Relationsmarknadsföring används allt mer av revisorer för att behålla klienter. Eftersom relationsmarknadsföring kan leda till vänskap och eftersom vänskap försvårar revisorns oberoende kan detta påverka hur revisorsyrket uppfattas. För bland annat kreditgivare är det viktigt att redovisningen fått en opartisk granskning och om inte ett oberoende föreligger kan detta potentiellt bli ett problem. Syftet med denna studie var att se om kreditgivare tror att revisorernas relationsmarknadsföring kan resultera i ett uppfattat försvagat oberoende. I den teoretiska referensramen tas olika teorier upp som hänger ihop med revision. Bland annat talas det om tankesättet profession-independence; uppfattningen om revisorers förmåga att arbeta oberoende. Metoden som användes var kvalitativ. Totalt sex professionella kreditgivare intervjuades, i sex separata intervjuer. Intervjuerna var öppna och semistrukturerade, de spelades in på diktafoner och renskrevs efteråt. Empirin visade att nästan alla kreditgivare hade samma uppfattning, att relationsmarknadsföringen inte är ett hot mot oberoendet. Det fanns flera faktorer som gav kreditgivarna förtroende för revisorerna och detta förtroende var så starkt att de inte trodde relationsmarknadsföringen skulle orsaka problem. Analysen som gjordes av inhämtade data är att de intervjuade kreditgivarna ser revisionen som försäkran, samt att relationsmarknadsföringen inte tros leda till förstört oberoende eftersom den vänskap som relationsmarknadsföringen kan generera inte tros ha effekter på oberoendet. Svaren från de intervjuade förknippades med tidigare teorier, inkluderandes teori kring revisionsarenan, och studien finner potential till möjlig utveckling av befintlig teori. Slutsatsen var att det framkommit indikationer på att relationsmarknadsföring inte kommer att skada revisorernas profession-independence och att detta går att härleda till tre faktorer: Upplevda mekanismer som förhindrar beroendeställning, Goda erfarenheter av revisorer och Eget behov av att agera i oberoende projiceras på revisorerna. Ytterligare förslag till framtida forskning presenterades.

Digitization and automation has a great impact on society. A trade which has been up for discussion is the accounting- and audit businesses. Audit is an important function in society which focuses on examining and putting a quality-stamp on financial information to create security and trust in business performance. The audit-process is the methodology of work and has three stages: Planning, performance and reporting. The purpose of this study is to examine how the audit process and the auditors’ role have been affected and how they will look in the future. This study has shown that auditing will be conducted differently in the future due to digitization and automation, but auditing as a societal function remains. It has also been shown that digitization and automation enable larger and more efficient data management. This study has identified several positive aspects with the future audit including continuous auditing, higher flexibility and better communication. Several challenges have also been identified including risks associated with handling complex systems. This study has shown that the role of the auditor is going through changes. There will be higher requirements of the auditor with regards to technical and social skills and also analytical ability. / Teknikutvecklingen i samhället skapar stora förändringar inom många områden. Den möjliggör bland annat ökad digitalisering och automatisering inom redovisning och revision. Revision är en viktig samhällsfunktion som inriktar sig på att granska och kvalitetssäkra ekonomisk information i syfte att skapa trygghet och tillit i näringslivet. Revisionsprocessen är revisionens arbetsmetodik och består av tre stadier: Planering, granskning och rapportering. Utgångspunkten i studien är att digitaliseringen och automatiseringen påverkar revisionsprocessen och revisorns roll på ett eller annat sätt. Således har vi i denna studie diskuterat hur dessa två aspekter påverkas av digitaliseringen och hur revisionen kommer att utvecklas i framtiden. Studien är en kvalitativt inriktad fallstudie med syfte att ingående undersöka en specifik organisation. Undersökningen bedrivs på en av de större revisionsbyråerna, i syfte att undersöka hur revisionsbyrån arbetar med en ökad digitalisering och automatisering i dess revisionsprocesser och att belysa revisorns roll i framtiden som en följd av en digitaliserad och automatiserad revisionsprocess. Undersökningen har gjorts genom två intervjuer och en enkätundersökning, vilken genomfördes via e-post. Teoriramen i studien baseras på tidigare forskning om revision, som revisionens innebörd (Wallace, 1980) och revisionsprocessen (Trohammar 2006), samt om digitalisering och automatisering, men även om löpande revision (Chan & Vasarhelyi 2011) och framtiden för revision. Intervju- och enkätfrågorna baseras sedan på denna teoriram. Slutligen kopplas teoriramen till det sammanställda resultatet från intervjuerna och enkätundersökningen. Studien har visat på att revision kommer att bedrivas annorlunda i framtiden på grund av digitalisering och automatisering, men att revisionen som en samhällsfunktion består. Genom undersökningen kan vi se att digitalisering och automatisering möjliggör större och mer effektiv datahantering, vilket i sin tur möjliggör substansgranskning och mer omfattande analys av data. Revisionen kommer då att få en högre kvalitet och bli mer effektiv. Undersökningen har identifierat flera positiva aspekter kring framtidens revision som exempelvis löpande revision, större flexibilitet och bättre kommunikation. Det har också identifierats utmaningar med framtidens revision som till exempel risker associerade med hantering av komplexa system. Studien har kommit fram till att revisorns roll håller på att förändras på grund av digitalisering och automatisering. Högre krav kommer att ställas på de anställda avseende teknisk och social kompetens samt analytisk förmåga. Revisorn ska också ha kännetecken som driv och förändringsorientering.

Revisorns oberoende är sedan länge ett omdiskuterat ämne. Brist på oberoende har tidigare orsakat flera större företagsskandaler och lett till att allmänheten förlorat förtroende för revisionsprofessionen. Därefter har ett flertal förändringar skett genom att olika regleringar har införts, vilka bland annat har syftat till att stärka oberoendet. Syftet med denna studie är att förklara huruvida det finns ett samband mellan revisorers personlighetsdrag och deras förmåga att bibehålla oberoendet. Denna studie undersöker hypoteser som har skapats utifrån befintlig teori och har därmed en kvantitativ ansats. För att undersöka revisorers personlighetsdrag har femfaktormodellen använts, som består av fem olika dimensioner vilka undersöker en individs grundläggande personlighetsdrag. För att undersöka oberoendet har tre vinjettfrågor tillämpats. Vinjettfrågorna lyckades inte mäta graden av oberoende tillsammans och således bör studiens resultat tolkas med försiktighet.  Resultaten av denna studie indikerar att personlighetsdragen neuroticism, öppenhet för erfarenhet och vänlighet skulle kunna ha en påverkan på revisorers förmåga att bibehålla oberoendet. Sambanden som återfinns är emellertid svaga. Vidare återfinns inga samband mellan extraversion samt samvetsgrannhet och oberoendet, vilket talar för att personlighetsdragen påverkar oberoendet i mycket låg utsträckning. Slutligen är revisorers personlighetsdrag ett forskningsområde som kan vidareutvecklas. / The independence of the auditor is since a long time a debated topic. Lack of independence has earlier caused several major corporate scandals and led to the public losing trust in the audit profession. Afterwards, several changes have been made through implementation of various regulations which among other things aim to strengthen the independence. The purpose of this paper is to explain whether there is a relationship between auditors’ personality traits and their ability to remain independent. This study tests hypotheses which have been created through existing theory and thus, has a quantitative approach. To examine auditors’ personality traits, the five-factor model of personality traits has been used which consists of five dimensions that explain an individual's fundamental personality traits. To examine the independence, three vignette questions have been used. The vignette questions did not manage to measure the level of independence together and consequently, the study’s results need to be interpreted with caution.  The findings of the study indicate that the personality traits neuroticism, openness to new experience and agreeableness might have an impact on the auditors’ ability to maintain the independence. However, the found relationships are weak. Furthermore, no relationships can be found between extraversion, conscientiousness and the independence which suggests that personality traits affect the independence to a very low extent. Lastly, the auditors’ personality traits are a research area that can be further developed.

Revisorns roll är under förändring på grund av digitalisering samt ett möjligt avskaffande av revisionsplikten för små företag och ett möjligt förändrat utbildningskrav. Samtidigt påverkar digitaliseringen även bankbranschen, vilket även detta skulle kunna påverka revisorns roll vid kreditgivning. Att det dessutom finns ett förväntningsgap mellan revisorer och användare av reviderade rapporter är redan väl dokumenterat, men kring små företags och kreditgivares förväntningar på revisorns roll vid kreditgivning saknas det tillräckligt med forskning. Deras förväntningar spelar en väsentlig roll, om förändringarna som revisorn står inför, inträffar. Syftet med studien är därmed att beskriva de förväntningar som finns på revisorns roll vid kreditgivning, ur revisorers, kreditgivares och små företags perspektiv. Till grund för studien ligger teorier kring förväntningar, informationsasymmetri samt förtroende och deras inbördes samband. Studien bygger på en kvalitativ ansats med intervjuer genomförda på tre respondenter från varje yrkesroll. Vår forskning har kommit fram till att det kan finns skilda förväntningar på revisorns roll beroende på aktör. Likheter mellan aktörerna återfinns i att revisorns roll skall vara en trygghet, att en personlig relation mellan kreditgivare och företag minskar revisorns roll vid kreditgivning, att ett företags struktur i form av tillgångar kan påverka hur kreditgivare och företagare ser på revisorns roll, samt att förtroendet till revisorerna påverkas av den närhet kreditgivarna och företagarna har till revisorn. Skillnader kring förväntningarna ligger i att små företag efterfrågar en mer rådgivande revisor, än revisorerna själva samt att revisorerna anser att det finns större nytta av reviderade rapporter vid kreditgivning, än resterande aktörer. Med hjälp av studiens resultat, har tidigare teori kunnat appliceras på små företag i Sverige, samt utvecklat och bidragit till tidigare forskning.

The main task of an auditor is to review financial information and to ensure that the informationis reliable and trustworthy. In order for the users of financial information to trust theinformation they take part of it is a prerequisite that the auditor acts independently. Lately, theauditor’s independence has been questioned due to the numerous accounting scandals that havetaken place around the world. One measure to strengthen the quality of auditing and theauditor's independence was the introduction of mandatory firm rotation, which came into forcein Sweden in 2016. Whether or not the firm rotation has achieved its purpose has beendiscussed in previous research where both advantages and disadvantages have been reported.Although the subject has been discussed in previous research, there are currently few studiesin Sweden that focus on the auditor's perspective on the issue. The purpose of this study wasthus to explain the relationship between firm rotation and audit quality, and to examine howSwedish auditors feel that firm rotation affects audit quality. To achieve the purpose of thestudy, a qualitative research method was used in the form of semi-structured interviews witheight auditors. The result of the study shows that no factual change in the independence nor theaudit quality has been obtained, yet the Swedish auditors still feel that the audit quality is higherdue to the firm rotation rules since they have increased the independence in appearance. / Revisorns huvudsakliga uppgift är att granska finansiell information och säkerställa attinformationen är tillförlitlig och trovärdig. Att revisorn agerar oberoende i sin granskning ären viktig förutsättning för att säkerställa att informationen är tillförlitlig. På senare tid harrevisorns oberoende dock ifrågasatts på grund av de flertal redovisningsskandaler som ägt rumrunt om i världen. En åtgärd för att stärka revisionskvaliteten och revisorns oberoende varinförandet av obligatorisk byrårotation som trädde i kraft i Sverige år 2016. Huruvidabyrårotationen har uppnått sitt syfte eller ej har varit omdiskuterat i tidigare forskning där bådeför- och nackdelar redovisats. Trots att ämnet är omdiskuterat i tidigare forskning finns det idagfå studier i Sverige som belyser revisorns perspektiv i frågan. Syftet med studien var därmedatt förklara relationen mellan byrårotation och revisionskvalitet, samt att undersöka hursvenska revisorer upplever att byrårotationen påverkar revisionskvaliteten. För att uppnåstudiens syfte användes en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuermed åtta revisorer. Resultatet från studien visar att någon faktisk påverkan på oberoendet ellerrevisionskvaliteten inte skett men att revisorerna anser att kvaliteten ökat ändå eftersom detsynbara oberoendet ökat hos allmänheten.

Background: Previous research has shown that an expectation gap exists between the public and auditors. It has also shown that there is a strong link between the expectation gap and in detecting fraud. Like the public's expectations, there is an imbalance between the authorities and auditors' expectations of the auditor's role. They expect more from the auditors than the auditors think they can provide. This leads to disagreement between the parties. When the auditor has expectations that do not correspond to what the auditor considers to be their role, they end up in a role conflict. The authorities' interest in using the auditor as a law enforcement actor can be a contributing factor to the expectation gap, as the legislation lacks clear guidance and it creates scope for authorities to formulate their own expectations. Based on all of the above, it is interesting to investigate how the Swedish Tax Agency and the economic crime authority view the auditor's responsibility in detecting fraud. Questions: How do authorities view the auditor’s responsibility in detecting fraud? Purpose: The purpose of the essay is to investigate how Ekobrottsmyndigheten (the economic crime authority) and Skatteverket (the swedish tax agency) view the auditor’s responsibility in detecting fraud. The intention is to explain and describe what expectations these authorities have of the auditor in detecting fraud. Method: A qualitative method has been applied in this essay where data collection happened through five semi-structured interviews with people from a certain authority. A strategic selection was made where informants were chosen due to their specific workplace, which is either the Economic Crime Authority or the Swedish Tax Agency. Results and conclusion: The results show that the authorities look at the auditor's role according to legislation, thus no expectation gap arises. The authorities do not expect the auditor to actively seek or look for financial crime or be held liable for financial scandals without cause. On the other hand, the authorities consider that the auditor is an important player in reducing financial crime and expect the auditor to fulfill his reporting obligation when fraud is discovered. / Bakgrund: Tidigare forskning har visat på att ett förväntningsgap existerar mellan allmänheten och revisorer. Det har även visat att ett starkt samband finns mellan förväntningsgapet och i att upptäcka bedrägerier. Likt allmänhetens förväntningar finns det en obalans mellan myndigheterna och revisorer förväntningar på revisorns roll. De förväntar sig mer från revisorerna än revisorerna tror de kan tillhandahålla. Detta leder till oenighet mellan parterna. När revisorn har förväntningar som inte stämmer överens med vad revisorn anser är deras roll hamnar de i en rollkonflikt. Myndigheterna intresse i att använda revisorn som brottsbekämpande aktör kan vara en bidragande faktor till förväntningsgapet eftersom lagstiftningen saknar tydlig vägledning och det skapar utrymme för myndigheter att formulera egna förväntningar. Med utgångspunkt av ovanstående är det intressant att utreda hur Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten ser på revisorns ansvar i att upptäcka bedrägerier. Problemformulering: Hur ser myndigheter på revisorns ansvar i att upptäcka bedrägerier? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket, ser på revisorns ansvar i att upptäcka bedrägerier. Avsikten är att förklara och beskriva vilka förväntningar dessa myndigheter har på revisorn i att upptäcka bedrägerier. Metod: En kvalitativ metod har tillämpats i denna uppsats där datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med fem personer från myndigheter. Ett strategiskt urval gjordes där informanterna valdes med anledning av deras specifika arbetsplats, vilket är antingen Ekobrottsmyndigheten eller Skatteverket. Resultat och slutsats: Resultatet visar att myndigheterna ser på revisorn roll enligt lagstiftning därmed uppstår inte förväntningsgap. Myndigheterna förväntar sig inte att revisorn aktivt ska söka eller leta efter ekonomisk brottslighet eller hållas ansvariga för finansiella skandaler utan grund. Däremot anser myndigheterna att revisorn är en viktig aktör i att minska ekonomisk brottslighet och förväntar sig att revisorn uppfyller sin anmälningsskyldighet när bedrägerier upptäcks.

Bakgrund: Förväntningsgapet inom revision är ett fenomen som länge har varit ett problem för revisorsprofessionen. Även om revisorsprofessionen har hanterat förväntningsgapet som ett kommunikationsproblem som kan lösas genom att kommunicera bättre med allmänheten om vad revisionens syfte och revisorns roll är, kvarstår förväntningsgapet fortfarande. En anledning till att förväntningsgapet kvarstår, kan vara att aktörer inom revisorsprofessionen har olika uppfattningar om revisionens syfte och revisorns roll, vilka ger upphov till ett kommunikationsbrus som hämmar revisorsprofessionens kommunikation med allmänheten. Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för varför förväntningsgapet kvarstår genom att utforska hur aktörer inom revisorsprofessionen uppfattar förväntningsgapet, revisorns roll och revisionens syfte.  Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi med en i huvudsak deduktiv ansats. Empiri har dels samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med aktörer inom revisorsprofessionen, dels genom en dokumentstudie baserad på konsultationssvaren till det brittiska konsultationsdokumentet ’Call for Views’ från aktörer inom revisorsprofessionen. Empirin har analyserats genom innehålls- och nätverksanalys. Slutsats: Studiens empiriska underlag påvisar att det inom revisorsprofessionen förekommer olika uppfattningar om revisionens syfte och revisorns roll, men även om förväntningsgapet. De olika uppfattningarna om revisionens syfte och revisorns roll skulle kunna orsaka ett kommunikationsbrus, som leder till att revisorsprofessionens försök till att minska förväntningsgapet genom ökad kommunikation inte har lyckats. Därtill kan de olika uppfattningarna om förväntningsgapet ge upphov till ett internt kommunikationsbrus inom revisorsprofessionen som också hämmar att förväntningsgapet minskas. / Introduction: The audit expectation gap is a phenomenon that has been a problem for the audit profession during a long time. Although the audit profession has handled the expectation gap as a communication problem that can be solved by communicating better with the public about the purpose of the audit and the role of the auditor, the expectation gap still remains. A possible reason to why the expectation gap remains may be that members of the audit profession have differing perceptions about the purpose of the audit and the role of the auditor, which cause noise within the audit profession. This noise might in turn inhibit the audit profession’s communication with the public. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of why the expectation gap remains, by exploring how actors within the audit profession perceive the expectation gap, the purpose of the audit and the role of the auditor. Method: The study has a qualitative researching method with a mainly deductive approach. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with actors within the audit profession and through a document study based on the consultation responses sent to the British consultation document 'Call for Views' from actors within the audit profession. The empirical data has been analyzed through content and network analysis. Conclusion: The empirical evidence shows that there are different perceptions about the purpose of the audit and the role of the auditor, but also about the expectation gap, within the audit profession. The differing perceptions about the purpose of the audit and the role of the auditor could cause a noise, which in turn causes the failure of the audit profession in its attempt to reduce the expectation gap through increased communication. In addition, the different perceptions about the expectation gap might give rise to an internal noise within the audit profession, which can also inhibit attempts to reduce the expectation gap.

Bakgrund och problemdiskussion: Flertalet internationella och nationella kriser har skakat om revisionsvärlden till följd av att revisorn inte alltid har agerat oberoende. En betydande faktor som kan påverka revisorns oberoende är relationen mellan revisorn och klientföretaget. Utifrån tidigare forskning finns det ett behov av att studera revisorns oberoende på mindre revisionsbyråer genom att titta på relationen ur både revisorns och klientföretagets perspektiv. För att skapa en djupare förståelse för relationen kommer den sociala identitetsteorin att användas. Teorin innebär att en gemensam identiteten kan uppstå till följd av att revisorn och klientföretaget spelar inom samma sociala kontext. Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra till en fördjupad förståelse för revisorns oberoende, med ett särskilt fokus på relationen mellan revisorer på mindre revisionsbyråer och deras klientföretag. Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsstrategi. Semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in uppsatsens empiriska material där komparativ design har använts som forskningsdesign. Analysen av det empiriska materialet har utgått från en tematisk analys. Slutsats: Uppsatsen visar på att klientföretagen har andra förväntningar på revisorn än vad revisorn möjligen kan prestera. Dessutom utför revisorer uppgifter som kan stå i strid med analysmodellen. Revisorn och klientföretaget kan identifiera sig med varandra eftersom de befinner sig i samma sociala kontext. Relationen mellan revisorn och klientföretaget kan ses vara mer komplex än vad man tänker sig, varför revisorns oberoende ibland kan ifrågasättas till följd av relationen. / Background and problem discussion: Several international and national crises have shaken the audit world because of the auditor not always acting independent. A significant factor that may affect the auditor's independence is the relation between the auditor and the client company. Based on previous research, there is a need to study the auditor’s independence at smaller accounting firms by looking at the relation from the perspective of both the auditor and the client company. To create a deeper understanding of the relation, the social identity theory will be used. The theory means that a common identity can arise because of the auditor and the client company playing within the same social context. Purpose: The purpose of this thesis is to contribute to a deeper understanding of auditor independence, with a particular focus on the relationship between auditors at smaller audit firms and their client companies. Method: This thesis is based on deductive research approach and a qualitative research strategy. Semi-structured interviews have been used to collect the thesis’s empirical material where comparative design has been used as research design. The analysis of the empirical material has been based on a thematic analysis. Conclusion: This thesis shows that the client companies have different expectations of the auditor than what the auditor can perform. In addition, the auditors perform tasks that may conflict the analysis model. The auditor and the client company can identify with each other because they are in the same social context. The relationship between the auditor and the client company can be seen as more complex than imagined, which is why the auditor's independence can sometimes be questioned because of the relationship.

Auditor independence is a well-discussed topic. Previous research shows that it is difficult to know where to draw the line of independence and highlights several factors that affect the auditor's independence in a negative direction. However, there is a lack of studies on how auditors' independence is affected by being active in a smaller city. The purpose of this study was therefore to increase the understanding of how auditors' independence is affected by operating in smaller cities. To achieve the aim, a qualitative method has been used, in the form of semi-structured interviews with accountants operating in smaller cities. The results of the study show that there are certain problems with being an active accountant in a small town. It can be stated that the familiarity threat is more tangible, which is natural as relationships and contact networks become more intertwined. However, this does not mean that the auditors compromise their independence, but it requires higher demands on the individual auditor's morals and integrity in his professional role in order to withstand threats and pressure. Threats of self-interest and threats of self-review were also threats that increased in the smaller city. However, these threats could be counteracted through implemented procedures, which resulted in these threats not being considered to affect the auditors' independence. Something that was considered to strengthen independence was the awareness of the importance of maintaining a good reputation and trust in the smaller city.

The starting point of the study was the identified expectation gap between the auditors and groups with which they come into contact. The less flattering, traditionally stereotypical image of the audit profession was demonstrated within the study that auditors were involved in driving the change of role. As a result, the purpose of the study was to examine how auditors drive change in their role to close the gap between them and their stakeholders. The study was conducted at an accounting firm in Västerbotten. To answer the study's purpose and question, a qualitative method was used where data was collected through four semi-structured interviews. All respondents were auditors with varying work experience from one and a half years to over forty years in the profession. The results of the interviews were analysed using the theoretical frame of reference which included the institutional role theory, the role of the auditor and the expectation gap. Based on this, it was identified that the auditors acted actively, indirectly and passively to drive the change in the auditor's role and also identified a desire how this can be carried out in the future. The auditors drove the change primarily aimed at their customers, students, the general public and individuals within the profession. The auditors do not drive the role through the business for a preventive purpose, but more in a reactive way, especially towards the clients but nos as much towards other stakeholders. For further research, the authors of this study wish that the activities the auditors in this study perform to drive therole be examined in other cities, at different sizes of accounting firms to nuance what drivesthe role of an accountant and contribute generalizations of the phenomenon. In addition, similarstudies should be carried out based on the desire presented by the auditors of this study.