Runt år 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens årsredovisning ge en prisbild på hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock säger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning såsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat använda noten som prissignal mot klienten. Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna påverka hur revisorn väljer att fördela sina kostnader på revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och därför valde vi ut tio företag i varje län, vilka vi undersökte. Genom att läsa in sig på tidigare forskning som gjorts på området fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde påverka revisorns prissättning. Med hänsyn till tidigare forskning och eget funderande valde vi ut ett antal faktorer som vi ansåg vara av extra stort intresse för att se om de kunde påverka revisorns prissignalering. Utifrån de teorier vi använt oss av, har vi kommit fram till att signalteorin är viktig för förhållandet mellan revision och andra uppdrag. Beroende på vad det är revisorn väljer att signalera, t.ex. om det är kompetensen så påverkas prissättningsteorin, dvs. revisorn väljer att fördela sitt pris annorlunda gentemot om det är något annat specifikt som vill signaleras. Det vill säga att signalteorin och prissättningsteorin har ett samband vid revisorers prissignalering. Vi grupperade in våra faktorer i två grupper, den ena som rörde revisorn och den andra som tillhörde klienten. Våra valda faktorer utifrån revisorn var revisionsbyrå, kompetens och kön. För revisorns klient valde vi att se till dennes storlek (antal anställda), bransch, lönsamhet och skuldsättningsgrad. Undersökningen har skett genom att vi granskade 420 årsredovisningar, baserat på två år, 1999 och 2007. Årsredovisningarna har varit datainsamlingskällan för att kunna göra våra valda mätningar. Vår analys gjordes med hjälp av bivariata och multivariata tester. Utifrån resultatet har vi kommit fram till att vi får förkasta en del av våra hypoteser, då dessa inte stämde med de framtagna hypoteserna. Den geografiska lokaliseringen visade sig vara den enda starkt signifikant påverkande faktorn i resultatundersökningen.

2002 infördes en ny revisorslag. Denna lag reglerar till skillnad från den tidigare lagen revisorers möjlighet att tillhandahålla externa tjänster detta med syfte att stärka revisorns oberoende. I denna uppsats undersöker vi om denna lag har haft någon effekt på oberoendet. Detta har gjorts genom att studera kostnaderna för revisionsbyråernas externa tjänster och revision, före och efter införandet av den nya lagen. Vi har tittat på aktiebolag indelade efter storlekskategorierna små, medelstora och stora bolag. Även om storleken på revisionsbyrån har haft någon påverkan har undersökts. Det vi har kommit fram till är att för små och medelstora bolag har lagen haft en påverkan. För stora bolag verkar den nya lagen inte ha inneburit någon förändring. Vid en uppdelning av revisionsbyråerna efter storlek kan ingen generell effekt utläsas utan effekterna blir olika både beroende på storlek på revisionsbyrå och bolag.

Revisorsprofessionen har funnits under flera hundra år. Under senare år påstås revisorstjänstens karaktär dock ha förändrats. Rådgivning har blivit en större del av revisorns tjänsteutbud. Efter skandaler i stora företag, till exempel Enron, ifrågasattes revisorns roll och ställning med fokus på revisorns oberoende och medverkan i bolagsbeslut. Diskussionen resulterade i diverse utredningar vilka lett fram till den oberoendereglering som finns idag. Syftet med denna uppsats är att göra en distinktion mellan revisorns olika rådgivningstjänster samt att klargöra vilka oberoenderegleringar som gäller för vilka typer av rådgivning. För att besvara syftet har de befintliga distinktionerna samt oberoenderegleringarna undersökts. Två intervjuer med godkända och auktoriserade revisorer har också genomförts för att få en verklighetsanknytning till problematiken. Den uppdelning som kan urskiljas är revisionsnära rådgivning samt fristående rådgivning. Den fristående rådgivningen kan delas upp i två typfall. Typfall 1 där den sker till revisionsklienter och typfall 2 där den sker till klienter för vilka ingen revision görs. För alla uppdrag revisorn antar gäller kravet på god revisorssed med vilket Far:s EtikR 1 följer. Far EtikR 1 säger att revisorn alltid skall agera oberoende. Då revisorn tar sig an ett uppdrag skall detta testas med analysmodellen. Denna gäller för alla uppdrag inom definitionen revisionsverksamhet under vilken fristående rådgivning inte faller. Uppsatsen ifrågasätter huruvida fristående rådgivning i typfall 2 ens bör behöva hållas oberoende och ett förslag till en ny distinktion av rådgivningstjänsten, med hotet mot revisorns oberoende som grund, läggs fram.

Purpose: The purpose of this study is to seek understanding, describe and analyse how auditors practically reassure and maintain their independence towards clients. Methodology: The study is conducted with a qualitative method with a deductive approach. The study is based on interviews with both experienced and recently graduated auditors. Conclusion: Our empirical results show that there are economical incentives that contradict the requirements to fulfil the auditor’s independence. The conclusion is that the media view is narrow and biased. Furthermore the auditors agree that an acceptable level of comfort is achieved by offering a high value, being a part of a large network of professionals and the ability to set materiality and evaluate risks.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Örebro universitet Titel: Hur arbetar revisorer för att förebygga ekonomisk brottslighet? – En kvalitativ studie i Örebro Utgivningsår: 2011 Författare: Sara Sjöström och Mikaela Wallin Handledare: Kerstin Nilsson 1899 bildades Sveriges första revisorsförening, Svenska Revisorssamfundet (SRS), men redan på 1600-talet var revision vanligt i Sverige. På 1970-talet började ekonomisk brottslighet att uppmärksammans alltmer. Bland de åtgärder som vidtagits mot ekonomisk brottslighet märks bland annat införandet av revisorers anmälningsplikt, vilken infördes 1999. Ekonomisk brottslighet har ökat alltmer de senaste åren. Under 2008 ökade antalet anmälningar avseende brottsmisstankar med 300 % i Örebro jämfört med föregående år.  Det huvudsakliga syftet med undersökningen var att öka förståelsen för revisorers brottförebyggande arbete idag och även om det finns möjlighet att förbättra deras arbetssätt. Syftet var även att få Ekobrottsmyndighetens och FAR:s syn på detta. Utöver detta ville vi undersöka om revisorerna visste vad ökningen, som skedde i Örebro 2008, berodde på. För att kunna genomföra studien har vi använt oss av en kvalitativ metod, vilket innebär att vi utfört intervjuer för att samla in vår empiri. Två revisorer, en ekorevisor från Ekobrottsmyndigheten och en jurist från FAR intervjuades. Uppsatsen har genererat flera slutsatser. Den viktigaste slutsatsen av studien var revisorernas brist på kunskap om innebörden av anmälningsplikten. Revisorerna, Ekobrottsmyndigheten och FAR är alla överrens om att det behövs förtydliganden kring när och om en brottsmisstanke ska anmälas. / Title: How are auditors working to prevent economic crimes? – A qualitative study in Örebro Publication year: 2011 Authors: Sara Sjöström and Mikaela Wallin Advisor: Kerstin Nilsson In 1899 Sweden's first auditor association was founded, “Svenska Revisorssamfundet” (SRS), although the audit standard was common in Sweden as early as the 17th century. In the 1970s economic crimes began to be noticed even more than before. Among those measures taken against economic crimes the auditors obligation to report, which was introduced in 1999, is one of the most notable. In recent years economic crimes has increased even more. In 2008 the reported criminal charges in Örebro County had increased with 300 % compared with 2007. The main purpose of this study was to increase the understanding of auditors work as a crime preventer and to see whether there´s room for improvement in the way they work. The purpose was also to get the Economic Crimes Bureau (ECB) and FAR's view on the subject. In addition, we wanted to determine if auditors knew why there was an increase in reported criminal charges for economic crimes in Örebro County in 2008. To conduct the study we used a qualitative method, which means that we have performed interviews to gather our empiricism. Two auditors were interviewed along with one respondent from ECB and a lawyer from FAR. The essay has generated several conclusions. The main conclusion of the study was that auditors lack knowledge of the content of the obligation to report suspicions of crime. The auditors, ECB and FAR all agreed that there´s need for clarification regarding when and if a crime should be reported.

Bakgrund: Familjeföretag är en dominerande företagsform i många ekonomier. Trots detta finns förhållandevis få studier på området. Familjeföretag innehar flertalet karaktärsdrag vilka utmärker dem som företagsform. Familjeföretagets karaktärsdrag kan tänkas påverka revisorn i familjeföretaget och göra att revisorn antar roller utöver den lagstadgade, professionella granskarrollen. En tidigare studie av Berg och Karlsson (2013) identifierade att revisorn har en medlande och förmedlande roll i familjeföretag. Vi ämnar utveckla denna studie genom att utifrån familjeföretagets karaktärsdrag förklara revisorns roller. Syfte: Syftet med vår studie är att förklara revisorns roller i familjeföretaget utifrån familjeföretagets karaktärsdrag. Metod: Genom att integrera litteratur rörande revisorn och familjeföretagets karaktärsdrag har en hypotetisk modell utformats över revisorns roller i familjeföretaget. En kvalitativ förstudie genomfördes för att utvärdera och utveckla denna hypotetiska modell. I förstudien intervjuades tre revisorer och två familjeföretagare. Därefter genomfördes även en kvantitativ studie för att testa vår hypotetiska modell. Två webbenkäter skickades ut till två olika rapportörer, en till revisorer och en till företagare vilka resulterade i 196 svar från revisorer vilka reviderar familjeföretag till mer än 20 % av sin arbetstid och 188 familjeföretagare. Resultat: Studiens resultat påvisar att familjeföretagets karaktärsdrag delvis kan förklara revisorns roller i familjeföretaget. Dessutom visar resultaten på att revisorn kan anta ytterligare roller i familjeföretaget. Utöver de roller vilka tidigare identifierats kan revisorn anta rollen som katalysator, stöttepelare samt informationskanal. Tidigare studier har främst påvisat roller knutna till familjen i familjeföretaget, vår studie identifierar istället revisorns roller knutna till familjeföretaget. / Background: Family business is a dominant type of enterprise in many economies. Yet, there are relatively few studies in the research area. Family holds several characteristics which distinguish them as a business enterprise. The characteristics of the family business can be assumed to influence the auditor in the family business and evovle additional roles, beyond the statutory, professional audit role. A previous study by Berg and Karlsson (2013) identified a mediating and intermediating role of the auditor in family businesses. We intend to develop this study, to explain the roles of the auditor derived from the family business’ characteristics. Purpose: The purpose of this study is to explain the roles of the auditor in the family business derived by the family business’ characteristics. Method: By integrating literature regarding the auditor and the characteristics of the family business a hypothetical model was designed showing the roles of the auditor in the family business. A qualitative pilot study was conducted to evaluate and develop the hypothetical model. In the pilot study three auditors were interviewed and two owners of family businesses. Thereafter, we carried out a quantitative study in order to test our hypothetical model. Two different online surveys were created and sent to two different reporters, either to auditors or to family business representatives. The online surveys resulted in 196 responses from auditors who spends more than 20 % of their working hours auditing family businesses and 188 responses from family businesses. Conclusions:  The result of the study indicates that the characteristics of the family business partially can explain the roles of the auditor in the family business. Furthermore, the results show that the auditor can adapt additional roles in the family business. In addition to the previously identified roles the auditor can act as a catalyst, assume a supportive role and act as a channel of information. Earlier studies have indicated roles mainly connected to the family, while our study indicates roles connected to aspects of the family firm.

IASB (International Accounting Standards Board) tidigare IASC (International Accounting Standards Committee) har framarbetat de nya redovisningsreglerna IAS/IFRS (International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards). Tanken med IFRS är att främja god redovisningssed genom enhetliga redovisningsregler som underlättar jämförelser mellan företags koncernredovisningar. Syftet med uppsatsen är att diskutera de problem som kan uppstå vid implementering av IFRS i ett onoterat aktiebolag, revisorns roll vid implementering samt redovisning av pensioner reglerade av IAS19. Vår studie är en kvalitativ fallstudie av deskriptiv karaktär som tar sin utgångspunkt i företaget Cramo AB. I uppsatsen kommer vi att följa implementeringsprocessen av IFRS i koncernredovisningen hos det onoterade bolaget. Uppsatsen baseras på intervjuer med CFO och redovisningsansvarig i Cramo AB samt auktoriserad revisor från Deloitte. En övergripande presentation av IFRS, pensioner och pensionförvaltare presenteras i uppsatsen som underlag till analysen. Empirin består av en kortare företagspresentation för att ge en bra bild om Cramo AB:s situation och bakgrunden till implementering av IFRS. Vidare följer en sammanställning av av våra möten med respondenterna och utförliga svar på intervjufrågorna. Det som gjorde implementeringsprocessen speciell i Cramo AB var att det tvingades ske under en begränsad tid. Anledningen till det var att företaget blev uppköpt av det finska börsnoterade bolaget Rakentajain Konevuokraamo Oyj. I och med uppköpet blev Cramo AB tvingade att i framtiden upprätta sin moderbolagsrapportering enligt IFRS. I empiri kapitlet presenteras de sammanställda intervjuerna vilket sedan mynnar ut i analysen där vi även skildrar våra egna tankar. Det vi kom fram till var att kostnaderna för implementeringsprocessen i Cramo AB troligtvis hade blivit betydligt lägre om processen skett under en längre tid. Tidsbegränsningen ledde till att företaget var tvugna att anlita extern hjälp i större utsträckning, vilket bidrog till de höga kostnaderna. Utbildning av personal samt interntid var även en bidragande faktor. Vid en analys av revisorns delaktighet i implementeringsprocessen kom vi fram till att revisorn till största del har en granskande roll men kan i vissa fall även fungera som support. Svårigheterna vid redovisning av pensioner kunde härledas till Alectas oförmåga att tillhandahålla information angående redovisning av ITP-planen. Som en konsekvens därav redovisas ITP-planer försäkrade hos Alecta som avgiftsbestämda istället för förmånsbestämda.

En revisor kan inta två roller som granskare och som rådgivare. Den huvudsakliga revisorsrollen ses ofta som en extern granskare av sina klienters verksamheter och den som lämnar en slutgiltig bedömning av företaget. Därutöver finns ytterligare en roll då revisorn är engagerad i klientföretaget och bistår med tilläggstjänster i form av rådgivning gällande verksamhetens redovisning och bokföring. För att revisorn ska fylla sin funktion i samhället är dess oberoende och förtroende två viktiga grundstenar för professionen och revisionsbyråns storlek anses ha en viss inverkan på detta. En revisors två roller kan beskrivas som en balansgång mellan dennes granskningsroll respektive rådgivningsroll med en tyngdpunkt som utgörs av kärnan för revisorsprofessionen samt dess grund. Rollerna kan styras av olika faktorer och vi har valt att undersöka vad detta kan leda till för differenser utifrån professionella och sociala normer. Vår studie syftar till att belysa revisorer utifrån två perspektiv och beskriva förhållandet mellan dess två roller, som ekonomisk granskare samt som rådgivare, och studera deras agerande i varierande situationer för att få en uppfattning om det kan uppstå skiljaktigheter i handlingar och resonemang som kan förklaras med hjälp av normdifferenser. Den empiriska undersökningen har påvisat att det egentligen inte finns några större nämnvärda skiljaktigheter mellan rollerna som är över vårt medelvärde. För att ändå undersöka vårt resultat har vi använt de skiljaktigheter som påfunnits för att analysera vad de kan bero på. Vi fann att revisorn i rollen som granskare följer sina professionella normer i större utsträckning än i rollen rådgivare. I rollen som rådgivare tycks de sociala normer spela en viktigare roll än vad de gör i rollen som granskare. / An auditor can play a dual role as a reviewer and as an advisor. The primary auditor role is often seen as an external reviewer of their clients' businesses and providing a definitive assessment of the company. In addition, there is a second role when the auditor is engaged in the client´s business and provides additional services in the form of consulting regarding business accounting and bookkeeping. Independence, impartiality and trust is an important foundation of the profession and for the auditor´s function in society. The auditing firm's size is considered to have some impact on this foundation. An auditor's two roles can be described as a balancing act between its role as an advisory role with an emphasis that is the core of the auditor profession and its foundation. The roles can be controlled by different factors and we have chosen to investigate what this might lead to differences on the basis of professional and social norms. Our study aims to highlight auditors from two perspectives, and describe the relationship between its two roles, as reviewer and as an advisor, and study their behavior in various situations to get an idea if there might be differences in the actions and reasoning can be explained by using standardized differences The empirical study has shown that there really are no major significant differences between the roles that are over our established average. In order to nevertheless examine our results, we used the minor differences that were found to analyze what they can depend on. We found that the auditor in the role of reviewers follow their professional standards to a greater extent than in the role of advisor. The social norms seem to play a more important role as advisors than they do as a reviewer.

Bakgrund: Penningtvätt har under de senaste åren ökat och fått mycket uppmärksamhet. Nya lagar och regleringar med syfte att förebygga och bekämpa penningtvätt har tagits fram. För att uppnå målen har ett flertal organisationer skapats på nationell och international nivå. Flera tillsynsmyndigheter har fått uppdraget att medverka i bekämpning av penningtvätt. Syfte: Syftet med studien är att undersöka revisorns förhållnings- sätt till lagen om penningtvätt. Studien syftar även till att redogöra för revisorns ansvar gentemot penningtvättslagen samt framhålla vad begreppet kundkännedom innebär för revisorn i förhållande till lagen. Metod: För att uppnå studiens syfte har denna undersökning använt sig av den kvalitativa metoden. Intervjuformen som tillämpas är semi-strukturerad och studiens urval är ett icke-sannolikhetsurval. Undersökningens oberoende variabler är penningtvättslagen, revisorns ansvar och kundkännedom. Resultat: Studien visar att penningtvättslagen inte i någon större uträckning påverkat revisorns förhållningssätt. Gällande revisorns ansvar i förhållande till lagen anses lagen tämligen verkningslös ur ett brottsbekämpande perspektiv men kan ha positiv verkan ur ett brottsförebyggande syfte. Slutligen visar studien att ett effektivt sätt att motverka penningtvätt är att ha en god relation till klienten. / Background: Money laundering has increased particularly in recent years and received much attention. New laws and regulations with the aim of preventing and combating money laundering have been introduced. To prevent and fight money laundering organizations have been created on international levels. On national levels different official regulators have received assignments to participate against money laundering. Purpose: The purpose of this study is to examine the auditors' approach to the law of money laundering. The study will also explain the auditor's liability to the anti money laundering act and emphasize what the concept of customer due diligence means for the auditor in relation to the law. Method: In order to achieve the purpose of the study this survey uses the qualitative method. The interview shape applied is semi-structured with a non-probability selection. The independent variables of the study are the laundering act, the auditors' responsibility and costumer due diligence. Conclusion: The study shows that the money laundering act not has affected the auditors' approach to any greater extent. Regarding the auditors' responsibility the law is considerable ineffective from a law enforcement perspective but can deliver positive results from a law enforcement purposes. Finally, the study shows that an effective way to prevent money laundering is to have a good relationship with the client.

Det är mycket viktigt att en revisor är oberoende, detta för att ge en opartisk och rättvis bild av finansiella rapporter. Den kommunala revisionen har de förtroendevalda revisorerna som ska granska att verksamheten sköts på ett tillförlitligt sätt enligt god revisionssed. Dock har proceduren för utnämnandet av de förtroendevalda revisorerna kritiserats i media för att vara partiskt och jävigt. Tidigare forskning lyfter fram olika hot som kan påverka en yrkesrevisors oberoende och opartiskhet i sitt arbete. Vissa av dessa hot väljs ut och undersöks. Har de utvalda hoten även en påverkan på de förtroendevalda revisorerna i Sveriges kommuner? Hot mot oberoende undersöks i form av tre undersökningsfrågor: rådgivning, kvalitetskontroller samt längden på uppdraget. Det har utformats en modell där undersökningsfrågorna ingår, giltigheten på denna testas. Insamlandet av datamaterialet har erhållits genom en sluten enkätstudie där 660 stycken kommunfullmäktige och förtroendevalda revisorer, runt om i landet, har svarat. Svaren har bearbetats och analyserats med hjälp av SPSS och Minitab. Resultatet visade att två av de tre undersökningsfrågorna hade en inverkan på oberoendet hos de förtroendevalda revisorerna. Studiens slutsats påvisade att respondenternas inställning till oberoendet främst kan förklaras av rådgivning och uppdragstidens längd, men även av politik som blev en ny undersökningsdel, modellen blev därför korrigerad. / It is very important that an auditor is independent, in order to give an impartial and fair view of the financial statements. The municipal audit has auditors who are trusted to review the organization. This is managed in a reliable manner according to generally accepted auditing standards. However, the procedure for the nomination of the trusted auditors is criticized in the media for being biased. Previous research highlights the different threats that may affect the auditor's independence and objectivity in their work. Some of these threats are chosen and examined. Do these threats also have an influence on the trusted auditors in Swedish municipalities? Threats against independence are examined in terms of three study factors: counseling, quality controls and auditor tenure. A model has been designed in which survey questions are included. It´s validity is later tested. The collection of the data is obtained through a closed survey in which 660 city council and trusted auditors have responded. The responses were processed and analyzed with the help of SPSS and Minitab. The results demonstrated that two of the three study factors had an impact on the independence of the local municipal audit. The study's conclusion clarifies that respondents' attitude towards independence is mainly reflected over counseling and auditor tenure but also of politics, that in the end became a new study factor, and therefore changed the models appearance.