Det är vida känt att psykisk ohälsa är ett aktuellt och ökande problem. Däremot finns det en grupp människor som är starkt knutna till detta fenomen, men som inte uppmärksammas - de anhöriga. Denna kvalitativa och fenomenologiska studie ämnar att skildra hur det är att vara anhörig/informell vårdgivare till någon med psykisk ohälsa, vilka förväntningar de har på sig, samt hur de upplever samhällets stöd. Utifrån teorin om roller och stigma intervjuades tio anhöriga runt om i Sverige för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Under analysen uppstod sju teman: upplevelse av vardag, att stötta den närstående, påverkan på den anhörige, roll, eget stöd, omgivningens bemötande och nöjdhet med stöd. Resultatet åskådliggjorde att deras vardag begränsas och att de kunde uppleva oro, skam/skuld, utmattning och bristande aptit. Vidare tar de mycket ansvar och stöttar sina närstående genom samtal och fysisk närvaro. Bemötandet från omgivningen var mestadels positivt, men även negativt. De anhöriga hade också flera självhjälpsstrategier, varav några fick stöd från vänner och/eller sökte hjälp av vården. Det samhälleliga stödet var både bra och dåligt. Slutsatsen är att det är mycket jobbigt att vara anhörig och vården behöver göra mer för dem än vad de gör nu. / It is widely known that mental illness is a current and growing problem. There is however a group of people who are strongly connected to this phenomenon that do not receive enough attention - the relatives. This qualitative and phenomenological study aims to describe what it is like to be a relative/informal caregiver to someone with a mental illness, which expectations they have on them and how they perceive the support from society. Ten relatives from Sweden were interviewed to answer the purpose of the study and the research questions. During the analysis seven themes emerged: experience of the situation, to support the dependant, impact on the relative, role, own support, the treatment from others and satisfaction with the support. The result revealed that the relatives’ every-day life becomes restricted and that they could experience worry, shame/guilt, exhaustion and a loss of appetite. They also take a lot of responsibility and support their dependants through dialogues and being there. The treatment from others is mostly positive but it can also be negative. The relatives also have several self-help strategies, where some get support from friends and/or seeks help from the health care. The social support is both satisfactory and dissatisfactory. The conclusion is that it is very burdensome to be a relative, and that the healthcare should do more for them than they are currently doing.

The purpose of this study was to investigate unaccompanied refugee children's perception of the integration process in Sweden. The study is based on qualitative interviews with six young adults who came to Sweden as unaccompanied refugee child. The results have been analyzed through the theories empowerment, system theory and role theory. The main results show that the key to integration primarily is the ability to speak the Swedish language. The language was also the main obstacle for successful integration the study shows. Furthermore, the results show that the asylum process is perceived as difficult and residence permits are a prerequisite for integration. A warm reception and a strong support are of great importance when arriving in Sweden. Moreover, adaptation to norms, rules and Swedish culture became a natural part of the integration process. The social networking is important for significant well-being. Their expectations have been met and they have been successful in their integration process. They have established themselves in a favorable life situation in Swedish society and are optimistic about their future. / Syftet med vår studie var att undersöka ensamkommande flyktingbarns uppfattning om integrationsprocessen i Sverige. Studien är byggd på kvalitativa intervjuer med sex unga vuxna som kom till Sverige som ensamkommande flyktingbarn. Resultatet har analyserats genom teorierna empowerment, systemteori och rollteori. Huvudresultatet visar att nyckeln till integration främst är att kunna det svenska språket. Språket är också det som främst hindrar en lyckad integration. Resultatet visar att asylprocessen upplevs som svår och uppehållstillstånd är en förutsättning för att kunna integreras. Ett varmt mottagande och ett stort stöd är av stor vikt vid ankomsten till Sverige. Anpassning till normer, regler och den svenska kulturen kom att bli en naturlig del i integrationsprocessen. Det sociala nätverket är viktigt för att främja välbefinnandet. Deras förväntningar har uppfyllts och de har lyckats väl med sin integrationsprocess. De har etablerat sig i en gynnsam livssituation i det svenska samhället och ser positivt på sin framtid.

Syftet med studien var att undersöka skolkuratorns roll i arbetet mot mobbning. Systematisk litteraturgenomgång samt användande av innehållsanalys tillämpades för att besvara litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Rollteori samt tidigare forskning utgjorde underlag för analys av resultat. Resultatet visade att begreppet mobbning av skolkuratorer kan tolkas olika och medför därav en syn på mobbning som är mångtydig. Skolkuratorer kan i sin förklaring av hur de ser på mobbning utgå ifrån ett eller flera perspektiv. Mobbning kan betraktas ur ett allmänorienterat, individorienterat eller miljöorienterat synsätt. Ett allmänorienterat synsätt utgår ifrån en helhetssyn kring eleverna. Ett individorienterat synsätt betraktar att elevers individuella svårigheter, kroniska tillstånd eller funktionsnedsättningar ger upphov till inblandning i mobbningsincidenter. Ett miljöorienterat synsätt innefattar en psykosocial syn där norm, kultur, familj, lärare samt klasskamrater betraktas som bidragande till involvering i mobbning. Arbetet mot mobbning betecknar en komplex funktion där skolkuratorns roll består av flera aktiviteter. Exempel på ett urval av aktiviteter involverar initiativ som individuella samtal, stödgrupper, medling samt samarbete med familj och skolpersonal. / The purpose of the study was to investigate the role of the school counselor in the work against bullying. A systematic review of literature and use of content analysis were applied to answer the aims and questions of the literature study. A role-theoretical framework and research provided the basis for analysis of results. The result showed that the concept of bullying by school counselors can be interpreted differently, and thus entails a view of bullying that is ambiguous. In their explanation of how they view bullying, school counselors can start from one or more perspectives. Bullying can be viewed from a general, individual or environmental view. A general-oriented view is based on a holistic view of the students. An individual-oriented view considers that students' individual difficulties, chronic conditions or disabilities give rise to involvement in bullying incidents. An environment-oriented view includes a psychosocial view where norm, culture, family, teachers and classmates are considered contributing to involvement in bullying. The work against bullying represents a complex function in which the role of the school counselor consists of several activities. Examples of a selection of activities involve initiatives such as individual discussions, support groups, mediation and collaboration with family and school staff.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om krögares arbetssituation samt upplevelser av den samma. Vi har undersökt hur krögare har upplevt sin arbetssituation från pandemins början våren 2020 till idag. De frågeställningarna vi ämnat besvara är hur krögare upplevt sin arbetssituation, hur de upplevt att det skett en förändring i deras arbetsroll samt hur de ser på sin framtida arbetssituation. Denna studie har använt sig av kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att krögarnas arbetssituation förändrats radikalt och att de upplever den som påfrestande och stressig. Den visar även att de intagit flera olika roller under pandemin och att de även upplevt rollkonflikter tack vare detta. Studien visar även att dessa krögare och branschen i sin helhet har varit hårt drabbade av restriktioner och regler som tillkommit på grund av pandemin. Resultatet visar även att krögarna ser att deras framtida arbetssituation kommer att förändras i och med pandemin.

I den här studien undersöks mellanchefsrollen i mitten av organisationen och hur mellanchefer själva upplever chefsrollen. Dessutom studeras mellanchefens relationer till andra chefer inom samma organisation. Syftet med den här studien är att undersöka hur mellanchefens relationer till andra chefer påverkar upplevelsen av mellanchefsrollen i svenska medelstora organisationer. Vidare ska det här bidra med en förståelse för om relationen chef-till-chef är väsentlig för hur problematisk chefsrollen upplevs vara i mitten av organisationen. I inledningen ges en bakgrund för ämnet och vad som tidigare har studerats av andra forskare inom ramarna för mellanchefens roll och relationer inom organisationer. Den teoretiska referensramen är sedan uppbyggd av teori som har ställts i förhållande till det empiriska resultatet. Referensramen består av forskning som behandlar rollteori, mellanchefens roll, relationer inom organisationer och teori om ledares relationer till medarbetare. Utifrån den teoretiska referensramen har ämnen och begrepp identifierats, vilka utgör en central del och en röd tråd genom studien. Det här på grund av att bidra med en empiri som noggrant har granskats, jämförts och analyserats. Studiens metod för att skapa en tydlig och transparent empiri var genom att använda 11 semistrukturerade intervjuer tillsammans med mellanchefer inom olika organisationer och branscher i Sverige. Valet av en kvalitativ studie innebär att det närmare gör det möjligt att studera upplevelser, förståelser och erfarenheter från mellanchefer, vilket kan bidra till att besvara vårt syfte och frågeställning. Dessutom utgår studien från en abduktiv ansats  Utifrån studiens resultat kan vi observera att mellanchefer upplever sin chefsroll som en frihet inom organisationens ramar. Det upplevs inte oförenliga krav på så vis att de påverkar mellanchefen så negativt att de inte förmå arbeta i chefsrollen. Dessutom finner vi i resultatet att det uppstår jobbiga perioder, men inget som mellancheferna inte klarar av. Den klassiska konflikten mellan operativ och strategisk nivå kan ge mellanchefen en känsla av att vara klämd beroende på situation, men inte alltid. Däremot finner vi att goda relationer till andra chefer runt omkring underlättar mellanchefens arbete, enligt dem själva och därmed upplevelsen av rollen i mitten. Dessutom är stöd, kommunikation samt tillit viktigt att främja gentemot andra chefer inom organisationen för att mellanchefen ska trivas i sin chefsroll. Relationerna till andra chefer är för majoriteten av mellancheferna i studien avgörande för att trivas i rollen. Således identifierar vi dessa relationer som väsentliga för mellanchefens upplevelse av chefsrollen. Uppsatsens är skriven på svenska. / This study examines the middle manager role in the middle of the organization and how middle managers themselves experience the manager role. In addition, the middle manager's relationships with other managers within the same organization are studied. The purpose of this study is to investigate how middle managers relationships with other managers can affect how the role is experienced in Swedish medium-sized organizations. Furthermore, this should contribute with an understanding of whether the manager-to-manager relationship is essential for how problematic the managerial role is perceived to be in the middle of the organization.  The introduction provides a background for the subject and what has previously been studied by other researchers within the framework of the middle manager's role and relationships within organizations. The theoretical frame of reference is then built up by theory that has been set in relation to the empirical result. It consists of research that deals with role theory, the role of the middle manager, relationships within organizations and theory of leaders' relationships with employees. Based on the theory,, topics and concepts have been identified, which form a central part and a common thread throughout the study. This is done to contribute to the empirical report which is carefully reviewed, compared and analyzed. The study's method, which aims to create clear and transparent empirical data, was done by using 11 semi-structured interviews held with middle managers in various organizations and industries in Sweden. The choice of a qualitative study means that it makes it possible to study experiences, understandings and experiences from middle managers in more detail, which can help to answer the study's purpose. In addition, the study is based on an abductive approach.  Based on the results of the study, we can observe that middle managers experience their managerial role as a freedom within the organization's framework. There are no experiences of incompatible requirements that affect the middle manager so negatively that they do not have the strength to work in the managerial role. In addition, we find that there are difficult periods, but nothing that the middle managers can not handle. The classic conflict between operational and strategic level can give the middle manager a sense of being pinched depending on the situation, but not always. On the other hand, we find that good relations with other managers facilitate the middle manager's work according to themselves and thus the experience of the role. In addition, support, communication and trust are important to show towards other managers within the organization for the middle manager to thrive in their managerial role. The relationships with other managers are crucial for the majority of the middle managers in the study in order to thrive in the role of middle manager. Thus, we identify these relationships as essential to the middle manager's experience of the managerial role. The study is written in swedish.

The starting point of the study was the identified expectation gap between the auditors and groups with which they come into contact. The less flattering, traditionally stereotypical image of the audit profession was demonstrated within the study that auditors were involved in driving the change of role. As a result, the purpose of the study was to examine how auditors drive change in their role to close the gap between them and their stakeholders. The study was conducted at an accounting firm in Västerbotten. To answer the study's purpose and question, a qualitative method was used where data was collected through four semi-structured interviews. All respondents were auditors with varying work experience from one and a half years to over forty years in the profession. The results of the interviews were analysed using the theoretical frame of reference which included the institutional role theory, the role of the auditor and the expectation gap. Based on this, it was identified that the auditors acted actively, indirectly and passively to drive the change in the auditor's role and also identified a desire how this can be carried out in the future. The auditors drove the change primarily aimed at their customers, students, the general public and individuals within the profession. The auditors do not drive the role through the business for a preventive purpose, but more in a reactive way, especially towards the clients but nos as much towards other stakeholders. For further research, the authors of this study wish that the activities the auditors in this study perform to drive therole be examined in other cities, at different sizes of accounting firms to nuance what drivesthe role of an accountant and contribute generalizations of the phenomenon. In addition, similarstudies should be carried out based on the desire presented by the auditors of this study.

I dagens flexibla arbetsliv har den informationstekniska utvecklingen bidragit till en uppluckring av gränserna för tid och rum. Denna fallstudie syftar till att öka förståelsen för hur digitala arbetsverktyg påverkar förmågan till gränsdragning mellan arbete och privatliv, samt att undersöka hur gränsuppluckringen påverkar hur individer betraktar rollen som yrkesrespektiveprivatperson. Studien utgår från en abduktiv ansats och tar sin utgångspunkt i Clarks (2000) gränsteori samt Goffmans (2014) rollteori. För att möjliggöra jämförelser av respondenternas upplevelser genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med konsultchefer vid ett bemannings- och rekryteringsföretag. Efter en tematisk analys av den insamlade empirin visade resultatet att respondenternas arbete består av en hög grad av tillgänglighet efter arbetstid samt att gränserna mellan arbete respektive privatliv är svaga och karaktäriserasav hög flexibilitet, vilket möjliggör kontinuerliga gräns- och rollövergångar. Gränserna konstruerades i samråd med andra människor, men den enskilde individen upprättade egna gränsdragningsstrategier för att hantera arbetets flexibilitet. Slutsatsen drogs att upplevdfrivillighet och en välutvecklad gränskompetens är betydande faktorer för att hanteragränsutmaningarna. Slutligen konstaterades att arbetsgivare behöver förmedla tydliga förväntningar kring tillgänglighet och en kontinuerlig dialog behöver föras med såväl arbetsgivare som kollegor, familj och andra domänmedlemmar för att underlätta individensgränsdragning.

Titel: Direktörer i diadem - En studie kring hur genusroller och stereotyper påverkarkarriärvägar och ledarskap inom företagsvärlden Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Vilma Brommels och Josephine Bäcklund Handledare: Monika Wallmon Datum: 2024 – januari Syfte: Syftet med denna studie är att utforska uppfattningar och förväntningar som ställs på män och kvinnor i ledande positioner inom företagsvärlden, med särskilt fokus på hur dessa uppfattningar och förväntningar är rotade i och påverkas av genusroller enligt Social role-teorin samt Edgar Scheins Karriärankarteori. Metod: Blandad metodansats, kombinerade både kvalitativa och kvantitativa tekniker, med tyngd i den kvalitativa delen. Det empiriska materialet har samlats in genom både enkäter och intervjuer med tio individer som besitter en ledande position. Resultat och slutsats: Studien understryker att kvinnor i högre utsträckning än män upplever behovet av att hävda sig och kämpa mer på arbetsplatsen. Detta bekräftar hur sociala förväntningar och stereotyper skapar en miljö där kvinnor känner sig tvungna att överprestera för att uppnå samma nivå av erkännande som män. Studien belyser hur homosocialitet (tendensen att välja personer som liknar en själv) spelar en stor roll i rekryteringsprocessen. Detta fenomen bidrar till att män oftare väljs till ledande positioner, vilket förstärker könsskillnader i ledarskap. Studien visar att kvinnor behöver kräva mer i lön och inte dra sig för förhandlingar. Löneskillnader mellan könen uppfattas som omotiverade och orättvisa eftersom kvinnor erbjuds mindre lön för samma arbete. Det framkom att kvinnor tenderar att dra sig mot ankaret “sense of service” medanmän drar sig mot ankaret “lifestyle”. Detta kan spegla och förstärka traditionella könsspecifika förväntningar som påverkar yrkesval och karriärutveckling. Studien erbjuder en djupgående analys av hur genusroller och stereotyper påverkar karriärvägar och ledarskap inom företagsvärlden, med särskilt fokus på könsrelaterade förväntningar, löneskillnader och karriärankares påverkan. Dessa insikter är kritiska för att förstå och utmana de rådande normerna som bidrar till könsskillnader i ledarskap och yrkesutveckling. Examensarbetets bidrag: Ger ett teoretiskt bidrag genom att kombinera Edgar Scheins Karriärankarteori med Social role-teorin, vilket ger en fördjupad förståelse av samspelet mellan könsroller och drivkrafter i karriärutveckling. Praktiskt bidrar studien med insikter för ledarskap och personalutveckling, genom att visa hur organisationer kan skapa mer inkluderande arbetsmiljöer som tar hänsyn till könsrollers påverkan på karriärval, vilket i sin tur kan leda till ökad arbetsnöjdhet och produktivitet. Förslag till fortsatt forskning: Rekommenderar att utforska skillnaderna och likheterna i karriärval mellan chefer och medarbetare genom ett mer omfattande urval. En sådan studie kan ge en djupare insikt i hur karriärankare påverkar könsfördelningen i ledande befattningar. Föreliggande forskningsdesign, som kombinerar Karriärankarteorin med Social role-teorin, är robust och lämpar sig väl för fortsatt testning i större studier. Föreslår även att utforska interaktionen mellan omsorgsetikens principer och ledarskap samt karriärsutveckling. En fortsatt studie kan inkludera teoribas kring "Ethics of Care", som betonar relationella och situationsanpassade tillvägagångssätt. Ett särskilt fokus bör läggas på hur omsorgsetik kan påverka karriärsavancemang och könsdynamik inom olika professionella sammanhang, vilket skulle berika förståelsen och bidra till utvecklingen av mer inkluderande arbetsmiljöer. / Title: Directors in Diadems - A Study on How Gender Roles and Stereotypes Affect Career Paths and Leadership in the Corporate World Level: Student thesis, Final Assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Vilma Brommels and Josephine Bäcklund Supervisor: Monika Wallmon Date: 2023 - January Aim: The aim of this study is to explore perceptions and expectations placed on men and women in leading positions within the corporate world, with a particular focus on how these perceptions and expectations are rooted in and influenced by gender roles according to Social role theory and Edgar Schein's career anchor theory. Method: Mixed method approach, combining both qualitative and quantitative techniques, with an emphasis on the qualitative part. A mixed-method approach has been employed, and the empirical data have been collected through both surveys and interviews with tenindividuals holding leadership positions. Results and conclusions: The study emphasizes that women, to a greater extent than men, feel the need to assert themselves and fight harder in the workplace. This confirms how social expectations and stereotypes create an environment where women feel compelled to overperform to achieve the same level of recognition as men. The study highlights how homosociality (the tendency to choose individuals similar to oneself) plays a significant role in the recruitment process. This phenomenon contributes to men being more often chosen for leadership positions, reinforcing gender differences in leadership. The study addresses that women generally need to demand higher salaries and not shy away from negotiations. Gender pay gaps are unmotivated and unfair since womenare offered a lower salary for the same work. It was found that women tend to gravitate towards the career anchor "sense of service," while men lean towards "lifestyle". This may reflect and reinforce traditional gender-specific expectations that influence career choices and development The study provides an in-depth analysis of how gender roles and stereotypes affect careerpaths and leadership within the corporate world, with special focus on gender-related expectations, wage disparities, recruitment biases, and the impact of career anchors. These insights are critical for understanding and challenging the prevailing norms that contribute to gender differences in leadership and professional development. Contribution of the thesis: Provides a theoretical contribution by combining Edgar Schein´s career anchor theory with Social role theory, offering a deeper understanding of the interplay between gender roles and motivations in career development. Practically, the study contributes insights for leadership and personnel development, by demonstrating how organizations can create more inclusive work environments that consider the impact of gender roles on career choices, which in turn can lead to increased job satisfaction and productivity. Suggestions for future research: Recommends exploring the differences and similarities in career choices between managers and employees through a more extensive selection. Such a study could provide deeper insight into how career anchors affect gender distribution in leadership positions. The existing research design, which combines career anchor theory with Social role theory, is robust and well-suited for continued testing in larger studies. Also suggests exploring the interaction between the principles of care ethics and leadership as well as career development. A continued study could include a theoretical basis around "Ethics of Care," which emphasizes relational and situationally adapted approaches. Particular focus should be placed on how ethics of care can impact career advancement and gender dynamics within various professional contexts, which would enrich understanding and contribute to the development of more inclusive work environments.

Syftet med denna studie har varit att undersöka möjliga förklaringar till den ryska statsledningens beslut att invadera Ukraina. Forskningsfrågan löd: Hur kan den ryska statsledningens beslut att invadera Ukraina förstås utifrån ett rollteoretiskt perspektiv? Forskningsfrågan har undersökts genom att analysera uttalande från centrala aktörer inom den ryska presidentadministrationen och utrikesministeriet utifrån ett rollteoretiskt perspektiv. Tre kompletterande rollföreställningar har kunnat identifieras: (1) beskyddare av landsmän utomlands (2) upprätthållare av principen om odelbar säkerhet (3) återställare av det historiska Ryssland. Rollerna är nära sammanflätade med varandra och används alla av ryska beslutsfattare för att på olika sätt motivera invasion av Ukraina. Jag finner att de tre identifierade rollerna manifesterar sig i Rysslands politiska målsättningar med kriget i Ukraina. Den första Rollen tar sig uttryck i Kremls politiska målsättning att avsätta det politiska styret i Kiev, för att sedan ersätta den med en Moskvavänlig marionettregim. Den andra Rollen manifesterar sig i Kremls politiska målsättning att bevara Ukraina i den ryska intressesfären och ersätta den rådande unipolära världsordningen med en ny multipolär världsordning. Den tredje rollen uppenbarar sig i den överordnande politiska målsättningen att forma ett storryskt rike, bestående av Ryssland, Ukraina och Belarus, likväl erkännandet av en rysk intressesfär i det postsovjetiska området.

Abstract.  Syftet med uppsatsen är att undersöka hur olika gudsbilder och skildringar av religiösa upplevelser som delges under en enskild gudstjänst kan tänkas inverka på gudstjänstbesökarens individuella gudsbild och dess religiösa upplevelser. Uppsatsen avser även att undersöka de narrativa konstruktionerna som finns inom liturgin och predikan i syfte att identifiera de delar som handlar om religiösa upplevelser och gudsbilder för att sedan analysera dess eventuella inverkan utifrån ett rollteoretiskt perspektiv. Frågeställningen till uppsatsen handlar om att undersöka vilka gudsbilder och religiösa upplevelser som framkommer under gudstjänsten för att sedan besvara frågan hur dessa kan förstås inverka på besökaren genom ett rollteoretiskt perspektiv. Avgränsningar har gjorts i metodval och omfattning av källmaterial. Det teoretiska perspektivet är Hjalmar Sundéns rollteori. Resultatet skildrar gudstjänstens innehåll där en kvalitativ innehållsanalys används som metod. Slutsatsen är att rollteorin är ett perspektiv som möjliggör en förståelse för hur gudstjänstens innehåll kan tänkas inverka på individen. Tidigare forskning inom området belyser gudsbildens inverkan på individens handlande och förståelse av verkligheten. Religiösa upplevelser verkar enligt teori och tidigare forskning påverkas av den religiösa traditionens myter och riter samt den kunskap och träning som dessa medför. Gudsbilden påverkas enligt tidigare forskning samt teori av religiös myt och tradition, en analys av de observerade gudsbilderna presenteras i analys och diskussion. Gudstjänstens olika delar inverkar på individen och dess förståelse av innehållet påverkas av dess tidigare erfarenhet samt aktuella behovssituation.