Global ETD Search

11	Lappland, "lapparnas" land? : En analys av samernas fastighetsrättsliga och folkrättsliga markanspråk i norra Sverige / Lapland, the Land of the "Lapps"? : An Analysis of the Sami People's Land Claims in the North of Sweden Seen From a Land Law and an International Law Approach Sellin, Anna January 2006 (has links) <p>Syftet med detta arbete är att, dels ur ett fastighetsrättsligt perspektiv, dels ett folkrättsligt perspektiv, utreda om Sveriges urbefolkning samerna kan sägas ha förvärvat en äganderätt till marken i Lappland enligt svensk rätt, eller om detta enbart handlar om en bruksrätt inkluderande renskötsel, jakt och fiske.</p><p>Vad gäller det fastighetsrättsliga perspektivet har samerna haft en mycket stark fastighetsrättslig ställning på 1600- och 1700-talet. Då behandlades samernas lappskatteland som sådan skattejord, som skattebönderna sedermera genom lagstiftning automatiskt förvärvade full äganderätt till. Så skedde dock inte för samernas del. I stället trängdes de undan från stora delar av sina ursprungliga marker på grund av bl.a. kolonisation, exploateringsintressen, samt nedvärdering av nomadkulturen. Från att ha varit i stor majoritet blev de en minoritet på sina gamla marker. Dessa marker har sedermera kommit att betraktas som kronojord i statens ägo, vilket innebär en stor förskjutning av samernas fastighetsrättliga ställning inom loppet av fyra sekler.</p><p>Gällande rätt garanterar inte samer som är medlemmar av en sameby någon starkare rätt än en bruksrätt, som till vissa delar är svagare än vad som gäller för andra bruksrättsinnehavare i Sverige. Praxis utesluter emellertid inte att renskötselrätten kan ha gett upphov till äganderätt, särskilt i nordligaste Sverige. Att samerna haft svårt att hävda sin äganderätt kan bero på att rättssystemet inte har haft en egentlig förståelse för rennäringens speciella förutsättningar, vilket gör att exempelvis beviskraven blir höga att nå upp till. Min slutsats är dock att övertygande bevis finns för att samerna har förvärvat en äganderätt, åtminstone till statlig kronomark i Lappland, oavsett om lagstiftningen för närvarande tillerkänner dem detta eller ej. Vad gäller vinterbetesmarker i Lappland föreligger inte lika starka bevis för att en äganderätt skulle ha uppstått, men däremot en bruksrätt som är starkare än dagens lagstiftning tillerkänner samerna.</p><p>Vad gäller det folkrättsliga perspektivet ger de konventioner Sverige ingått inte uttryckligen stöd för att samernas markrättigheter skall erkännas, och svensk lagstiftning får sägas uppfylla de minimikrav de ställer. Sverige har dock fått internationell kritik för att inte ha funnit en lösning på och förbättrat rättssäkerheten angående samiska markrättigheter. Inte heller har Sverige ratificerat ILO-konvention nr. 169 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder. Anledningen är just att bestämmelser som reglerar markrättigheter inte har ansetts förenliga med svenska rättsförhållanden. Man kan dock hoppas på att Sverige framöver kommer att ta intryck av den internationella utvecklingen vad gäller erkännande av urbefolkningars markanspråk.</p> / <p>The aim of this thesis is to examine whether the Sami people, who is an indigenous people living in the north of Sweden, could have acquired ownership of land areas in Lapland according to Swedish law, or whether they only have a right to use the land that they traditionally occupy for reindeer breeding, hunting and fishing. The question is dealt with from a land law as well as an international law approach.</p><p>Concerning the land law approach, the Sami people has had a very strong position close to ownership during the 17th and 18th centuries. At that time, the Samis paid tax for their lands, which meant that they were not considered to belong to the Crown, but were treated in the same way as the independent farmers’ lands. However, while the farmers through a declaration from the King in 1789 automatically achieved full ownership of their lands, the Sami people did not. Instead, the Samis were pressed back from large parts of their original territory because of colonisation, exploitation and depreciation of their nomadic way of living. Once a majority, they found themselves a minority in their own land and their territory had become the Crown’s property. Undoubtedly, there has been an extraordinary shifting of the Sami people’s land rights within four centuries.</p><p>Current law does only guarantee the members of the Sami villages the right to use land for reindeer breeding, hunting and fishing, and this right is in some aspects even weaker than that of other Swedish citizens with similar rights. Still, case law does not exclude the possibility that reindeer breeding could have originated right of ownership, especially in Lapland. My findings on this area are that there is convincing evidence that the Sami people has acquired right of ownership on the lands which they traditionally occupy all year around. On the lands that they share with others, they have a strong right to use the land during the winter, probably stronger than the legislation provides for.</p><p>What concerns the international law approach, Swedish legislation does fulfil the minimum demands according to the conventions the country has ratified. Still, Sweden has been criticized of not finding a balanced solution to and improving legal certainty on Sami land rights. Sweden has not ratified the ILO Convention no. 169 con-cerning indigenous and tribal peoples in independent countries. The reason for this is mainly the article which aims at strengthening the indigenous peoples’ land rights, which Sweden does not find compatible with national law. Still, one can hope that the ongoing international development on the area will show the way, and that Sweden will pay attention to it in future legislation.</p> Sami law Land law International law land claims Sami people indigenous people ethnic minorities right of ownership right to use right of possession time immemorial custom colonialism Northern Sweden Samerätt fastighetsrätt folkrätt markanspråk samer Norrland ursprungsbefolkning etniska minoriteter äganderätt bruksrätt besittningsrätt urminnes hävd sedvanerätt kolonialism nybyggare LAW/JURISPRUDENCE RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK
12	Conflitos pelo uso da água: uma avaliação da aplicação da política das águas na Região Paraibana da Bacia Hidrográfica do Rio Piancó-Piranhas-Açu. / Conflicts over water use: an assessment of the application of water policy in the Paraíba Region of the Piancó-Piranhas-Açu River Basin. ALMEIDA, Maria mônica de. 05 June 2018 (has links) Submitted by Johnny Rodrigues (johnnyrodrigues@ufcg.edu.br) on 2018-06-05T16:44:47Z No. of bitstreams: 1 MARIA MÔNICA ALMEIDA - DISSERTAÇÃO PPGSA PROFISSIONAL 2017..pdf: 1010028 bytes, checksum: 0641cec4c7e40576dc584bd9884fb25f (MD5) / Made available in DSpace on 2018-06-05T16:44:47Z (GMT). No. of bitstreams: 1 MARIA MÔNICA ALMEIDA - DISSERTAÇÃO PPGSA PROFISSIONAL 2017..pdf: 1010028 bytes, checksum: 0641cec4c7e40576dc584bd9884fb25f (MD5) Previous issue date: 2017 / Este estudo trata da análise dos conflitos pelo uso da água ocorridos na região paraibana da bacia hidrográfica do rio Piancó-Piranhas-Açu na busca de solução, sob a ótica dos instrumentos de gestão e dos mecanismos, dos conflitos apresentados pela literatura jurídica. A metodologia utilizada foi a revisão bibliográfica, por meio do levantamento de todos os diplomas legislativos em vigor, tanto na esfera federal, como na esfera estadual, que se refiram à gestão de recursos hídricos, assim como a consulta a doutrinas jurídicas e artigos publicados em periódicos da Capes; utilizando como período delimitador os anos de 2013 a 2016. Priorizou-se a consulta aos artigos revisados por pares. Também se verificou a existência de processos administrativos e judiciais na área da pesquisa. E, finalmente, foi realizada coleta de informações “in loco” com agentes públicos acerca dos procedimentos para concessão de outorgas e possível ocorrência de conflitos entre cidadãos. A proposta de análise dos conflitos pela água teve como motivação o quadro crítico que assola o semiárido brasileiro, com grandes períodos de ausência de chuvas e, ainda assim, os usuários (em sentido amplo) continuam desperdiçando o uso da água, sem a consciência de que se trata de um recurso limitado. Como elemento de gestão e recurso limitado, a água traz muitas discussões jurídicas, inclusive, quanto à viabilidade do seu acesso, principalmente, em propriedades privadas, assim como a discussão acerca da efetividade de aplicabilidade dos instrumentos de gestão desse recurso natural. Como resultado, observou-se a necessidade da uma melhor integração do cidadão-usuário da água no sistema de gerenciamento para que conheça as suas fases e procedimentos, a definição dos órgãos públicos e suas funções, para que se possa colaborar mais ativamente com a eficiência da política nacional de recursos hídricos. / This study deals with the analysis of conflicts over the use of water in the Paraiba region of the Piranhas-Açu River basin and its solution form, from the point of view of the management tools and mechanisms for conflict resolution presented in the legal literature. The methodology used was the bibliographical revision, by means of the survey of all the legislative diplomas in force, as much in the federal sphere, as in the state sphere, that they refer to the management of water resources, as well as the consultation to legal doctrines and articles published in periodicals Of Capes, using as a delimiting period the years of 2013 to 2016. Prioritized the consultation of articles peer reviewed. It was also verified the existence of administrative and judicial processes in the research area. The proposal for the analysis of water conflicts was motivated by the critical situation that plagues the Brazilian semi-arid region, with periods of heavy rainfall, and yet users (in a broad sense) continue to waste water, without the awareness of That it is a limited resource. As a management element and limited resource, water brings many legal discussions, including the feasibility of its access, mainly in private properties, as well as the discussion about the applicability effectiveness of the natural resource management tools. Recursos hídricos Conflitos - uso da água Gestão de recursos hídricos Crise hídrica Outorga do direito de uso da água Cobrança pelo uso da água Direito à água doce Management of water resources Water Crisis Granting of the right to use water
13	Parisavtalets inverkan på utsläppsrättigheter : En undersökning av handeln med utsläppsrätter och dess förenlighet med Parisavtalets klimatmål / The impact of the Paris agreement on emission rights : An analysis of emissions trading and its compatibility with the Paris Agreement’s objective Ekstrand, Johan January 2022 (has links) Syftet med uppsatsen är att undersöka nyttjande- och överlåtelserätten av utsläppsrätter samt om dessa kan inskränkas under åberopande av Parisavtalet. Parisavtalet är ett internationellt klimatavtal som trädde i kraft år 2016. Avtalet innebär huvudsakligen att ingående parter ska uppnå målet att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader Celsius, genom att minska utsläpp av växthusgaser. Avtalets målsättningar innebär inga skyldigheter för parterna, men trots det lades avtalet till grund för en nederländsk dom mot energikoncernen Shell år 2021. Domen innebär för Shell att minska utsläppen med 45 % fram till år 2030 i syfte att uppfylla Parisavtalet, vilket inskränker Shells utsläppsrättigheter. I artikel 3 utsläppshandelsdirektivet uttrycks att innehavaren av en utsläppsrätt har en rätt att släppa ut ett ton koldioxidekvivalenter. I artikel 12 utsläppshandelsdirektivet uttrycks att innehavaren har en rätt att överlåta utsläppsrätter till fysiska och juridiska personer inom unionen. När domen mot Shell inskränker nämnda artiklar, väcks intresset för dels hur exklusivt utsläppsrätter ägs, dels hur rätten att överlåta kan inskränkas. I Sverige regleras utsläppsrätter i lag (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser. Sverige har under lång tid framstått som en förebild i att visa resten av världen att man kan föra en offensiv klimat- och miljöpolitik och att fortsätta vara ett välfärdsland. Trots det, kommer Sverige under år 2022 inte lyckas uppfylla sin del av Parisavtalet om inte kraftigare minskningar genomförs, varför rättigheter om utsläpp kan komma att inskränkas även här. Kortfattat framgår följande av uppsatsen. Endast innehavandet av en utsläppsrätt innebär inte en juridisk rätt att släppa ut. För det erfordras tillstånd. Tillståndet är villkorat och utsläppsrätten måste nyttjas inom den tilldelade handelsperioden, vilket innebär att ett exklusivt ägande inte kan anses föreligga. Således uppfyller inte en utsläppsrätt Elgebrants villkor för begreppet egendom. Överlåtelserätten, som innebär en oinskränkt rätt att överlåta utsläppsrätter, faller emellertid under ett undantag vid tillämpning av Parisavtalet. Vidare har överlåtelserätten betydelse för statliga intäkter och företags överlevnad. En successiv minskning av växthusgaser är nödvändig för ett hållbart samhälle. Parisavtalet visar sig kunna inskränka nyttjande- och överlåtelserätten i Sverige under vissa förutsättningar. Försiktighetsprincipen, i 2 kap. 3 § miljöbalken, får även betydelse i frågan. paris agreement emission rights emissions miljöbalken trading objekt shell royal dutch shell cut judgement CO2 human rights climatepolicy reduce right of use transfer right COP26 lag om vissa utsläpp av växthusgaser the precautionary principle the reasonableness balance property Elgebrant Millqvist Hill price phase in phase out naturskyddsföreningen IPCC IPCC-report holder natural person legal person environmental law NDC climate goal WWF the glass work programme emissions trading system allocation kyoto protocol incitement european climate law criticism Rom II regulation law invoke sweden parisavtalet utsläppsrättigheter utsläpp miljöbalken handelsobjekt koldioxid utsläppshandelsdirektivet shell shellmålet shelldomen utsläppsstrategi mänskliga rättigheter klimatpolicy minskning nyttjanderätt överlåtelserätt COP26 lag om vissa utsläpp av växthusgaser försiktighetsprincipen rimlighetsavvägning egendom Elgebrant Millqvist Hill pris annullering naturskyddsföreningen utsläppsmål IPCC IPCC-rapport innehavare fysisk person juridisk person miljörätt NDC parisavtalets klimatmål WWF the glass work programme utsläppshandelssystem tilldelning kyotoprotokollet incitament europeiska klimatlagen kritik rom II förordning lag tillämpning åberopa sverige Law Juridik

Search results

Lappland, "lapparnas" land? : En analys av samernas fastighetsrättsliga och folkrättsliga markanspråk i norra Sverige / Lapland, the Land of the "Lapps"? : An Analysis of the Sami People's Land Claims in the North of Sweden Seen From a Land Law and an International Law Approach

Conflitos pelo uso da água: uma avaliação da aplicação da política das águas na Região Paraibana da Bacia Hidrográfica do Rio Piancó-Piranhas-Açu. / Conflicts over water use: an assessment of the application of water policy in the Paraíba Region of the Piancó-Piranhas-Açu River Basin.