No description available.

Bakgrund: Tidigare forskning och litteratur som behandlar controllerns professionella yrkes-roll beskriver den tekniska rollen, där controllerns administrativa och funktionalistiska roll i organisationen står i fokus. Rollen kan beskrivas vidare med hjälp av sociologisk rollteori där rollskapande och rollåterskapande är två centrala begrepp.Problem: Utifrån tidigare forskning har vi formulerat tre frågor i syfte att förstå controllerns yrkesroll utifrån ett socialt rollperspektiv: Vad betyder begreppet controller och vad säger teori och tidigare forskning att en controller bör göra? Vad är controllerns roll i praktiken och hur skapas yrkesrollen? På vilket sätt går controllerns rollskapande att förklara med hjälp av rollteori?Metod och teori: Vi tillämpade en fenomenologisk tolkande metod i denna studie, då vi valde att fokusera på controllern som individ. Utifrån sociologisk rollteori ur ett multipelt perspektiv analyserar vi rollbegreppet, i syfte att få kunskap om hur individer skapar mening i den värld de lever i. Vi använder oss av tre rollteorier av tre välkända författare inom sociologisk roll-teori för att vidare tolka controllerns roll bortom den tekniska beskrivningen. Teori nummer ett ger en ritualistisk beskrivning av en roll som gör det enklare att verbalisera performativa handlingar och genom det koppla språket till akt. Teori nummer två beskriver funktionaliteten av en roll, hur beteende påverkas av en viss funktion och hur handlingarna styrs av externa normer. Teori nummer tre ger en beskrivning av roll som påverkas av individers grupptill-hörighet. Tillhörigheten i en grupp formar rollen genom den ömsesidiga kommunikationen.Studiens resultat: Genom vår studie kan vi dra slutsatser om controllerns yrkesroll, med hjälp av sociologisk rollteori ur ett multipelt perspektiv. Den praktiska rollen, det vill säga control-lerns handlingar (backstage), skiljer sig från hur controllerns vill att andra ska uppfatta denne (frontstage). Vi kan visa att controllerns rollskapande också kan ske utifrån rutiner i organisa-tionen. Då alla organisationer och individer skapar olika rutiner för handlingar leder det till att olika yrkesroller skapas. / Program: Civilekonomprogrammet

År 2004 riktades media mot tätorten Knutby i Uppsalas kommun i Sverige. Sara Svensson, en medlem i den lokala religiösa församlingen, hade skjutit två personer. Denna kvalitativa undersökning formades med hermeneutiken som metodansats. Med Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska teori och med understöd av Hjalmar Sundéns rollteori som teoretiskt perspektiv tolkades och gavs hennes handlingar en förklaring. Undersökningen visade att Sara Svenssons verklighetsuppfattning kom att förändras i och med intåget i Knutby församling. Hennes religiösa uppfattning och den relation hon hade till andra medlemmar förändrande och utvecklade hennes verklighetsuppfattning till att rättfärdiga de förödande handlingar hon utförde.

<p>Studiens syfte har varit att få kunskap om hemlösa klienters syn på sin boendesituation. Samt att få fördjupad kunskap om klienternas upplevelse av möjlighet till förändring och hur de beskriver att de bemöts och behandlas på Beroendeverksamhetens gruppboenden. En kvalitativ metod har använts för att besvara syftet. Det empiriska materialet består av intervjuer med sju personer som för närvarande bor på ett kommunalt gruppboende. Tolkningsramen har utgjorts av teorier och forskning kring förändringsprocesser och strategier för att motverka hemlöshet. Rollteori har också använts för att ge en djupare förståelse för interaktionen mellan individer och mellan individ och organisation.</p><p>Resultaten visar att det är svårt att trivas på en institution. Det har mycket att göra med den maktstruktur som präglar en sådan inrättning. I studien framkom att det skapas motståndsstrategier för att värja sig i en sådan situation. Resultatet visar också att motstånd skapas när man inte känner sig delaktig i sin egen förändringsprocess. Det är viktigt för de boende att kunna påverka sin boendesituation. Boende som tycker de får hjälp på boendet anser att de kan använda vistelsen till något positivt.</p><p>Personalens roll inskränker sig för de boendes del till att vara behjälpliga med praktiska saker, ett slags yttre förändring. Någon tycker att personalen även kan vara ett socialt stöd i en inre mening, att hjälpa de boende med strategier som gör att de kan fortsätta att leva ett drogfritt liv. Studien visar vidare att man både önskar mer av socialt stöd samtidigt som några upplever att man själv är det bästa verktyget i en förändringsprocess. Resultatet visar slutligen att institutionens strikta regler blir en viktig förändringsfaktor i klienternas liv. Kravet på drogfrihet gör att de boende får upp ögonen på ett alternativt sätt att leva. Slutsatsen är att institutionen bidrar till att förmedla känslan av att en förändring är möjlig.</p> / <p>ABSTRACT</p><p>Title: ”It’s not supposed to be a bloody hangout where you bring people and stuff” A study on how homeless clients feels about living in communal group homes provided to them by the social services.</p><p>The purpose of this paper has been to gain knowledge about homeless clients view on their housing situation. And also to learn more about how clients perceive the possibility to change and how they feel they are being treated at the social services collective housing facilities. A qualitative approach has been used in order to answer these questions. The empirical material consists of seven interviews with people currently staying at the communal homes mentioned above. The study’s frame of interpretation has consisted of theories and research about changing processes and strategies to counteract homelessness. Role theory has also been used in order to provide a deeper understanding of the interaction between individuals and between individual and organisation.</p><p>The results in general show that it is hard to feel at home in an institutional setting. This has mainly to do with the unequal power structure that exists in such places. The study shows that under such circumstances oppressed people develop resistance strategies in order to cope. Furthermore the results points to the fact that resistance is more likely to occur when you’re feeling that you have no influence on your own future life situation. It is vital for the residents’ well being to be able to have an active part in their living situation. Those who feel they get adequate help in the institution are most likely to see the stay as a positive experience.</p><p>The role of the staff is primarily limited to helping out with practical things. This can be seen as a way of helping the residents to adapt to society’s rules. Someone thinks that the staff also can function as a social support that helps them rethink their attitude towards their drug abuse. The results are somewhat ambiguous in that respect. The clients do want more of social support from the staff. At the same time they emphasises that the best agent in a successful changing process is the own self. The results finally show that the strict rules of the institution turn out to play an important role as a changing factor in the lives of the clients. The demand for total abstinence from drugs and alcohol helps in demonstrating for the clients an alternative way to live. The conclusion of this is that the institution contributes in conveying the message that change is in fact possible.</p>

Personalens erfarenheter av missbruk är centralt inom tolvstegsbehandling – en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksvård. Syftet med föreliggande studie var att undersöka på vilket sätt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk påverkar deras förståelse för och förmåga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori. För att få en djupare förståelse inom det valda området genomfördes sju kvalitativa intervjuer med behandlare som har bakgrund av eget missbruk. Studien genomfördes på fyra olika behandlingshem med koppling till tolvstegsbehandling. Resultatet visar att erfarenheterna kan bidra med en djupare förståelse för klienten och underlätta alliansskapandet. Studien implicerar att det utmärkande med erfarenheter av eget missbruk är möjligheten att fungera som förebild för klienterna, då dessa behandlare kan visa att ett nyktert/drogfritt liv är möjligt och eftersträvansvärt. Distans och självreflekterande förmåga lyfts fram som viktiga aspekter i förhållande till de egna erfarenheterna. Diskussion förs kring förutsättningar för att erfarenheterna ska bidra till adekvat förståelse och bemötande av klienten. / In Sweden the twelve-step program is commonly used in treatment of persons with addiction. A central aspect of the program is the use of staff with own experiences of substance abuse. The aim of this study is to explore and examine the extent to which staffs’ previous experience of addiction influences their understanding and ability to manage their role as an addiction counselors. The study and data analysis was conducted on the basis of empathy and role theory. A qualitative approach was applied to the seven interviews that were conducted amongst addiction counselors; all of whom had own experiences of addiction. Interviews were carried out in four different treatment centers applying the twelve-step program. The results indicate that personal experiences can be of importance for a deepened understanding of clients situation and also in the establishing of alliance. Attributable to the counselors’ own experiences of addiction is an unique ability to function as models for the clients. Their story is proof that life without drugs/alcohol is both achievable and beneficial. In regard to these findings, experiences need to correspond with an ability of distancing and self-reflectiveness. Important aspects relating to counselors own experiences of substance abuse are discussed in regard to their ability to understand and intervene with the client.

Syftet med denna uppsats var att få en ökad förståelse och kunskap för hemtjänstpersonalens upplevelse av mötet med kunderna utifrån aspekterna kvalitet, tid och makt. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex personer som arbetar inom hemtjänstverksamheten. Studiens resultat har analyserats och tolkats utifrån teorierna socialkonstruktionism och roll­teori samt begreppet relationell makt. Resultaten visar att tiden är central i mötet mellan hem­tjänstpersonal och kunder då den inverkar på när och hur länge insatserna ska utföras. Lyhörd­het och att utgå från kundens behov och önskemål definieras som god omsorgskvalitet medan maktförhållandet växlar mellan hemtjänstpersonal och kund utifrån varje unikt om­sorgs­möte. För att få en ökad förståelse och kunskap för hemtjänstpersonalens upplevelser av mötet med kunderna behöver aspekterna kvalitet, tid och makt belysas och analyseras i en och samma kontext. Resultaten visar att de tre aspekterna samverkar i mötet och analysen med­verkar till att nå en djupare förståelse för hemtjänstpersonalens upplevelser. / The purpose of this study was to gain a deeper understanding and knowledge of home based care giver´s experiences of the encounter with clients from three perspectives: quality, time and power. We conducted a qualitative interview study with six people working in home based care. Our results have been analyzed and interpreted by the theories social construc­tionism and role theory and the concept of relational power. The results of the study demon­strate that time is central for the encounter between home care giver´s and clients affecting both when and how long the care should be performed. Responsiveness and putting the client´s needs in focus are defined as good quality of care, while the power relationship between home care givers and clients changes between each unique encounter. To get a deeper understanding and knowledge of home care givers experiences of the encounter with clients the three aspects: quality, time and power, needs to be highlighted and studied in the same context. The results demonstrate that the three aspects interact in the encounter and analyzing these together creates a deeper understanding of home care giver´s experience of the encounter.

<p>En generell uppfattning om mellanchefspositionen är att den är svår att hantera i och med de krav som ställs både från överordnade chefer och underordnade medarbetare. Vårt syfte med uppsatsen har därför varit att öka kunskap och förståelse för den situation en chef i mellanposition befinner sig i. Vi har valt att intervjua mellanchefer inom kommunal sektor för att ta del av hur de upplever sin roll, position och uppgift, relationer till medarbetare samt vilka situationer som upplevs som svåra och problematiska.</p><p>Vi ville ta del av mellanchefers subjektiva upplevelser och valde därför en kvalitativ metod i form av en intervjuundersökning. Resultatet visade att många av deras upplevelser var likartade men vissa mindre skillnader kunde vi på visa. Mellancheferna upplevde att de har en bekväm position, men att det ibland kan uppstå situationer då motstridiga förväntningar ställs från överordnade chefer och underställda chefer eller underställda medarbetare.</p>

Studiens syfte har varit att få kunskap om hemlösa klienters syn på sin boendesituation. Samt att få fördjupad kunskap om klienternas upplevelse av möjlighet till förändring och hur de beskriver att de bemöts och behandlas på Beroendeverksamhetens gruppboenden. En kvalitativ metod har använts för att besvara syftet. Det empiriska materialet består av intervjuer med sju personer som för närvarande bor på ett kommunalt gruppboende. Tolkningsramen har utgjorts av teorier och forskning kring förändringsprocesser och strategier för att motverka hemlöshet. Rollteori har också använts för att ge en djupare förståelse för interaktionen mellan individer och mellan individ och organisation. Resultaten visar att det är svårt att trivas på en institution. Det har mycket att göra med den maktstruktur som präglar en sådan inrättning. I studien framkom att det skapas motståndsstrategier för att värja sig i en sådan situation. Resultatet visar också att motstånd skapas när man inte känner sig delaktig i sin egen förändringsprocess. Det är viktigt för de boende att kunna påverka sin boendesituation. Boende som tycker de får hjälp på boendet anser att de kan använda vistelsen till något positivt. Personalens roll inskränker sig för de boendes del till att vara behjälpliga med praktiska saker, ett slags yttre förändring. Någon tycker att personalen även kan vara ett socialt stöd i en inre mening, att hjälpa de boende med strategier som gör att de kan fortsätta att leva ett drogfritt liv. Studien visar vidare att man både önskar mer av socialt stöd samtidigt som några upplever att man själv är det bästa verktyget i en förändringsprocess. Resultatet visar slutligen att institutionens strikta regler blir en viktig förändringsfaktor i klienternas liv. Kravet på drogfrihet gör att de boende får upp ögonen på ett alternativt sätt att leva. Slutsatsen är att institutionen bidrar till att förmedla känslan av att en förändring är möjlig. / ABSTRACT Title: ”It’s not supposed to be a bloody hangout where you bring people and stuff” A study on how homeless clients feels about living in communal group homes provided to them by the social services. The purpose of this paper has been to gain knowledge about homeless clients view on their housing situation. And also to learn more about how clients perceive the possibility to change and how they feel they are being treated at the social services collective housing facilities. A qualitative approach has been used in order to answer these questions. The empirical material consists of seven interviews with people currently staying at the communal homes mentioned above. The study’s frame of interpretation has consisted of theories and research about changing processes and strategies to counteract homelessness. Role theory has also been used in order to provide a deeper understanding of the interaction between individuals and between individual and organisation. The results in general show that it is hard to feel at home in an institutional setting. This has mainly to do with the unequal power structure that exists in such places. The study shows that under such circumstances oppressed people develop resistance strategies in order to cope. Furthermore the results points to the fact that resistance is more likely to occur when you’re feeling that you have no influence on your own future life situation. It is vital for the residents’ well being to be able to have an active part in their living situation. Those who feel they get adequate help in the institution are most likely to see the stay as a positive experience. The role of the staff is primarily limited to helping out with practical things. This can be seen as a way of helping the residents to adapt to society’s rules. Someone thinks that the staff also can function as a social support that helps them rethink their attitude towards their drug abuse. The results are somewhat ambiguous in that respect. The clients do want more of social support from the staff. At the same time they emphasises that the best agent in a successful changing process is the own self. The results finally show that the strict rules of the institution turn out to play an important role as a changing factor in the lives of the clients. The demand for total abstinence from drugs and alcohol helps in demonstrating for the clients an alternative way to live. The conclusion of this is that the institution contributes in conveying the message that change is in fact possible.

En generell uppfattning om mellanchefspositionen är att den är svår att hantera i och med de krav som ställs både från överordnade chefer och underordnade medarbetare. Vårt syfte med uppsatsen har därför varit att öka kunskap och förståelse för den situation en chef i mellanposition befinner sig i. Vi har valt att intervjua mellanchefer inom kommunal sektor för att ta del av hur de upplever sin roll, position och uppgift, relationer till medarbetare samt vilka situationer som upplevs som svåra och problematiska. Vi ville ta del av mellanchefers subjektiva upplevelser och valde därför en kvalitativ metod i form av en intervjuundersökning. Resultatet visade att många av deras upplevelser var likartade men vissa mindre skillnader kunde vi på visa. Mellancheferna upplevde att de har en bekväm position, men att det ibland kan uppstå situationer då motstridiga förväntningar ställs från överordnade chefer och underställda chefer eller underställda medarbetare.

Det är vida känt att psykisk ohälsa är ett aktuellt och ökande problem. Däremot finns det en grupp människor som är starkt knutna till detta fenomen, men som inte uppmärksammas - de anhöriga. Denna kvalitativa och fenomenologiska studie ämnar att skildra hur det är att vara anhörig/informell vårdgivare till någon med psykisk ohälsa, vilka förväntningar de har på sig, samt hur de upplever samhällets stöd. Utifrån teorin om roller och stigma intervjuades tio anhöriga runt om i Sverige för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Under analysen uppstod sju teman: upplevelse av vardag, att stötta den närstående, påverkan på den anhörige, roll, eget stöd, omgivningens bemötande och nöjdhet med stöd. Resultatet åskådliggjorde att deras vardag begränsas och att de kunde uppleva oro, skam/skuld, utmattning och bristande aptit. Vidare tar de mycket ansvar och stöttar sina närstående genom samtal och fysisk närvaro. Bemötandet från omgivningen var mestadels positivt, men även negativt. De anhöriga hade också flera självhjälpsstrategier, varav några fick stöd från vänner och/eller sökte hjälp av vården. Det samhälleliga stödet var både bra och dåligt. Slutsatsen är att det är mycket jobbigt att vara anhörig och vården behöver göra mer för dem än vad de gör nu. / It is widely known that mental illness is a current and growing problem. There is however a group of people who are strongly connected to this phenomenon that do not receive enough attention - the relatives. This qualitative and phenomenological study aims to describe what it is like to be a relative/informal caregiver to someone with a mental illness, which expectations they have on them and how they perceive the support from society. Ten relatives from Sweden were interviewed to answer the purpose of the study and the research questions. During the analysis seven themes emerged: experience of the situation, to support the dependant, impact on the relative, role, own support, the treatment from others and satisfaction with the support. The result revealed that the relatives’ every-day life becomes restricted and that they could experience worry, shame/guilt, exhaustion and a loss of appetite. They also take a lot of responsibility and support their dependants through dialogues and being there. The treatment from others is mostly positive but it can also be negative. The relatives also have several self-help strategies, where some get support from friends and/or seeks help from the health care. The social support is both satisfactory and dissatisfactory. The conclusion is that it is very burdensome to be a relative, and that the healthcare should do more for them than they are currently doing.