Syfte: Syftet är att utifrån auktoriserade revisorers perspektiv beskriva hur införandet av obligatorisk byrårotation i Sverige kan komma att utforma revisionsarvodet. Frågeställning: Hur kan införandet av obligatorisk byrårotation komma att utforma det framtida revisionsarvodet för EY och KPMG i Sverige? Metod: En framtidsstudie med kvalitativ forskningsmetod och en deduktiv ansats. Empiriinsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer från KPMG och EY, vilka båda omfattas av “The big four”. Val av respondenter har inspirerats av Delphi-metoden som förespråkar att experter på området studeras. Slutsats: Experterna tror att konkurrensen om uppdragen på företagen av allmänt intresse kommer öka inom ”The big four” och detta anser de kan komma att resultera i att revisionsarvodet sjunker med några procent. Det råder osäkerhet kring vem som kommer få bära kostnaderna för offertarbetet som införandet av obligatorisk byrårotation medför. EU:s revisionspaket medför även en restriktion gällande utförandet av experttjänster parallellt med revisionen, motsvarande 70 % av det totala revisionsarvodet under en treårsperiod, vilket innebär att revisorerna kommer behöva ha koll på beloppsgränser. Detta är en faktor som kan komma att påverka utformningen av arvodet, även om experterna tror att det är få bolag som kommer nå upp till spärren.

Titel: Granskaren och rådgivaren - en undersökning om revisorns dubbla roller är ett hot mot oberoendet Handledare: Ulla Pettersson Nyckelord: Revisorns oberoenderoll, Fristående rådgivning, Granskning, Hot mot oberoende Forskningsfråga: Hur kan revisorn upprätthålla och bevara oberoendet mellan både en granskande och rådgivande roll? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur revisorn kan upprätthålla oberoende och balans mellan granskning samt fristående rådgivning. Avsikten är att utveckla förståelsen för denna balansgång genom att beakta revisorns perspektiv i frågan. Studien kommer att genomföras på byråer av olika storlek i Sverige genom att tillämpa en kvalitativ fallstudie med tvärsnittsdesign. Metod: I undersökningen har en kvalitativ fallstudie med tvärsnittsdesign tillämpats. Datainsamlingen har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer där urvalet har varit målstyrt för att underlätta för studiens forskningsfråga. Slutsats: Undersökningen visar att erfarenhet, efterföljande av regelverk och praxis samt att agera självkritiskt, hjälper revisorn att bevara sin oberoenderoll och balans mellan granskning samt rådgivning. Ett praktiskt hjälpmedel för detta är FAR:s analysmodell. / Title: The auditor and advisor - a study on the dual roles of the auditor as a potential threat to auditor independence Supervisor: Ulla Pettersson Keywords: Auditor Independence, Non-Audit Services, Audit, Threats against Auditor Independence Research question: How can the auditor maintain the independence between both an auditing and advisory role? Purpose: The overall purpose of the thesis is to evaluate how the auditor can maintain independence and balance between both an auditing and advisory role. The intention is to develop an understanding of this balancing act by taking into account the auditor's perspective on the issue. The study will be carried out on agencies of different sizes in Sweden by applying a qualitative case study with cross-sectional design. Method: In this study, a qualitative case study with cross-sectional design was applied. Data collection has taken place with the help of semi-structured interviews where the selection has been goal-oriented to facilitate the study's research question. Conclusion: The study shows that experience, compliance with regulations and practices as well as acting self-critically, helps the auditor to maintain an independent role and balance between an auditing and advisory role. A practical tool for this is FAR's analysis model.

No description available.

Bakgrund: Revision har en samhällsnyttig funktion eftersom den bland annat har som syfte att säkerställa att inga oegentligheter förekommer i redovisningen som används som beslutsunderlag. En revisor utför revisionen och en förutsättning för att denna ska kunna ske på ett korrekt sätt är att revisorn är oberoende i sina bedömningar. År 2002 infördes en lag i Sverige som bygger på en standard benämnd analysmodellen. Syftet med införandet av modellen är att säkerställa revisorns oberoende. Modellen är en självgranskningsmodell som revisorn använder för att pröva sitt oberoende genom att ta hänsyn till fem olika typsituationer som utgör ett hot mot oberoendet samt en generalklausul. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur analysmodellen uppfattas av revisorer samt beskriva hur revisorer agerar för att motarbeta hot mot oberoendet. Metod: Studien är genomförd med en kvalitativ metod, och närmare bestämt semistrukturerade intervjuer. Detta för att metoden är tillämplig när syftet är att beskriva samt skapa förståelse. För att uppnå syftet krävs en djup förståelse för revisorers uppfattningar av analysmodellen och hur de agerar för att motarbeta hot som finns mot oberoendet. Teoretisk utgångspunkt: Institutionell teori och teorin om meningsskapande används i studien för att analysera likheter och olikheter i uppfattningar och agerande. Institutionell teori har använts för att analysera likheter på organisatorisk nivå. Meningsskapande har tillämpats för att analysera både likheter och olikheter på individnivå. Slutsats: Studien visar att analysmodellen uppfattas på ett likartat sätt av revisorerna. Analysmodellen anses vara ett tillräckligt verktyg för att hantera oberoendefrågor. Det förelåg inga väsentliga olikheter i sätten revisorer agerar på för att motarbeta hot mot oberoendet. Studien visar dock att det föreligger mindre olikheter som framförallt kan förklaras av att revisorernas personliga erfarenheter skiljer sig åt. / Background: Auditing has a socially beneficial function because, among other things, it aims to ensure that there are no irregularities in the accountancy underlying the decision-making process. An auditor performs the audit and a prerequisite for this to be undertaken in a correct manner is that the auditor is independent in his or her assessments. In 2002, a law was introduced in Sweden based on a standard denoted “analysmodellen”. The purpose of introducing this model was to ensure the auditor's independence. The model is based on self-examination in which the auditor has to test his or her independence by taking into account five different types of situations that pose a threat to independence as well as a general legal clause. Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of how “analysmodellen” is perceived by auditors as well as to describe how auditors act to counteract threats to their independence. Method: The study is conducted using a qualitative method; more specifically semi-structured interviews. The reason is that this method is applicable when the purpose is to create an understanding as well as a description of the process under consideration. Achieving the purpose requires a deep understanding of auditors' perceptions of ”analysmodellen” and what steps they take to counteract threats to independence. Theoretical starting point: The theories used in the study are institutional theory and the theory of sensemaking, this in order to analyze similarities and differences in perceptions and actions. Institutional theory has been used to analyze similarities at the organizational level. Sensemaking has been used to analyze similarities as well as differences at the individual level. Conclusion: The study shows that “analysmodellen” is perceived in a similar way by the auditors. The auditors consider it as a sufficient tool for dealing with the issues of independence. There were no significant differences in the way auditors acted to counter threats to independence. However, the study shows that there are minor differences that primarily can be explained by the fact that the auditors' personal experiences differ.

Studien avser undersöka faktorer som påverkar revisorers förändring i risk- och väsentlighetsbedömningar samt hur tidsbudgetpress påverkar bedömningarna. Ämnet är högst aktuellt då tidigare forskning menar att pressen och stressen i revisionsyrket aldrig varit högre.   Syftet med den här studien var att undersöka både tidigare beforskade och nya faktorer som påverkar revisorns bedömningar av revisionsrisk, väsentlighetsnivån, samt bedömning av risk- och väsentlighetsnivån under tidsbudgetpress. Målet var att analysera hur starka samband som föreligger mellan faktorerna och bedömningarna. För att uppnå syftet har tidigare forskning kring risk, väsentlighet, tidsbudgetpress, revisorns erfarenhet, personliga faktorer, revisionsbyrån samt revisionsklienten studerats. Utifrån insamlade fakta konstruerades 18 hypoteser som sedan testades genom en webbaserad enkätundersökning där 35 revisorers svar fångades.   Studien visar att kön, ålder, befattning, antal år i branschen och revisionsbyråns grad av formalisering är de faktorer som visats påverka bedömningarna av revisonsrisk, väsentlighetnivån samt de båda under tidsbudgetpress. 15 av studiens 18 hypoteser kunde undersökas och sex av dem accepterades med hjälp av icke parametriska test.   Studiens viktigaste bidrag är en ökad insikt för revisionsbranschen att tidsbudgetpress har en fortsatt påverkan på yrket, samt vilka individer som är mest utsatta. Bidraget ger revisionsbyråerna möjlighet att rikta fokus på att hitta relevanta lösningar för att minska tidsbudgetpressen och således öka kvaliteten på revisionen.

I dagens samhälle fyller revisorer funktionen som kvalitetskontrollant av företags finansiella information. Det finns ett förtroende för att revisorer har den expertis som krävs för att korrekt utöva sitt juridiska monopol på den slutliga kontrolleringen av finansiell information. Denna studie avser undersöka hur uppkomsten av IT-revisorer påverkat den traditionella revisorns roll och vilka implikationer detta kan få för revisionsbyråer. Genom att intervjua IT-revisorer och påskrivande revisorer har deras erfarenheter kring detta undersökts. Resultaten visar att ITrevisorer och påskrivande revisorer till stor del arbetar isolerat från varandra, även i arbete med samma uppdrag. Detta, tillsammans med en påvisad ansvars-, kunskaps- och informationsasymmetri mellan de olika aktörerna, bidrar till uppkommandet av problematik i form av ett principal-agentförhållande mellan påskrivande revisorer och IT-revisorer. För att minska denna problematik kan revisionsbyråer försöka integrera de olika rollerna och därmed minska den existerande asymmetrin. Detta skulle dock kräva institutionella ändringar inom revisionsyrket.

Denna uppsats ämnar undersöka om EU:s införande av obligatorisk revisorsrotation har påverkat kvaliteten på den revision som genomförs i svenska börsnoterade bolag. En kvantitativ ansats valdes för att undersöka om samband förelegat mellan revisionskvaliteten och obligatorisk revisorsrotation. Studien tar utgångspunkt i tidigare forskning som utgår från obligatorisk revisorsrotation i andra länder än Sverige och om detta hade ett samband med revisionskvaliteten för de undersökta företagen i det aktuella landet. En del av den tidigare forskning som presenteras argumenterar för att revisorsrotation har en positiv påverkan på revisionskvaliteten och andra hävdar det motsatta eller att den inte har någon effekt. Studien baseras på regressionsanalyser där samband mellan variabler kopplade till revisionskvalitet och revisorns oberoende undersöks. Resultaten indikerar på att obligatorisk revisorsrotation enligt de undersökta variablerna inte har haft en direkt påverkan på revisionskvaliteten. / This thesis aims to investigate whether the EU's introduction of mandatory auditor rotation has affected the quality of the audit carried out on Swedish listed companies. A quantitative approach was chosen to investigate whether there was a relationship between audit quality and mandatory auditor rotation. The study takes its point of departure from previous research based on mandatory auditor rotation in countries other than Sweden and whether this had a connection with the audit quality of the investigated companies in the country in question. Some of the previous research presented argues that auditor rotation has a positive impact on audit quality and others claim the opposite or that it has no effect. The study is based on regression analyzes where relationships between variables linked to audit quality and auditor independence are examined. The results indicate that mandatory auditor rotation according to the investigated variables has not had a direct impact on audit quality.

Bakgrund: Digitalisering har utvecklats under de senaste åren och har börjat få allt störreplats i revisionen. Den kontinuerliga utvecklingen av digitaliseringen som lett till attautomatisering påverkar och omvandlar revision i snabb takt. Utöver att samhället strävarefter ekonomisk och miljömässig hållbarhet är det också viktigt att säkra den socialahållbarheten. Det innebär att revisorer måste ha god kompetens inom digitalisering, vilket äressentiellt för att de ska kunna dra full nytta av avancerad teknik och därigenom minskapersonalomsättningen. Det blir alltmer viktigt att satsa på social hållbarhet inom revision närnya förväntningar på revisorns kompetenser uppstår till följd av digitalisering. Syfte: Uppsatsen syftar till att bidra till fördjupad kunskap om hur digitalisering främjarsocial hållbarhet inom revision. Metod: Studien baseras på en kvalitativ tvärsnittsdesign där semistrukturerade intervjueranvänds. Detta tillvägagångssätt valdes för att möjliggöra djupgående intervjuer som gerutrymme för tolkning och analys. Forskningen använder sig av en deduktiv ansats medintressentteori och institutionell teori som teoretisk grund. Slutsats: Digitaliseringen spelar en central roll i att omforma revision och främja socialhållbarhet genom att effektivisera arbetsprocesser, minska arbetsbelastningen och ökaarbetstillfredsställelse. Genom att automatisera monotona arbetsuppgifter och frigöra tid förmer strategiskt arbete bidrar digitaliseringen till att göra revisorsyrket mer meningsfullt ochattraktivt. Den ökade flexibiliteten som digitaliseringen möjliggör, såsom plats- ochtidsoberoende arbete, främjar också en balans mellan arbete och privatliv. Dessutomomdefinierar digitaliseringen revisorns roll genom att fokusera mer på rådgivning och analysav data genererade av digitala verktyg. Det förväntas att revisionsbyråerna fortsätter attinvestera i digitalisering för att ytterligare förbättra effektiviteten och kvaliteten på sitt arbeteoch attrahera fler till yrket genom en modern och lockande arbetsmiljö.

Revisionsbranschen är en starkt reglerad bransch och styrs i dagsläget av många lagar som har som avsikt att värna om intressenter samt ge riktlinjer om god redovisningssed. Trots att dessa lagar existerar, är det många företag i obestånd som manipulerar bokföringen, vilket gör revisorns arbete att granska bokföringen mycket viktigt. Att företag får anmärkning på bokföringen är inte ovanligt och det kan finnas många orsaker till att företag som gått i konkurs får revisionsanmärkningar. Syftet med denna studie är att undersöka revisionsanmärkningar i ett företags sista årsredovisning innan konkurs. Vidare är syftet att undersöka om det finns något samband mellan företagens storlek och antal revisionsanmärkningar. I studien har den kvantitativa metoden använts där ett urval på 350 företag som gick i konkurs under 2015 och som haft revisor valts ut. Revisionsberättelser från dessa 350 har därefter samlats in från databasen Retriver för att sedan analyseras. Den genomförda studien visar att 61 % av alla företag har fått åtminstone en anmärkning i revisionsberättelsen. Enligt studiens empiriska material är den vanligaste anmärkningen att bolaget inte i rätt tid och med rätt belopp har redovisat samt betalt mervärdesskatt, avdragen skatt eller sociala avgifter. Därefter är det vanligt att årsredovisningen inte har upprättats i sådan tid att det varit möjligt att hålla årsstämma inom sex månader efter räkenskapsårets utgång och att en kontrollbalansräkning inte har upprättats. Det som vidare framkommit i studien är att i 22 % av företagen har revisorn anmärkt på företagets fortlevnad. Genom en analys av det empiriska materialet har det även framkommit att det finns ett samband mellan företagets storlek och antal anmärkningar då större företag får färre anmärkningar än vad mindre företag får. / The audit industry is highly regulated and controlled of many laws that seeks to protect stakeholders and to provide guidelines for companies so they can use generally accepted accounting principles. Although these laws exist, many companies in insolvency manipulates records, making the work of the auditor to review the accounts very important. That companies get notes on their accounting is not uncommon and it might be different causes to this. The purpose of this study is to investigate auditors notes in a company's last annual report before the bankruptcy. Furthermore, the purpose is to investigate whether there is any correlation between company size and number of notes. In this study, the quantitative method is used where a sample of 350 companies that went bankrupt in 2015 and who had an auditor has been selected. Audit reports from these 350 companies have been collected from the database Retriever and then analyzed. The survey shows that 61 % of all companies have gotten at least one note in the audit report. According to the study's empirical material, the most common complaint is that the company hasn’t, in the right time and with the right amount reported and paid tax, deducted tax or social security contributions. Next, it is common that the annual accounts have been prepared in such time that it has been impossible to hold the annual general meeting within six months after the financial years ending. The third commmon note in the audit report is that a company hasn’t done a balance sheet for liquidation. What further emerged from the study is that in 22 % of the companies the auditor have criticized the company's going concern. Through an analysis of the empirical material, it has also emerged that there is a correlation between company size and number of notes as larger companies get fewer notes from accountants than smaller companies gets.

Syftet med uppsatsen är att beskriva samt öka förståelsen för hur de tre delarna i Revisionspaketet; begränsade konsulttjänster, obligatorisk byrårotation och den nya revisionsberättelsen, kan påverka revisionskvaliteten i svensk kontext. För att uppnå vårt syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts, där intervjuer genomförts med en professor inom revision, sex auktoriserade revisorer och FAR:s generalsekreterare. Genom att analysera det empiriska underlaget med stöd från tidigare forskning har vi kommit fram till hur de tre delarna i Revisionspaketet kan påverka revisionskvaliteten i svensk kontext. Resultatet visade att införandet av begränsade konsulttjänster och en obligatorisk byrårotation har en positiv påverkan på det synliga oberoendet men en negativ påverkan på revisorns kompetens vilket innebär att den faktiska revisionskvaliteten påverkas negativt medan upplevelsen av revisionskvaliteten ökar. Detta visar på svårigheten att fastställa den exakta påverkan på revisionskvaliteten, då de två faktorerna som utgör revisionskvalitet påverkas olika. Den faktiska revisionskvaliteten anses dock öka ju längre mandattid revisorn har hos klienten, då revisorns kompetens ökar. Slutligen så anses den nya revisionsberättelsen ha en positiv påverkan på revisionskvaliteten då den är mer informativ och belyser företagets betydelsefulla riskområdena vilket ökar den upplevda revisionskvaliteten. För att fortsättningsvis öka revisionskvaliteten är det därmed av betydelse att förstå vilken effekt en striktare reglering har samt att revisorn i praktiken aldrig är helt oberoende. / The purpose of this study is to describe and increase the understanding of how the three parts from the audit package; restriction of non-audit services, mandatory audit firm rotation and the new audit report, might affect the the audit quality in the Swedish context. To achieve our purpose a qualitative approach has been used, based on interviews with a professor in auditing, six licensed auditors and the secretary-general of FAR. Through analysis of the empirical data with the support from previous research we have concluded how the three parts of the audit package have affected the audit quality in Swedish context. The results concluded that the introduction of restricted non-audit services and the mandatory audit firm rotation have a positive effect on the auditor’s visible independence but a negative impact on the auditor’s competence which means that the real audit quality is affected negatively, while the experience of the audit quality increases. This shows the difficulty to determine exactly how the audit quality is affected, because the two main factors that determines the audit quality is affected differently. The real audit quality is considered to increase with the increasing terms of office with the client, because of the auditor’s heightened competence that comes with the longer terms of office. Finally the new audit report is considered to have a positive impact on the audit quality since it’s more informative and highlights significant risk areas within the company which heightens the experience of the audit quality. To subsequently heighten the audit quality it is important to understand what effect increasing regulations have and understand that the auditor practically can’t be completely independent.