I dagens samhälle är det viktigt att revisorn är oberoende eftersom att marknaden måste kunna lita på den ekonomiska information som företagen lämnar ut. Revisorns granskning och godkännande fungerar som en slags ”kvalitetsstämpel”. Debatten kring revisorns oberoende och vad detta innebär har varit på tapeten länge, och vid Enrons kollaps år 2001 nådde oberoendefrågan sin kulmen. Media uppmärksammade dramatiken runt skandalen vilket ledde till ett ökat intresse hos allmänheten. Från och med 1 januari 2002 skall alla revisorer testa sitt oberoende innan de påbörjar ett nytt revisorsuppdrag enligt den så kallade ”analysmodellen”. Modellen innebär att revisorn innan varje påbörjat revisionsuppdrag ska analysera eventuella omständigheter som kan komma att rubba förtroendet till revisorns opartiskhet, självständighet och objektivitet. Vid förekomst av en sådan omständighet ska revisorn avgå från revisionsuppdraget om han/hon nu inte vidtar särskilda motåtgärder för att eliminera omständigheten som utgör ett hot mot revisorns opartiskhet och självständighet. De hot som finns mot revisorns opartiskhet och oberoende är egenintressehot, självgranskningshot, partsställningshot, vänskapshot, skrämselhot och en generalklausul som säger att revisorn skall avgå om det finns andra förhållanden som kan rubba förtroendet för revisorn. Tillvägagångssättet för att genomföra denna uppsats innebär att författarna har studerat relevant litteratur inom ämnet och intervjuat fyra revisorer som arbetar på olika revisionsbyråer. Författarna har valt att intervjua dessa revisorer för att försöka få fram vad de anser om den nya analysmodellen angående revisorers opartiskhet och oberoende. Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjuplan med givna frågeområden för att få en så öppen dialog som möjligt. Då vårt syfte är att tolka och förstå den nya analysmodellen, ligger hermeneutiken till grund för den kvalitativa metodteorin som vi valt att arbeta utifrån. Kvalitativa intervjuer lämpar sig bäst vid undersökningar av olika personers bedömningar av en situation eller de föreställningar, som ligger bakom en viss åtgärd. Därför passar kvalitativa intervjuer uppsatsens undersökningsfas då vårt huvudsyfte är att få en bild av hur de fyra revisorerna bedömer att arbeta utifrån den nya analysmodellen. De fyra revisorer vi intervjuade hade många och olika åsikter om analysmodellen och dess påverkan, men en sak var de alla fyra eniga om. Alla de intervjuade revisorerna tror att det är lättare för ett litet revisionsbolag med kanske bara en anställd revisor att bryta mot de nya reglerna. Det framkom att hälften av de tillfrågade revisorerna har fått frånträda uppdrag på grund av analysmodellen. Vi författare tror att även de andra revisorerna kommer att få vara med om detta i framtiden. Detta tycker vi författare är positivt då detta leder till att kunderna byter revisor oftare. Detta minskar ju risken för beroende och partiska revisorer.

Den senaste tiden har präglats av en finansiell kris som har skakat om den globala ekonomin. På den osäkra ekonomiska marknaden som uppstår får revisorn en allt större betydelse. Forskare har fokuserat på att studera revisorns roll och inblandning i finanskrisen. Men hur påverkas revisorer av kriser? Tidigare forskning tyder på att revisorns rådgivning under finanskriser ökar, både i termer av revisionsnära rådgivning och av konsultuppdrag utförda av revisorer. Forskningen indikerar också att en ökad rådgivning kan ha en negativ påverkan på revisorns oberoende och revisionskvalitet. Genom intervjuer med revisorer från de fem största revisionsbyråerna i Sverige har denna uppsats som syfte att visa hur revisorns yrkesroll förändrades i termer av oberoende och revisionskvalitet i samband med finanskrisen 2008. Resultatet av studien tyder på att revisorer upplever att konsultuppdragen minskar medan den revisionsnära rådgivningen istället ökar, vilket delvis är i motsats till tidigare gjord forskning. Samtidigt tyder resonemangen som fördes under intervjuerna på att revisorerna blev mer skeptiska i sitt förhållningssätt gentemot företagen vilket indikerar att den nära relationen inte påverkade revisorns kritiska förhållningssätt och oberoende till företaget negativt. Dessutom upplevde revisorerna att arbetet tilläts vara mer tidskrävande vilket i sin tur gjorde att granskningen blev mer omfattande under finanskrisen. Revisorernas svar indikerar att revisionsarvodet minskade vilket enligt tidigare forskning ska ha en negativ inverkan på revisionskvalitet. Resultatet tyder istället på att revisionskvaliteten för våra respondenter blev bättre under den finansiella krisen. Vi ställer oss frågan om en ökad revisionskvalitet under en finanskris innebär att revisionskvaliteten är sämre under goda tider?

Ett företags finansiella rapporter och interna system ska granskas oberoende av en revisor och granskningen ska utmynna i en revisionsberättelse. För företag är det värdefullt att erhålla en ren revisionsberättelse då en oren skapar bekymmer för företaget, i form av misstro mot det från utomstående intressenter. Ämnet opinion shopping berör frågan om det är möjligt för företag att ”byta sig till” en önskvärd revisionsberättelse, och knyter samman dels företags incitament för att byta sig till en önskvärd revisionsberättelse samtidigt som det ifrågasätter revisorernas oberoende och revisionskvaliteten. Tidigare studier om opinion shopping har visat att motivet till det finns, men de flesta studier har kommit fram till att försök till opinion shopping misslyckas och efterföljande revisorer agerar oberoende. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns indikationer att opinion shopping förekommer i Sverige. Ämnet har studerats främst i USA och på grund av skillnader mellan länderna är det intressant att undersöka den svenska revisionsmarknaden. För att uppfylla syftet har revisionsberättelser studerats hos 437 företag som bytt revisorer under åren 2000-2008 och 437 företag som inte bytt revisorer. Med hjälp av en kvantitativ metod bestående av statistiska tester granskas påverkan av oberoende variabler på den beroende variabeln, revisionsberättelsens utformning första året den nye revisorn skriver under revisionsberättelsen. Resultatet av studien visar att försök till opinion shopping kan förekomma i Sverige. Dock visar djupare analyser att det inte finns bevis för att det går att lyckas med opinion shopping på den svenska revisionsmarknaden. Vår studie kommer alltså fram till att motiv till opinion shopping kan förekomma bland svenska företag men möjligheten för framgångsrik opinion shopping är väldigt liten.

<p> </p><p> </p><p><strong>Revisorn har i uppgift att uttala sig om företagets räkenskaper, dess</strong></p><p><strong>förvaltning samt om företagsledningens arbete. Statens offentliga utredning</strong></p><p><strong>(2008:32) har arbetat fram ett förslag på hur EU:s fjärde bolagsdirektiv skall</strong></p><p><strong>implementeras. Enligt utredningen kommer endast fyra procent av Sveriges</strong></p><p><strong>företag träffas av revisionsplikten efter ett genomförande. Lagändringen</strong></p><p><strong>förväntas träda i kraft 2010. Med stor sannolikhet kommer revisionsbyråerna</strong></p><p><strong>att uppleva hårdare konkurrens. Idag finns det cirka 4200 kvalificerade</strong></p><p><strong>revisorer. Revisorerna står inför en stor utmaning då revisionen blir</strong></p><p><strong>efterfrågestyrd. Det handlar om att behålla kunder och att fortsätta skapa</strong></p><p><strong>förtroende. Goda relationer och förtroende är viktigt inom revision och</strong></p><p><strong>tillsammans bildar de även grunden i relationsmarknadsföring. Problemet är</strong></p><p><strong>att relationsmarknadsföring står i strid med revisorernas viktiga förtroendeuppdrag </strong><strong>och det lagstadgade oberoendet. Revision har varit lagstadgat för stora och små bolag i Sverige sedan 1948. </strong></p><p><strong>Syfte: Att utifrån ett relationsmarknadsföringsperspektiv och med fokus på förtroende </strong><em><strong>kartlägga hur revisorn bör hantera ett slopande av revisionsplikten </strong></em></p><p><strong>Metod: För att genomföra studien tillämpas Glaser och Strauss (1967) </strong><em><strong>Grundad teori. </strong></em><strong>Denna metod bygger på att man först samlar in data genom iakttagelser av</strong></p><p><strong>verkligheten. Det empiriska materialet är utgångspunkten för studien. Under</strong></p><p><strong>hela processen sker analys och insamling av data parallellt. Vi har valt att</strong></p><p><strong>utföra djupintervjuer som insamlingsmetod. Intervjuerna ägde rum i</strong></p><p><strong>Jönköping med fem kvalificerade revisorer från både mindre och större</strong></p><p><strong>byråer. Genom en öppen struktur lyckades vi förvandla intervju till</strong></p><p><strong>konversation. När vi uppnådde </strong><em><strong>mättnad gjorde vi inga fler intervjuer. </strong></em></p><p><strong>Slutsats: Genom relationsmarknadsföring. I arbetet med relationsmarknadsföring kan</strong></p><p><strong>man skapa och underhålla goda relationer till kund. Revisorns roll kommer</strong></p><p><strong>att förändras och det blir allt viktigare för revisorn att vara social och kunna</strong></p><p><strong>kommunicera värdet av revision. Genom kommunikation kan revisorn göra</strong></p><p><strong>den otydliga tjänsten mer tydlig. Dock blir det en utmaning för revisorerna</strong></p><p><strong>att hitta en balansgång i att skapa nära relationer och samtidigt var</strong></p><p><strong>oberoende. Slutligen är det viktigt för revisorskåren att behålla sitt förtroende</strong></p><p><strong>i samhället. Vid ett slopande av revisionsplikten kan revisorn skapa konkurrensfördelar</strong></p><p> </p>

I ett av RN:s disciplinfall ser vi att en revisor har varit den utsedda revisorn i företaget under hela räkenskapsåret och företaget har inte utfört den löpande bokföringen i tid, om revisorn då under året underlåter att vidta åtgärder vid misstanke om brott som denne är skyldig att vidta och även åsidosätter god revisionssed riskerar denne disciplinära påföljder från RN. En revisor riskerar även att dömas för medhjälp till bokföringsbrottet om denne har främjat bokföringsbrottet. Detta gör det intressant att studera hur revisorn ska agera om den löpande bokföringen inte har utförts tid för att leva upp till sina skyldigheter som revisor. Studien studerar detta utifrån reglerna i ABL och hur revisorn ska hantera dessa regler och dess kompletterande seder. Syftet med studien är att skapa tydliga riktlinjer för hur revisorn ska agera vid fall där den löpande bokföringen inte har utförts i tid. Riktlinjerna ska hjälpa revisorerna att inte hamna i situationer där de riskerar disciplinära påföljder från RN samt riskerar dömas för medhjälp till bokföringsbrott. Studiens viktigaste resultat är att om en revisor upptäcker att den löpande bokföringen inte har skett i enlighet med BFL och god redovisningssed finns det grund för en sådan misstanke om bokföringsbrott som avses i ABL 9 kap 42 §. Brottsmisstanken uppkommer därför under revisionen och därigenom måste revisorn senast i samband med sin revision underrätta styrelsen om sin brottsmisstanke. Styrelsen kan avhjälpa bristen genom att i efterhand bokföra affärshändelserna om revisorn i sin granskning inte finner att den försenade löpande bokföringen har orsakat bolaget eller dess intressenter någon skada. Avhjälpandet av bristen ska enligt huvudregeln ske inom dem fyra veckorna efter underrättelsen och om detta inte uppfylls måste revisorn anmäla en misstanke om bokföringsbrott till åklagare. Efter anmälan om revisorn stannar kvar ska denne även anmärka i sin revisionsberättelse över de allvarliga bristerna i bokföringen.

No description available.

Syfte: En revisors oberoende är en grundläggande faktor för att säkerställa god kvalitet och hög tillförlitlighet på revisionen.  Denna studie skall belysa en egenskap som har ett samband med en högkvalitativ revision, och som utgör en stor och betydelsefull del av revisorsyrket; professionell skepticism. Syftet med uppsatsen är att undersöka om där finns några samband mellan professionell skepticism och tre andra faktorer: objektivitet klientidentifikation kvalitetsförsämrande handlingar   Metod: Vi har vid genomförandet av studien använt en kvantitativ metod där vi skickade ut en enkät till 3337 auktoriserade samt godkända revisorer, varav 178 av dem besvarades. Svaren analyserades statistiskt för att kunna testa hypoteserna som utformats i studien.   Resultat &amp; slutsats: Resultatet av undersökningen visar ett positivt samband mellan objektivitet och professionell skepticism. Slutsatsen visar att en ökad professionell skepticism stärker objektiviteten hos revisorer.   Förslag till fortsatt forskning: Tid är i många fall en begränsande faktor, vilket också är fallet i denna uppsats. Längre tidshorisont skulle kunna resultera i en högre svarsfrekvens på enkäterna och därmed möjlighet till fler eller tydligare samband. En utveckling av frågeställningar för att mäta professionell skepticism, och som utgår från revisorsyrket, anser vi skulle vara en intressant idé för framtida forskning. Ett annat förslag är att undersöka om det finns skillnader i personlig skepticism och professionell skepticism. Att en revisor inte är skeptisk privat behöver inte betyda desamma inom professionen.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till forskningen gällande påverkansfaktorer på revisorers objektivitet/oberoende. Professionell skepticism har visat sig vara en viktig del av revisorernas profession. Vi har i studien visat ett tydligt samband mellan skepticism och objektivitet som kan användas i framtida forskningssyften. Nyckelord: Professionell skepticism, Revisorns objektivitet/oberoende, Klientidentifikation, Kvalitetsförsämrande handlingar. / Aim: An auditor's independence is a fundamental factor for ensuring a good quality and high reliability audit. This study will shed light on a characteristic that is fundamental to be able to produce a high-quality audit, and which constitute a large and important part of the audit profession; professional skepticism. The purpose of this paper is to investigate whether there is any connection between professional skepticism and these three factors: objectivity client identification RAQ acts   Method: We have in the implementation of the study used a quantitative method where we sent out a survey to 3,337 authorized and approved auditors, of which we received 178 responses. The responses were statistically analyzed to test hypotheses developed in the study.   Result &amp; Conclusions: The results of the survey show a positive correlation between objectivity and professional skepticism. The conclusion shows that increased professional skepticism strengthens the objectivity of the auditors.   Suggestions for future research: Time is often a limitation, which is the case in this thesis as well. Longer time horizon could have resulted in a larger number of replies on the survey and the possibility for stronger correlations between items. A further development of the questions regarding the professional skepticism aimed specifically to auditors might be a better way to look at it. Another suggestion is to investigate if there is a difference between personal skepticism and professional skepticism. Lack of skepticism in your personal trait does not necessarily mean the same for your profession.    Contribution of the thesis: This paper contributes to the literature about auditor independence and its surrounding effects. The professional skepticism has proven to be a vital part of the auditor profession and we have been able to prove the correlation between auditor independence and professional skepticism that can be used in future research purposes.   Key words: Professional skepticism, Auditor independence, Client identification, RAQ acts.

De mindre företagen har en stor roll i samhället och bidrar till samhällsekonomiska vinster i form av skatteintäkter och därefter välfärd. De har generellt mindre kunskap om revisorns roll vilket skapar ett förväntningsgap. Revisorerna har traditionellt en uppgift att vara en granskare, men har på senare tid även fått ett större fokus mot rådgivning. Detta skapar en frågeställning gällande vilken roll revisorn har och i synnerhet rollen för de för mindre företagen. I denna studie har utgångspunkten varit att få förståelse för mindre företags uppfattning av revisorns roll som granskare och/eller rådgivare, samt att analysera företagens förväntningar som skapas och vilken inverkan det får på revisorns. För att genomföra denna studie har primärt en induktiv ansats använts men med en växelverkan av den abduktiva ansatsen. Vi har genomfört intervjuer och enkätundersökningar i tre steg. Först med mindre företag, därefter en enkätundersökning med verksamma revisorer och till sist intervjuer med icke verksamma revisorer. Genom denna metod har vi ökat trovärdigheten i studien då vi kunnat korsverifiera data som vi samlat in. Resultatet i studien pekar på att mindre företag i stor utsträckning ser på sin revisor som en rådgivare och inte någon granskare. Resultatet indikerar att funktionen som granskare är något som tillkommer utöver rådgivningen, snarare än tvärtom som regelverken stipulerar. Studiens implikationer och bidrag är i form av ett ifrågasättande av revisorns roll som granskare till ett mindre företag och om regelverken är ändamålsenliga, samt ett ifrågasättande av tolkningsfriheten av regelverken, då tolkningar kan användas som konkurrensmedel. Förslag till vidare forskning är därmed att studera vidare revisorernas möjligheter till tolkningar och vilka effekter som det kan få på branschen, konkurrenskraften och revisorns oberoende.

Digitalisation is today regarded as one of the most important forces of change in the world, affecting the auditing industry at an accelerating pace. The purpose of the study is to investigate how the four leading auditing firms (Big Four) work in the constantly evolving digital environment. What is being investigated is how digitalisation has contributed to a more efficient audit process and how the auditor's role has changed to become more efficient. The study uses a qualitative method in the form of semi-structured interviews where eight interviews have been conducted and a document analysis of the Big Four. The interviews provide the study with an in-depth analysis of the auditor's role and through document analysis, the audit firms' perspectives are examined to provide an interpretation of how the auditor's role and the audit process have become more efficient as a result of digitalisation. The results and analysis of the study show how that digitalisation, based on the auditors and the auditors descriptions, has had a positive impact on the audit process and the auditor's role. Digitalisation has changed and streamlined the work process through new digital tools and systems. The efficient work process has contributed to a lot of time being freed up which the auditor can devote to advice or advanced work tasks, which has been demonstrated based on time distribution, competence, area of responsibility, customer contact and the auditor's role development. / Digitalisering betraktas idag som en av de viktigaste förändringskrafterna i världen som påverkar revisionsbranschen i en ökande takt. Syftet med studien är att undersöka hur de fyra ledande revisionsbyråerna (Big Four) arbetar i den ständigt utvecklande digitala miljön. Detsom undersöks är hur digitaliseringen har bidragit till en effektivare revisionsprocess samt hur revisorns roll har förändrats till att bli effektivare. Studien använder en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där åtta intervjuer har genomförts samt en dokumentanalys av Big Four. Intervjuerna tillför studien en djup analys av revisorns roll och genom dokumentanalys granskas revisionsbyråernas perspektiv för att ge en tolkning av hur revisorns roll och revisionsprocessen effektiviserats till följd av digitaliseringen. Studiens resultat och analys visar att digitaliseringen har utifrån revisorerna och revisionsbyråernas beskrivningar haft en positiv påverkan på revisionsprocessen och revisorns roll. Digitaliseringen har genom nya digitala verktyg och system förändrat och effektiviserat arbetsprocessen. Den effektiva arbetsprocessen har bidragit till att en hel del tid frigörs som revisorn kan ägna åt rådgivning eller avancerade arbetsuppgifter vilket har påvisats utifrån tidsfördelning, kompetens, ansvarsområde, kundkontakt och revisorns rolls utveckling.

The purpose of this study explains the relationship between corporate governance and the auditor's role in Swedish family firms with the definitions micro, small and medium sized enterprises (SMEs) and how this relationship is affected by the firms strategy. The study is based on a survey sent out to 3000 Swedish SMEs, of which 280 responses from family firms could be used. Our findings showed that the auditor in the family firms didn’t have a specific role or contributed added value to the firm, and that the strategy didn’t affect the outcome. Furthermore, we found correlation between the perceptions of the auditor's role and added value depending on the family firms type of corporate governance. The correlations in our findings support the agency theory, thus its agency problems and information asymmetry between shareholders and the board of directors. / Syftet med denna studie förklarar sambandet mellan bolagsstyrning och revisorns mervärdesroll i svenska familjeföretag med storleksdefinitionerna mikro, små och medelstora företag (SMF) och hur företagens strategi påverkar detta samband. Studien baseras på en enkätundersökning som skickades ut till 3000 svenska SMF, varav 280 familjeföretags fullständiga svar kunde användas. Resultatet visade att revisorn i familjeföretaget inte hade en särskild roll eller gav ett mervärde och att strategin inte påverkade resultatet. Däremot fanns det samband mellan uppfattningar om revisorns roll samt mervärde beroende på vilken typ av bolagsuppsättning som familjeföretaget hade. Sambanden vi fann styrker agentteorin och dess agentproblematik samt informationsasymmetrin mellan aktieägare och styrelse.