Revisorns roll är under förändring på grund av digitalisering samt ett möjligt avskaffande av revisionsplikten för små företag och ett möjligt förändrat utbildningskrav. Samtidigt påverkar digitaliseringen även bankbranschen, vilket även detta skulle kunna påverka revisorns roll vid kreditgivning. Att det dessutom finns ett förväntningsgap mellan revisorer och användare av reviderade rapporter är redan väl dokumenterat, men kring små företags och kreditgivares förväntningar på revisorns roll vid kreditgivning saknas det tillräckligt med forskning. Deras förväntningar spelar en väsentlig roll, om förändringarna som revisorn står inför, inträffar. Syftet med studien är därmed att beskriva de förväntningar som finns på revisorns roll vid kreditgivning, ur revisorers, kreditgivares och små företags perspektiv. Till grund för studien ligger teorier kring förväntningar, informationsasymmetri samt förtroende och deras inbördes samband. Studien bygger på en kvalitativ ansats med intervjuer genomförda på tre respondenter från varje yrkesroll. Vår forskning har kommit fram till att det kan finns skilda förväntningar på revisorns roll beroende på aktör. Likheter mellan aktörerna återfinns i att revisorns roll skall vara en trygghet, att en personlig relation mellan kreditgivare och företag minskar revisorns roll vid kreditgivning, att ett företags struktur i form av tillgångar kan påverka hur kreditgivare och företagare ser på revisorns roll, samt att förtroendet till revisorerna påverkas av den närhet kreditgivarna och företagarna har till revisorn. Skillnader kring förväntningarna ligger i att små företag efterfrågar en mer rådgivande revisor, än revisorerna själva samt att revisorerna anser att det finns större nytta av reviderade rapporter vid kreditgivning, än resterande aktörer. Med hjälp av studiens resultat, har tidigare teori kunnat appliceras på små företag i Sverige, samt utvecklat och bidragit till tidigare forskning.

The main task of an auditor is to review financial information and to ensure that the informationis reliable and trustworthy. In order for the users of financial information to trust theinformation they take part of it is a prerequisite that the auditor acts independently. Lately, theauditor’s independence has been questioned due to the numerous accounting scandals that havetaken place around the world. One measure to strengthen the quality of auditing and theauditor's independence was the introduction of mandatory firm rotation, which came into forcein Sweden in 2016. Whether or not the firm rotation has achieved its purpose has beendiscussed in previous research where both advantages and disadvantages have been reported.Although the subject has been discussed in previous research, there are currently few studiesin Sweden that focus on the auditor's perspective on the issue. The purpose of this study wasthus to explain the relationship between firm rotation and audit quality, and to examine howSwedish auditors feel that firm rotation affects audit quality. To achieve the purpose of thestudy, a qualitative research method was used in the form of semi-structured interviews witheight auditors. The result of the study shows that no factual change in the independence nor theaudit quality has been obtained, yet the Swedish auditors still feel that the audit quality is higherdue to the firm rotation rules since they have increased the independence in appearance. / Revisorns huvudsakliga uppgift är att granska finansiell information och säkerställa attinformationen är tillförlitlig och trovärdig. Att revisorn agerar oberoende i sin granskning ären viktig förutsättning för att säkerställa att informationen är tillförlitlig. På senare tid harrevisorns oberoende dock ifrågasatts på grund av de flertal redovisningsskandaler som ägt rumrunt om i världen. En åtgärd för att stärka revisionskvaliteten och revisorns oberoende varinförandet av obligatorisk byrårotation som trädde i kraft i Sverige år 2016. Huruvidabyrårotationen har uppnått sitt syfte eller ej har varit omdiskuterat i tidigare forskning där bådeför- och nackdelar redovisats. Trots att ämnet är omdiskuterat i tidigare forskning finns det idagfå studier i Sverige som belyser revisorns perspektiv i frågan. Syftet med studien var därmedatt förklara relationen mellan byrårotation och revisionskvalitet, samt att undersöka hursvenska revisorer upplever att byrårotationen påverkar revisionskvaliteten. För att uppnåstudiens syfte användes en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuermed åtta revisorer. Resultatet från studien visar att någon faktisk påverkan på oberoendet ellerrevisionskvaliteten inte skett men att revisorerna anser att kvaliteten ökat ändå eftersom detsynbara oberoendet ökat hos allmänheten.

Background: Previous research has shown that an expectation gap exists between the public and auditors. It has also shown that there is a strong link between the expectation gap and in detecting fraud. Like the public's expectations, there is an imbalance between the authorities and auditors' expectations of the auditor's role. They expect more from the auditors than the auditors think they can provide. This leads to disagreement between the parties. When the auditor has expectations that do not correspond to what the auditor considers to be their role, they end up in a role conflict. The authorities' interest in using the auditor as a law enforcement actor can be a contributing factor to the expectation gap, as the legislation lacks clear guidance and it creates scope for authorities to formulate their own expectations. Based on all of the above, it is interesting to investigate how the Swedish Tax Agency and the economic crime authority view the auditor's responsibility in detecting fraud. Questions: How do authorities view the auditor’s responsibility in detecting fraud? Purpose: The purpose of the essay is to investigate how Ekobrottsmyndigheten (the economic crime authority) and Skatteverket (the swedish tax agency) view the auditor’s responsibility in detecting fraud. The intention is to explain and describe what expectations these authorities have of the auditor in detecting fraud. Method: A qualitative method has been applied in this essay where data collection happened through five semi-structured interviews with people from a certain authority. A strategic selection was made where informants were chosen due to their specific workplace, which is either the Economic Crime Authority or the Swedish Tax Agency. Results and conclusion: The results show that the authorities look at the auditor's role according to legislation, thus no expectation gap arises. The authorities do not expect the auditor to actively seek or look for financial crime or be held liable for financial scandals without cause. On the other hand, the authorities consider that the auditor is an important player in reducing financial crime and expect the auditor to fulfill his reporting obligation when fraud is discovered. / Bakgrund: Tidigare forskning har visat på att ett förväntningsgap existerar mellan allmänheten och revisorer. Det har även visat att ett starkt samband finns mellan förväntningsgapet och i att upptäcka bedrägerier. Likt allmänhetens förväntningar finns det en obalans mellan myndigheterna och revisorer förväntningar på revisorns roll. De förväntar sig mer från revisorerna än revisorerna tror de kan tillhandahålla. Detta leder till oenighet mellan parterna. När revisorn har förväntningar som inte stämmer överens med vad revisorn anser är deras roll hamnar de i en rollkonflikt. Myndigheterna intresse i att använda revisorn som brottsbekämpande aktör kan vara en bidragande faktor till förväntningsgapet eftersom lagstiftningen saknar tydlig vägledning och det skapar utrymme för myndigheter att formulera egna förväntningar. Med utgångspunkt av ovanstående är det intressant att utreda hur Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten ser på revisorns ansvar i att upptäcka bedrägerier. Problemformulering: Hur ser myndigheter på revisorns ansvar i att upptäcka bedrägerier? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket, ser på revisorns ansvar i att upptäcka bedrägerier. Avsikten är att förklara och beskriva vilka förväntningar dessa myndigheter har på revisorn i att upptäcka bedrägerier. Metod: En kvalitativ metod har tillämpats i denna uppsats där datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med fem personer från myndigheter. Ett strategiskt urval gjordes där informanterna valdes med anledning av deras specifika arbetsplats, vilket är antingen Ekobrottsmyndigheten eller Skatteverket. Resultat och slutsats: Resultatet visar att myndigheterna ser på revisorn roll enligt lagstiftning därmed uppstår inte förväntningsgap. Myndigheterna förväntar sig inte att revisorn aktivt ska söka eller leta efter ekonomisk brottslighet eller hållas ansvariga för finansiella skandaler utan grund. Däremot anser myndigheterna att revisorn är en viktig aktör i att minska ekonomisk brottslighet och förväntar sig att revisorn uppfyller sin anmälningsskyldighet när bedrägerier upptäcks.

Bakgrund: Förväntningsgapet inom revision är ett fenomen som länge har varit ett problem för revisorsprofessionen. Även om revisorsprofessionen har hanterat förväntningsgapet som ett kommunikationsproblem som kan lösas genom att kommunicera bättre med allmänheten om vad revisionens syfte och revisorns roll är, kvarstår förväntningsgapet fortfarande. En anledning till att förväntningsgapet kvarstår, kan vara att aktörer inom revisorsprofessionen har olika uppfattningar om revisionens syfte och revisorns roll, vilka ger upphov till ett kommunikationsbrus som hämmar revisorsprofessionens kommunikation med allmänheten. Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för varför förväntningsgapet kvarstår genom att utforska hur aktörer inom revisorsprofessionen uppfattar förväntningsgapet, revisorns roll och revisionens syfte.  Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi med en i huvudsak deduktiv ansats. Empiri har dels samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med aktörer inom revisorsprofessionen, dels genom en dokumentstudie baserad på konsultationssvaren till det brittiska konsultationsdokumentet ’Call for Views’ från aktörer inom revisorsprofessionen. Empirin har analyserats genom innehålls- och nätverksanalys. Slutsats: Studiens empiriska underlag påvisar att det inom revisorsprofessionen förekommer olika uppfattningar om revisionens syfte och revisorns roll, men även om förväntningsgapet. De olika uppfattningarna om revisionens syfte och revisorns roll skulle kunna orsaka ett kommunikationsbrus, som leder till att revisorsprofessionens försök till att minska förväntningsgapet genom ökad kommunikation inte har lyckats. Därtill kan de olika uppfattningarna om förväntningsgapet ge upphov till ett internt kommunikationsbrus inom revisorsprofessionen som också hämmar att förväntningsgapet minskas. / Introduction: The audit expectation gap is a phenomenon that has been a problem for the audit profession during a long time. Although the audit profession has handled the expectation gap as a communication problem that can be solved by communicating better with the public about the purpose of the audit and the role of the auditor, the expectation gap still remains. A possible reason to why the expectation gap remains may be that members of the audit profession have differing perceptions about the purpose of the audit and the role of the auditor, which cause noise within the audit profession. This noise might in turn inhibit the audit profession’s communication with the public. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of why the expectation gap remains, by exploring how actors within the audit profession perceive the expectation gap, the purpose of the audit and the role of the auditor. Method: The study has a qualitative researching method with a mainly deductive approach. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with actors within the audit profession and through a document study based on the consultation responses sent to the British consultation document 'Call for Views' from actors within the audit profession. The empirical data has been analyzed through content and network analysis. Conclusion: The empirical evidence shows that there are different perceptions about the purpose of the audit and the role of the auditor, but also about the expectation gap, within the audit profession. The differing perceptions about the purpose of the audit and the role of the auditor could cause a noise, which in turn causes the failure of the audit profession in its attempt to reduce the expectation gap through increased communication. In addition, the different perceptions about the expectation gap might give rise to an internal noise within the audit profession, which can also inhibit attempts to reduce the expectation gap.

Bakgrund och problemdiskussion: Flertalet internationella och nationella kriser har skakat om revisionsvärlden till följd av att revisorn inte alltid har agerat oberoende. En betydande faktor som kan påverka revisorns oberoende är relationen mellan revisorn och klientföretaget. Utifrån tidigare forskning finns det ett behov av att studera revisorns oberoende på mindre revisionsbyråer genom att titta på relationen ur både revisorns och klientföretagets perspektiv. För att skapa en djupare förståelse för relationen kommer den sociala identitetsteorin att användas. Teorin innebär att en gemensam identiteten kan uppstå till följd av att revisorn och klientföretaget spelar inom samma sociala kontext. Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra till en fördjupad förståelse för revisorns oberoende, med ett särskilt fokus på relationen mellan revisorer på mindre revisionsbyråer och deras klientföretag. Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsstrategi. Semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in uppsatsens empiriska material där komparativ design har använts som forskningsdesign. Analysen av det empiriska materialet har utgått från en tematisk analys. Slutsats: Uppsatsen visar på att klientföretagen har andra förväntningar på revisorn än vad revisorn möjligen kan prestera. Dessutom utför revisorer uppgifter som kan stå i strid med analysmodellen. Revisorn och klientföretaget kan identifiera sig med varandra eftersom de befinner sig i samma sociala kontext. Relationen mellan revisorn och klientföretaget kan ses vara mer komplex än vad man tänker sig, varför revisorns oberoende ibland kan ifrågasättas till följd av relationen. / Background and problem discussion: Several international and national crises have shaken the audit world because of the auditor not always acting independent. A significant factor that may affect the auditor's independence is the relation between the auditor and the client company. Based on previous research, there is a need to study the auditor’s independence at smaller accounting firms by looking at the relation from the perspective of both the auditor and the client company. To create a deeper understanding of the relation, the social identity theory will be used. The theory means that a common identity can arise because of the auditor and the client company playing within the same social context. Purpose: The purpose of this thesis is to contribute to a deeper understanding of auditor independence, with a particular focus on the relationship between auditors at smaller audit firms and their client companies. Method: This thesis is based on deductive research approach and a qualitative research strategy. Semi-structured interviews have been used to collect the thesis’s empirical material where comparative design has been used as research design. The analysis of the empirical material has been based on a thematic analysis. Conclusion: This thesis shows that the client companies have different expectations of the auditor than what the auditor can perform. In addition, the auditors perform tasks that may conflict the analysis model. The auditor and the client company can identify with each other because they are in the same social context. The relationship between the auditor and the client company can be seen as more complex than imagined, which is why the auditor's independence can sometimes be questioned because of the relationship.

Auditor independence is a well-discussed topic. Previous research shows that it is difficult to know where to draw the line of independence and highlights several factors that affect the auditor's independence in a negative direction. However, there is a lack of studies on how auditors' independence is affected by being active in a smaller city. The purpose of this study was therefore to increase the understanding of how auditors' independence is affected by operating in smaller cities. To achieve the aim, a qualitative method has been used, in the form of semi-structured interviews with accountants operating in smaller cities. The results of the study show that there are certain problems with being an active accountant in a small town. It can be stated that the familiarity threat is more tangible, which is natural as relationships and contact networks become more intertwined. However, this does not mean that the auditors compromise their independence, but it requires higher demands on the individual auditor's morals and integrity in his professional role in order to withstand threats and pressure. Threats of self-interest and threats of self-review were also threats that increased in the smaller city. However, these threats could be counteracted through implemented procedures, which resulted in these threats not being considered to affect the auditors' independence. Something that was considered to strengthen independence was the awareness of the importance of maintaining a good reputation and trust in the smaller city.

The starting point of the study was the identified expectation gap between the auditors and groups with which they come into contact. The less flattering, traditionally stereotypical image of the audit profession was demonstrated within the study that auditors were involved in driving the change of role. As a result, the purpose of the study was to examine how auditors drive change in their role to close the gap between them and their stakeholders. The study was conducted at an accounting firm in Västerbotten. To answer the study's purpose and question, a qualitative method was used where data was collected through four semi-structured interviews. All respondents were auditors with varying work experience from one and a half years to over forty years in the profession. The results of the interviews were analysed using the theoretical frame of reference which included the institutional role theory, the role of the auditor and the expectation gap. Based on this, it was identified that the auditors acted actively, indirectly and passively to drive the change in the auditor's role and also identified a desire how this can be carried out in the future. The auditors drove the change primarily aimed at their customers, students, the general public and individuals within the profession. The auditors do not drive the role through the business for a preventive purpose, but more in a reactive way, especially towards the clients but nos as much towards other stakeholders. For further research, the authors of this study wish that the activities the auditors in this study perform to drive therole be examined in other cities, at different sizes of accounting firms to nuance what drivesthe role of an accountant and contribute generalizations of the phenomenon. In addition, similarstudies should be carried out based on the desire presented by the auditors of this study.

Familjeföretag är en av de vanligaste företagskonstellationerna i Sverige och kan ställas inför unika utmaningar. Att vara ett familjeföretag innebär att det i många fall finns komplexa familjerelationer i företaget och att det kan vara svårt att skilja på privat- och arbetsliv. På grund av detta löper familjeföretag ofta större risk för att konflikter uppstår. Tidigare studier menar att revisorn kan vara den första att upptäcka problem i ett familjeföretag och därmed fylla en viktig funktion genom att anta fler roller än som enbart granskare. Det finns dock de som menar att revision bör separeras från andra tjänster för att inte riskera att skada revisorns oberoende. Vilken roll som revisorn har, eller bör ha, är således omdiskuterat vilket ligger till grund för denna studies syfte som är att bidra med förståelse för hur familjeföretag uppfattar revisorns roll. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med respondenter från sju olika familjeföretag. Vidare har agentteorin och stewardshipteorin använts för att analysera empirin och därmed förstå relationerna, familjeföretagens unika karaktärsdrag samt revisorns roll. Studien visar att familjeföretagen uppfattar revisorns roll som granskare och rådgivare. Rådgivare är den roll de främst efterfrågar och är i behov av medan granskare snarare är något de behöver på grund av att de, enligt lag, är revisionspliktiga. Revisorn som granskare är dock inte enbart ett nödvändigt ont utan även något familjeföretagen värdesätter då revisionen utgör en kvalitetsstämpel. Tidigare studier, där revisorer tillfrågats, visar istället att revisorns dominerande roll är som granskare. Detta tyder på skillnader mellan familjeföretagens och revisorernas uppfattningar om revisorns roll. Studien kan därför bidra till att revisorer kan förstå familjeföretagens uppfattning om revisorns roll, och vad de efterfrågar, och därmed uppnå ett bättre samarbete. / Family businesses are one of the most common business constellations in Sweden and can be faced with unique challenges. Being a family business means that in many cases there are complex family relationships in the company and that it can be difficult to distinguish between private and work life. Therefore, family businesses often run a greater risk of conflicts arising. Previous studies suggest that the auditor can be the first to discover problems in a family business and thus fulfill an important function by taking on more roles than as solely an auditor. However, there are those who believe that auditing should be separated from other services in order not to risk damaging the auditor's independence. What role the auditor has, or should have, is thus debated. This is the foundation for the purpose of this study which is to contribute with an understanding of how family businesses perceive the auditor's role. The study has been accomplished by using semi-structured interviews with respondents from seven different family businesses. Furthermore, the agency theory and the stewardship theory have been used to analyze the empirical evidence and thereby understand the relationships, the unique characteristics of family businesses and the role of the auditor. The study shows that family businesses perceive the auditor's role as auditor and advisor. Advisor is the role they mainly request and need, while auditor is rather something they need because they are required to audit by law. However, the auditor as an auditor is not only a must, but also something that family businesses value, as the audit is a sign of quality. Previous studies, where auditors were asked, show that the auditor’s dominant role is as an auditor. This indicates differences between the family businesses' and the auditors' perceptions of the auditor's role. This study can therefore contribute to auditors being able to understand the family businesses' perception of the auditor's role, and what they demand, and thereby achieve better cooperation.

On the 1st of November 2010 more than 70% of small companies on the stock market, in Sweden, have chosen to abolish the audit system; however despite this elimination some companies advocated the importance of using the audit system. The aim of the paper is to highlight and explain the underlying reasons to that the owners of small limited company chooses to retain the audit. A qualitative method was adopted which uses semi-structured interviews, a total of 13 interviews were conducted, two of them were face to face and eleven were phone interviews. The empirical results showed that there are a number of reasons behind the small companies choice of audit, serving its own cause, seriousness of the audit system, information asymmetry, the Swedish Tax Agency, the credibility of the various stakeholders, the need of advice, lack of time, lack of knowledge in economics, educational level concerning finance and sales, to name a few.

Digitalisering är en av framtidens starkaste förändringskrafter vilket påverkar revisionsbranschen i en snabb och accelererande takt. Med hjälp av datorer och avancerade programvaror har tekniker utvecklats för att på ett mer effektivt sätt genomföra revision. Idag kan en tydlig förändring inom branschen ses i form av en förenklad vardag, ökad rörlighet och ökad effektivitet som ett resultat av digitalisering. Syftet med denna studie är att undersöka hur de fyra ledande byråerna inom revisionsbranschen arbetar i en allt mer digitaliserad arbetsmiljö. Det som undersöks är digitalisering och dess bidrag till en effektivare revisionsprocess samt digitalisering och dess bidrag till hur revisorns roll har förändrats till att bli allt mer effektiv. Studien är av kvalitativt slag med en ansats som växlar mellan teori och empiri. En dokumentanalys av de fyra ledande byråerna inom revisionsbranschen samt sju semistrukturella intervjuer har gjorts som grund för resultatet. Undersökningarna görs för att utifrån studiens resultat kunna identifiera om digitalisering har de positiva effekter på revisionsprocessen och revisorns roll som tidigare forskning påvisar. Studiens resultat och slutsats visar på att både revisionsprocessen och revisorns roll har påverkats positivt av digitalisering. Idag kan en revision bestående av bättre kvalitét ges tack vare digitalisering och dess utveckling av revisionsprocessen i form av förändrad arbetsmetodik samt implementering av nya verktyg och system, vilket har effektiviserat revisionsprocessen. Resultatet av studien visar även på att revisorns roll har blivit allt mer effektiv som ett resultat av digitalisering och en effektivare revisionsprocess. Revisorns roll har förändrats i de avseenden vilka rör tid, kompetens, ansvar, klientkontakt och social kontakt men där ansvar inte har förändrats i lika stor utsträckning. Då digitalisering frigör tid kan revisorn agera mer likt en rådgivare och lägga mer tid på komplexa frågor inom revision och komplexa samtal med klienter. / Digitization is one of the biggest shifts in today’s world that is affecting the auditing branch rapidly. With the help of computers and advanced software, technologies have been developed to make audits more efficient. Today, as a result of digitization, a clear change in the industry can be seen in form of simplified everyday life, increased mobility and increased efficiency. In this study the purpose is to investigate how the four leading agencies in the auditing industry work in todays digitized environment. What is being investigated is how digitization contributes to a more efficient audit response and how digitization contributes to change the auditor's role to become more effective. This study is a qualitative type that alternates between theory and empirical data. Data that has been used for this study is a document analysis of the four leading agencies in the auditing industry together with seven semi-structural interviews. Surveys are done in order to identify previous researchers’ predication whether digitization has positive effects on auditor's role and their audit process. The results and the conclusion of the study shows that both the audit process and the auditor's role have been positively affected by digitization. Today, an audit consisting of better quality can be achieved thanks to digitization and its development of the audit process in the form of changed work methodology and implementation of new tools and systems, which leads to a more qualified audit. The results of the study also show that the auditor's role has become increasingly effective because of digitization and a more efficient audit process. It also confirms that digitization does have an impact on auditor's role when it comes to time, competence, responsibility, client and social contact, where responsibility has not been affected as much as the other. Digitization also give the auditor the possibility to be more like an advisor, spend more time with clients and deal with more complex issues within auditing.