Under de senaste åren har flertalet stämningar riktade mot revisionsbyråer fått medialt utrymme. I media och i den akademiska debatten framkommer olika anledningar till varför revisorn har blivit stämd, vilka kan kopplas till teorier inom revision och den problematik som är knuten till yrket. Syftet med denna uppsats är att utreda hur revisionsprofessionen i Sverige förklarar att revisorn blir stämd. I den teoretiska referensramen har vi med teori om revisionsmisslyckande, förväntningsgapet samt försäkringshypotesen. Tillsammans bildar dessa teorier en analysmodell som vi har utgått från vid insamling och analys av empirin. Vi valde en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Totalt har vi genomfört sju intervjuer med anställda inom revisionsbranschen. Sex av informanterna är revisorer och en är jurist. Den empiriska undersökningen visade att ett revisionsmisslyckande eller försäkringshypotesen tillsammans med ett revisionsmisslyckande kan enligt informanterna vara möjliga förklaringar till varför revisorn blir stämd.

No description available.

Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera erfarna revisorers uppfattning om ett strukturellt arbetssätt i form av checklistor för både erfarna och mindre erfarna revisorer. Empirisk metod: Studien bygger på en kvantitativ metod i form av en enkätstudie utskickad till alla Sveriges auktoriserade revisorer. Svarsfrekvens var 4,8 procent. Svaren analyserades genom Pearson korrelationsmatris, multipel linjär regression och t-test. Resultat: Resultatet visar en generell positivitet till checklistanvändande, dock är revisorers uppfattning att de är mer positiva till att de mindre erfarna revisorerna använder sig av checklistor. Teoretiskt perspektiv: Applicerar teori om professioner, struktur och omdöme på revisorer med olika erfarenhet. / Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze experienced auditors' perception of a structural working approach in the form of checklists for both experienced and less experienced auditors. Methodology: The study is based on a quantitative method in the form of a questionnaire sent to all Swedish approved auditors. The response rate was 4.8 percent. The responses were analyzed by Pearson correlation matrix, multiple linear regression and t-test. Findings: The results showed a general positivity to checklist use, however, the auditors are even more in favor of the less experienced auditors to use checklists. Theoretical perspectives: We apply theory of professions, structure and judgement at the auditors with diverse experience.

Syfte: Syfte med denna studie är att skapa förståelse hur lagen om anmälningsplikt har påverkat relationen mellan revisorn och klient. Vidare är syftet att undersöka om revisorer informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt idag. Metod: Studien genomfördes enligt den kvalitativa metoden i form av intervjuer inom Gävleborgs område. Intervjuer genomfördes med åtta auktoriserade revisorer och tre företagsledare. Resultat/Slutsatser: Den genomförda studien har visat att revisorer inte informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt än idag. Enligt de tillfrågade revisorerna har inte lagen om anmälningsplikt påverkat relationen mellan revisor och klient, utan relationen kan bara försämras med de oseriösa klienterna. Studiens företagsledare ansåg inte heller att relationen med revisorn har påverkats på grund av lagen om anmälningsplikt. Studien har dock uppvisat att lagen om anmälningsplikt tillämpas olika beroende på företagets storlek och typ av relation mellan parterna. Studiens bidrag: Uppsatsen bidrar till att klargöra om lagen om anmälningsplikt har påverkat relationen mellan revisor och klient. Studiens resultat bidrar till företagsekonomisk forskning genom att skapa förståelse om anmälningspliktens påverkan på relationen, vilket uppger ett resultat på att relationen inte har förändrats. Vidare märker vi i studien att storleken på företag avgör vilken typ av relation det existerar mellan parterna, som i sin tur kan tänkas påverka revisorns oberoende. Förslag till vidare forskning: Det finns inte många studier som behandlar anmälningspliktens påverkan på relationen mellan revisor och klient ur både revisor- och klient perspektiv. Det skulle därför vara intressant att fortsätta på denna studie fast med en kvantitativ metod. Detta är för att kunna nå ut till fler respondenter och kunna göra studiens resultat mer generaliserbara. / Purpose: The purpose of this study is to create understanding for the law on notification and how the law on the notification has affected the relationship between the auditor and client. A further purpose is to investigate whether auditors inform their clients about the law on notification today. Method: The qualitative method has been implemented in this study in the form of interviews. Interviews took place in Gävleborg region with eight authorized auditors and three business managers. Conclusions: The current study have shown that the auditors do not inform their clients about the law on the notification even today. The law on the notification has not affected the relationship between auditor and client. According to the approached auditors, the relationship can deteriorate only with the clients that have an unserious attitude. The business managers also believe that the relationship with the auditor hasn’t been affected because of the law on the notification. The study has shown, however, that the law on the notification is being applied differently depending on the size of the company and type of relationship between the parties. The study's contribution: This thesis contribute to clarify if the law on the notification has affected the relationship between auditor and client. The study'sresults contribute to business research by creating understanding about the law on the notification's impact on the relationship, which states the resultthat the relationship has not changed. Furthermore, we notice in the study that the size of the company determines what kind of relationship existsbetween the parties, which in turn may affect the auditor's independence. Suggestions for further research: There are not many studies that discuss the law on the notification's impact on the relationship between auditor and client from both the auditors and client perspective. It would therefore be interesting to continue on this study, but with a quantitative method. This will make it possible to reach more respondents and to make the study results more generalizable.

Att undersöka etiska dilemman inom revisorsyrket är av stor betydelse eftersom det finns rum för tolkningar och bedömningar i tillämpningen av regleringen som yrket styrs av. Revisorer stöter på etiska dilemman i sitt yrke och därför är undersökning av etiska dilemman av största väsentlighet. Tidigare forskning av etik inom revisorsyrket har fokuserat på ett fåtal aspekter som kan påverka revisorns resonemang samt mindre djupgående empiri. Uppsatsen har försökt identifiera flera omständigheter som kan påverka revisorers resonemang kring etiska dilemman med öppenhet för omständigheter som respondenterna själva presenterar.     Uppsatsen har inriktat sig på att genomföra åtta djupintervjuer med auktoriserade revisorer samt revisorsassistenter. Intervjuerna har baserats på tre fall som exemplifierar tre olika fall från Revisorsinspektionen. Urvalet av intervjupersoner bestod av två revisorsassistenter och sex auktoriserade revisorer för att skapa viss möjlighet till jämförelse mellan yrkeskategorierna. Studien har haft en blandning av deduktiv och induktiv ansats eftersom undersökningen har varit öppen för vad som kan framföras av respondenterna.      Resultatet av undersökningen pekar på att det finns många olika sätt för revisorer att resonera kring ”samma” situation. Däremot kom merparten av respondenterna fram till samma svar på frågan -Hur skulle du agera i detta fall? En omständighet som påverkade svaren var erfarenhet inom revisionsbranschen. Det fanns ytterligare omständigheter som påverkade såsom tidsbudget(tidspress), personlighet, uppväxt, organisationskultur på byrån, branschen och god erfarenhet av klienten. Det finns ett behov av framtida forskning kring ytterligare omständigheter som kan tänkas ha betydelse för revisorers etiska ställningstagande samt studier med ytterligare jämförelse mellan mindre och mer erfarna revisorer.

Accounting is a significant area within business finance and aims to provide an overall picture of the company's financial position. The independence of the auditor can also be considered as part of a larger discussion about the role of companies in society and their responsibilities towards stakeholders. Ensuring that the auditor's independence is maintained can help create a more sustainable and ethical business climate that benefits both the company and society as a whole. Setting a clear boundary between the professional role and the private life has always been a challenge for people. There are a number of challenges to auditor independence, including increased competition in the marketplace, increased complexity in companies operations, and increased pressure from company management to maximize profits and share prices. The purpose of this study is to investigate how the auditors secures their independent role and identify threats that may endanger the auditor's independence. Furthermore, the study will examine where the line is drawn for a professional or friendship relationship between accountant and client. The empirical material was collected using a qualitative research method based on semi-structured interviews with authorized accountants. According to the results of the conducted study, it is found that accountants prefer independence over client relationships, but on the other hand, had chosen profitable clients over independence. The significant threats to auditor independence are considered to be financial incentives, such as conflicts of interest or the pressure to maintain client relationships. Threats to auditor independence can arise from a range of factors, including financial incentives, personal relationships and familiarity with clients. / Redovisning är ett betydande område inom företagsekonomi och avser att bringa en helhetsbild över företagets ekonomiska ställning. Revisorns oberoende kan även betraktas som en del av en större diskussion om företagens roll i samhället och dess ansvar gentemot intressenterna. Att se till att revisorns oberoende är upprätthållet kan bidra till att skapa ett mer hållbart och etiskt företagsklimat som gynnar både företaget och samhället i sin helhet. Att sätta en tydlig gräns mellan yrkesrollen och privatlivet har alltid utgjort en utmaning för människan. Det finns en rad utmaningar för revisorns oberoende, inklusive ökad konkurrens på marknaden, ökad komplexitet i företagens verksamheter och ökad press från företagsledningen för att maximera vinster och aktiepriser. Syftet med denna studie är att undersöka hur revisorn säkerställer sin oberoende roll och identifiera hot som kan komma att äventyra revisorns oberoende. Vidare ska studien undersöka var gränsen dras för yrkes- respektive vänskapsrelation mellan revisor och kund. Empiriska materialet samlades in med hjälp av kvalitativ forskningsmetod utifrån semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer. Enligt resultaten från den genomförda studien föreligger det att revisorer hellre väljer oberoendet före kundrelationer men hade däremot valt lönsamma kunder före oberoendet. De betydande hoten mot revisorernas oberoende anses vara ekonomiska incitament, såsom intressekonflikter eller trycket att upprätthålla kundrelationer. Hot mot revisorernas oberoende kan uppstå från en rad faktorer, inklusive ekonomiska incitament, personliga relationer och förtrogenhet med kunder.

<p>Ett förväntningsgap uppstår då revisorn och revisionens användare har olika uppfattningar om vad som kan förväntas av en revisors arbete. Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur debatten kring förväntningsgap har förts inom revisorsprofessionen i Sverige. Denna uppsats baseras på artiklar och debattinlägg som publicerats i den svenska tidsskriften Balans som är revisorernas egen facktidning. Valet av just denna tidskrift motiveras med att det är i denna tidsskrift som professionen själv kommer till tals. Det tidigaste materialet vi funnit på området i just Balans är skrivet på 1970-talet och sträcker sig fram till den period då denna uppsats skrevs. Material från hela denna period har därför studerats.</p><p>Sammanlagt har vi läst ett 70-tal artiklar varpå vi valt ut de som varit mest relevanta och haft mest påverkan på den svenska debatten inom professionen genom åren. Från de studerade artiklarna har sedan gjorts ett urval på ett 30-tal artiklar som ansetts mest relevanta för att kunna beskriva den debatt som förts. För att få struktur på debatten har vi valt att använda oss av intressentmodellen och ett antal begrepp som vi ansett ha en stark relation till ämnet förväntningsgap.</p><p>Slutsatserna som dragits utifrån det studerade materialet har varit flera. Bland de viktigaste kan nämnas att förväntningsgapet är ett problem som existerat lika länge som revisorsprofessionen men att begreppet myntades för cirka 30 år sedan. Gapet verkar ha en komplicerad lösning, om det ens finns någon sådan, med tanke på att problemet fortfarande existerar idag. Seder och normer har påvekan på hur omfattande förväntningsgapet blir. För att minska gapet har flera olika lösningar föreslagits; den mest omtalade är att med hjälp av information och förståelse om det bakomliggande revisionsarbetet kunna minska förväntningsgapet. En ömsesidig förståelse i relationen mellan revisorn och kunden om deras respektive situation har förespråkats av flera debattörer. Även idéer om en revidering av nu använda modeller har föreslagits för att komma till bukt med problemet.</p>

<p>I dagens samhälle är det viktigt att revisorn är oberoende eftersom att marknaden måste kunna lita på den ekonomiska information som företagen lämnar ut. Revisorns granskning och godkännande fungerar som en slags ”kvalitetsstämpel”.</p><p>Debatten kring revisorns oberoende och vad detta innebär har varit på tapeten länge, och vid Enrons kollaps år 2001 nådde oberoendefrågan sin kulmen. Media uppmärksammade dramatiken runt skandalen vilket ledde till ett ökat intresse hos allmänheten.</p><p>Från och med 1 januari 2002 skall alla revisorer testa sitt oberoende innan de påbörjar ett nytt revisorsuppdrag enligt den så kallade ”analysmodellen”. Modellen innebär att revisorn innan varje påbörjat revisionsuppdrag ska analysera eventuella omständigheter som kan komma att rubba förtroendet till revisorns opartiskhet, självständighet och objektivitet. Vid förekomst av en sådan omständighet ska revisorn avgå från revisionsuppdraget om han/hon nu inte vidtar särskilda motåtgärder för att eliminera omständigheten som utgör ett hot mot revisorns opartiskhet och självständighet. De hot som finns mot revisorns opartiskhet och oberoende är egenintressehot, självgranskningshot, partsställningshot, vänskapshot, skrämselhot och en generalklausul som säger att revisorn skall avgå om det finns andra förhållanden som kan rubba förtroendet för revisorn.</p><p>Tillvägagångssättet för att genomföra denna uppsats innebär att författarna har studerat relevant litteratur inom ämnet och intervjuat fyra revisorer som arbetar på olika revisionsbyråer. Författarna har valt att intervjua dessa revisorer för att försöka få fram vad de anser om den nya analysmodellen angående revisorers opartiskhet och oberoende.</p><p>Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjuplan med givna frågeområden för att få en så öppen dialog som möjligt.</p><p>Då vårt syfte är att tolka och förstå den nya analysmodellen, ligger hermeneutiken till grund för den kvalitativa metodteorin som vi valt att arbeta utifrån. Kvalitativa intervjuer lämpar sig bäst vid undersökningar av olika personers bedömningar av en situation eller de föreställningar, som ligger bakom en viss åtgärd. Därför passar kvalitativa intervjuer uppsatsens undersökningsfas då vårt huvudsyfte är att få en bild av hur de fyra revisorerna bedömer att arbeta utifrån den nya analysmodellen.</p><p>De fyra revisorer vi intervjuade hade många och olika åsikter om analysmodellen och dess påverkan, men en sak var de alla fyra eniga om. Alla de intervjuade revisorerna tror att det är lättare för ett litet revisionsbolag med kanske bara en anställd revisor att bryta mot de nya reglerna. Det framkom att hälften av de tillfrågade revisorerna har fått frånträda uppdrag på grund av analysmodellen. Vi författare tror att även de andra revisorerna kommer att få vara med om detta i framtiden. Detta tycker vi författare är positivt då detta leder till att kunderna byter revisor oftare. Detta minskar ju risken för beroende och partiska revisorer.</p>

Ett förväntningsgap uppstår då revisorn och revisionens användare har olika uppfattningar om vad som kan förväntas av en revisors arbete. Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur debatten kring förväntningsgap har förts inom revisorsprofessionen i Sverige. Denna uppsats baseras på artiklar och debattinlägg som publicerats i den svenska tidsskriften Balans som är revisorernas egen facktidning. Valet av just denna tidskrift motiveras med att det är i denna tidsskrift som professionen själv kommer till tals. Det tidigaste materialet vi funnit på området i just Balans är skrivet på 1970-talet och sträcker sig fram till den period då denna uppsats skrevs. Material från hela denna period har därför studerats. Sammanlagt har vi läst ett 70-tal artiklar varpå vi valt ut de som varit mest relevanta och haft mest påverkan på den svenska debatten inom professionen genom åren. Från de studerade artiklarna har sedan gjorts ett urval på ett 30-tal artiklar som ansetts mest relevanta för att kunna beskriva den debatt som förts. För att få struktur på debatten har vi valt att använda oss av intressentmodellen och ett antal begrepp som vi ansett ha en stark relation till ämnet förväntningsgap. Slutsatserna som dragits utifrån det studerade materialet har varit flera. Bland de viktigaste kan nämnas att förväntningsgapet är ett problem som existerat lika länge som revisorsprofessionen men att begreppet myntades för cirka 30 år sedan. Gapet verkar ha en komplicerad lösning, om det ens finns någon sådan, med tanke på att problemet fortfarande existerar idag. Seder och normer har påvekan på hur omfattande förväntningsgapet blir. För att minska gapet har flera olika lösningar föreslagits; den mest omtalade är att med hjälp av information och förståelse om det bakomliggande revisionsarbetet kunna minska förväntningsgapet. En ömsesidig förståelse i relationen mellan revisorn och kunden om deras respektive situation har förespråkats av flera debattörer. Även idéer om en revidering av nu använda modeller har föreslagits för att komma till bukt med problemet.

Revisorn har i uppgift att uttala sig om företagets räkenskaper, dess förvaltning samt om företagsledningens arbete. Statens offentliga utredning (2008:32) har arbetat fram ett förslag på hur EU:s fjärde bolagsdirektiv skall implementeras. Enligt utredningen kommer endast fyra procent av Sveriges företag träffas av revisionsplikten efter ett genomförande. Lagändringen förväntas träda i kraft 2010. Med stor sannolikhet kommer revisionsbyråerna att uppleva hårdare konkurrens. Idag finns det cirka 4200 kvalificerade revisorer. Revisorerna står inför en stor utmaning då revisionen blir efterfrågestyrd. Det handlar om att behålla kunder och att fortsätta skapa förtroende. Goda relationer och förtroende är viktigt inom revision och tillsammans bildar de även grunden i relationsmarknadsföring. Problemet är att relationsmarknadsföring står i strid med revisorernas viktiga förtroendeuppdrag och det lagstadgade oberoendet. Revision har varit lagstadgat för stora och små bolag i Sverige sedan 1948. Syfte: Att utifrån ett relationsmarknadsföringsperspektiv och med fokus på förtroende kartlägga hur revisorn bör hantera ett slopande av revisionsplikten Metod: För att genomföra studien tillämpas Glaser och Strauss (1967) Grundad teori. Denna metod bygger på att man först samlar in data genom iakttagelser av verkligheten. Det empiriska materialet är utgångspunkten för studien. Under hela processen sker analys och insamling av data parallellt. Vi har valt att utföra djupintervjuer som insamlingsmetod. Intervjuerna ägde rum i Jönköping med fem kvalificerade revisorer från både mindre och större byråer. Genom en öppen struktur lyckades vi förvandla intervju till konversation. När vi uppnådde mättnad gjorde vi inga fler intervjuer. Slutsats: Genom relationsmarknadsföring. I arbetet med relationsmarknadsföring kan man skapa och underhålla goda relationer till kund. Revisorns roll kommer att förändras och det blir allt viktigare för revisorn att vara social och kunna kommunicera värdet av revision. Genom kommunikation kan revisorn göra den otydliga tjänsten mer tydlig. Dock blir det en utmaning för revisorerna att hitta en balansgång i att skapa nära relationer och samtidigt var oberoende. Slutligen är det viktigt för revisorskåren att behålla sitt förtroende i samhället. Vid ett slopande av revisionsplikten kan revisorn skapa konkurrensfördelar