Titel: Den äldrepedagogiska konflikten - En kvalitativ studie av äldrepedagogers upplevelser av sin yrkesrollFörfattare: Carolina Vargas Bjelk & Linda LarsbyNyckelord: Äldrepedagogik, äldrepedagog, rollteori, profession, professionalisering, konfliktSyfte: Vårt syfte är att ta reda på hur äldrepedagogen upplever sin egen yrkesroll och dess plats i organisationen. Samt vilken betydelse utbildningen har för äldrepedagogenFrågeställningar:Hur påverkar den äldrepedagogiska utbildningen äldrepedagogens roll? Har äldrepedagogen en speciellt förhållningsätt som skiljer sig från deras kolleger?Vilka hinder möter äldrepedagogen i sin yrkesroll som äldrepedagog?Metod: Vår uppsats har en kvalitativ ansats. De teorier vi har valt som utgångspunkt är socialkonstruktivism, rollteori och professionaliseringsforskning. Vi använder dessa teorier för att få en förståelse av vad som sker när man skapar en yrkesroll, och för att få en insikt i vilka konflikter som kan uppstå mellan olika yrkeskategorier. Vår datainsamling gjordes genom att vi utförde fem stycken semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma äldrepedagoger som har en äldrepedagogisk examen från Malmö Högskola. Våra intervjufrågor hade ett par olika teman. Det första temat handlade om äldrepedagogens egen uppfattning av sitt arbete, Nästa tema var om äldrepedagogen anser om det finns en särskild äldrepedagogisk kunskap, och vad den anser att det i så fall är, det tredje temat handlade om utbildningen v.s. praktiken, det fjärde temat handlade om vad man ansåg karaktäriserar ett äldrepedagogiskt förhållningssätt, och om man tyckte att det förhållningssätt man har skiljer sig från sina kollegors. Vidare fick respondenterna svara på frågor om när man kände att man hade lyckats väl i sitt arbete, samt om man har stött på hinder i arbetet. Den slutgiltiga frågan handlade om vad respondenterna ansåg om äldrepedagogikens framtid. Vårt intervjumaterial analyserade vi utifrån ovanstående teorier.Resultat: Det som var mest framträdande i vårt resultat visar att äldrepedagogerna har svårigheter att förankra sig i organisationerna, att man anser att man har ett annat förhållningssätt än sina kollegor, detta förhållningssätt har man svårt att konkretisera i sin verksamhet. En konflikt som är framstående som äldrepedagogerna upplever är att de har svårt att se sin roll som äldrepedagog bland annat beroende på var de befinner sig i organisationen. / THE CONFLICTS OF THE ELDERLYPEDAGOGUESA QUALITATIVE STUDY OF SOME ELDERPEDAGOGUES’ EXPERIENCES OF THEIR PROFESSIONAL ROLE

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur svensktalande mellan tjugo- till trettioårsåldern med utrikesfödda föräldrar upplevde sin roll som tolk under barndomen. Genom intervjuer vill vi ta reda på hur dessa individers inställning gentemot sin roll som tolk under barndomen ser ut samt hur deras position i syskonskaran påverkar erfarenheten av att agera tolk åt sina föräldrar. Det empiriska materialet består av åtta semistrukturerade intervjuer, varav fem av intervjupersonerna är det äldsta syskonet i familjen och resterande är mellanbarn. Dessa intervjuer har i sin tur bearbetats med en tematisk analys. Studien har sin utgångspunkt i socialkonstruktivismen och har analyserats genom Goffmans rollteori.  I vårt resultat har vi kunnat identifiera en komplexitet i hur intervjupersonerna ställer sig gentemot sina upplevelser samt ämnet i sig. Då de är överens om att tolkningen för deras mående inte varit positiv menar de samtidigt på att positiva effekter finns, exempelvis att självkänslan växte i och med att de fick en viktig roll inom familjen. Vi har även upptäckt att barntolkens position i syskonskaran har stor betydelse för hur intervjupersonerna uppfattar sina upplevelser. Då de äldsta syskonen haft ett större ansvar för tolkningen har de även upplevt det som mer påfrestande. De yngre syskonen upplever att de endast hjälpt till när de äldsta syskonen inte varit tillgängliga, därför har de inte lika starka upplevelser gentemot tolkningen.

Syftet med uppsatsen har varit att ta del av berättelser och upplevelser kring kvinnor som befinner sig i en missbrukssituation. Uppsatsens empiri samlades in via nio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med informanter som alla arbetar  med kvinnor i missbruk med arbetstitlar såsom behandlare, samtalsterapeut, samordnare och enhetschefer. Tematisk analys användes för att analysera empirin, därtill bidrog Beverly Skeggs begrepp om respektabilitet samt Goffmans rollteori och begrepp stigma till att förstå och analysera resultatet. Resultatet av studien synliggör nio teman som har varit återkommande i informanternas berättelser om den kvinnliga missbrukaren samt hur informanterna arbetar med att främja en kvinnas väg ur ett missbruk. Resultatet belyser hur kvinnorna är en extra utsatt och stigmatiserad grupp och hur kvinnorna upplever ett stigma gentemot samhällets förväntningar på hur en kvinna skall vara utifrån samhällets normer och värderingar. Flertalet av kvinnorna har blivit våldsutsatta, lider av samsjuklighet där PTSD var den mest framträdande påföljden. I studien framkom det vidare hur samverkan inom institutionsvården ansågs bristfällig då dagens missbruksvård inte tar hänsyns till samsjuklighet samt våldsutsatthet.

Studien syftar till att granska genus- och rollkonstruktioner i barnböcker utifrån frågeställningarna; hur ser genus- och rollkonstruktioner ut i de studerade böckerna? Böcker är en viktig källa i barns socialisationsprocess (Hulth & Schönbäck, 2011). Studien utgår från konstruktionismen, och använder sig av bild- och textanalys för att studera LasseMajas detektivbyrå. Studien utgår ifrån genusteori och rollteori och har en deduktiv ansats. Resultaten visar bland annat att böckerna innehåller en genusnormativ yrkesdelning och att bilderna särskiljer kvinnor och män från varandra. Det finns vissa grundläggande normer i böckerna samt vissa yrken som har olika viktiga funktioner. Böckerna skildrar även hierarkier, att det finns skyldigheter inom givna relationer samt att vissa roller krockar med varandra. Studiens slutsats är böckerna skildrar normativa inslag gällande hur karaktärer porträtteras och tillåts agera. Konstruktionerna förmedlar att det är viktigt att kvinnor och män särskiljs, samt att ordning och stabilitet bevaras i sociala system.

I denna uppsats har det undersökts varför socialsekreterare i en västsvensk kommun har valt att helt lämna sina yrken. Grundorsaken till undersökningen är att bristen på socialsekreterare idag är ett nationellt problem som Sveriges kommuner arbetar mycket med, speciellt i dagens samhälle när det strömmar in flyktingar som behöver tas omhand. Undersökningen gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer och en semistrukturerad intervjuguide. För att analysera resultaten av dessa intervjuer användes tematisk analys. Undersökningen visade att informanterna kände sig missnöjda med flera olika aspekter av sitt arbete. En av de faktorer som kom upp i alla intervjuer var att det krav de hade på sig på att vara tillgängliga hela tiden orsakade stress och avbrott i deras arbete. Ytterligare orsaker till varför de slutade var den höga arbetsbördan, brist på uppskattning och en missnöjdhet med ledarskapet. Informanterna hade gärna stannat kvar som socialsekreterare, eftersom de ansåg att arbetet var meningsfullt, men de andra faktorerna vägde tyngre än meningsfullheten, vilket gjorde att de slutade. Ett förslag som kom upp för att få individerna att stanna var att skapa ett så kallat kontaktcenter i receptionen, där mindre ärenden kunde hanteras direkt med klienterna. Detta hade då gett socialsekreterarna mer tid med sina egna klienter och mer energi till de tyngre fallen. / In this paper, it was investigated why social workers in a western Swedish municipality have chosen to leave their professions. The main reason behind this study is that the lack of social workers is a national problem that Sweden's municipalities struggle with, especially in today's society when refugees are pouring in and need to be attended to. The research was conducted using qualitative interviews. To analyse the results of the interviews several theories where used, such as motivation, salutogenic leadership, strategies of coping and role theory. For the interviews, thematic analysis was used. The study showed that the informers felt dissatisfied with several aspects of their work. One of the aspects that resulted from the interviews was that the demand to be available at all times, was too much for them. Some additional aspects to why they quit was the high workload, the lack of appreciation and dissatisfaction with the leadership. The informers would gladly have stayed as social workers since they considered it to be meaningful, but the other aspects weighed more heavily compared to meaningfulness which caused them to leave. One suggestion that was brought up to get the informers to stay was to create a so-called contact centre in the reception area where smaller errands could be handled directly with the client. This would have given more time for the social workers with their own clients and more energy for the more heavy cases.

Enligt Goffmans dramaturgi får en social situation sin definition av att aktörer genom framträdanden presenterar sin förståelse av den. Syftet med detta magisterarbete är att utveckla en teori om hur människor tolkar sådana framträdanden, samt att pröva några av den nya teorins teser empiriskt. Det teoretiska arbetet har en hermeneutisk karaktär, där idéer från symbolisk interaktionism och anknytningsteori tolkas, omtolkas och korsbefruktas. Den empiriska delen är kvantitativ och använder ett frågeformulär. Den nya teorin förklarar människors strävan efter en gemensam definition som en minimering av risken att känna förödmjukelse inför självet. Teorin beskriver också ett sökande efter uppmärksamhet och en strävan efter att klara sig själv som två riskminimerande strategier. Vidare är de strategier som människor använder avgörande för hur de tolkar framträdanden. Dessutom finns en koppling mellan människors tolkningar och deras anknytningsstilar. Det sistnämnda undersöks empiriskt, dock utan framgång. Slutsatsen är att frågeformuläret behöver vidareutvecklas.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera kollektivtrafikförvaltningen ULs internkommunikation och vad den har för inverkan på de anställdas meningsskapande och vilka roller som de formar. Frågeställningarna vi ämnat besvara är: 1. Hur de anställda skapar mening av den information och i den kommunikation som förs internt på UL. 2. Hur de anställdas roller som en konsekvens av internkommunikationen formas eller förstås. Undersökningen utgår från ett ramverk kring teorin om meningsskapande för att förstå hur de anställda kan skapa mening i den interna kommunikationen samt Ralph Lintons rollteori om individers uppsättningar av roller och totalroll, förväntningar på dessa och hur rollerna formas inom en organisation. Som metod har kvalitativa forskningsintervjuer gjorts med åtta anställda på UL. Materialet transkriberades, kodades och analyserades utifrån presenterade teorier. Resultatet visade på att internkommunikationen i stor utsträckning sker utifrån transmissionssynen och det saknas utrymme för horisontell och informell kommunikation, vilket fråntar medarbetarna möjligheten att aktivt delta i internkommunikationen. Detta försvårar den meningsskapande processen och skapar en obalans i medarbetarnas positioner och roller. / The purpose of this study is to describe and analyse the internal communication at UL, the operator of public transport in Uppsala, how the internal communication affects how sensemaking occurs among employees, and what roles they form. The problem statements are: 1. How employees make sense of the information and the communication at UL. 2. How the roles of the employees are shaped and understood as a result of the internal communication. The study proceeds on a framework of the theory of sensemaking to understand how employees make sense in the internal communication, and on the role theory of Ralph Linton, about the individual set of roles and the total role-set, the expectations on these and how the roles are shaped within the organisation. The method used was qualitative research interviews with eight employees from UL. The material was transcribed, coded and analysed based on the presented theories. The results showed lack of capacity for horizontal and informal communication, which divest employees the possibility to partake in the internal communication. This aggravates the process of sensemaking and creates an imbalance in the positions and roles of employees.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som lågstadielärare i Stockholms län utgår ifrån när de beslutar sig om att gå vidare med en orosanmälan vid misstanke om att ett barn far illa i hemmet. Studiens frågeställningar är följande: Hur beskriver lärare varningssignaler hos de barn som de misstänker fara illa?  Hur upplever lärare att förutsättningarna är för att efterfölja anmälningsplikten och vilka hinder finns det? För att undersöka detta genomfördes sex intervjuer med lärare som arbetat i minst ett år med barn i lågstadiet. Den tidigare forskningen om orosanmälningar om barn som far illa har främst varit kvantitativ och studerat barn i förskolan och hälso- och sjukvårdspersonalens uppfattningar, varför det är motiverat att utföra en kvalitativ studie om äldre barn i lågstadiet. Både den internationella och svenska tidigare forskningen indikerar att många barn far illa och trots att det finns ett regelverk som ska förhindra att det fortgår tycks det finnas brister i att efterfölja regelverket som innefattar anmälningsplikten. Orsakerna till att det brister i att efterfölja anmälningsplikten anges vara brist på kunskap om hur man identifierar barn som far illa, tillämpningen av anmälningsplikten och samverkan mellan de olika yrkesrollerna. De teoretiska ramverken som tillämpas i studien baseras på Erving Goffmans roll- och stigmateori samt Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater. Resultatet bygger på tre teman som framkom i samtliga intervjuer: 1. Kunskap och brist därav, 2. stigmatisering och 3. andra aktörers påverkan på den egna rollen. Studiens resultat visar att utövningen av lärarrollen är komplex och att respondenterna saknar kunskaper från lärarutbildningen i att identifiera barn som far illa men trots detta i stor utsträckning strävar efter att efterfölja anmälningsplikten. Denna studie visar att anmälningsbenägenheten är hög och att lärarna tar hänsyn till möjliga negativa konsekvenser en orosanmälan kan generera.

<p>The purpose of this study was to examine how Swedish high school students view school staff members, in general, but in particular school counselors. The research questions focused on getting the students descriptions of the staff members roles and functions within the school. The study was conducted using focus group interviews. The answers were divided into themes and then analyzed using role theory and previous research. The results showed that the students relationships with family, friends and previous knowledge about the staff members in school, affects their willingness to seek the support of school staff members. For a student in need of support to approach a school counselor, it's important that the student has previously been acquainted with them. There is no general consensus among students on what a school counselor's tasks consists of. It is also rare that a student will voluntarily contact a school counselor themselves if they don't feel they know them well. The experience students get when interacting with staff members at school affects the students decisions regarding who to approach when in need of support.</p>

<p><strong>Många och gamla! - Hur vill 40-talisterna ha sin framtid inom äldreomsorgen?</strong></p><p>Syftet med den här studien är att undersöka hur fyra informanter, vilka är födda mellan åren 1940 till 1949, ser på sin framtid som eventuellt hjälpbehövande inom äldreomsorgen samt vilka behov, farhågor och förväntningar de har.  För att utföra denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer, där fyra informanter, två kvinnor och två män deltog. Intresset för studien och framtidens äldreomsorg är stort. Det märktes inledningsvis i studien att många ville få chansen att komma fram och berätta om deras känslor i ämnet. Intervjuerna baseras på ostrukturerade frågor som öppnar upp för informanten att berätta mer än vad strikt strukturerade frågor gör, och intervjuerna fortlöpte mer som samtal. Arbetet bygger på resultatet av intervjuerna och är analyserade med hjälp av livsloppsperspektivet, Eriksons utvecklingsteori och rollteorin.</p><p> </p><p>En av de delar som uppmärksammas i undersökningen är att åsikterna skiftar hos våra informanter om hur dagens äldreomsorg bedrivs och hur de vill ha det i framtiden. En slutsats som dras utifrån studien är att våra informanter inte tror att 40-talisterna kommer att ha mer krav på framtidens äldreomsorg. Det viktigaste för våra informanter var att få vara frisk så de kan få göra det som önskas göra, men även att bli behandlade som människor om och när de blir kunder inom äldreomsorgen är något de prioriterar. En av informanterna upplever den tid han är i nu som en tid då krämporna börjar komma och arbetet blir tyngre att sköta, han ser tillbaka på sin uppväxt och ser att det arbete han haft i ungdomen nu tycks ha satt sina spår. Flertalet av informanterna i studien uppger att de känner att de är på de nedre trappstegen i livet, detta till trots, har ett par av dem som medverkade i studien, svårt att tala om framtiden som hjälpbehövande, då de helst vill se bort, och inte tänka på detta. Ett par av våra informanter tar förgivet att deras anhöriga och då främst barnen kommer att finnas där och strida för dem då det behövs. Det är många i denna generation som inte vågar bli gamla på grund av den vård som finns idag, <em>"Som äldreomsorgen ser ut idag hoppas jag att jag avlider innan det blir dags att få hjäl</em>p" uttrycker sig en av våra informanter och härigenom ser vi den rädsla som vi talar om inledningsvis i arbetet. </p>