I Sverige begränsas allmänna och publika bolags totala uppdragstid för en revisor genom ett flertal lagbestämmelser samt kontinuerliga revisors- och byrårotationer. Mindre aktiebolag i Sverige hamnar dock ofta utanför dessa bestämmelser, vilket resulterar i att den enskilde revisorn i hög grad behöver utgå ifrån principbaserade bestämmelser vid svåra avvägningar. De principbaserade bestämmelserna har varit föremål för förändring under de senaste åren, eftersom uppdragstiderna oftast är betydligt längre i mindre bolag gentemot stora bolag. Detta skapar ett spelrum som ställer högre krav på att revisorn agerar utefter en moralnivå som passar yrket för att uppfylla den integritet och objektivitet som yrket kräver, samt för att undvika att oberoendeställningen påverkas eller kritiseras av samhället. Syftet med uppsatsen var att kvalitativt utreda hur olika revisorer uppfattar problematiken kring deras oberoendeställning, som är förknippat med uppdragstiden. Genom att identifiera revisorers individuella uppfattningar kring integritet, objektivitet och deras oberoendeställning har det även kunnat att därefter att analysera vad för påverkningar deras etiska perspektiv samt moraliska nivå har, således förklarar denna uppsats hur deras oberoendeställning kan påverkas av en bestämd uppdragstid i mindre bolag. Resultatet visar att det finns vissa skillnader i hur revisorer ser på problematiken gällande oberoende förknippad till uppdragstiden, eftersom de revisorer som ingick i studien resonerade utifrån olika etiska perspektiv samt olika nivåer av moral men i slutändan hade de liknande uppfattningar kring detta område. / In Sweden, general and public companies' total assignment time for an auditor is limited through a several of legal provisions and continuous auditors and agency rotations. However, smaller limited companies in Sweden often end up outside these regulations, which results in the individual auditor needs to be largely based on principle-based regulations for difficult trade-offs. The principle-based regulations have been the subject of change in recent years, as assignment times are usually considerably longer in smaller companies towards large companies. This creates a space for maneuver that places higher demands that the auditor acts along a moral level that fits the profession to fulfill the integrity and objectivity to which the profession requires, as well as to avoid the fact that the independence is affected or criticized by society. The purpose of the study was to qualitatively investigate how different auditors perceive the problem of independence, which is associated with the mission time. Resultatet visar att det finns vissa skillnader i hur revisorer ser på problematiken gällande oberoende förknippad till uppdragstiden, eftersom de som ingick i studien resonerade utifrån olika etiska perspektiv samt olika nivåer av moral. Men i slutändan hade de liknande uppfattningar kring detta område. By identifying auditors' individual perceptions of integrity, objectivity and their independence has done it possible to analyses what kind of affections their ethical perspective and level of moral has, by other words does this study explains how auditors' independence can getting affected by designed assignment time in smaller companies. The result shows that there are some differences in how auditors look at the problems regarding independence associated to designed assignment time for smaller companies, since the auditors' that were included in this study reasoned based on different ethical perspective and levels of morality. But in the end did they have similar perceptions regarding this area.

SAMMANFATTNING Titel: Revisorns identifikation med klienten respektive professionen – Hur påverkas valet av förhandlingsstrategi? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jannicke Berghold och Vanessa Do Pilar Lemos Handledare: Jan Svanberg Datum: 2016 - Januari Syfte: Revisorers val av förhandlingsstrategi vid meningsskiljaktigheter med klienten angående rapporteringsmål, har visat sig få betydande konsekvenser på de slutliga reviderade rapporterna. Då intressenter till de reviderade företagen till stor del baserar sina investeringsbeslut på dessa rapporter är det av stor vikt att revisorn inte påverkas av den enskilda klienten vid förhandling. Social Identity Theory menar att individer identifierar sig med flertalet sociala grupper, vilka ibland besitter avsevärt skilda intressen och värderingar. Forskare menar att individen är mer eller mindre benägen att följa dessa beroende på hur stark denna identifikation är. Vidare föreslår ny forskning på området att individens beslutsfattande framförallt är beroende av vilken av dessa identiteter som är framträdande i individens sinne vid beslutsögonblicket. Vi ämnar med denna studie undersöka hur revisorns identifikation med klienten påverkar hur denne beter sig vid en förhandling med klienten, samt huruvida denna effekt förändras när professionsidentiteten är framträdande. Metod: Denna studie har genomförts genom att primärdata samlats in via en experimentell enkätundersökning. Urvalspopulationen bestod av 3600 auktoriserade och godkända revisorer i Sverige. Svarsdata har samlats in med hjälp av enkätprogrammet SUNET-survey, för att sedan sammanställas och analyseras i statistikprogrammet SPSS statistics. Resultat & slutsats: Studien visade att en stark klientidentifikation bidrog till att revisorn ansåg sig mer sannolik att använda sig av en förhandlingsstrategi som var inställsam mot klienten, gentemot när klientidentifikationen var svag. Vidare såg vi att när professionsidentiteten gjordes framträdande, så var respondenterna mindre benägen att använda sådana strategier. Vårt utfall visar att styrkan av klientidentifikation påverkar revisorns val av förhandlingsstrategi, dessutom verkar effekten av en framträdande professionsidentitet också influera revisorns val. 3 Förslag till fortsatt forskning: Då det stora bortfallet i vår studie kan ha bidragit till ett missvisande resultat, så föreslår vi att framtida forskare utför en studie i likhet med denna under mer kontrollerade former. Detta för att försäkra sig om en högre svarsfrekvens och för att öka möjligheten att i större utsträckning kunna dra generaliserbara slutsatser. Ett förslag, då tidsaspekten inte utgör ett problem, vore att komplettera enkäten med ett alternativ som gör det möjligt för forskaren att mer djupgående få inblick i respondenternas svar. Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning är att vår studie kommer att lämna ett värdefullt bidrag till förhandlingslitteraturen. Detta då vi antar en ny infallsvinkel på revisorns förhandling med klienten genom att studera huruvida valet av förhandlingsstrategi skiljer sig åt beroende på vilken av revisorns multipla sociala identiteter som är mest framträdande i beslutsögonblicket. / ABSTRACT  Title: The auditor's identification with the client and the profession - How does it effect the  choice of negotiating strategy?  Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Jannicke Berghold and Vanessa Do Pilar Lemos Supervisor: Jan Svanberg Date: 2016 – January Aim: The auditor´s choice of negotiating strategy in cases of disagreement with the client regarding the reporting objectives, has proven to have a significant impact on the final statements to be presented to the public. As stakeholders of these companies largely base their investment decisions on these reports, it is very important that the individual client doesn’t influence the auditor at negotiation. Social Identity Theory predicts that individuals identify with multiple amounts of social groups, which sometimes possess significantly different interests and values. Scientists believe that the individual is more or less prone to follow these groups depending on how strong this identification is. Furthermore, new research in the field suggest that individual decision-making above all depends on which of these identities that are salient in the individual's mind at the moment of decision. With this study we intend to examine how the auditor's identification with the client influences how she choses negotiating strategy, and whether the effect changes when professional identity is made salient. Method: This study was conducted by a collection of primary data through an experimental survey. Sample population comprised 3,600 authorized and certified auditors in Sweden. Response data has been collected using questionnaires program SUNET survey, then compiled and analyzed in SPSS Statistics. Result & Conclusions: The study showed that a strong clientidentification contributed to that the auditor was likely with the use of a negotiation strategy that is slimy to the client, when the identification towards the client was weak. Furthermore, we saw that when professional identity was made salient, so respondents were less inclined to use such strategies. Our results show that the strength of client identification affect the auditor's choice of negotiating strategy, additionally appears the effect of a prominent professional identity also influence the auditor's election 5 Suggestions for future research: Since the great shortfall in our study may have contributed to a misleading result, we suggest that future researchers conducting a study like this, would do so under more controlled conditions. This to ensure a higher response rate and to increase the possibility of generalized conclusions. One proposal, when the time aspect does not present a problem, would be to complete the questionnaire with an option that allows the researcher to get more in-depth insight into the respondents' answers. Contribution of the thesis: We hope that our study will make a valuable contribution to the negotiation literature. This by our adaptation of the new approach to the auditor's negotiation with the client by studying whether the choice of negotiating strategy differs depending on which of the auditor's multiple social identities that are most prominent in the moment of decision

Senast den 17 juni 2016 ska Sverige ha implementerat regleringar kring obliga- torisk byrårotation i nationell rätt vilket då kommer kräva att noterade bolag och finansiella företag roterar revisionsbyrå i huvudregel var 10:e år. Målet från EU:s sida med att införa obligatorisk byrårotation i dess medlemsländer är att regleringen ska ha positiva effekter på revisorns oberoende, revisionskvali- teten och konkurrenssituationen på revisionsmarknaden. Syftet med vår studie är att ge ökad förståelse om hur revisionskvaliteten och revisorns oberoende påverkas av ett införande av obligatorisk byrårotation utifrån den forskning som finns internationellt. Eftersom studier kring obliga- torisk byrårotation ännu har kunnat genomföras i Sverige vill vi också bidra med kunskap om hur väl dessa internationella studier kan appliceras i ett svenskt sammanhang. Studien är baserad på inhämtning av sekundärdata där vi utgått från existe- rande forskning kring obligatorisk byrårotation. Val av vårt tillvägagångssätt kan motiveras med att en stor mängd forskning redan existerar och vi har velat samla in data som är så neutral som möjligt. Vår studie visar att resultaten från internationellt genomförda studier tyder på att revisionskvaliteten sjunker vid ett införande av obligatorisk byrårotation. Forskningen visar även att regleringen kan få en motsatt effekt på marknads- dynamiken än vad som önskas. Majoriteten av forskningen visar också att revi- sorns oberoende inte påverkas vid ett införande av obligatorisk byrårotation. I den del av vår studie som behandlade hur väl internationell forskning skulle kunna tillämpas i Sverige fann vi inga belägg på att skillnaderna mellan de un- dersökta länderna och Sverige skulle vara tillräckligt stora för att kunna ifråga- sätta dess applicerbarhet i ett svenskt sammanhang. / June 17, 2016, is the final date for Sweden to implement the new rules regard- ing mandatory audit firm rotation which will require listed and financial com- panies to change their current audit firm every 10 years. The aim of the intro- duction of mandatory audit firm rotation is that the regulation should have positive effects on the independence of auditors, audit quality and the compet- itive situation within the audit market. The aim of this study is to provide a better understanding of how auditor in- dependence and audit quality is affected by the introduction of the regulation on the basis of the available international research. Since there isn’t any Swe- dish research on the subject, we want to contribute knowledge about how well these international studies can be applied in a Swedish context. The study is based on secondary data which is collected from already existing research on mandatory audit firm rotation. The choice of approach in the study can be justified by the fact that much research already exists on the sub- ject and we wanted the data to be as neutral as possible. Our study shows that the results from international research suggest that audit quality will decrease with the introduction of such regulation and that the regu- lation may have an adverse effect on the dynamic of the audit market. A ma- jority of the research suggests that auditor independence is not affected by the introduction of mandatory audit firm rotation. In the part of our study, which dealt with how well international research is applicable in Sweden, we found no evidence that the difference between the examined countries and Sweden would be large enough to allow us to question the research applicability in a Swedish context.

Syfte: Inom revisionsbranschen har rapporteringen om ett företags fortlevnad under en lång tid varit ett omtvistat ämne. Detta specifikt till följd av revisorsskandaler, då företag gått i konkurs utan att ha erhållit en fortlevnadsvarning från sin revisor. I redovisningslitteraturen finns det motstridiga argument kring huruvida revisorer anses oberoende eller inte utifrån deras benägenhet att utfärda fortlevnadsvarningar och de finansiella incitament som finns. Uppsatsens syfte är att: Undersöka om det finns något samband mellan utfärdandet av fortlevnadsvarningar och ekonomisk förlust för revisionsbyrån. Metod: Utifrån tidigare forskning har forskningsbara hypoteser deducerats fram, vilka sedan undersökts empiriskt. En kvantitativ metod har använts för att samla in data från svenska företags årsredovisningar åren 2011-2014. Dessa data har sedan testats och analyserats i ett statistikprogram och har därefter redovisats i olika tabeller. Resultat & slutsats: Denna studie har funnit bevis för den självuppfyllande profetian, vilket indikerar att revisorer drar sig för att utfärda fortlevnadsvarningar. Gällande undersökningen kring ekonomiska incitament som hot mot revisorns oberoende, ger denna studie bevis på att storleken på NAS-arvodet kan utgöra ett potentiellt hot. Studiens resultat visar även att det inte finns någon kvalitetsskillnad mellan Big 4 och icke Big 4 revisorer när det gäller utfärdandet av fortlevnadsvarningar. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till fortsatt forskning är att kombinera de finansiella faktorerna med de icke finansiella faktorerna för att studera revisorers oberoende. En tredje begränsning med uppsatsen är att vi utgått från revisorns perspektiv, vilket innebär att förslag till fortsatt forskning är att byta till företagens perspektiv eller kombinera dessa. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats har bidragit med mer kunskap kring den självuppfyllande profetian, ekonomiska incitaments påverkan på revisorns oberoende. Uppsatsen har även bidragit med ytterligare förståelse kring hur problematiskt det kan vara att utfärda en fortlevnadsvarning. / Aim: The reporting of an organizations going concern has been center for debate during a long period of time. This is mainly due to auditing scandals where organizations have gone bankrupt without a modified going concern opinion from their auditor. In accounting literature there are conflicting claims about whether auditors are considered independent or not due to their tendency to issue a going concern modified opinion and the influence financial incentives have on auditor independence. The aim of this essay is to: Examine if there is a relation between the tendency to issue a going concern modified opinion and the financial loss for the audit firm. Method: From previous research hypotheses have been deduced. These hypotheses have then empirically been studied. A quantitative method was used to gather data from Swedish companies’ annual reports from the year 2011-2014. After gathering the data, it was tested and analyzed with a stats program and then presented in different tables. Result & Conclusions: This study has found evidence of the self-fulfilling prophecy, which indicates that the auditor withdraws from issuing a going concern modified opinion. Regarding the financial incentives as threats of audit independence, this study gives evidence that the size of Non-audit service fees poses a potential threat. The results of the study also show that there is no significant difference in quality between Big 4 and Non-Big 4 auditors regarding the issuance of going concern modified opinions. Suggestions for future research: In this study the financial factors have been taken into account, a combination of both the financial and non-financial factors is the suggestion for future research. A third limitation of this study is that is based upon the auditors’ perspective, therefore a study based solely on the companies' perspective or a combination of both is our suggestion for future research. Contribution of the thesis: This thesis contributes with more knowledge to the accounting literature. The study has provided more knowledge about the self-fulfilling prophecy, financial incentives on audit independence and the quality among Big 4 and non-Big 4 audit firms. This thesis has also contributed to further understanding of how problematic it can be for an auditor to issue a going concern modified opinion.

Företag hittar ständigt nya sätt att arbeta genom olika strategier. En ny sådan strategi kallas extrem tjänstefiering som innebär att företag går från att sälja fysiska produkter, till att sälja funktionen av en produkt. Istället för att exempelvis sälja en borrmaskin, säljer man antal borrhål som maskinen producerar. Denna nya strategi har växt till ett nytt fenomen som företag börjat implementera i sina affärsmodeller. Detta fenomen har till stor del studerats inom området för innovation och miljö, men redovisningsaspekten av strategin saknas helt. I och med att det är ett relativt nytt sätt att arbeta har inga studier gjorts inom ämnet för redovisning, samt finns det inget specifikt regelverk som behandlar detta fenomen. Studiens syfte formulerades därför till att beskriva revisorers tolkningar av avtal som innefattar extrem tjänstefiering samt analysera problematiken som uppstår med detta och se hur normgivare förhåller sig till den problematiken. För att kunna besvara studiens syfte valdes följande frågeställningar; 1) Hur anser revisorer i Sverige att noterade företag bör redovisa avtal som innefattar extrem tjänstefiering? 2) Vilken redovisningsproblematik anser revisorerna uppstå med denna typ av avtal? Och 3) Hur förhåller sig normgivare till den identifierade redovisningsproblematiken för denna typ avtal? Genom en kvalitativ metodansats består empirin av totalt en intervju med ett företag som arbetar med extrem tjänstefiering, sex revisorer samt två normgivare inom redovisning i Sverige. Studiens resultat visar på att extrem tjänstefiering bör redovisas genom att kostnadsföra avgiften löpande. Den största problematiken som framkommer i studien är jämförbarheten av de finansiella rapporterna. Extrem tjänstefiering verkar redovisas på ett helt annat sätt än andra liknande affärsstrategier. Det efterfrågas en tydlighet kring hur denna problematik ska lösas, men studiens resultat visar på att huruvida ansvaret för den tydligheten bör ligga hos normgivarna eller revisorerna är de båda parterna oense om. Revisorerna efterfrågar förändring från normgivarnas sida, medan normgivarna anser att de befintliga regelverken är tillräckliga och att det är upp till de redovisningsansvariga att vara tydliga i sin redovisning och upp till revisorerna att vara tydliga i sin bedömning. / Companies are constantly trying to improve their business models by implementing new strategies. A new strategy that recently has become popular is called product service systems (PSS). This phenomenon is when companies instead of traditionally selling and buying physical products, now is selling or buying the function of a product. For example; instead of selling a drilling machine, the company sell the produced holes per hour that the machine is capable of making. This phenomenon has been studied mostly within the area of innovation and sustainability, but no studies has yet been written with an accounting perspective. There is no existing standard that regulate this specific business strategy, hence there is a lack of knowledge of this subject in an accounting perspective. Therefore we compiled the following purpose of this study to be; describe auditors interpretations and the assessments of business contracts that are involving PSS and also analyze the problems that come with it. We also want to highlight the norm setter’s view of the identified problems. To be able to answer the given purpose we decided to compile the following research questions; 1) How should a PSS contract be reported in the financial reports according to auditors in Sweden? 2) What accounting problems, regarding PSS contracts, does the auditors raise? 3) How does Swedish norm setters in accounting view the identified problems? Through a qualitative method the empirical chapter consists of a total of one interview with a PSS company, six auditors and two norm setters. The results of the study show that PSS should be expensed in the financial reports. The most important problem appears in the comparability between companies financial reports. PSS is being treated differently from other similar business strategies in the financial reports. There seems to be a need for clarification surrounding PSS contracts. The results show that there is a contradiction on whether that clarification should come from the norm setters or the auditors. The auditors claims that the norm setters should create and publish distinct guidelines on the topic, aiming for all auditors to make an equal assessment. While on the other hand the norm setters rather think that the existing standards are enough and that it is the auditors or the accountant’s responsibility to be transparent in the financial reports. Through transparency the norm setters believe that comparability between companies can be achieved.

Studiens syfte har varit att förklara i vilken utsträckning icke-finansiellt beroende hos revisorer kan uppstå genom revisorernas identifikation med klienter samt undersöka dess effekter på revisorns oberoende och objektivitet. Vidare har vi försökt undersöka hur klientidentifikationen kan påverkas av professionell identifiering och revisorsrotation. Således har vår problemformulering varit ”Hur identifierar revisorerna sig med sina klienter hur detta påverkar revisorns objektivitet? Hur påverkas klientidentifikationen av revisorns profession? Hur kan revisorsrotationen bidra till en minskning av identifikationen med klienten? ”.Det empiriska materialet har samlats in genom en elektronisk enkätundersökning som skickades ut till 1200 godkända och auktoriserade revisorer i Sverige. Bortfallet blev 87 %, den bakomliggande anledningen kan vara att enkäten skickades ut i samband med alla deklarationer. Vidare har den insamlade materialet bearbetats och analyserats i statistikprogrammet (SPSS) med hjälp av olika analysmodeller.Studiens resultat visar att svenska revisorer identifierar sig med sina klienter och att denna identifikation uppstår på grund av den sociala relationen mellan revisorn och klienten. Det icke-finansiella beroendet som uppstår genom identifikationen med klienter visar dock ingen påverkan på revisorns objektiva bedömning, vilket tyder på att revisorn oavsett klientens önskemål gör en korrekt bedömning vid en redovisningstvist. Vidare visar denna studie att48identifikationen med professionen leder till ökad identifikation med klienten. Detta har sin grund i den sociala identitetsteori som antyder att individer kan identifiera sig med olika sociala grupper samtidigt och att den ena identifikationen inte behöver utesluta den andra. Slutligen har vi visat att revisorsrotationen inte kan bidra till en minskning av identifikationen med klienten. Tidigare forskning visar nackdelar med revisorsrotationen, så som merkostnader och förlorad förkunskap, vilket indikerar i att rotera revisorn var sjunde år är ingen korrekt lösning som kan gynna både parterna. / The purpose of this study was to explain the extent to which non-financial dependence of auditors may arise from auditors' identification with clients and examine its effects on the auditor's independence and objectivity. Furthermore, we have attempted to examine how the client identifier can be influenced by professional identification and auditor rotation. Thus, our problem was "how auditors identify themselves with their clients how this affects the auditor's objectivity? How is the client identifier of the auditor's profession? How can the auditor rotation contribute to a decrease in identification with the client? ".The empirical data were collected through an electronic survey sent to 1200 approved and certified public accountants in Sweden. The loss was 87%, the underlying reason may be that the questionnaire was sent out in all declarations. Furthermore, the collected material processed and analyzed in the statistical program (SPSS) using various analytical models.Our results demonstrate that Swedish auditors identify with their clients and that this identification occurs due to the social relationship between the auditor and the client. The non-financial dependency arising from identification with clients, however, shows no effect on the auditor's objective assessment, which indicates that the auditor whether the client wishes make an accurate assessment of an accounting dispute. Furthermore, this study shows that the identification with profession leads to increased identification with the client. This is due to the social identity theory suggests that individuals may identify with different social groups at the same time and that one identification need not exclude the other. Finally, we have shown that auditor rotation can‟t contribute to a decrease in identification with the client. Previous research shows the disadvantages of auditor rotation, so that additional costs and loss of entry, indicating that rotate auditors every seven years is not a proper solution that can benefit both parties.

Auditors have a big role in society. The question of auditor independence has been debated frequently after the financial crisis. Long auditor tenure with clients has both advantages and disadvantages so the question is hard to solve. One of the traits that are encouraged with auditors is professional skepticism. An important part of professional skepticism is the personal skepticism of the auditor. The purpose of this dissertation is to investigate if a high professional skepticism can increase auditor independence by increasing profession identification and decreasing client identification. Earlier research in Social Identity Theory has shown that client identification is negatively related to auditor independence and that profession identification is positively related to auditor independence. A quantitative method is used in this dissertation. A survey was sent to 1000 qualified Swedish auditor. 273 of those replied. The material was statistically analyzed to test the different hypothesis in the dissertation. Our survey showed that professional skepticism has no relation to client- and profession identification. There is however a weak positive relation between professional skepticism and auditor independence. The conclusion is that more research is needed to investigate if auditor independence really is affected by the auditor ’s professional skepticism. / Revisorer har en stor roll i dagens samhälle. Efter finanskrisen har frågan om revisorns oberoende diskuterats flitigt. Det finns både för- och nackdelar med att en revisor varit länge på ett företag och därför är frågan svårlöst. En av egenskaperna som uppmuntras hos en revisor är professionell skepticism. En viktig del av den professionella skepticismen är revisorns personliga skepticism. Syftet med den här uppsatsen är att påvisa att en hög professionell skepticism hos revisorer kan motverka vissa oberoenderelaterade problem. Mer specifikt undersöks den professionella skepticismens påverkan på revisorns identifikation med klienten och med den egna professionen. Tidigare forskning inom Social Identity Theory har visat att identifikation med klienten är negativt relaterat till oberoende och att identifikation med den egna professionen är positivt relaterat till oberoende. I uppsatsen används en kvantitativ metod. En enkät skickades till 1000 kvalificerade svenska revisorer varav 273 svarade. Detta material analyserades statistiskt för att pröva hypoteserna i uppsatsen. Undersökning visar att professionell skepticism inte har någon påverkan på klient- och professionsidentifikation hos revisorn. Det finns däremot en svag positiv relation mellan professionell skepticism och revisorns oberoende. Slutsatsen blir därför att mer forskning behövs för att undersöka om revisorns oberoende faktiskt påverkas av revisorns professionella skepticism.

Relationsmarknadsföring används allt mer av revisorer för att behålla klienter. Eftersom relationsmarknadsföring kan leda till vänskap och eftersom vänskap försvårar revisorns oberoende kan detta påverka hur revisorsyrket uppfattas. För bland annat kreditgivare är det viktigt att redovisningen fått en opartisk granskning och om inte ett oberoende föreligger kan detta potentiellt bli ett problem. Syftet med denna studie var att se om kreditgivare tror att revisorernas relationsmarknadsföring kan resultera i ett uppfattat försvagat oberoende. I den teoretiska referensramen tas olika teorier upp som hänger ihop med revision. Bland annat talas det om tankesättet profession-independence; uppfattningen om revisorers förmåga att arbeta oberoende. Metoden som användes var kvalitativ. Totalt sex professionella kreditgivare intervjuades, i sex separata intervjuer. Intervjuerna var öppna och semistrukturerade, de spelades in på diktafoner och renskrevs efteråt. Empirin visade att nästan alla kreditgivare hade samma uppfattning, att relationsmarknadsföringen inte är ett hot mot oberoendet. Det fanns flera faktorer som gav kreditgivarna förtroende för revisorerna och detta förtroende var så starkt att de inte trodde relationsmarknadsföringen skulle orsaka problem. Analysen som gjordes av inhämtade data är att de intervjuade kreditgivarna ser revisionen som försäkran, samt att relationsmarknadsföringen inte tros leda till förstört oberoende eftersom den vänskap som relationsmarknadsföringen kan generera inte tros ha effekter på oberoendet. Svaren från de intervjuade förknippades med tidigare teorier, inkluderandes teori kring revisionsarenan, och studien finner potential till möjlig utveckling av befintlig teori. Slutsatsen var att det framkommit indikationer på att relationsmarknadsföring inte kommer att skada revisorernas profession-independence och att detta går att härleda till tre faktorer: Upplevda mekanismer som förhindrar beroendeställning, Goda erfarenheter av revisorer och Eget behov av att agera i oberoende projiceras på revisorerna. Ytterligare förslag till framtida forskning presenterades.

Digitization and automation has a great impact on society. A trade which has been up for discussion is the accounting- and audit businesses. Audit is an important function in society which focuses on examining and putting a quality-stamp on financial information to create security and trust in business performance. The audit-process is the methodology of work and has three stages: Planning, performance and reporting. The purpose of this study is to examine how the audit process and the auditors’ role have been affected and how they will look in the future. This study has shown that auditing will be conducted differently in the future due to digitization and automation, but auditing as a societal function remains. It has also been shown that digitization and automation enable larger and more efficient data management. This study has identified several positive aspects with the future audit including continuous auditing, higher flexibility and better communication. Several challenges have also been identified including risks associated with handling complex systems. This study has shown that the role of the auditor is going through changes. There will be higher requirements of the auditor with regards to technical and social skills and also analytical ability. / Teknikutvecklingen i samhället skapar stora förändringar inom många områden. Den möjliggör bland annat ökad digitalisering och automatisering inom redovisning och revision. Revision är en viktig samhällsfunktion som inriktar sig på att granska och kvalitetssäkra ekonomisk information i syfte att skapa trygghet och tillit i näringslivet. Revisionsprocessen är revisionens arbetsmetodik och består av tre stadier: Planering, granskning och rapportering. Utgångspunkten i studien är att digitaliseringen och automatiseringen påverkar revisionsprocessen och revisorns roll på ett eller annat sätt. Således har vi i denna studie diskuterat hur dessa två aspekter påverkas av digitaliseringen och hur revisionen kommer att utvecklas i framtiden. Studien är en kvalitativt inriktad fallstudie med syfte att ingående undersöka en specifik organisation. Undersökningen bedrivs på en av de större revisionsbyråerna, i syfte att undersöka hur revisionsbyrån arbetar med en ökad digitalisering och automatisering i dess revisionsprocesser och att belysa revisorns roll i framtiden som en följd av en digitaliserad och automatiserad revisionsprocess. Undersökningen har gjorts genom två intervjuer och en enkätundersökning, vilken genomfördes via e-post. Teoriramen i studien baseras på tidigare forskning om revision, som revisionens innebörd (Wallace, 1980) och revisionsprocessen (Trohammar 2006), samt om digitalisering och automatisering, men även om löpande revision (Chan & Vasarhelyi 2011) och framtiden för revision. Intervju- och enkätfrågorna baseras sedan på denna teoriram. Slutligen kopplas teoriramen till det sammanställda resultatet från intervjuerna och enkätundersökningen. Studien har visat på att revision kommer att bedrivas annorlunda i framtiden på grund av digitalisering och automatisering, men att revisionen som en samhällsfunktion består. Genom undersökningen kan vi se att digitalisering och automatisering möjliggör större och mer effektiv datahantering, vilket i sin tur möjliggör substansgranskning och mer omfattande analys av data. Revisionen kommer då att få en högre kvalitet och bli mer effektiv. Undersökningen har identifierat flera positiva aspekter kring framtidens revision som exempelvis löpande revision, större flexibilitet och bättre kommunikation. Det har också identifierats utmaningar med framtidens revision som till exempel risker associerade med hantering av komplexa system. Studien har kommit fram till att revisorns roll håller på att förändras på grund av digitalisering och automatisering. Högre krav kommer att ställas på de anställda avseende teknisk och social kompetens samt analytisk förmåga. Revisorn ska också ha kännetecken som driv och förändringsorientering.

Revisorns oberoende är sedan länge ett omdiskuterat ämne. Brist på oberoende har tidigare orsakat flera större företagsskandaler och lett till att allmänheten förlorat förtroende för revisionsprofessionen. Därefter har ett flertal förändringar skett genom att olika regleringar har införts, vilka bland annat har syftat till att stärka oberoendet. Syftet med denna studie är att förklara huruvida det finns ett samband mellan revisorers personlighetsdrag och deras förmåga att bibehålla oberoendet. Denna studie undersöker hypoteser som har skapats utifrån befintlig teori och har därmed en kvantitativ ansats. För att undersöka revisorers personlighetsdrag har femfaktormodellen använts, som består av fem olika dimensioner vilka undersöker en individs grundläggande personlighetsdrag. För att undersöka oberoendet har tre vinjettfrågor tillämpats. Vinjettfrågorna lyckades inte mäta graden av oberoende tillsammans och således bör studiens resultat tolkas med försiktighet.  Resultaten av denna studie indikerar att personlighetsdragen neuroticism, öppenhet för erfarenhet och vänlighet skulle kunna ha en påverkan på revisorers förmåga att bibehålla oberoendet. Sambanden som återfinns är emellertid svaga. Vidare återfinns inga samband mellan extraversion samt samvetsgrannhet och oberoendet, vilket talar för att personlighetsdragen påverkar oberoendet i mycket låg utsträckning. Slutligen är revisorers personlighetsdrag ett forskningsområde som kan vidareutvecklas. / The independence of the auditor is since a long time a debated topic. Lack of independence has earlier caused several major corporate scandals and led to the public losing trust in the audit profession. Afterwards, several changes have been made through implementation of various regulations which among other things aim to strengthen the independence. The purpose of this paper is to explain whether there is a relationship between auditors’ personality traits and their ability to remain independent. This study tests hypotheses which have been created through existing theory and thus, has a quantitative approach. To examine auditors’ personality traits, the five-factor model of personality traits has been used which consists of five dimensions that explain an individual's fundamental personality traits. To examine the independence, three vignette questions have been used. The vignette questions did not manage to measure the level of independence together and consequently, the study’s results need to be interpreted with caution.  The findings of the study indicate that the personality traits neuroticism, openness to new experience and agreeableness might have an impact on the auditors’ ability to maintain the independence. However, the found relationships are weak. Furthermore, no relationships can be found between extraversion, conscientiousness and the independence which suggests that personality traits affect the independence to a very low extent. Lastly, the auditors’ personality traits are a research area that can be further developed.