Personalomsättning är ett omtalat ämne i många organisationer och branscher. En låg nivå av personalomsättning är positivt för organisationen medan en hög nivå leder till stora kostnader. En hög nivå av personalomsättning, oönskad personalomsättning, är ett aktuellt ämne inom revisionsbranschen. Drygt hälften av alla revisorsassistenter lämnar yrket inom tre år vilket gör att revisionsbyrån förlorar humankapital som innebär stora kostnader för byrån. Tidigare forskning undersöker problemet med den oönskade personalomsättningen i revisionsbranschen med fokus på vilka motivationsfaktorer som är avgörande för att assistenterna slutar.    Syftet med studien är att förstå om revisionsbyrån arbetar på ett sätt som matchar vad revisorsassistenterna motiveras av för att stanna kvar på byrån. Matchningen bidrar till en bättre förståelse för hur revisionsbyrån kan minska den oönskade personalomsättningen.   Med hjälp av motivationsteori och tidigare forskning har fyra kategorier av motivationsaspekter valts ut. Personal-organization fit teori och teori om förväntningsgap är grund för att kunna identifiera en matchning eller förväntningsgap mellan vad assistenterna motiveras av och byråns arbetssätt. Motivationsaspekterna illustreras i en framtagen modell. Modellen illustrerar även om det föreligger matchning eller förväntningsgap.   För att få en djup förståelse har vi använt semistrukturerade intervjuer med revisorsassistenter och gruppchefer. Från det empiriska materialet tillkommer en kategori av motivationsaspekter, variation. Det är även tydligt att motivationsaspekterna motiverar assistenterna olika mycket. Slutsatsen i studien är att byrån bör fortsätta arbeta med att motivera revisorsassistenterna så individanpassat som möjligt. Byrån bör även fokusera på finansiella belöningar. Vår tolkning är att revisionsbyrån genom detta lyckas minska den oönskade personalomsättningen.

Bakgrund Revisionsbranschen   präglas av en hög personalomsättning vilket   har resulterat i att antalet kvalificerade revisorer sedan 2005 minskat med 20 %. Detta   är ett problem för revisionsbyråer då de   satsar mycket resurser på anställda   som sedan lämnar innan de hunnit uppnå auktorisation. Representanter   från Big 4-byråer beskriver att   revisorsassistenter erhåller attraktiva kompetenser som är intressanta för   rekryterare i andra branscher. Revisorsassistenter är medvetna om detta och   använder således yrket som en språngbräda. Syfte Syftet med studien är att utforska varför ett   arbete som revisorsassistent   fungerar som en karriärmässig språngbräda. Metod Studien har tillämpat   en intervjumetod med en huvudsaklig deduktiv ansats med induktiva inslag. För   datainsamlingen har sammantaget 17 semistrukturerade intervjuer genomförts   med respondenter från fyra olika intervjugrupper. Slutsats På grund av den stora   mängden utbildning som ges på revisionsbyråer erhåller revisorsassistenter en   rad kunskapsmässiga kompetenser som är attraktiva för rekryterare utanför   branschen. Revisorsassistenter blir även attraktiva till följd av branschens   arbetsklimat, som präglas av en intensiv högsäsong som bidrar till att   revisorsassistenter lär sig hantera stress och arbeta på ett effektivt sätt.   Studien indikerar även att revisorsassistenter utvecklar en god social   kompetens som värderas högt av rekryterare. / Introduction The audit industry is affected by a high employee turnover   that has resulted in a 20 % loss of certified public accountants since the year 2005. This is a problem for audit firms since they invest a lot of resources in educating their employees, who in turn leave the industry before they achieve their authorization. Representatives from the Big 4 describe that audit assistants acquire attractive knowledge which are appealing for recruiters in other lines of business. Audit assistants are aware of this which results in them using the job as a stepping stone in to other industries. Purpose    The purpose of the study is to examine why an employment as an audit assistant works as a stepping stone in to other industries. Method The study applies an interview method with a mainly deductive approach. To collect data the authors have carried out 17 interviews in total, with respondents from four different interview groups. Conclusion The findings of the study is that the large amount of internal education that the firms provide results in audit assistants gaining lots of attractive knowledge. Audit assistants also become attractive because of the industry’s work climate. The audit industry is affected by an intense peak season which teaches the audit assistants to cope with stress and to work efficient. The study also  indicates  that  audit  assistants  develop  social skills which are highly attractive in the eyes of recruiters.

Att revisionsbranschen har en hög personalomsättning är välkänt. Många nyanställda väljer att lämna revisionsbyråerna redan efter tre år. Den höga personalomsättningen är väldigt kostsam för byråerna. När anställda väljer att sluta går byrån miste om kunskap samt att en hög kostnad tillkommer då det är dyrt att lära upp och utbilda ny personal. Tidigare forskning fokuserar på vad byråerna bör göra för att minska personalomsättningen men visar inte vad byråerna faktiskt gör.   Syftet med denna studie är att förstå hur revisionsbyråerna hanterar den stora personalomsättningen som råder inom branschen. Genom att studera hur byråerna arbetar med att minska personalomsättningen bidrar denna studie med ny forskning inom det upptäckta forskningsgapet.   Genom att studera tidigare forskning har sex motivationsfaktorer identifierats, vilka är överbelastning, uppfattning om yrket, balans mellan arbete och fritid, karriärmöjligheter, delaktighet och arbetsglädje. Revisionsbyråerna behöver motivera sina anställda genom motivationsfaktorerna för att få dem att stanna kvar på byrån. Den tidigare forskningen samt studiens insamlade empiri har kopplats till de tre teorierna Personal-organization fit, professionsteori och motivationsteori. Studiens forskningsområde illustreras i en modell.   Trots de rådande omständigheterna med COVID-19 och de restriktioner som därmed uppstått valdes ett genomförande av en kvalitativ studie. Detta gjordes för att få en mer djupgående förståelse och kunskap omkring området. Empirin samlades in genom mailintervjuer och Skype-möten. Studiens slutsats är att byråerna arbetar med samtliga motivationsfaktorer och trots detta är personalomsättningen hög. Detta beror på att byrån inte lyckas motivera sina anställda alternativt att de anställda väljer att sluta trots att byråerna lyckas motivera dem. / That the auditing branch has a high employee turnover is well known. Many new employees leave work already within the first three years. The high turnover comes with high costs for the firms. The firm will lose the employee´s knowledge and have to train new employees. Existing research only focuses on what the firms should do to reduce the high turnover but does not show what the firms actually do.   The purpose of this study is to understand how accounting firms are dealing with high employee turnover. By studying how the firms work with reducing the turnover this study will contribute with new research within the found research gap.   Six motivational factors have been identified by studying existing research. The accounting firms need to motivate their employees through the motivational factors to make them stay. The existing research and the collected empiricism have been connected with the three theories Personal-organization fit, Theory of professions and Motivation theory. The studies´ research area is illustrated in a model.     A qualitative study was chosen to get a deeper understanding of the research area. Due to COVID-19 the empiricism was collected through interviews by mail and Skype. The conclusion of this study is that even if the accounting firms work with all motivational factors the employee turnover remains high. That can depend on the fact that the firms do not motivate the employees enough or that the employees chose to quit even if the firms do work with the factors.

Revisorer anses utgöra en profession vilket kännetecknas av bland annat etiska riktlinjer och krav på utbildning och kunskap. Enligt de etiska reglerna, som IFAC och dess oberoende kommittéer sätter för revisorsprofessionen, ska revisorer arbeta för allmänintresset. Innebörden av allmänintresset kan uppfattas otydligt och det finns olika syner på vad det faktiskt innebär. Enligt IFAC innebär allmänintresset att hänsyn ska tas till organisationers samtliga intressegrupper i samhället men inom professionen finns det skillnader i syn beroende på rang. På vägen till och inom professionen sker professionell utveckling genom utbildning, handledning och struktur & bedömningar. Syftet med studien är därför att se hur professionell utveckling påverkar synen på allmänintresset. För att uppfylla syftet har det valts en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. En kvantitativ metod i form av webenkäter har använts vilket har förmedlats via mail och sociala medier till revisorer, revisorsassistenter och revisorsstudenter som alla genomgår professionell utveckling. Studien påvisar ingen signifikant skillnad mellan revisorer, revisorsassistenter och revisorsstudenter i deras uppfattning av hur intressegrupperna representerar allmänintresset. Det kan dock visas att professionell utveckling till viss del har en påverkan på i hur stor grad intressegrupper anses representera allmänintresset både som helhet i olika organisationskontext och enskilt generellt sett. På grund av svårigheterna att ställa rätt frågor på rätt sätt för att fånga uppfattningarna kring allmänintresset i en enkät och kunna mäta den professionella utvecklingen på ett tillförlitligt sätt är resultaten inte generaliserbara. Däremot visar studien tecken på att professionell utveckling är en möjlig förklaring till vad som påverkar synen på allmänintresset. Förslag till fortsatt forskning är att begränsa studien till revisorer och revisorsassistenter för minska svårigheterna, att göra jämförbara enkäter vilket har varit ett problem i denna studie. För att erhålla djupare förståelse kring synen på allmänintresset föreslås en kvalitativ studie. / Auditors are considered a profession which is characterized by ethical guidelines and demands of education and knowledge. According to the ethical guidelines, set up for the auditing profession by IFAC and its independent boards, auditors are to work for the public interest. The meaning of public interest could be perceived as vague and there are different views of what it actually means. According to IFAC public interest means to consider organizations all stakeholders in society, but within the profession there are different views depending on rank. On the way to and within the profession professional development occurs through education, mentoring and structure & judgment. The purpose of this study is therefore to see how professional developments affect the view on public interest. A positivistic and deductive approach was chosen in order to fulfil the purpose. A quantitative method of web questionnaires has been used, there have been distributed via e-mail and social media to auditors, audit assistants and audit students who all experience professional development. The study does not show any significant difference between auditors, audit assistants and auditing students in their view of how the interest groups represent the public interest. However, professional development appears to affect how much the interest groups represent the public interest both as a whole in different organizational contexts and individually in general. Because of the difficulties of asking the right questions in the right way to capture the opinions concerning public interest in a questionnaire and to measure the professional development in a reliable way, the results are not able to generalize. However, the study hints that professional development is a possible explanation to what affects the view on public interest. A suggestion for further research is to limit the study to only include auditors and audit assistants in order to reduce the difficulties of making comparable questionnaires which has been an issue in this study. To obtain a deeper understanding concerning the view on public interest a qualitative study is suggested.

Bakgrund: Mer än hälften av nyexaminerade revisorsassistenter lämnar revisionsyrket inom tre år. Revisionsbranschen präglas av en intensiv högsäsong som påverkar välmåendet negativt hos många revisorer. Välmåendet påverkas av balansen mellan arbetet och fritiden, arbetstillfredsställelse och livstillfredsställelse. Försämring bidrar enligt tidigare forskning till personalomsättning. Eftersom revisionsbyråerna investerar mycket i revisorsassistenterna har de incitament att behålla sina anställda. Syfte: Syftet med studien är att utforska hur före detta revisorsassistenter resonerar kring det subjektiva välmåendet och hur det, i förhållande till andra aspekter, bidragit till valet att lämna revisionsyrket innan auktorisation. Metod: Studien tillämpar en intervjumetod med en huvudsaklig deduktiv ansats. Primärdata har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med elva före detta revisorsassistenter som har arbetat på Big 4-byråer. Empirin har analyserats tematiskt. Slutsats: Studien indikerar att det finns flera anledningar till att revisorsassistenter byter yrke. Det har visats finnas missnöje med låg lön i samband med hög arbetsbörda och många arbetstimmar under högsäsongen. Yrken som kräver samma yrkeserfarenhet ger dessutom högre lön för mindre arbete. Studien indikerar även att revisionsyrket används som ett insteg till andra karriärmöjligheter. / Introduction: More than half of newly graduated audit assistants leave the audit profession within three years. The audit industry is characterized by an intense peak season that adversely affects the well-being of auditors. Well-being is affected by work-life balance, job satisfaction and life satisfaction. Declined well-being contributes to turnover, according to prior research. As the audit firms invest a lot in the audit assistants, there are incentives to keep their employees. Purpose: The purpose of the study is to explore how former auditor assistants reason about their subjective well-being and how, in relation to other aspects, it contributed to the choice to leave the audit profession before authorization. Method: The study applies an interview method with a mainly deductive approach. Primary data has been collected through semi-structured interviews with eleven former audit assistants who have worked at Big 4 firms. The empirical data was analysed thematically. Conclusion: The study indicates that there are several reasons why audit assistants change professions. The study finds dissatisfaction with low salary in connection with high workload and many working hours during the peak season. In addition, occupations that require the same professional experience provide higher pay for less work, which contributes to changes in profession. The study also indicates that the audit profession is used as an entry to other career opportunities.

I samband med covid-19 pandemin har Folkhälsomyndigheten infört allmänna råd och rekommendationer om social distansering och distansarbete. Revisionsbranschen har därmed ställt om till en mer varierad arbetsplats där arbetstagarna har utfört sitt arbete helt eller delvis hemifrån och mycket tyder på att denna typ av hybrida arbetsmiljö kommer att fortsätta även efter covid-19 pandemin. Det är vanligt förekommande att revisorsassistenterna till stor del arbetar ute hos sina kunder och tidigare forskning har påvisat att en hög grad av arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande inom revisionsbranschen. Med tanke på social distansering och distansarbete har revisionsbranschen därmed behövt hitta andra vägar för att utföra sina arbetsuppgifter, vilket i sin tur kan ha påverkat revisorsassistenternas upplevda arbetsrelaterade stress.  Syftet med studien är att beskriva hur revisorsassistenternas arbetssätt har förändrats till följd av en ökad grad av distansarbete samt hur detta har påverkat den upplevda arbetsrelaterade stressen. Studien ämnar dessutom till att skapa förståelse för varför revisorsassistenter upplever arbetsrelaterad stress till följd av ett förändrat arbetssätt. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ metod använts där tio semistrukturerade intervjuer har genomförts. Respondenterna bestod av revisorsassistenter som är verksamma i Norrbotten och som jobbar på någon de fem största revisionsbyråerna i Sverige. Materialet som inhämtades vid intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av krav-kontroll-stödmodellen för att undersöka stresspåverkan närmare. För att skapa ytterligare förståelse kring vilka stressfaktorer som är framträdande har respondenterna valts ut utifrån två olika grupper för att se om det finns några eventuella skillnader. Den ena gruppen består av revisorsassistenter som har varit verksamma både innan och under covid-19 pandemin medan den andra gruppen består av revisorsassistenter som har blivit anställda under covid-19 pandemin.  Studiens slutsats är att arbetssättet har förändrats till följd av covid-19 pandemin och att stresspåverkan av denna förändring är högst individuell, där hälften av respondenterna upplever att den arbetsrelaterade stressen har ökat och den andra hälften upplever att den arbetsrelaterade stressen har minskat. Den främsta anledningen, enligt revisorsassistenterna, var att de upplever ökade eller minskade krav. Det visade sig däremot att även kontrollen och stödet hade inverkan på den upplevda arbetsrelaterade stressen. Någon tydlig skillnad i arbetsrelaterad stress mellan de två olika respondentgrupperna framkom inte, vad som däremot framkom var skillnader i upplevd effektivitet. / Due to the covid-19 pandemic the Swedish public health agency has introduced general advice and recommendations regarding social distancing and teleworking. The auditing industry has thus switched to a more varied workplace where the employees have performed their work wholly or partly from home and there are a lot that indicates that this type of hybrid work environment will continue even after the covid-19 pandemic. It is common for auditor assistants to perform their work at their clients and previous research has shown that a high degree of work-related stress is common in the auditing industry. With regards to social distancing and teleworking, the auditing industry has thus had to find other ways to perform their tasks, which in turn may have affected the auditors’ perceived work-related stress. The purpose of the study is to describe how the auditing assistants' working methods have changed as a result of an increased degree of telework and how this has affected the perceived work-related stress. The study also aims to create an understanding of why auditing assistants experience work-related stress as a result of a changed way of working. To fulfill the purpose of the study a qualitative method has been used where ten semi-structured interviews have been conducted. The respondents consisted of auditing assistants who are active in Norrbotten and work at one of the five largest auditing firms in Sweden. The material obtained during the interviews was then analyzed using the demand-control-support model to examine the stress impact in more detail. To create a further understanding of which stress factors are prominent, the respondents have been selected based on two different groups to see if there are any differences. One group consists of auditor assistants who have been employed both before and during the covid-19 pandemic whilst the other group consists of auditor assistans who were employed during the covid-19 pandemic. The conclusion of the study is that the work method has changed as a result of the covid-19 pandemic and that the stress impact of this change is highly individual, where half of the respondents feel that the work-related stress has increased and the other half feel that the work-related stress has decreased. The main reason was, according to the auditor assistants, due to the fact that they experienced an increase or a decrease in demands. However, it also turned out that the control and support had an impact on the perceived work-related stress. There was no clear difference in work-related stress between the two different respondent groups, but what emerged were differences in perceived efficiency.

Titel Personalomsättning som affärsmodell - En kvalitativ studie med fokus på före detta revisorsassistenter  Författare Lina Larsson och Matilda Lind   Handledare Pernilla Broberg  Bakgrund Många nyexaminerade ekonomer lockas av revisorsprofessionen men cirka 50% väljer att sluta sin anställning inom tre år. Forskare menar att en anledning till den höga personalomsättningen inom revisionsbranschen kan vara att revisorsassistenter väljer att lämna yrket. Även faktorer som hög arbetsbelastning, missvisande förväntningar och uppfattningen av revisorsprofessionen används för att förklara personalomsättningen. Däremot finns det få studier som fokuserar på revisorsassistenten samt skillnader mellan små och stora revisionsbyråer.  Syfte Det huvudsakliga syftet med denna studie är att förstå före detta revisorsassistenters förväntningar och uppfattningar av revisorsprofessionen samt deras motiv till att lämna yrket som revisorsassistent. Studien syftar även till att förstå vilka eventuella skillnader som finns i uppfattningarna hos före detta revisorsassistenter från små respektive stora revisionsbyråer.  Metod Denna studie tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi med huvudsaklig deduktiv process och induktiva inslag. För datainsamling har totalt 15 semistrukturerade intervjuer genomförts med före detta revisorsassistenter på små respektive stora revisionsbyråer.  Slutsats Denna studie indikerar att revisorsassistenter förväntar sig hög arbetsbelastning, omfattande lärdomar och goda karriärmöjligheter när de tar anställning inom revisorsprofessionen. Uppfattningar som hög arbetsbelastning och låg lön visar sig inverka på revisorsassistentens arbetstillfredsställelse samt utgör motiv att lämna yrket. Studien indikerar även att det råder skillnader mellan små och stora revisionsbyråer, bland annat sett till arbetsuppgifter.  Kunskapsbidrag Denna studie bidrar bland annat till att skapa förståelse för fenomenet personalomsättning ur revisorsassistentens perspektiv samt utökar kunskapen om faktisk personalomsättning inom revisorsprofessionen. / Title Employee turnover as a business model - A qualitative study focusing on former auditing assistants  Authors Lina Larsson and Matilda Lind  Supervisor Pernilla Broberg  Introduction Many newly graduated economists are attracted by the audit profession, but about 50% choose to terminate their employment within three years. Researchers believe that one reason for the high employee turnover in the auditing industry may be that audit associates choose to leave the profession. Factors such as high workload, misleading expectations and the perception of the audit profession are also used to explain employee turnover. However, few studies focus on the audit associate as well as differences between small and large audit firms.  Purpose The main purpose of this study is to understand former audit associates’ expectations and perceptions of the audit profession as well as their motives for leaving the occupation as an audit associate. The study also aims to understand the possible differences in the perceptions of former audit associates from small and large audit firms.  Method This study applies a qualitative research strategy with a primarily deductive process with inductive elements. For data collection, a total of 15 semi-structured interviews were conducted with former audit associates at small and large audit firms.  Conclusion This study indicates that audit associates expect a high workload, extensive learning experiences and useful career opportunities when they enter the audit profession. Perceptions such as high workload and low salary prove to affect the audit associates' job satisfaction and constitute motives for leaving the profession. In addition, this study indicates differences between small and large audit firms, for instance in terms of work assignments.  Contribution This study contributes to create an understanding of the phenomenon of employee turnover from the perspective of the audit associate and to expand the knowledge of actual employee turnover within the audit profession.

Varannan revisorsassistent blir underkänd på auktorisationsprovet och det finns ett godkännandegap mellan stora och små revisionsbyråer. På grund av att varannan tentand blir underkänd på auktorisationsprovet syftar denna uppsats till att identifiera vilka förutsättningar som revisionsbyråer ger revisorsassistenter under utbildningsprocessen upp till auktorisationsprovet. Frågeställningen är huruvida dessa förutsättningar skiljer sig mellan stora och små revisionsbyråer, och i så fall hur. Studien har antagit ett abduktivt tillvägagångssätt med en kvalitativ metod och en positivistisk forskningsfilosofi. Resultatet har tagits fram genom en innehållsanalys av godkända utbildningsplaner och semi-strukturerade intervjuer av fyra stora respektive fyra små revisionsbyråer. Uppsatsen följer Revisorsinspektionens struktur vid bedömande av utbildningsplan, nämligen att använda områdena Kompetens, Individuell anpassning, Resurser samt Utbildningsmiljö. Genom analysen läggs även området Förberedelse inför prov till. Genom en tvåstegsanalys identifieras 24 förutsättningar. Skillnader i förutsättningar mellan stora och små revisionsbyråer är att större revisionsbyråer generellt har mer resurser och intern kompetens samt har en strukturerad och styrd utbildningsplan, medan mindre revisionsbyråer är mer flexibla och anpassar utbildningen mer efter individen. Slutsatsen i denna studie är således att förutsättningar i sig är inte det som bidrar till en bättre utbildning inför auktorisationsprovet, utan det är hur de implementeras. Begränsningar i studien är huruvida tre av fyra intervjuade kontor verkligen representerar en stor revisionsbyrå väl och att det finns risker att intervjua individer för ett byråperspektiv. Förslag för framtida forskning är att studera nyligen auktoriserade revisorer för att kontrollera att de upplever att förutsättningarna identifierade i denna studie har bidragit till deras kompetensutveckling. / Every other audit assistant fails the audit exam and there is a gap in the passing percentage between big and small firms. Because every other audit assistant fails the audit exam, this paper aims to identify which prerequisites an audit firm can present to their audit assistants up until the audit exam. This paper seeks to answer if these prerequisites differ between big and small audit firms and how. This study has adopted an abductive approach with a qualitative method and a positivistic philosophy. The results were produced by analyzing text documents of approved education plans and semi structured interviews with four big and four small audit firms. The paper follows the structure Revisorsinspektionen uses when approving education plans, that is by using the areas Competence, Individual adaptation, Resources and Educational environment. From the analysis another area is added, Preparation for the Exam. A two-step analysis was used to identify 24 prerequisites. The difference in prerequisites between big and small audit firms is that big audit firms generally have more resources, internal competence and implements a more structured and controlled education plan, while smaller audit firms are more flexible and adapt the education plan after the individual. The conclusion in this paper is that prerequisites alone are not what adds to a better education for the audit exam, but rather how they are implemented. Limitations in this study are about whether three out of four interviewed offices really represent a big audit firm well, and there are risks about interviewing individuals from an audit firm's perspective. Proposal for future research is to study newly certified auditors to control whether they experience that the prerequisites identified in this study have contributed to the development of their skills.

Revisorer anses som revisionsbolagens viktigaste resurs och många revisorer har valt att lämna revisionsbranschen. En av de grundläggande faktorerna till revisorernas beslut att lämna revisionsbyråerna är minskad arbetstillfredsställelse. Inom revisionsbranschen är tidsstyrningen den dominerande styrformen som främst påverkar revisorsassistenter och seniora revisorer. Tidsstyrningen har däremot under de senaste åren blivit allt stramare, vilket i sin tur leder till högre krav på att utföra arbetet under betydligt striktare tidsramar. Med en stramare tidsstyrning tillkommer ökad tidspress och stress som kan inverka på revisorernas arbetstillfredsställelse och därmed deras beslut att lämna branschen. För en vidare förståelse för hur tidsstyrningen kan tänkas inverka på revisorernas arbetstillfredsställelse beaktades självbestämmandeteorin, som betonar betydelsen av de grundläggande psykologiska behoven kompetens, samhörighet och autonomi. Genom beaktandet av självbestämmandeteorin kunde en mer nyanserad förståelse erhållas för hur tidsstyrningen påverkade revisorernas arbetstillfredsställelse. Tidigare studier har främst fokuserat på hur dysfunktionella beteenden utvecklas på grund av en stramare tidsstyrning. Dock, finns det begränsade studier kring hur tidsstyrning inverkar på revisorernas arbetstillfredsställelse, vilket har medfört att en kunskapslucka identifierats. Därav är syftet med denna studie att öka förståelsen för hur revisorsassistenter och seniora revisorer inom revisionsbranschen upplever att tidsstyrningen påverkar deras arbetstillfredsställelse.  För att uppnå syftet har en kvalitativ metod tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer. 15 intervjuer genomfördes med revisorsassistenter och seniora revisorer som alla arbetade på någon av de fyra stora revisionsbyråerna.  Resultatet av studien visar att tidsstyrningen upplevs bland revisorerna som något positivt i relation till hur de trivs på arbetsplatsen. Revisorerna upplevde att tidsstyrningen gav upphov till tydliga mål, planering, struktur och kompetensutveckling vilket ökade deras arbetstillfredsställelse. De revisorer som däremot inte upplevde arbetstillfredsställelse hänvisade till underbemanningen som en faktor som medförde ökad arbetsbelastning och i sin tur lägre arbetstillfredsställelse. Studien kan därmed sägas öka förståelsen för hur revisorsassistenter och seniora revisorer upplever tidsstyrningens påverkan på deras arbetstillfredsställelse. / Auditors are considered the most important resource of audit firms, yet many auditors have chosen to leave the auditing industry. One of the fundamental factors for auditors’ decision to leave audit firms is decreased job satisfaction. In the audit industry, time management, is the dominant form of control that primarily affects audit associates and senior auditors. However, time management has become increasingly tighter in recent years, leading to higher demands for completing the audit within significantly tighter time frames. Tighter time management leads to increased time pressure and stress, which can affect auditors’ job satisfaction, and their decision to leave the audit industry. To further understand how time management may influence auditors’ job satisfaction, self-determination theory was considered, emphasizing the importance of basic psychological needs such as competence, relatedness and autonomy. By considering self-determination theory, a more nuanced understanding was obtained of how time management affected auditors’ job satisfaction.  Previous studies have mainly focused on how dysfunctional behaviours develop due to tighter time management. However, there are limited studies on how time management impacts auditors’ job satisfaction, resulting in an identified knowledge gap. Therefore, the purpose of this study is to increase understanding of how audit associates and senior auditors in the audit industry perceive that time management affects their job satisfaction. To achieve this purpose, a qualitative method was applied. 15 interviews were conducted with audit associates and senior auditors working at one of the Big Four audit firms.  The results of the study show that auditors perceive the time management as something positive for their job satisfaction. The auditors experienced that time management provided clear goals, planning, structure, and opportunities for professional development, which increased job satisfaction. However, those auditors who did not experience job satisfaction referred to understaffing as a factor that resulted in increased workload and, consequently, lower job satisfaction. Therefore, the study can be said to contribute to a better understanding of how audit associates and senior auditors perceive the impact of time management on their job satisfaction.

Revisorns oberoende är ett ständigt diskuterat och debatterat ämne. Nya skandaler fortsätter att uppstå där revisorns oberoende ifrågasätts. Syftet med studien är att undersöka om det finns en skillnad mellan revisorers oberoendebedömning beroende på revisorns yrkestitel. Yrkestitlarna som har undersökts i denna studie är revisorsassistenter och auktoriserade revisorer. För undersökning av studiens syfte har en kvalitativ metod tillämpats och semistrukturerade intervjuer genomförts med fem revisorer varav tre auktoriserade revisorer och två revisorsassistenter.   Resultatet av studien visar att alla respondenter var eniga om att oberoendet är viktigt för att skapa förtroende för samt att oberoendet är en svårbedömd fråga. Detta eftersom de alla trodde att det förekommer skillnader mellan olika revisorers oberoendebedömningar och att oberoendet kvarstår som ett komplext ämne. Vidare framkom det skillnader mellan de två olika yrkestitlarnas resonemang kring olika scenarier där de skulle bedöma ifall det förelåg hot mot oberoendet eller inte. Det som framkom var att de auktoriserade revisorerna hade en striktare syn på självgranskningshotet samt vänskapshotet medan revisorsassistenterna såg striktare på egenintressehotet samt det synbara oberoendet.   Slutsatserna som dras av studien är att revisorsassistenter och auktoriserade revisorer använder sig av analysmodellen på samma sätt men det är revisorsassistenterna som fyller i dessa medan de auktoriserade revisorerna kontrollerar det. Ytterligare förekom skillnader mellan revisorsassistenter och auktoriserade revisorers resonemang kring olika oberoendehot vilket innebär att studien tydliggör att karaktärsdraget yrkeserfarenhet påverkar revisorns oberoendebedömning. / Auditor independence is a constantly discussed and debated topic. New scandals continue to arise where the auditor's’ independence is questioned. The purpose of this study is to investigate whether there is a difference between the auditors’ independent assessment depending on the auditor's professional title. The titles examined in this study is auditor assistants and authorized auditors. To investigate the purpose of the study, a qualitative method was used and semi-structured interviews were conducted with five auditors, of which three where authorized auditors and two auditor assistants.   The results of the study show that all respondents agreed that independence is important for building trust and that independence is a difficult question. This is because they all believed that differences existed between the different auditors' independent assessments and that the independence remains as a complex subject. Furthermore, differences emerged between the two different professional titles' arguments regarding different scenarios where they should decide whether there was a threat to their independence or not. What emerged was that the authorized auditors had a stricter view of the self-examination threat and the friendship threat, while the auditor assistants looked more strictly at the self-interest threat and independence in appearance.   The conclusions drawn from the study is that auditor assistants and authorized auditors use the analysis model in the same way, but the auditors' assistants fill in these while the authorized auditors control it. In addition, there were differences between the auditor assistants and the authorized auditors' arguments regarding different independence threats, which means that the study makes clear that the character trait, professional experience, influences the auditor's independence assessment.