Revisorers roll har utvecklats genom tiden, från att ta hand om bolagets räkenskaper och gekonsulttjänster till sina kunder till att idag endast granska väsentliga poster och företagetstransaktioner samt hitta felaktigheter i redovisningen. Far menar med revision att revisorn som enoberoende part granskar bolagets årsredovisning och bokslut i syfte att fastställa omredovisningen ger en rättvisande bild av företaget till externa intressenter såsom investerare,banker etc.Syftet med undersökningen är att undersöka hur förväntningsgapet mellan småföretagare ochrevisorer ser ut. Vi har även tänkt ge förslag på hur förväntningsgapet kan minska samt få enuppfattning om vad det var som förorsakade förväntningsgapet, som till slut kan hjälpa oss attuppnå en bättre förståelse på problematiken. För att åstadkomma syftet med uppsatsen har vigenomfört kvalitativa intervjuer med tre revisorer och två ägare till två småföretag.Vår slutsats är att småföretag har bristande kunskap om vad revisorers uppgift och roll innebär.Exempel på deras bristande kunskap är att revisorn kan allting och löser alla företags ekonomiskaproblem, samt att revisorn kan samtidigt bokföra och revidera företagets räkenskaper. Det finnsflera saker som kan anses ha påverkan på förväntningsgapets uppkomst. Dessa är: att revisionenvar lagstadgad länge, att revisionen har ändrats genom tiden, att kommunikationen mellanrevisorn och kunderna är bristande samt att kunderna köper pakettjänster från revisionsbyrå ochanser att revisorn är en del av företaget p.g.a. arvodet de betalar till revisorn. Vi kom fram till attåtgärder som kan införas i syfte att minska eller reducera gapet är: tydligare kommunikationmellan revisorn och kund, mindre omfattande uppdragsbrev samt avskaffande avrevisionsplikten.

<p>Auditing is common in many organizations and a legal requirement for all limited liability companies in Sweden (ABL 9:1). In directives from the government it is clearly stated that small firms will be exempted from the statutory audit requirement. In light of this forthcoming change in regulations, this thesis is used to analyze which factors are associated with a demand for auditing. Analysis in this thesis is based on a national survey including 900 Small and Medium-sized Enterprises (SMEs). Around 2/3 of respondent’s (CEO or CFO) state that the firm will choose to have audited accounts even in the absence of such a legal requirement. Based on responses from 421 firms, logistic regression results indicated that firms purchasing advisory services from an audit firm will choose to have their accounts audited to a higher extent than those firms not receiving advisory services. This finding, not identified in prior studies, is linked to advisory services being of higher quality when the audit firm also performs audit work. The demand for auditing is further positively associated with firm size, use of a Big 4 audit firm and firms located in the county of Småland. From these findings it follows that the traditional view of auditing as merely a control mechanism needs to be complemented by consideration of aspects of the internal value of auditing.</p><p>The approaches of SME’s when engaging an audit firm for different types of advisory services is examined in this study based upon survey data. It is shown that the majority of advisory services provided are related to core competencies of an auditor such as tax, accounting and law. Logistic regression results show a positive association between firms purchasing advisory services and the length of the relationship with the provider as well as with the respondent’s perception of the audit quality. The latter association further confirms the close connection between audit and advisory services. It should be noted that when an audit firm recommends advisory services their use is significantly higher. There is also support for the demand for advisory services being positively related to firms that are corporate subsidiaries and located in Småland and Norrland, but negatively associated with the respondent’s level of education. It follows that factors related to demand for advisory services on an aggregate level could be categorized as being dependent on firm characteristics, audit firm characteristics and the relationship between the parties.</p><p>Provision of non-audit services (NAS), such as different types of advisory services, to audit clients and the potential consequences for auditor independence and audit quality have been discussed in public debates and research as well as being subject of regulation. OLS regression results show that reporting quality is higher when the audit firm provides advisory services as well as preparing accounts. These findings hold for both discretionary accruals and a respondent’s perception of reporting quality. The provision of NAS improves the reporting quality due to better knowledge of the client and its operations. From the perspective of reporting quality this finding implies that there is no necessity to further restrict the possibility for an audit firm to provide advisory services as well as preparing accounts for audit clients.</p>

Till följd av det senaste decenniets företagsskandaler och kriser har diskussionen kring revisorns oberoende eskalerat. I och med finanskrisen 2008/09 har det påvisats att ett antal bolag ej erhållit oberoende granskning varför revisorns agerande har ifrågasatts. Eftersom det är av stor vikt att revisorn agerar objektivt och självständigt med avseende på tillförlitligheten till reviderad information diskuteras obligatorisk byrårotation som ett verktyg för att säkerställa revisorns oberoende. Syftet med studien är att undersöka hur obligatorisk byrårotation påverkar revisorns oberoende och vilka konsekvenser ett eventuellt införande av en dylik regel skulle innebära. Vidare behandlas byrårotations inverkan på den finansiella stabiliteten. Studien baseras på kvalitativ metod för att möjliggöra en djupgående förståelse för utvalda parters åsikter och synpunkter på en eventuell lagförändring. Intervjuer har genomförts med personer med stor inblick i revisionsbranschen. Studien visar att obligatorisk byrårotation skulle ha positiv inverkan på revisorns oberoende. Det följer av att byrårotation tros förhindra revisionsteamet att bli alltför bekant med revisionsklienten samt att revisorn anses mer oberoende då möjligheten till långvariga byråuppdrag är begränsad. Ett införande av byrårotation skulle medföra förbättrad revisionskvalitet trots påvisad kvalitetsnedgång i början på varje nytt revisionsuppdrag samt ökad revisionskostnad. Revisorns oberoende har betydelse för den finansiella stabiliteten men obligatorisk byrårotation skulle endast marginellt mildra eventuella framtida finansiella kriser.

Auditing is common in many organizations and a legal requirement for all limited liability companies in Sweden (ABL 9:1). In directives from the government it is clearly stated that small firms will be exempted from the statutory audit requirement. In light of this forthcoming change in regulations, this thesis is used to analyze which factors are associated with a demand for auditing. Analysis in this thesis is based on a national survey including 900 Small and Medium-sized Enterprises (SMEs). Around 2/3 of respondent’s (CEO or CFO) state that the firm will choose to have audited accounts even in the absence of such a legal requirement. Based on responses from 421 firms, logistic regression results indicated that firms purchasing advisory services from an audit firm will choose to have their accounts audited to a higher extent than those firms not receiving advisory services. This finding, not identified in prior studies, is linked to advisory services being of higher quality when the audit firm also performs audit work. The demand for auditing is further positively associated with firm size, use of a Big 4 audit firm and firms located in the county of Småland. From these findings it follows that the traditional view of auditing as merely a control mechanism needs to be complemented by consideration of aspects of the internal value of auditing. The approaches of SME’s when engaging an audit firm for different types of advisory services is examined in this study based upon survey data. It is shown that the majority of advisory services provided are related to core competencies of an auditor such as tax, accounting and law. Logistic regression results show a positive association between firms purchasing advisory services and the length of the relationship with the provider as well as with the respondent’s perception of the audit quality. The latter association further confirms the close connection between audit and advisory services. It should be noted that when an audit firm recommends advisory services their use is significantly higher. There is also support for the demand for advisory services being positively related to firms that are corporate subsidiaries and located in Småland and Norrland, but negatively associated with the respondent’s level of education. It follows that factors related to demand for advisory services on an aggregate level could be categorized as being dependent on firm characteristics, audit firm characteristics and the relationship between the parties. Provision of non-audit services (NAS), such as different types of advisory services, to audit clients and the potential consequences for auditor independence and audit quality have been discussed in public debates and research as well as being subject of regulation. OLS regression results show that reporting quality is higher when the audit firm provides advisory services as well as preparing accounts. These findings hold for both discretionary accruals and a respondent’s perception of reporting quality. The provision of NAS improves the reporting quality due to better knowledge of the client and its operations. From the perspective of reporting quality this finding implies that there is no necessity to further restrict the possibility for an audit firm to provide advisory services as well as preparing accounts for audit clients.

Syftet med vår uppsats är att kartlägga betydelsen av revisionspliktens avskaffande för små bolag utifrån tre intressentgruppers perspektiv. Vi vill bidra till en ökad helhetsförståelse för det samspel som råder mellan bankerna, små bolag och revisionsbyråer i en Boråskontext då vi anser att kvalitativ forskning kring detta samspel idag saknas. För att besvara uppsatsens syfte formulerades tre avgränsande forskningsfrågor.Uppsatsen är kvalitativ med en abduktiv ansats och ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv. Empirinsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med små bolag, banker och revisionsbyråer. Det empiriska materialet har satts i relation till de potentiella konsekvenserna av revisionspliktens avskaffande som regeringen angivit. Med hjälp av den vetenskapliga litteraturen har de skillnader och likheter som kunnat observeras problematiserats. Agentteorin, signalteorin och intressentteorin har använts som förklaringar till det problematiseringen resulterade i.Revisionspliktens avskaffande för små bolag har fått de små bolagen att göra mer medvetna val i deras tillvägagångssätt för att uppnå kvalitet på de finansiella rapporterna. Den frivilliga revisionen har fått de små bolagen att bli mer medvetna om vad revision faktiskt innebär samt börjat utforska olika möjligheter till att modifiera eller ersätta den. Det ändrade förhållandet till revisorn samt de små bolagens förmåga att uppnå kvalitet på deras finansiella rapporter har haft en varierande inverkan på hur bankerna ser på de små bolagens finansiella rapporter. Två av bankerna i uppsatsen har valt att lägga mindre fokus på de finansiella rapporterna medan den tredje banken har infört ett revisionskrav. Det kan konstateras att de små bolagen efter revisionspliktens avskaffande förväntar sig rådgivning i större utsträckning från deras revisorer vilket revisionsbyråerna har anpassat sig efter genom att tillämpa olika strategier. / This essay analyzes the significance of the repeal of mandatory audits from three perspectives. We hope to improve understanding of the relationships among banks, small companies and auditing firms in Borås, Sweden. We believe that there is a lack of research of this issue to address the purpose of the thesis. Three questions were formulated.The thesis was conducted by using a qualitative research method with an abductive approach and a hermeneutic perspective for interpretation. The empirical data collection was made through semi-structured interviews with small companies, banks and auditing firms. The empirical data is compared with the potential consequences of the repeal of the mandatory audit stated by the government. By using scientific literature the differences and similarities were identified and analyzed. Agency theory, signaling theory and the stakeholder theory were used as explanations for the similarities and differences that were revealed.The repeal of the mandatory audit has led to small companies making more conscious decisions regarding achieving financial statements with high quality. The repeal made small companies more aware of what an audit actually means and made them think about its’ actual use. This has also led them to explore options such as doing without audits or changing the auditors work assignment. The changing relationship between the auditors and the small companies as well as the small companies methods of achieving financial statements with high quality has had a varying effect on the banks. Two of the banks in our thesis have chosen to focus on the loan’s purpose as well as the person seeking to borrow money while the third bank has introduced an audit requirement. One of the conclusions in our thesis is that small companies after the repeal of the audit to a greater extent expect counseling from their auditors. The auditing firms presented three different strategies for how they were adapting to this new demand. The language in the thesis is in Swedish

Historiskt sett har flertalet skandaler uppmärksammats där revisorer har haft en beroendeställning till sina klienter. Trots att externa åtgärder i form av lagar och bestämmelser har tillkommit och utvecklats efter hand, tyder det återkommande problemet med oberoendet på att ytterligare åtgärder kan behövas. Vi har därför valt att se på problemet med revisorns oberoende genom att fokusera på revisions-byråernas interna åtgärder. Syftet med studien är att förstå hur ledande revisionsbyråer arbetar med etiska koder som ett styrverktyg för att säkerställa revisorns oberoende. För att förstå arbetet utforskas hur etiska koder implementeras i organisationerna och hur de används som ett styrverktyg i det dagliga arbetet.   Utifrån ett styrningsperspektiv har en kvalitativ fallstudie genomförts. Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod och sammanlagt har sex revisionsmedarbetare från två ledande revisionsbyråer intervjuats. Med en abduktiv forskningsansats har en teoretisk referensram legat som grund för studien samtidigt som analysen har tillåtit nya infallsvinklar.   Studiens slutsatser är att revisionsbyråerna arbetar med att föra in de externa reglerna i sina interna etikkoder och att etikkoderna implementeras i organisationerna genom styrsystemen kultur-, handlings- och personalstyrning. De etiska koderna implementeras i det dagliga arbetet och blir då en del av den organisatoriska kulturen, integreras i system och processer samt styr rekryteringsprocessen. Revisionsbyråerna säkerställer alltså revisorns oberoende genom att etikkoderna används som en del i styrsystemen. / Historically, a number of scandals have been noted where auditors have been dependent on their clients. Although external actions such as legislation and regulation have evolved over time, the recurring problem of independence indicates that further actions may be needed. We have therefore chosen to look at the problem by focusing on the internal actions of the audit firms. The purpose of the study is, therefore, to understand how leading audit firms work with ethical codes as a control tool to ensure the auditor independence. To be able to understand the work, we look at how ethical codes are implemented in organizations and how they are used in the daily work.   Based on a management control perspective, a qualitative case study has been executed. Semi-structured interviews have been used as a method to collect data. In total, six employees from two of the leading audit firms have been interviewed. With an abductive approach, the theoretical framework has been underlying, while the analysis still allowed new angles.   The conclusions of this study are that audit firms incorporate the external rules into their internal codes of ethics and that the codes are implemented in organizations through the management control systems culture, action and personnel control. The ethical codes are implemented in the daily work and become a part of the organizational culture, integrated into systems and processes and guide the recruitment process. Audit firms thereby ensure the auditor independence by using ethical codes as a part of the control systems.

Efter flertalet revisionsskandaler under åren har det blivit populärt att kritisera revisorn och ifrågasätta kvaliteten på den utförda revisionen. Revisorn har ett ansvar att informera om det finns väsentliga osäkerheter kring ett företags förutsättningar för fortsatt drift och att utfärda en fortlevnadsvarning innebär en hel del tuffa beslut och bedömningar. Dock finns det faktorer som kan påverka revisorns agerande så som revisorns närhet till klienten, byråtillhörighet och risken för rättsliga åtgärder. Tidigare studier har även visat på att det finns skillnader i revisionskvaliteten mellan män och kvinnor. Syftet med studien är att undersöka hur olika faktorer påverkar revisorns utfärdande av fortlevnadsvarning och därmed se vad det har för påverkan på revisionskvaliteten. Syftet är även att undersöka eventuella skillnader som finns i den svenska kontexten jämfört med tidigare studier i andra länder. För att undersöka sambandet genomfördes en kvantitativ studie där årsredovisningar och revisionsberättelser från svenska konkursdrabbade företag studerades. Studiens resultat visar på att det finns ett samband mellan finansiell stress och revisorns utfärdande av fortlevnadsvarning men dock gick det inte att påvisa något samband för variablerna kön, byråtillhörighet och ålder på företag. Resultatet visar även att revisionskvaliteten och utfärdandet av fortlevnadsvarningar i Sverige skiljer sig från andra länder. / After a numerous audit scandals over the years, it has become popular to criticize the auditor and question the audit quality. The auditor has a responsibility to inform if they have significant doubts about the continuity of a company. The issuing of a going-concern involves a lot of tough decisions and assessments for the auditor. However, there are factors that may affect the auditor’s actions such as the auditor’s closeness to the client, audit firm and the risk of legal action. Previous studies have also shown that there’s a difference in audit quality between men and women. The purpose with this paper is to study how different factors affect the auditor’s issuance of a going-concern and thus see how it affects the audit quality. The purpose is also to study any differences that exist in the Swedish context as compared to previous studies in other countries. To examine the relationship between going-concern and the variables, a quantitative study was conducted in which annual reports and audit reports from Swedish bankrupt companies were studied. The results of the study indicate that there is a relation between financial distress and a going-concern, but it was not possible to detect any relation to variables such as gender, audit firm and the age of the client. The result also shows that the audit quality and the issuance of a going-concern in Sweden differs from other countries.

Syftet med denna studie är att kartlägga revisorns betydelse för den lagstadgade kvalitén imikroföretags årsredovisningar. Vidare ska studien utveckla och testa en modell, för attbedöma kvalité i årsredovisningar för mikroföretag. Kvalité i årsredovisningar kan bedömassom kvalitativ eller kvantitativ. Kvalitativ kvalité kännetecknas av de kvalitativaegenskaperna från Financial Accounting Standards Board och International AccountingStandards Board. Den kvantitativa kvalitén fokuserar på fullständighet i årsredovisningenenligt rådande lag. Lagstadgad kvalité enligt Årsredovisningslagen baseras på den kvantitativakvalitén. Bolagsverket som handlägger årsredovisningar, upplever en skillnad i kvalitén efteratt revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag 2010. Utredningar som SOU 2008:32 visaratt revisorn inte har en märkbar betydelse för kvalitén. Hultman &amp; Nylander (2012) antyder att det inte finns stöd för att en redovisningskonsult och revisor ger en högre kvalité iårsredovisningarna. Chung &amp; Narasimhan (2001) menar att kostnaden för revision är huvudargumentet till avskaffande av revisionsplikt, även om det finns olika argument förlagstadgad revision. Banker kan ställa krav på sina kunder att deras årsredovisningar ska varareviderade. Det beror på att årsredovisningarna får högre kvalité och större trovärdighet om enrevisor har anlitats, enligt Allee &amp; Yohn (2009). Den forskningen som förekommer inomämnet består av kvalitativ kvalité. Det förekommer dock få studier kring kvantitativ kvalité. Mora et al. (1994) är huvudreferens för denna studie. De utvecklade ett poängsystem förbedömning av kvalité i spanska årsredovisningar. Vi gjorde en kvantitativ studie med ett urval på 121 små aktiebolag i Västernorrland, somhade valt bort revisor. Räkenskapsåret utan revisor jämfördes mot närmast föregående år då de hade revisor. Vi ville kartlägga om det fanns ett samband mellan kvalité i årsredovisningaroch förekomst av revisor. För att bedöma kvalitén tillämpades vår utvecklade modell frånMora et al. (1994) och intervjuer med revisorer. Modellen utvärderades med en intervju medtvå revisorer från Grant Thornton i Sundsvall. Därefter utvecklades modellen ytterligare.Resultatet visade att reviderade årsredovisningar hade 5.8 % i bristfällighet. Bristfälligheten för oreviderade årsredovisningar var 8.2 %. Slutsatsen av studien var att det inte fanns stöd för att revisorn har en betydelse för kvalitén. Det stämde också överens med Hultman &amp; Nylander(2012) som hade liknande resultat. De brister som förekom var till stor del formaliabrister.Den vidareutvecklade modellen med uppdelning av lagstadgade brister och formaliabrister visade inget samband mellan kvalité i årsredovisning och val att ha eller inte ha revisor. / The purpose of this study is to identify the auditor's role of the statutory quality in microcompany financial statements. Further more, the study develops and tests a model to assess the quality of the annual reports for micro enterprises. Quality in annual reports can be assessed as qualitative or quantitative. Qualitative quality is characterized by the qualitative characteristics of the Financial Accounting Standards Board and the International AccountingStandards Board. The quantitative quality focuses on the completeness of the financial statements according to the current rules. Statutory quality of the Annual Accounts Act is based on the quantitative quality. Swedish Companies Registration Office dealing annual perceive a difference in quality after the audit requirement was abolished for small limited companies 2010. Investigation SOU 2008: 32 show that the auditor does not have asignificant bearing on quality. Hultman &amp; Nylander (2012) suggests that there is support for abookkeeper and auditor provides a higher quality of financial statements. Chung &amp;Narasimhan (2001) argues that the cost of the audit is the main argument for the abolition of mandatory auditing, although there are various arguments for statutory audit. Banks may require their client’s financial statements to be audited. That's because the annual reports gethigher quality and greater credibility, if an auditor has been hired, according to Allee andYohn (2009). The research, appearing in the subject is about the qualitative quality. However, there are few studies on quantitative quality. Mora et al. (1994) is the main reference for this study. They developed a scoring system for assessing the quality of the Spanish annualreports.We made a quantitative study with a sample of 121 small companies in Västernorrland, whichhad opted out of the auditor. Fiscal year without auditor compared to the previous year whenthey had the auditor. We wanted to determine whether there was a connection between thequality of the annual report and the presence of the auditor. To assess the quality we appliedour developed model after model of Mora et al. (1994) on the statutory quality and interviews with auditors. The model was evaluated with an interview with two auditors from GrantThornton in Sundsvall. There after the model developed further. The results showed that theaudited financial statements had 5.8% of the deficiency. Defectiveness of the unaudited financial statements was 8.2%. The conclusion of the study was that there was not enough support for the thesis that the auditor has a bearing on the quality. It was also in line with Hultman &amp; Nylander (2012) which had similar tendencies. The short coming of the outcome was largely formal deficiencies. The further developed model of the division of statutory- andformal deficiencies showed no relationship between the quality of the annual report and the choice to hire an auditor or not.

Independence Standards Board har identifierat revisorernas nära relation med klienten som ett av fem hot mot revisorns oberoende. Dock är en ingående kännedom om klienten nödvändig för att revisorn ska förstå klienten tillräckligt bra och för att kunna planera och genomföra en effektiv revision. Oavsett hur relationen mellan klienten och revisorn ser ut, uppstår situationer då parternas rapporteringsmål är väsentligt olika vilket kan försätta parterna i en situation där de tvingas förhandla med varandra. Dessa förhandlingar är en ständigt pågående process och har en stor genomslagskraft i revisionen. Vid förhandlingar blir relationen mellanrevisorn och klienten ett bekymmer eftersom revisorn riskerar att identifiera sig med sin klient och därmed bli mer benägen att kompromissa om klienternas redovisnings- och rapporteringsval. Revisorer som identifierar sig närmare sin profession är dock mindre benägna att kompromissa och ge efter för klientens önskemål. Då det saknas forskning gällande hur revisorers val av förhandlingsstrategi påverkas av revisorns identifikation med klienten eller professionen är syftet med studien att undersöka om identifikation med klienten respektive identifikation med professionen ger upphov till olika förhandlingsstrategier samt om erfarenhet av revision påverkar valet av strategi. Vidare är syftet att studera vilka av de givna förhandlingsstrategierna svenska revisorer använder när det råder meningsskiljaktigheter med klienterna. För att besvara studiens syfte skickades enkäter ut till totalt 3772 svenska kvalificerade revisorer varav 233 besvarade vår enkät. Enkäten innehöll frågor om professionen, klienten, förhandlingsstrategier samt bakgrundinformation om respondenten. Dessa utgjorde tillsammans basen för studiens analys och slutsats. Resultatet pekar på att revisorer generellt sett är neutrala till identifikation med klienten och professionen. Vidare kan vi se att den stridande strategin är den strategi som främst användsav revisorer och att den medgivande strategin används minst. Utifrån resultatet påvisas attrevisorer som identifierar sig med klienten är mer benägna att använda en medgivande och kompromissande strategi, samtidigt som identifikation med professionen innebär att revisorerna väljer att anta strategin utöka agendan för frågor. Utifrån resultatet kan vi dra slutsatsen att det finns en svag påverkan på valet av förhandlingsstrategi när revisorerna identifierar sig med antingen klienten eller professionen, samt att erfarenheten inte alls påverkar vilken förhandlingsstrategi revisorer använder sig av. Den låga svarsfrekvensen på 6,2 procent innebär dock att resultaten måste tolkas med försiktighet. / Independence Standards Board has identified the close relationship between auditors’ and their clients’ as one of five threats to auditor independence. However, knowledge about the client is necessary for the auditor in order to understand the client well enough and in order toperform an effective audit. Regardless of how the relationship between the client and the auditor looks, the parties will encounter situations when their reporting objectives are significantly different, which may force them to negotiate with each other. These negotiations are an ongoing process and have a great impact in auditing. The relationship between the auditor and the client is a concernduring negotiations because the auditor may identify with their client and therefore be more likely to compromise on clients' accounting choices. Auditors who identify themselves closer to their profession however, are less likely to compromise and adapt to their client's wishes since there is no research on how auditors' choice of negotiation strategy is affected by theauditor's identification with the client or the profession, the purpose of this study is to investigate whether identification with the client and identification with the profession gives rise to different negotiation strategies and if the experience of auditing influences the choice of strategy. The study also aims to examine which of the given negotiation strategies Swedish auditors use when there is disagreement with the clients. To answer the study's aim a total of 3772 questionnaires were sent out to qualified auditors inSweden and we received 233 responses. The questionnaires contained questions about theprofession, the client, negotiating strategies, and background information of the auditor. These questions formed the base of the study's analysis and conclusion. The results indicate that auditors are generally neutral to identification with the client and the profession. Further, we can see that the contending strategy was the strategy mostly used by auditors and that the conceding strategy was the strategy that was used the least. Based on the results it shows that the auditors who identify with the client is more likely to use a conceding and compromising approach, while identification with the profession meant that the auditors chose to adopt the strategy to expand the agenda of issues. Auditors experience proved not to be an explanation for the use of any of the specific strategies. Based on the results, we can conclude that there is a weak influence on the choice of negotiation strategy when the auditors identify with either the client or the profession, and that experience did not affect the negotiation strategy the auditors used. The low response rate of 6.2 percent means that the results must be interpreted with cautiousness.

Syftet med denna studie är att kartlägga revisorns betydelse för den lagstadgade kvalitén i mikroföretags årsredovisningar. Vidare ska studien utveckla och testa en modell, för att bedöma kvalité i årsredovisningar för mikroföretag. Kvalité i årsredovisningar kan bedömas som kvalitativ eller kvantitativ. Kvalitativ kvalité kännetecknas av de kvalitativa egenskaperna från Financial Accounting Standards Board och International AccountingStandards Board. Den kvantitativa kvalitén fokuserar på fullständighet i årsredovisningen enligt rådande lag. Lagstadgad kvalité enligt Årsredovis-ningslagen baseras på den kvantitativa kvalitén. Bolagsverket som handlägger årsredovisningar, upplever en skillnad i kvalitén efter att revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag 2010. Utredningar som SOU 2008:32 visar att revisorn inte har en märkbar betydelse för kvalitén. Hultman &amp; Nylander (2012) antyder att det inte finns stöd för att en redovisningskonsult och revisor ger en högre kvalité i årsredovisningarna. Chung &amp; Narasimhan (2001) menar att kostnaden för revision är huvud-argumentet till avskaffande av revisionsplikt, även om det finns olika argument för lagstadgad revision. Banker kan ställa krav på sina kunder att deras årsredovisningar ska vara reviderade. Det beror på att årsredovis-ningarna får högre kvalité och större trovärdighet om en revisor har anlitats, enligt Allee &amp; Yohn (2009). Den forskningen som förekommer inom ämnet består av kvalitativ kvalité. Det förekommer dock få studier kring kvantitativ kvalité. Mora et al. (1994) är huvudreferens för denna studie. De utvecklade ett poängsystem för bedömning av kvalité i spanska årsredovisningar.Vi gjorde en kvantitativ studie med ett urval på 121 små aktiebolag i Västernorrland, som hade valt bort revisor. Räkenskapsåret utan revisor jämfördes mot närmast föregående år då de hade revisor. Vi ville kartlägga om det fanns ett samband mellan kvalité i årsredovisningar och förekomst av revisor. För att bedöma kvalitén tillämpades vår utvecklade modell frånMora et al. (1994) och intervjuer med revisorer. Modellen utvärderades med en intervju med två revisorer från Grant Thornton i Sundsvall. Därefter utvecklades modellen ytterligare. Resultatet visade att reviderade årsredo-visningar hade 5.8 % i bristfällighet. Bristfälligheten för oreviderade årsredovisningar var 8.2 %. Slutsatsen av studien var att det inte fanns stöd för att revisorn har en betydelse för kvalitén. Det stämde också överens med Hultman &amp; Nylander (2012) som hade liknande resultat. De brister som förekom var till stor del formaliabrister. Den vidareutvecklade modellen med uppdelning av lagstadgade brister och formaliabrister visade inget samband mellan kvalité i årsredovisning och val att ha eller inte ha revisor. / The purpose of this study is to identify the auditor's role of the statutory quality in microcompany financial statements. Furthermore, the study develops and tests a model to assess the quality of the annual reports for micro enterprises. Quality in annual reports can be assessed as qualitative or quantitative. Qualitative quality is characterized by the qualitativecharacteristics of the Financial Accounting Standards Board and the International Accounting Standards Board. The quantitative quality focuses on the completeness of the financial statements according to the current rules. Statutory quality of the Annual Accounts Act is based on the quantitative quality. Swedish Companies Registration Office dealing annual perceive a difference in quality after the audit requirement was abolished for small limited companies 2010. Investigation SOU 2008: 32 show that the auditor does not have a significant bearing on quality. Hultman &amp; Nylander (2012) suggests that there is support for a bookkeeper and auditor provides a higher quality of financial statements. Chung &amp; Narasimhan (2001) argues that the cost of the audit is the main argument for the abolition of mandatory auditing, although there are various arguments for statutory audit. Banks may require their client’s financial statements to be audited. That's because the annual reports get higher quality and greater credibility, if an auditor has been hired, according to Allee and Yohn (2009). The research, appearing in the subject is about the qualitative quality. However, there are few studies on quantitative quality. Mora et al. (1994) is the main reference for thisstudy. They developed a scoring system for assessing the quality of the Spanish annual reports.We made a quantitative study with a sample of 121 small companies in Västernorrland, which had opted out of the auditor. Fiscal year without auditor compared to the previous year when they had the auditor. We wanted to determine whether there was a connection between the quality of the annual report and the presence of the auditor. To assess the quality we applied our developed model after model of Mora et al. (1994) on the statutory quality and interviews with auditors. The model was evaluated with an interview with two auditors from Grant Thornton in Sundsvall. Thereafter the model developed further. The results showed that the audited financial statements had 5.8% of the deficiency. Defectiveness of the unauditedfinancial statements was 8.2%. The conclusion of the study was that there was not enough support for the thesis that the auditor has a bearing on the quality. It was also in line with Hultman &amp; Nylander (2012) which had similar tendencies. The shortcoming of the outcome was largely formal deficiencies. The further developed model of the division of statutory- and formal deficiencies showed no relationship between the quality of the annual report and the choice to hire an auditor or not.