stor samhällsaktör förstärker sin varumärkesidentitet och kommunicerar hållbarhet genom sina reklamkampanjer för att positionera sig på marknaden.  Analysens studiematerial består av två reklamkampanjer från Ikea Sverige vid namn Kretsloppet och Möbler som följer med när livet förändras. Kampanjerna innehåller varsin annons och reklamfilm som kommer att studeras för att uppnå syftet. Metoden som har tillämpats för att uppnå detta är en retorisk analys, där analysschemat som har utformats grundar sig i både retorik och visuell retorik. Studien stöds av teorierna varumärkesidentitet, positionering och nostalgi.  Resultaten av studien visar att Ikea Sverige använder storytelling och nostalgi i sina reklamkampanjer för att kommunicera hållbarhet och att alla analysobjekt grundar sig i samma budskap. Vidare visar analysen att reklamfilmerna spelar på pathosargument medan annonserna spelar på logosargument. Ytterligare resultat visar att reklamkampanjerna stärker företagets varumärkesidentitet. / Over-consumption is a major problem that has emerged because of climate change and at the same time the sustainability awareness has increased. Greenwashing has become more common and at the same time storytelling occurs more often in advertising campaigns. The increased awareness of sustainability and the negative aspects of an unsustainable consumption result in demands being placed against the companies. The research aim of the study is to investigate how a major societal actor strengthens its brand identity and communicate sustainability through its advertising campaigns to position itself on the market. The material of the analysis consists of two advertising campaigns from Ikea Sweden: Kretsloppet and Möbler som följer med när livet förändras. The campaigns each contain one advertisement and one commercial that will be analyzed to achieve the purpose. The study has been conducted by a rhetorical analysis and the analytical model used is designed based on both rhetoric and visual rhetoric. The study is supported by the theories brand identity, positioning and nostalgia. The results show that Ikea Sweden use both storytelling and nostalgia in their advertising campaigns to communicate sustainability and that all objects analyzed are based on the same message. Furthermore, the analysis show that the commercials are based on pathos while the advertisements are based on logos. The study also found that the advertising campaigns strengthen the company’s brand identity.

No description available.

Världen står idag inför en hållbarhetskris och medlemsländerna i Förenta nationerna, FN, har accepterat Agenda 2030 och de Globala målen. Det innebär ett hållbarhetsarbete på många olika plan, där målet bland annat är att klimatkrisen ska vara löst senast år 2030. Ett varumärke som ständigt har arbetet för hållbar utveckling är Pantamera. Syftet med den här studien är att undersöka hur Pantamera använder retoriska verktyg för att kommunicera återvinning i reklamkampanjen där artister ”återvinner” Pantamera-låten. Analysen har genomförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och en retorisk analys. Studien utgår ifrån teorier om retorik och bildretorik samt ekologisk hållbarhet. Resultatet visar att alla reklamfilmer sprider budskapet om att återvinna pant för miljöns skull. I varje reklamfilm går det även att identifiera andra budskap. Ethos, logos och pathos används i samtliga reklamfilmer med hjälp av exempelvis artisterna, människorna och låttexterna. Majoriteten av de bildretoriska begreppen förekommer i reklamfilmerna. Det sker i form av ljussättning, kameravinklar, jämförelser, belysning av närheten mellan att panta och hållbarhet samt att panta (delen) står för hållbarhet (helheten). Omvänd synekdokebild används endast i Rolandz reklamfilm och metaforisk bild förekommer inte i Kaliffas reklamfilm. Ekologisk hållbarhet inkluderas med hjälp av exempelvis djur, artisternas agerande, låttexter och omgivningar. / Today, the world is facing a sustainability crisis and the member states of the United Nations, UN, have accepted Agenda 2030 and the Global Goals. This means sustainability work on many different levels, where, among other things, the goal is for the climate crisis to be resolved by 2030. A brand that has constantly worked for sustainable development is Pantamera. The purpose of this study is to examine Pantamera's use of rhetorical tools for communicating recycling in the advertising campaign where artists "recycle" the Pantamera song. The analysis has been implemented by using a qualitative content analysis and a rhetorical analysis. The study is based on theories of rhetoric and image rhetoric as well as ecological sustainability. The results show that all advertising films spread the message of recycling for the sake of the environment. In each advertising film it is also possible to identify other messages. Ethos, logos and pathos are used in all advertising films with the help of, for example, the artists, the people and the lyrics. The majority of the image rhetorical concepts appear in the advertising films. It occurs in the form of lighting, camera angles, comparisons, illustrating the connection between depositing and sustainability but also to deposit (the part) stands for sustainability (the whole). Reverse synecdoche image is used only in Rolandz's advertising film and metaphorical image does not appear in Kaliffa's advertising film. Ecological sustainability includes with the help of, for example, animals, artists' action, lyrics and surroundings.