Hållbarhet är ett viktigt koncept i dagens samhälle där TBL teorin blivit allt mer använd av företag. TBL teorin är uppdelad i tre perspektiv, people, planet och profit. Digitaliseringen av revisionsbranschen har på senare tid genomgått stora förändringar. Informations och kommunikationsteknologier (IKT) är ett område inom digitalisering som används flitigt inom revision. Frågan om IKT påverkar revisorns hållbara arbete utifrån TBL teorin har vi inte funnit någon forskning om. För att undersöka syftet med studien har en kvantitativ ansats applicerats och data har samlats in via en webbaserad enkätundersökning vilket revisorer och revisorsassistenter på olika revisionsbyråer deltagit i. Enkätens frågor formulerades utifrån den beroende variabeln revisorns hållbara arbete och den oberoende variabeln IKT. Enkäten undersökte även fyra kontrollvariabler. Resultatet från studien visar på att IKT har en positiv påverkan på revisorns hållbara arbete. Inga kontrollvariabler påverkar sambandet mellan IKT och revisorns hållbara arbete. Dessutom anser revisorer att people, planet och profit är viktiga begrepp och arbetar mycket med samtliga. Profit anses dock vara viktigast och planet anses vara minst viktig. Tidsramen för att slutföra studien och revisorernas högsäsong har begränsat enkätens svarsfrekvens. Detta är något som framtida forskning bör ha i åtanke för att kunna undersöka ämnet ytterligare. / Sustainability is an important concept within today’s society whereas the TBL theory has become increasingly useful by companies. The TBL theory is divided into three perspectives which are people, planet and profit. Lately digitalization of the accounting profession has been through some big changes. Information and communication technologies (ICT) is a field within digitalization that is used diligently within audit. The question if ICT effects the auditors sustainable work using the TBL theory is something that we have not found any research about. To examine the purpose of the study a quantitative approach has been applicated and data has been collected using an online survey that auditors and auditor assistants on different firms has been a part of. The surveys questions were formulated from the dependent variable, the audits sustainable work and the independent variable, ICT. The survey also examined four control variables. The result from the study showed that ICT has a positive effect on the auditors´ sustainable work. Where no control variables effected the correlation between ICT and the auditors´ sustainable work. The auditors also consider people, planet and profit to be important concepts and works a lot with all of them. Profit, however, is considered the most important and planet is considered the least important. The time frame to finish the study and the peak season for auditors has limited the surveys response rate. This is something that future research should consider to be able to investigate the subject further.

Inledning Vi lever i en digitaliserad värld, en värld som fortsätter digitaliseras. Det finns de som hävdar att världen just nu befinner sig i en fjärde industriell revolution. Digitaliseringen påverkar många delar av samhället såväl inom näringslivet som inom det civila. Det kan idag vara viktigt för företag att ligga i framkant inom arbetet med ny teknik både som en konkurrensfördel men också för legitimitetsskäl.  Syfte Syftet med studien har varit att utreda hur digitaliseringen och effekterna av den har påverkatdet arbete som utförs av revisorer och revisorns roll vilket mynnat ut i frågeställningen ”hur har digitaliseringen påverkat revisorns roll och arbete?”. Metod I studien har en deduktiv ansats använts. Vidare har en kvalitativ metod använts och datainsamlingen har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer med personer som är aktiva inom revisorsyrket.  Slutsats Studien påvisar att digitaliseringen påverkar revisionsbranschen i såväl revisionsprocessen, revisorsrollen och kundrelationer. I revisionsprocessen har planeringsfasen påverkats av att informationsinhämtningen idag till största del sker digitalt istället för att skanna in fysiska dokument från pärmar. Den granskande fasen har påverkats i och med införandet av nya digitala hjälpmedel som kan processa större mängder data än vad en människa är kapabel till. Gällande kundrelationer så sköts mer av kontakten med kunder via digitala videomöten som ger revisorerna mer tid över till att revidera och agera som en rådgivare. Sammanfattningsvis så har den ökade digitaliseringen lett till att revisorsrollen effektiviserats och att rollen som rådgivande konsult fått en större och viktigare plats.

Revisorn anlitas för att ge ett oberoende yttrande som ska säkerställa pålitligheten i företagensfinansiella rapporter. Denna tilltrosskapandande effekt kan endast uppnås om revisorn görsina bedömningar och fattar beslut utan att låta sig påverkas av andra personers viljor ellerönskningar. Att revisorn är oberoende är särskilt viktigt i de fall revisorernas arbete påverkarintressenters beslutsfattande. Diskussionen kring revisorns oberoende i samband medtillhandahållandet av fristående rådgivning har debatterats flitigt. Vissa menar att denfristående rådgivningen medför positiva effekter på revisionen, medan andra anser att denborde förbjudas då den utgör ett hot mot revisorns oberoende och påverkar förtroendet förbranschen. Genom införandet av revisionspaketet står revisionsbranschen inför nyaregleringar av oberoendet och den fristående rådgivningen. Denna uppsats ämnar fördjupadiskussionen och undersöka varför det kan upplevas som ett problem när en revisionsbyrå, irollen som oberoende kontrollorgan, erbjuder både fristående rådgivning och revision.Frågeställningen besvaras med hjälp av relevanta teorier, modeller och intervjuer medrevisorer, intressenter samt normgivande organ. Den fristående rådgivningen kan medföra attrevisorn inte uppfattas som oberoende och kan utmana förtroendet hos allmänheten. Vidarekan det upplevas som ett problem när den fristående rådgivningen sker på revisionsklienter.Medias skildring av debatten, att det verkar föreligga ett förväntningsgap samt en bristandetransparens kan även det vara bidragande orsaker till problematiken. Revisionspaketet kankomma att öka transparensen, minska förväntningsgapet samt stärka förtroendet för branschenoch kan således komma att minska problematiken med att ett oberoende kontrollorganerbjuder både fristående rådgivning och revision. / Program: Civilekonomprogrammet

Revisorns roll har på senare tid kommit att innefatta mer än att säkerställa de finansiella talensriktighet. En stor del av revisorns arbetsuppgifter handlar om att tillstå sina klienter med alltyp av rådgivning. En följd av revisorns utökade arbetsuppgifter är att det ställer krav pårevisorn att inneha kunskap om en rad olika ämnen. Denna utveckling har kommit attinnebära att allmänheten anses ha höga förväntningar på revisorn i dess yrkesroll.Tidigare forskning visar att bedrägerier inom organisationer har ökat på senare tid och att dethar kommit att bli ett ökat problem i samhället. I och med indikationer på att bedrägerier iorganisationer har ökat anses allmänheten också ha förväntningar på att revisorn skallupptäcka bedrägerier när de utför revision. Revisorerna själva anser däremot inte att det är ettsyfte med revisionen att upptäcka eventuella bedrägerier. Forskare menar dock attallmänhetens förväntningar är så pass höga att revisorerna måste ta hänsyn till detta krav.Tidigare forskning samt de tillfrågade revisorerna bekräftar att bedrägerier i företag är mycketproblematiska att upptäcka med hänsyn till det faktum att de inte enskilt har någon storpåverkan på de finansiella räkenskaperna för ett bolag.Meningsskiljaktigheter råder mellan revisorerna och användarna kring revisorns roll och bådetidigare forskning samt de revisorer jag har intervjuat i denna studie vittnar om att det råderett förväntningsgap mellan de olika parterna. En vanlig missuppfattning menar revisorerna imin undersökning är att allmänheten tror att revisorerna reviderar och kontrollerar pådetaljnivå. I både tidigare forskning samt empiriskt underlag finner jag uppfattningen attkunskapen kring revisorns roll måste öka. Tidigare forskning och de tillfrågaderespondenterna är överens om att information är huvudnyckeln till att minska deförväntningsgap som råder och som från revisorernas sida uppfattas som mycket olyckligt.Studien har gjorts i syfte att med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med revisorerklargöra hur revisorerna själva ser på sin roll att upptäcka bedrägerier i organisationer.Studien består sammanlagt av åtta respondenter representerade på fyra revisionsbyråer varavtre stycken är stora revisionsbolag och en mindre revisionsbyrå. Resultatet av denna studievisar att revisorerna är överens om att upptäcka bedrägerier inte är ett huvudmål medrevisionen utan utgör endast en del. Revisorerna i studien menar att det är deras uppgift attgranska utifrån väsentlighet och risk. Samtliga respondenter menar att det är ledningensansvar att upptäcka bedrägerier men framförallt betonar de vikten av att förebyggabedrägerier med hjälpa av goda interna kontroller. / Program: Civilekonomprogrammet

Syfte: Syftet är att analysera hur redovisning till verkligt värde av förvaltningsfastigheter påverkar den rättvisande bilden av ett företag. Bakgrund:                        Värdering av anläggningstillgångar till anskaffningsvärde har länge varit vägledande i Europa. Trots att denna metod är tillförlitlig anses den inte ge en rättvisande bild av företaget. Detta kan istället värdering till verkligt värde anses göra då detta sätt att redovisa skapar relevans i redovisningen. Denna redovisningsmetod är dock förknippad med minskad tillförlitlighet, stora svängningar i resultat och för sin konjunkturförstärkande effekt. Redovisning till verkligt värde har fastighetsbranschen använt sig av sedan införandet av IAS/IFRS 2005. Branschen kännetecknas av frekventa och starka svängningar i värdet på förvaltningsfastigheterna, vilka helst ska värderas till verkligt värde. Detta föranleder frågan hur rättvisande fastigheternas värden egentligen är. Metod:                              Analysen av problemområdet har skett genom en kvalitativ metod och en deduktiv ansats. Befintlig teori har jämförts med empiriskt material som har insamlats via intervjuer. Intervjuerna har varit icke-standardiserade och utförts med fyra auktoriserade revisorer från de fyra största revisionsbolagen i Sverige och en värderingsexpert. Slutsats:                            Verkligt värde av förvaltningsfastigheter medför positiva effekter till den rättvisande bilden främst genom att bidra med relevans och jämförbarhet. Med aktieägare som primära användare av den finansiella informationen kan verkligt värde även antas vara begriplig. Värderingsmetoden har däremot en negativ påverkan på den rättvisande bilden genom omfattande brister i tillförlitlighet. Relevansen i redovisning till verkligt värde kan dock kompensera för dessa brister. Detta torde innebära att redovisning till verkligt värde bidrar till en rättvisande bild av ett företag. / Purpose:                           The purpose is to analyse how fair value accounting of investment property affect the true and fair view of a company. Background:                    Valuing fixed assets at historical cost has for a long time been the preferred choice in Europe. Although this method is reliable it is not considered to contribute to a true and fair view of a company. This can however fair value accounting (FVA) be considered to do as it creates relevance in the financial reports. On the other hand, FVA can also be associated with reduced reliability, volatility in profits and procyclicality. FVA was first adopted by the investment property industry in 2005 when IAS/IFRS was imposed in Sweden. This industry is characterised by its volatile property values, which are preferably to be valued at fair value. This raises the question of whether the values of the investment properties really are fair? Method:                            In order to answer the purpose a qualitative method was used. The deductive approach enabled a comparison between existing theories and empirical material gathered through in-depth interviews. The interviews were non- standardised and conducted with four authorised auditors from the four largest auditing firms, and a fair value expert. Conclusion:                      FVA of investment property contributes to the true and fair view of a company in terms of relevance and comparability. Since shareholders are the primary users of financial information FVA can also be considered understandable. The valuation method does however have a negative affect on the true and fair view due to considerable deficiencies in reliability. If relevance can be considered to make up for these deficiencies, it can be argued that FVA contributes to the true and fair view of a company.

Denna uppsats undersöker problematiken kring revisorernas personliga engagemang och mänskliga beteenden. Revisorer och klienter har båda incitament vilka används för att nå en viss önskad situation. Oavsett vad incitamenten används för är syftet att subjektivt tillfredsställa ett visst intresse. Uppsatsen är baserad på tidigare publicerade vetenskapliga artiklar och är en vidare forskning baserad på Tepalagul och Lins studie från år 2015, vilken innefattar en undersökning av fyra hot. Denna studie kommer medföra en fördjupad undersökning kring dessa fyra oberoendehot som anses kan komma att påverka revisorns oberoende ställning. Hoten är: klientens betydelse, erbjudandet av andra tjänster utöver revisionstjänster, mandatperioden och anknytning mellan revisor och klient. Syftet med uppsatsen är att finna klarhet i om dessa hot i praktiken faktiskt kan hota revisorernas oberoende gentemot klienten, samt om dessa hot kan motverkas och i så fall på vilket sätt åtgärder kan framstå. I studien kommer en koppling göras till psykologiska påverkningar av mänskliga beteenden. Här lyfts kognitiv dissonans fram för att förklara etiska dilemman som revisorn ställs inför i sitt yrke. Studiens syfte är även att finna en klarhet i hur kognitiv dissonans kan ge en utökad förklaring kring problematiken angående revisorernas oberoende. Beroende på hur revisorn ställer sig i situationer av olika oberoendehot med medföljande påtryckningar från klienter och omgivning kan revisionskvalitén skifta. Uppsatsen kommer att genomföras utefter den hermeneutiska traditionen och i form av en kvalitativ ansats med besöksintervjuer som datainsamlingsmetod. Utifrån respondenternas åsikter kan vi dra slutsatsen att dessa hot existerar inom revisionsyrket, men att mycket beror på revisorn som person och dennes integritet och motståndskraft. Resultaten bekräftar även att människor normalt sett vet att deras bedömningar bör vara objektiva, men att de omedvetet kan göra felaktiga bedömningar då de blandar ihop vad som är personligt fördelaktig med vad som är rättvist eller moraliskt. För var och ett av dessa hot diskuterar vi erhållna resultat från empirin och tidigare forskning. Detta med avseende på klientens och revisors olika incitament, hot, kognitiva processer, samt revisionskvalité. Studien mynnar ut i idéer kring fortsatt forskning. Vi lyfter här fram vikten av att bland annat utföra en liknande forskning med kvinnliga auktoriserade revisorer som respondenter. / This essay examines the problems concerning auditors personal engagement and human be- haviours. Auditors and clients have different incentives, which are used to reach a certain preferred situation. Regardless of what the incentives are used for, the aim is to subjectively satisfy a certain interest. The essay is based on previously published scientific articles and is a further research based on Tepalagul and Lins study from year 2015. This essay includes a survey of four threats concerning auditor’s independence. The study will present a detailed investigation of these four threats that may have an affect on the auditor's independence. The threats are: the clients importance, the offering of non-audit services, auditor tenure and the client affiliation. The purpose of this essay is to find clarity if whether or not these threats in practice may actually threaten the auditor's independence towards the client, and if these threats can be prevented and if so, in what way measures may appear. The study will be making associations to psychological factors influencing human behaviours. The concept cognitive dissonance is used in this study to explain the ethical dilemmas that auditors face in their profession. The study's purpose is also to find a clarity of how cognitive dissonance can give an extended explanation about the problems concerning auditor’s independence. Depending on how the auditor stands in situations of various threats to the independence with accompanying pressures from their clients and the environment, the audit quality may shift. The essay will be performed in line with the hermeneuthic tradition in the form of a qualitative approach with interviews as data collection methods. Based on respondents’ opinions, we can conclude that these threats exist within the audit profession, but much depends on the auditor as a person and his or her integrity and resilience. The results also confirm that humans usually know that their assessments should be objective, but they unknowingly make incorrect judgments when they mix up what is personally beneficial with what is fair or moral. For each and everyone of these threats we discuss the empirically given results and previous research. This with regard to the clients and the auditors different incentives, threats, cognitive processes, and audit quality. The study empties into the ideas about further research. We emphasize the importance of among other things carrying out a similar research with female certified auditors as respondents.

Bakgrund: Aktieägarnas förtroende för revisionen och de finansiella rapporterna har påverkats negativt på grund av de revisionsskandaler som har varit aktuella under senare tid. Skandalerna har lett till att pålitligheten i revisionen har ifrågasatts av de finansiella rapporternas användare. En av skandalerna som har varit aktuell under 2000-talet är skandalen med HQ-Bank, där revisorn hade misskött sitt arbete och bedragit aktieägare och kunder. På grund av skandaler som denna har krav på hårdare lagstiftning efterfrågats. Till följd av detta har det tagits fram åtgärder i form av ett revisionspaket. Det har dock funnits delade meningar om åtgärdernas effekt när det kommer till att åtgärda problemet. Det faktiska och det synliga oberoendet har haft en stor roll i diskussionen när det kommer till att återuppbygga och stärka förtroendet.Syfte: Studien syftar till att fördjupa diskussionen i frågan om de förtroendestärkande åtgärderna och undersöker hur aktieägarnas förtroende till revisionen kommer att påverkas av åtgärderna i revisionspaketet.Metod: Frågeställningen besvaras genom kvalitativa intervjuer och lämpliga teorier för att skapa en korrekt bild över forskningsområdet. Teorierna som är utvalda för studien ligger till grund för analysen av det insamlade datamaterialet.Resultat: Studien tyder på att revisionspaketets effekt inte kommer att bli särskilt märkvärd, och frågan är om det är rätt åtgärd att vidta. Orsaken till det negativa utfallet tycks bero på osunda relationer som bygger på sociala mekanismer. Utifrån detta kan regleringen ses som att den endast fyller en social funktion eftersom sociala mekanismer kan anses svårreglerade.Det kan vidare uppfattas som att det synliga oberoendet har fått en större roll än det faktiska oberoendet när det kommer till att etablera förtroende. Studien finner ytterligare problem i att det råder ett förväntningsgap i samhället som visar på kunskapsluckor gällande revisorns ansvar, något som revisionspaketet inte kommer åt. En utjämning av förväntningsgapet skulle kunna mildra problemet varför fokus kanske borde ligga på att reducera gapet.Orginalitet/värde: Studien har bidragit till diskussionen kring förtroendestärkande åtgärder inom revisionen och revisionspaketets effekt när det gäller att påverka aktieägarnas förtroende. / Background: The shareholders trust in the auditing process has been affected negatively due to the recent audit scandals. The reliability of the audit has been questioned by the users of the financial statements due to the audit scandals. One of the main scandals during the 2000s is the scandal of HQ- Bank, where the auditor had mismanaged his work and defrauded shareholders and customers. Demands for stricter legislation has been requested because of the scandals. As a result of this, new arrangements in terms of a reform of the EU statutory audit market has been developed. However, there has been disagreements regarding the effectiveness when it comes to fixing the problem. The independence in fact and the independence in appearance has had a major role in this context when it comes to rebuilding strengthen the trust.Purpose: This study aims to deepen the discussion in trust-building actions and examines how the shareholders trust in the audit will be affected by the measures in the reform of the audit market.Methodology: The question is answered through qualitative interviews and appropriate theories to create an accurate picture of the research area. The theories that are selected for the study are the basis for the analysis of the collected dataFindings: The study indicates that the effect of the reform of the audit market will not be obvious, and the question is if it is the right move. The reason for the negative outcome appears to be due to unhealthy relationships based on social mechanisms. Based on this the regulation can be seen as only fulfilling a social function since social mechanisms can be difficult to regulate. It can further be seen as the independence in appearance has played a bigger role than the independence in fact when it comes to establishing the trust. The study finds further problems in the expectation gap in society that shows knowledge gaps regarding the auditor's responsibilities, which the reform of audit market cannot reach. A smoothing of the expectation gap might alleviate the problem as to why the focus should probably be on reducing the gap.Orginality/value: The study has contributed to the discussion regarding trust-building actions within the audit and the reform of the audit markets effect when it comes to influencing the shareholders trust.This thesis will continue in Swedish.

Revisorer ställs ofta inför olika yrkesetiska dilemman då olika lösningar måste vägas mot varandra. Revisorns yrkesetiska regler anses då vara ett viktigt hjälpmedel. Det anses dock att ett yrkesetiskt problem inte kan lösas genom endast reglering då det är svårt att med hjälp av regler förhindra oetiskt handlande i praktiken. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida revisorers yrkesetiska resonemang skiljer sig mellan revisorer anställda i mindre- respektive större revisionsbyråer. Studien undersökte även om olika aspekter skiljer sig mellan revisorer i mindre- och större revisionsbyråer samt huruvida dessa påverkar revisorers yrkesetiska resonemang. För att besvara uppsatsens syfte har en empirisk undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med revisorer från såväl mindre- som större revisionsbyråer genomförts. Studiens resultat påvisar att revisorers yrkesetiska resonemang skiljer sig mellan mindre- och större revisionsbyråer; dock inte på grund av revisionsbyrån storlek. En slutsats som kunnat dras av studiens resultat är att revisionsklientens storlek påverkar revisorers yrkesetiska resonemang. Större revisionsbyråer erhåller oftast större revisionsklienter vilket ställer högre krav på de yrkesetiska reglerna som tillämpas. / Auditors often find themselves in situations where different solutions must be weighed against each other. In such dilemmas, applying the auditors’ rules of work ethics can be helpful. It is considered that a professional ethical problem cannot be solved merely by regulation as it is difficult to solely use preventative measures to control unethical actions. The intention with the study was to investigate whether auditors professional ethical reasoning differs between auditors in smaller- or larger firms. The study has also explored the different circumstances facing auditors in smaller- and larger firms and whether these circumstances affect the reasoning of the auditors’ professional ethics. To address these questions, semi structured empirical interviews with auditors of both smaller- and larger firms have been conducted. The results suggest that auditors’ professional ethics reasoning differs between smaller- and lager firms, however, not solely because of the size of the firm; a conclusion that was drawn during the study was that the size of the audit client affects the professional ethical reasoning among auditors. Larger audit firms often hold larger audit client which increases the demand on the auditor’s professional ethic rules.

Revisorns oberoende är ett ständigt diskuterat och debatterat ämne. Nya skandaler fortsätter att uppstå där revisorns oberoende ifrågasätts. Syftet med studien är att undersöka om det finns en skillnad mellan revisorers oberoendebedömning beroende på revisorns yrkestitel. Yrkestitlarna som har undersökts i denna studie är revisorsassistenter och auktoriserade revisorer. För undersökning av studiens syfte har en kvalitativ metod tillämpats och semistrukturerade intervjuer genomförts med fem revisorer varav tre auktoriserade revisorer och två revisorsassistenter.   Resultatet av studien visar att alla respondenter var eniga om att oberoendet är viktigt för att skapa förtroende för samt att oberoendet är en svårbedömd fråga. Detta eftersom de alla trodde att det förekommer skillnader mellan olika revisorers oberoendebedömningar och att oberoendet kvarstår som ett komplext ämne. Vidare framkom det skillnader mellan de två olika yrkestitlarnas resonemang kring olika scenarier där de skulle bedöma ifall det förelåg hot mot oberoendet eller inte. Det som framkom var att de auktoriserade revisorerna hade en striktare syn på självgranskningshotet samt vänskapshotet medan revisorsassistenterna såg striktare på egenintressehotet samt det synbara oberoendet.   Slutsatserna som dras av studien är att revisorsassistenter och auktoriserade revisorer använder sig av analysmodellen på samma sätt men det är revisorsassistenterna som fyller i dessa medan de auktoriserade revisorerna kontrollerar det. Ytterligare förekom skillnader mellan revisorsassistenter och auktoriserade revisorers resonemang kring olika oberoendehot vilket innebär att studien tydliggör att karaktärsdraget yrkeserfarenhet påverkar revisorns oberoendebedömning. / Auditor independence is a constantly discussed and debated topic. New scandals continue to arise where the auditor's’ independence is questioned. The purpose of this study is to investigate whether there is a difference between the auditors’ independent assessment depending on the auditor's professional title. The titles examined in this study is auditor assistants and authorized auditors. To investigate the purpose of the study, a qualitative method was used and semi-structured interviews were conducted with five auditors, of which three where authorized auditors and two auditor assistants.   The results of the study show that all respondents agreed that independence is important for building trust and that independence is a difficult question. This is because they all believed that differences existed between the different auditors' independent assessments and that the independence remains as a complex subject. Furthermore, differences emerged between the two different professional titles' arguments regarding different scenarios where they should decide whether there was a threat to their independence or not. What emerged was that the authorized auditors had a stricter view of the self-examination threat and the friendship threat, while the auditor assistants looked more strictly at the self-interest threat and independence in appearance.   The conclusions drawn from the study is that auditor assistants and authorized auditors use the analysis model in the same way, but the auditors' assistants fill in these while the authorized auditors control it. In addition, there were differences between the auditor assistants and the authorized auditors' arguments regarding different independence threats, which means that the study makes clear that the character trait, professional experience, influences the auditor's independence assessment.

Digitalisering är ett välkänt fenomen som utvecklats med rask takt de senaste decennierna och haft en stor påverkan på omvärlden och påverkat människor både privat och arbetsmässigt. Företag och organisationer har utnyttjat digitaliseringen genom automatisering av processer, effektivisering och minskning av kostnader. Revisionsbyråer är inget undantag och har även dem utnyttjat och tagit del av digitaliseringens framfart och den utveckling som sker. Genom att tillämpa och implementera nya digitala verktyg kan företag automatisera vissa arbetsmoment, insamla och analysera stora mängder data. Vidare har digitaliseringen påverkat arbetsmarknaden genom att nya arbetsmöjligheter utformats eller att befintliga arbetsroller förändrats till följd av digitaliseringen. För att få en ökad förståelse kring hur revisionsprocessen och revisorer påverkats av digitaliseringen har studien utgått efter att undersöka detta fenomen mer djupgående genom att fördjupa sig inom artificiell intelligens, Big data och robotisk processautomation. Studien har således utgått efter detta som syfte och utvecklat tre frågeställningar för att besvara studiens syfte. Studien har använt sig av en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer för att undersöka fenomenet. Det som undersöks är hur digitaliseringen påverkat revisionsprocessen och revisorns roll, vilka effekter och skillnader som uppstått, fördelar och nackdelar med digitaliseringen samt framtida utsikter för hur digitaliseringen kan komma att påverka revisionsprocessen och revisorns roll. Resultatet indikerar på att digitaliseringen påverkat revisionsprocessen och revisorsrollen genom olika sätt. Studiens resultat presenterar att digitaliseringen påverkat genom att revisionen övergått från pappershantering till digital hantering och lagring, nya digitala verktyg som uppstått som automatiserar, förenklar, underlättar revisionen och revisorns uppgifter samt att digitaliseringen förbättrar revisionens kvalité. Resultatet visar även att digitaliseringen ökat betydelsen av digitala samtalsverktyg för att hålla kontakt med kollegor och kunder vilket ses som effektiviserande, tidssparande, miljövänligt och ekonomiskt gynnsamt. Resultatet visar även negativa sidor med digitaliseringen som säkerhetsaspekter, sociala aspekter samt brister inom lagstiftning och regelverk. Studien visar slutligen att digitaliseringen kan komma att påverka revisionen ytterligare, särskilt med artificiell intelligens och automatisering, och många revisorer ser optimistiskt på digitaliseringen och revisionens framtid. Denna studie är skriven på svenska. / Digitalization is a well-known phenomenon that has developed at a rapid pace in recent decades and has had a major impact on the outside world and affected people both privately and at work. Companies and organizations have taken advantage of digitalization by automating processes, streamlining and reducing costs. Audit firms are no exception and have also taken advantage of and taken part in the progress of digitalization and the development that is taking place. By applying and implementing new digital tools, companies can automate certain work steps, collect and analyze large amounts of data. Furthermore, digitalization has affected the labor market by creating new job opportunities or changing existing work roles as a result of digitalization. In order to gain a greater understanding of how the audit process and auditors have been affected by digitalization, the study has been carried out after investigating this phenomenon more deeply by delving into artificial intelligence, Big data and robotic process automation. The study has therefore proceeded according to this as its aim and developed three questions to answer the study's purpose. The study has used a qualitative method through semi-structured interviews to investigate the phenomenon. What is investigated is how digitalization has affected the audit process and the auditor's role, what effects and differences have arisen, advantages and disadvantages of digitalization, and future prospects for how digitalization may affect the audit process and the auditor's role. The results indicate that digitalization has affected the audit process and the auditor's role in various ways. The results of the study present that digitalization has affected the audit by moving from paper handling to digital handling and storage (digitization), new digital tools that have emerged that automate, simplify, facilitate the audit and the auditor's tasks, and that digitalization improves the quality of the audit. The result also shows that digitalization has increased the importance of digital communication tools to keep in touch with colleagues and customers, which is seen as efficient, timesaving, environmentally friendly and economically beneficial. The result also shows negative aspects of digitalization such as security aspects, social aspects and shortcomings in legislation and regulations. Finally, the study shows that digitalization may further impact auditing, especially with artificial intelligence and automation, and that many auditors are optimistic about digitalization and the future of auditing. This study is written in Swedish.