<p>Revisorns oberoende är ett ämne som det har diskuterats mycket kring det senaste årtiondet och efter de senaste årens redovisningsskandaler har äm-net aktualiserats igen. Det är ett svårgripbart ämne och det är upp till revisorn själv att avgöra om han/hon är oberoende och när detta är hotat. Revisorns huvudsakliga uppgift är att granska företagens årsredovisning, bokföring samt dess förvaltning. Det här ska genomföras självständigt och oberoende från företaget och andra intressenter. Revisorns roll har utvecklats från att endast vara en renodlad kontrollant till att idag även agera som konsult, vilket medfört att revisorns oberoende ställning ifrågasatts allt oftare. För att förhindra det här har Revisorslagen (2001:883) utökats med analysmodellen som både prövar och kan säkerställa revisorns oberoende.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka uppfattningar som föreligger vad avser revisorns oberoende och analysmodellen i små revisionsbyråer bland godkända revisorer, kreditgivare och Skatteverket samt förklara vad eventuella skillnader i uppfattningarna beror på.</p><p>Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där vi undersökt hur revisorerna själva samt hur olika intressenter förhåller sig till oberoendeproblematiken och analysmodellen. Personliga intervjuer har genomförts med två godkända revisorer, två kreditgivare och en representant från Skatteverket.</p><p>Studien visar på att oberoendeproblematiken inte är ett så stort problem som media uppmålar. Revisorerna anser sig själva som mycket oberoende, vilket även kreditgivarna och Skatteverket gör. Intressenterna har stort förtroende för revisorerna.</p><p>Revisorerna anser att analysmodellen är ett hjälpmedel för att säkerställa oberoendet. När de tillämpar modellen upptäcker de lättare olika omständigheter som kan hota oberoendet och kan då i ett tidigt stadie vidta motåt-gärder för att eliminera hoten så att revisorerna kan ta sig an uppdragen. Dock är övriga respondenter inte direkt medvetna och analysmodellen och dess effekter, vilket troligen beror på att modellen är ett internt verktyg för revisorsyrket. Revisorerna upprätthåller sitt oberoende genom att inte sätta sig i beslutande ställning, d.v.s. agera rådgivare i samband med granskningen. Det är enligt alla respondenter viktigt att skilja på revisionsrådgivning och fristående rådgivning för att revisorn inte ska få ett inflytande och beroendeförhållande till sina klienter.</p> / <p>Auditor independence is a subject that has been discussed a lot the last ten years and after the last years accounting scandals the subject is up for discussion again. It is a subject that is very difficult to grasp and it has been up to the auditor to judge when he/she is independent and when it is threatened. The auditor’s primary task is to control a company’s annual statement, book-keeping and how the company is managed and the auditor is supposed to do this independently. The role of auditing has developed from being a controlling function to a more consultant function and the results of this have been that the independence of the auditor has been questioned. To prevent this, a new Auditor Act (Revisorslagen 2001:883) has been added with the Analysis model. The auditor should test every new audit commission according to the model before accepting the mission.</p><p>The purpose in this thesis is to describe conceptions regarding auditor’s in-dependence and the Analysis model within small firms of auditors, according to auditors themselves, credit granters and Tax department. We will also explain what possible differences in the conceptions depends on.</p><p>We have used a qualitative method where we have investigated how auditors themselves and different participants’ remain to the problematic within audit independence and the Analysis model. We have carried out personal interviews with two auditors, two credit granters and one person from the Tax department.</p><p>This research shows that the problematic with audit independence is not that huge as media says. The auditors’ see their self as independent and the credit grantors and the Tax department also agree.</p><p>The auditors consider the Analysis model as a support to remain their independence. The model helps them to see obstacles with different audit commissions, but the model also helps them to eliminate these obstacles so that they can accept the mission. The other respondents are not conscious about the model and its effects. We believe this depends on the fact that the model is an internal support for the auditor professions. The auditor maintains their independence by not being a deciding part for the company, i.e. act as a consultant in connection to the controlling function. It is important to distinguish between the consulting part within the auditing and the non-audit services, in order for the auditor to not reach dependency to their clients.</p>

Revisorns oberoende är ett ämne som det har diskuterats mycket kring det senaste årtiondet och efter de senaste årens redovisningsskandaler har äm-net aktualiserats igen. Det är ett svårgripbart ämne och det är upp till revisorn själv att avgöra om han/hon är oberoende och när detta är hotat. Revisorns huvudsakliga uppgift är att granska företagens årsredovisning, bokföring samt dess förvaltning. Det här ska genomföras självständigt och oberoende från företaget och andra intressenter. Revisorns roll har utvecklats från att endast vara en renodlad kontrollant till att idag även agera som konsult, vilket medfört att revisorns oberoende ställning ifrågasatts allt oftare. För att förhindra det här har Revisorslagen (2001:883) utökats med analysmodellen som både prövar och kan säkerställa revisorns oberoende. Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka uppfattningar som föreligger vad avser revisorns oberoende och analysmodellen i små revisionsbyråer bland godkända revisorer, kreditgivare och Skatteverket samt förklara vad eventuella skillnader i uppfattningarna beror på. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där vi undersökt hur revisorerna själva samt hur olika intressenter förhåller sig till oberoendeproblematiken och analysmodellen. Personliga intervjuer har genomförts med två godkända revisorer, två kreditgivare och en representant från Skatteverket. Studien visar på att oberoendeproblematiken inte är ett så stort problem som media uppmålar. Revisorerna anser sig själva som mycket oberoende, vilket även kreditgivarna och Skatteverket gör. Intressenterna har stort förtroende för revisorerna. Revisorerna anser att analysmodellen är ett hjälpmedel för att säkerställa oberoendet. När de tillämpar modellen upptäcker de lättare olika omständigheter som kan hota oberoendet och kan då i ett tidigt stadie vidta motåt-gärder för att eliminera hoten så att revisorerna kan ta sig an uppdragen. Dock är övriga respondenter inte direkt medvetna och analysmodellen och dess effekter, vilket troligen beror på att modellen är ett internt verktyg för revisorsyrket. Revisorerna upprätthåller sitt oberoende genom att inte sätta sig i beslutande ställning, d.v.s. agera rådgivare i samband med granskningen. Det är enligt alla respondenter viktigt att skilja på revisionsrådgivning och fristående rådgivning för att revisorn inte ska få ett inflytande och beroendeförhållande till sina klienter. / Auditor independence is a subject that has been discussed a lot the last ten years and after the last years accounting scandals the subject is up for discussion again. It is a subject that is very difficult to grasp and it has been up to the auditor to judge when he/she is independent and when it is threatened. The auditor’s primary task is to control a company’s annual statement, book-keeping and how the company is managed and the auditor is supposed to do this independently. The role of auditing has developed from being a controlling function to a more consultant function and the results of this have been that the independence of the auditor has been questioned. To prevent this, a new Auditor Act (Revisorslagen 2001:883) has been added with the Analysis model. The auditor should test every new audit commission according to the model before accepting the mission. The purpose in this thesis is to describe conceptions regarding auditor’s in-dependence and the Analysis model within small firms of auditors, according to auditors themselves, credit granters and Tax department. We will also explain what possible differences in the conceptions depends on. We have used a qualitative method where we have investigated how auditors themselves and different participants’ remain to the problematic within audit independence and the Analysis model. We have carried out personal interviews with two auditors, two credit granters and one person from the Tax department. This research shows that the problematic with audit independence is not that huge as media says. The auditors’ see their self as independent and the credit grantors and the Tax department also agree. The auditors consider the Analysis model as a support to remain their independence. The model helps them to see obstacles with different audit commissions, but the model also helps them to eliminate these obstacles so that they can accept the mission. The other respondents are not conscious about the model and its effects. We believe this depends on the fact that the model is an internal support for the auditor professions. The auditor maintains their independence by not being a deciding part for the company, i.e. act as a consultant in connection to the controlling function. It is important to distinguish between the consulting part within the auditing and the non-audit services, in order for the auditor to not reach dependency to their clients.

Bakgrund: Ett obegränsat revisionsuppdrag förmodas ha en negativ inverkan på revisionskvaliteten. I syfte att stärka revisionskvaliteten infördes reglerna om revisorsrotation. Genom att begränsa uppdragstiden förmodas revisorsrotation stärka revisorns oberoende vilket i sin tur har en positiv inverkan på revisionskvaliteten. Tidigare studier menar att revisionskvaliteten utgörs av revisorns oberoende och kompetens. Medan en del studier hävdar att revisorsrotation stärker revisorns oberoende och därmed ökar revisionskvaliteten, hävdar andra studier att revisorsrotation försämrar revisorns kompetens vilket har en negativ inverkan på revisionskvaliteten. Mot denna bakgrund är det intressant att studera hur revisorerna själva upplever att reglerna om revisorsrotation inverkar på deras oberoende, kompetens och revisionskvalitet.  Problemformulering: Hur upplever revisorer att de obligatoriska reglerna om revisorsrotation inverkar på revisionskvaliteten? Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för revisorsrotationens konsekvenser på revisionskvalitet utifrån revisorers uppfattningar. Denna studie bidrar således till att öka kunskap om revisorsrotationens inverkan på revisorns oberoende och revisorns kompetens utifrån revisorernas egna uppfattningar. Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod och datainsamlingen har skett genom sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuade respondenter är auktoriserade revisorer som har relevant kunskap om revisorsrotation. Resultat och slutsats: Denna studie visar att revisorer upplever att revisorsrotation stärker revisorns oberoende och kan därför ha en positiv inverkan på revisionskvaliteten. Revisorsrotation upplevs även ha en positiv inverkan på revisorns kompetens då revisorsrotation ger revisorn ett nytt perspektiv på revisionsuppdraget vilket förbättrar hens förmåga att upptäcka oegentligheter i finansiella rapporter. Studien visar samtidigt på att revisorer upplever en negativ inverkan på revisorns kompetens som i sin tur har en negativ inverkan på revisionskvaliteten eftersom den insamlade kunskapen om klienten förloras vid en rotation. Studien har verifierat resultaten i många tidigare studier dessutom har funnit att klientens storlek har en inverkan på revisorns oberoende och längden på uppdraget. / Background: An unlimited audit tenure is assumed to have a negative impact on the audit quality. The auditor rotation rules were introduced in order to improve the audit quality. By limiting the assignment time, auditor rotation is assumed to strengthen the auditor's independence, which in turn has a positive impact on the audit quality. Previous studies believe that the audit quality consists of the auditor's independence and competence. While some studies claim that auditor rotation strengthens the auditor's independence and thus increases the audit quality, other studies claim that auditor rotation impairs the auditor's competence and that has a negative impact on the audit quality. Against this background, it is interesting to study how the auditors themselves feel that the auditor rotation rules affect their independence, competence and audit quality. Questions: How do auditors feel that the mandatory auditor rotation rules affect the audit quality? Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how the auditor rotation rules affect the audit quality based on auditors' perceptions. This study thus contributes to increased knowledge about the impact of auditor rotation on the auditor's independence and the auditor's competence based on the auditors' own perceptions. Method: The study was conducted using a qualitative method and the data collection took place through six semi-structured interviews. The interviewed respondents were authorized auditors who had appropriate knowledge about the auditor rotation.  Results and conclusion: This study shows that auditors feel that auditor rotation rules strengthen the auditor's independence and can therefore have a positive impact on audit quality. Auditor rotation is also perceived to have a positive impact on the auditor's competence as auditor rotation gives the auditor a new perspective on the audit tenure, which improves her ability to detect irregularities in the financial reports. At the same time, the study shows that auditors also experience a negative impact on the auditor's competence, which in turn has a negative impact on the audit quality. Because the auditor rotation leads to the auditor losing client-specific information. This study verifies the previous studies' conclusions but also shows that the client size has also an impact on the auditor’s independence and the length of the tenure.

Bakgrund: Tidigare forskning visar både för- och nackdelar med rotationsregler för revisorer. Vissa menar att revisorns oberoende och revisionskvaliteten stärks i samband med rotationsregler då revisorn inte får en nära relation med sin klient. Samtidigt anger andra forskare att revisorns oberoende och revisionskvaliteten blir sämre då rotationsregler tillämpas. En revisor ska oavsett uppdrag alltid revidera utifrån god revisorssed och alltid vara oberoende vid sina uppdrag. Tidigare forskning anger att revisorns oberoende ses som en professionell tillgång, om en revisor agerar oaktsamt skulle detta påverka revisorns legitimitet och förtroendet för revisorer kan därmed ifrågasättas av samhället. Problemformulering: Vilken påverkan har rotationsreglerna på revisorns oberoende? Vilken påverkan har rotationsreglerna på revisionskvaliteten? Syfte: Studiens syfte är att ur ett legitimitetsperspektiv bidra med påskrivande revisorers uppfattningar kring rotationsreglernas påverkan på revisorns oberoende samt revisionskvaliteten. Studien kommer också bidra med förståelse för hur relationen mellan revisor och klient påverkar revisorns oberoende och revisionskvaliteten. Då det är relationen som studeras kommer vänskapshotet inom den lagstadgade analysmodellen att beskrivas. Metod: Sju intervjuer med påskrivande revisorer på mindre eller medelstora revisionsbyråer har genomförts. De intervjuade revisorerna har valts genom ett strategiskt urval för att bidra med förståelse om det valda området. Resultat och slutsats: Studien visar att rotationsregler inte påverkar revisorns faktiska oberoende men att det påverkar revisorns synbara oberoende, vilket innebär att reglerna stärker samhällets förtroende för revisorer. Rotationsregler kan också förbättra revisionskvaliteten då en revisor som haft ett uppdrag under flera års tid kan utföra granskningen av slentrian och inte är uppmärksam. Dock tyder studiens resultat på att rotationsregler kan försämra revisionskvaliteten under det första året av ett uppdrag eftersom en revisor bör ha kunskap om klientens verksamhet för att kunna utföra revisionen med hög kvalitet. / Background: Research has shown both advantages and disadvantages of rotation rules for auditors. Some argue that the auditor's independence and the audit quality are strengthened in connection with rotation rules, since the auditor does not get a close relationship with clients. At the same time, other researchers indicate that the auditor's independence and the audit quality will deteriorate when rotation rules are applied. An auditor must, regardless of assignment, always revise on the basis of good auditing practice and always be independent in the assignments. Research indicates that the auditor's independence is seen as a professional asset, if an auditor acts negligently, this would affect the auditor's legitimacy, and confidence in auditors can thus be questioned by society. Questions: What impact does rotation rules have on the auditor's independence? What impact does rotation rules have on the audit quality? Purpose: The purpose of the study is to contribute, from a legitimacy perspective, the perceptions of auditors on the impact of the rotation rules on the auditor's independence and the audit quality. The study will also contribute with an understanding of how the relationship between auditor and client affects the auditor's independence and the audit quality. When it is the relationship being studied, the friendship threat within the statutory analysis model will be described. Method: Seven interviews with authorized auditors in small or medium-sized auditing firms have been conducted. The interviewed auditors have been chosen through a strategic selection to contribute with understanding of the chosen area. Results and conclusion: The study shows that rotation rules do not affect the auditor's independence in fact, but that it affects the auditor's independence in appearance, which strengthens society's confidence in auditors. Rotational rules can also improve the audit quality as an auditor who has had an assignment for several years can carry out the auditing by routine and not be attentive enough. However, the study's results suggest that rotation rules may impair the audit quality during the first year of an assignment because an auditor should have knowledge of the client's activities in order to perform the audit with high quality.

<p>2002 infördes en ny revisorslag. Denna lag reglerar till skillnad från den tidigare lagen revisorers möjlighet att tillhandahålla externa tjänster detta med syfte att stärka revisorns oberoende. I denna uppsats undersöker vi om denna lag har haft någon effekt på oberoendet. Detta har gjorts genom att studera kostnaderna för revisionsbyråernas externa tjänster och revision, före och efter införandet av den nya lagen. Vi har tittat på aktiebolag indelade efter storlekskategorierna små, medelstora och stora bolag. Även om storleken på revisionsbyrån har haft någon påverkan har undersökts. Det vi har kommit fram till är att för små och medelstora bolag har lagen haft en påverkan. För stora bolag verkar den nya lagen inte ha inneburit någon förändring. Vid en uppdelning av revisionsbyråerna efter storlek kan ingen generell effekt utläsas utan effekterna blir olika både beroende på storlek på revisionsbyrå och bolag.</p>

<p>Auditing has long existed and it was in 1899 that the first Swedish organization for accountants SRS, Swedish Audit Society, was created and in 1923 that FAR, Association of Chartered Accountants, was formed. It was after the Kreuger crash in the 1930s that authorized auditors had their breakthrough. After the crash the accounting profession has endured fierce criticism when the audit was flawed and it was during this period that authorized auditors became more widespread, the concept was developed independently and the importance of auditor independence became evident.</p><p>We have in our paper therefore chosen to focus on auditor independence and to make that it requires the independence to relate to something. Therefore we have chosen to focus on the interaction between the auditor and the client. To explain what independence means we have used the analysis model, the expectation gap and communication, and explain what the audit entails and what tasks the auditor has. To do this, we used the qualitative method and interviewed two auditors, an auditor at KPMG and one at ÖPWC. In order to get another perspective we also interviewed two clients, Eskilstuna-Kuriren AB and Eskilstuna Energi och Miljö AB.</p><p>Auditing means that with a professional critical attitude plan, review, evaluate and comment on management, annual report and accounts. Auditor's role is simply to assure the quality of information. This requires that the auditor is independent and follows confidentiality, and assumes professional ethics and generally accepted auditing. In order to reduce the expectation gap it is important that the information and communication between auditor and the client works well.</p><p>In this paper we found that the analysis model is an important tool for examining auditor independence for each new assignment and each new year. We also found that our respondents believe that an open dialogue is important and that the auditor will act as a sounding board. Our clients do not feel that there is a gap in expectations because they have a record in the auditing profession and know what an auditor should and must do.  </p>

<p>IASB (International Accounting Standards Board) tidigare IASC (International Accounting Standards Committee) har framarbetat de nya redovisningsreglerna IAS/IFRS (International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards). Tanken med IFRS är att främja god redovisningssed genom enhetliga redovisningsregler som underlättar jämförelser mellan företags koncernredovisningar. Syftet med uppsatsen är att diskutera de problem som kan uppstå vid implementering av IFRS i ett onoterat aktiebolag, revisorns roll vid implementering samt redovisning av pensioner reglerade av IAS19.</p><p>Vår studie är en kvalitativ fallstudie av deskriptiv karaktär som tar sin utgångspunkt i företaget Cramo AB. I uppsatsen kommer vi att följa implementeringsprocessen av IFRS i koncernredovisningen hos det onoterade bolaget. Uppsatsen baseras på intervjuer med CFO och redovisningsansvarig i Cramo AB samt auktoriserad revisor från Deloitte.</p><p>En övergripande presentation av IFRS, pensioner och pensionförvaltare presenteras i uppsatsen som underlag till analysen. Empirin består av en kortare företagspresentation för att ge en bra bild om Cramo AB:s situation och bakgrunden till implementering av IFRS. Vidare följer en sammanställning av av våra möten med respondenterna och utförliga svar på intervjufrågorna.</p><p>Det som gjorde implementeringsprocessen speciell i Cramo AB var att det tvingades ske under en begränsad tid. Anledningen till det var att företaget blev uppköpt av det finska börsnoterade bolaget Rakentajain Konevuokraamo Oyj. I och med uppköpet blev Cramo AB tvingade att i framtiden upprätta sin moderbolagsrapportering enligt IFRS.</p><p>I empiri kapitlet presenteras de sammanställda intervjuerna vilket sedan mynnar ut i analysen där vi även skildrar våra egna tankar. Det vi kom fram till var att kostnaderna för implementeringsprocessen i Cramo AB troligtvis hade blivit betydligt lägre om processen skett under en längre tid. Tidsbegränsningen ledde till att företaget var tvugna att anlita extern hjälp i större utsträckning, vilket bidrog till de höga kostnaderna. Utbildning av personal samt interntid var även en bidragande faktor.</p><p>Vid en analys av revisorns delaktighet i implementeringsprocessen kom vi fram till att revisorn till största del har en granskande roll men kan i vissa fall även fungera som support.</p><p>Svårigheterna vid redovisning av pensioner kunde härledas till Alectas oförmåga att tillhandahålla information angående redovisning av ITP-planen. Som en konsekvens därav redovisas ITP-planer försäkrade hos Alecta som avgiftsbestämda istället för förmånsbestämda.</p>

Auditing has long existed and it was in 1899 that the first Swedish organization for accountants SRS, Swedish Audit Society, was created and in 1923 that FAR, Association of Chartered Accountants, was formed. It was after the Kreuger crash in the 1930s that authorized auditors had their breakthrough. After the crash the accounting profession has endured fierce criticism when the audit was flawed and it was during this period that authorized auditors became more widespread, the concept was developed independently and the importance of auditor independence became evident. We have in our paper therefore chosen to focus on auditor independence and to make that it requires the independence to relate to something. Therefore we have chosen to focus on the interaction between the auditor and the client. To explain what independence means we have used the analysis model, the expectation gap and communication, and explain what the audit entails and what tasks the auditor has. To do this, we used the qualitative method and interviewed two auditors, an auditor at KPMG and one at ÖPWC. In order to get another perspective we also interviewed two clients, Eskilstuna-Kuriren AB and Eskilstuna Energi och Miljö AB. Auditing means that with a professional critical attitude plan, review, evaluate and comment on management, annual report and accounts. Auditor's role is simply to assure the quality of information. This requires that the auditor is independent and follows confidentiality, and assumes professional ethics and generally accepted auditing. In order to reduce the expectation gap it is important that the information and communication between auditor and the client works well. In this paper we found that the analysis model is an important tool for examining auditor independence for each new assignment and each new year. We also found that our respondents believe that an open dialogue is important and that the auditor will act as a sounding board. Our clients do not feel that there is a gap in expectations because they have a record in the auditing profession and know what an auditor should and must do.

Runt år 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens årsredovisning ge en prisbild på hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock säger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning såsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat använda noten som prissignal mot klienten. Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna påverka hur revisorn väljer att fördela sina kostnader på revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och därför valde vi ut tio företag i varje län, vilka vi undersökte. Genom att läsa in sig på tidigare forskning som gjorts på området fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde påverka revisorns prissättning. Med hänsyn till tidigare forskning och eget funderande valde vi ut ett antal faktorer som vi ansåg vara av extra stort intresse för att se om de kunde påverka revisorns prissignalering. Utifrån de teorier vi använt oss av, har vi kommit fram till att signalteorin är viktig för förhållandet mellan revision och andra uppdrag. Beroende på vad det är revisorn väljer att signalera, t.ex. om det är kompetensen så påverkas prissättningsteorin, dvs. revisorn väljer att fördela sitt pris annorlunda gentemot om det är något annat specifikt som vill signaleras. Det vill säga att signalteorin och prissättningsteorin har ett samband vid revisorers prissignalering. Vi grupperade in våra faktorer i två grupper, den ena som rörde revisorn och den andra som tillhörde klienten. Våra valda faktorer utifrån revisorn var revisionsbyrå, kompetens och kön. För revisorns klient valde vi att se till dennes storlek (antal anställda), bransch, lönsamhet och skuldsättningsgrad. Undersökningen har skett genom att vi granskade 420 årsredovisningar, baserat på två år, 1999 och 2007. Årsredovisningarna har varit datainsamlingskällan för att kunna göra våra valda mätningar. Vår analys gjordes med hjälp av bivariata och multivariata tester. Utifrån resultatet har vi kommit fram till att vi får förkasta en del av våra hypoteser, då dessa inte stämde med de framtagna hypoteserna. Den geografiska lokaliseringen visade sig vara den enda starkt signifikant påverkande faktorn i resultatundersökningen.

2002 infördes en ny revisorslag. Denna lag reglerar till skillnad från den tidigare lagen revisorers möjlighet att tillhandahålla externa tjänster detta med syfte att stärka revisorns oberoende. I denna uppsats undersöker vi om denna lag har haft någon effekt på oberoendet. Detta har gjorts genom att studera kostnaderna för revisionsbyråernas externa tjänster och revision, före och efter införandet av den nya lagen. Vi har tittat på aktiebolag indelade efter storlekskategorierna små, medelstora och stora bolag. Även om storleken på revisionsbyrån har haft någon påverkan har undersökts. Det vi har kommit fram till är att för små och medelstora bolag har lagen haft en påverkan. För stora bolag verkar den nya lagen inte ha inneburit någon förändring. Vid en uppdelning av revisionsbyråerna efter storlek kan ingen generell effekt utläsas utan effekterna blir olika både beroende på storlek på revisionsbyrå och bolag.