Att utforma och designa fysiska miljöer utifrån människans behov är något som forskare och arkitekter har experimenterat med i århundraden. Offentliga rum finns överallt där människor finns och kan innebära bland annat parker, stråk, torg och så vidare, till en plats minsta artefakter i form av vanliga bänkar. Artefakter är arkitektoniska utformningar som är designade för en grundfunktion och som ibland människor hittar egna sätt att appropriera på. Dessa artefakter i offentliga rum påverkar människor på ett eller annat sätt. Aspekter och förutsättningar avgör också hur och varför en plats används mycket en dag och mindre en annan. Det är orsaken till hur och varför människor väljer att befinna sig på en specifik plats vid ett specifikt tillfälle av olika personliga anledningar. I mitt kandidatarbete har jag forskat om sambandet mellan arkitektur, dess artefakter och människors sociala liv. Hur och varför männiksor påverkas av artefakter i det offentliga rummet och varför de vill uppehålla sig där. Kandidatarbetet riktar in sig på alla generationer och åldrar av människor och kulturella grupper. I ett avsnitt i arbetet fördjupas och diskuteras en aspekt som mer diskuterar ungdomars appropriation på torget. Jag anser att en plats ska vara tillgänglig för alla människor, året om, dygnet runt men har samtidigt varit medveten om att detta inte är helt och hållet möjligt att genomföra men att det ska finnas ett öppet sinne för det. Med kandidatarbetet har jag velat finna ett konkret slutgiltigt svar men med studien är mitt syfte att väcka en tanke om hur arkitekter i framtiden, utifrån valda metoder, kan använda sig av den här metoden för att undersöka liknande framtida frågor inför att nya offentliga rum ska utformas. Jag valde att undersöka fenomenet på ett torg som är en traditionell urban miljö men det finns inga regler för hur ett offentligt rum eller en mötesplats ska se ut. / Designing physical environments for people and their requirements have been researched about and architects have been experimented with this particular subject for many years. A public space is anywhere people are and can for example mean parks, walkways, squeres etcetera, to the smallest useable artefacts in the form of traditional benches. Artefacts are the parts in att public space that have any kind of designed function that is meant for being used in a specific way and people find other different ways it can be used as. Those artefacts in public spaces do affect people in different ways. Aspects and conditions becomes a sequence to how and why people use a space more or less another one day to another. That is the cause to how and why pople choose to use a specificpublic space by specific occasions beacuase of personal reasons. In my thesis I have done a reaserch about the interaction between architecture, its artefacts and people social life. How and why pople are affected by artefacts in the public spaces and why they want to stay there. The thesis focus on all generations and ages of people and cultural groups. In one part of the thesis there will be more focused and discussed part about an aspect about teenagers appropriation in the choosen public space. I concider that a place should be available for all people, all year, the entire day and night but I have at the same time been awere of that that is not totaly possiple to implement but I want there to be an open mind for the thought of it. In the thesis i did look for a concrete answer as a final result for the study but in the study the aim is to bring up how architects can use this kind of study in the future, from my chosen methods, can use this method to study likewise future studies for new public spaces to come. I chose to do the research about the phenomena in a square which is a traditional urban environment but there are no rules for how a public space or meeting space should look like.

Denna uppsats undersöker hur ett intermedialt berättande på teaterscenen kan påverka den känslomässiga upplevelsen. För att undersöka detta har föreställningen "Jordens mitt finns mitt i mig" av Teater Sörmland använts som fall, och den känslomässiga upplevelsen har undersökts genom ett frågeformulär tilldelat publik samt genom en visuell analys av en sekvens ur pjäsen. Materialet har analyserats med teoretiska utgångspunkter i teatersemiotik och intermedialitetsteori. Uppsatsens resultat är att det intermediala berättandet kan tvinga publiken att släppa sina perceptuella förväntningar vilket skapar en känslomässig upplevelse av uppslukning och engagemang. Analysen bekräftar också att stunder av förvirring kan fungera som en portal in till ett uppslukat engagemang.

This case study examines three newly renovated children’s sections at the city libraries in Borås, Göteborg and Malmö. The aim is to investigate, from a spatial and socio-cultural perspective, what characterizes modern children’s sections at public libraries. The research questions look at the intentions behind the constructions of the spaces, how concepts like child participation and perspectives on childhood have been used, how the children interact with one another and the room itself, and finally how the librarians and other staff members’ work environments have been affected by the changes. I have conducted six qualitative interviews with librarians and other staff members at the libraries in question and combined the interviews with observations of the children’s sections. The material is analyzed with the theoretical frameworks from several research fields like human geography. The main theoretic tool is the four-space model. This is used to place the testimonies and observation findings in four abstract spaces; inspiration space, learning space, meeting space and the performative space. The result shows that all three libraries have based their projects heavily on children’s play and child participation. The library spaces have all been designed with a child perspective in mind and they are colourful and creative for the children to discover. The staffs have had to come to terms with the changes in their work environment and maybe we have to revalue what it means to work at a children’s library. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagogers arbete med den fysiska miljön i förskolan kan kopplas till barns inflytande och delaktighet. Centrala begrepp i studien är inflytande och delaktighet som till stor del kommer användas synonymt och i vissa fall enskilt. Resultat från tidigare forskning visar att barns inflytande och delaktighet blir begränsat och villkorat beroende på inre faktorer som pedagogers förhållningssätt och yttre faktorer som styr verksamheten. I studien används Dahllöfs ramfaktorteori och organiserade och oorganiserade rum. Teorierna används för att försöka synliggöra hur de yttre och inre faktorerna kan möjliggöra eller begränsa barns inflytande och delaktighet i den fysiska miljön. Genom en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer med sju verksamma pedagoger från två olika förskolor genomförts. Före intervjuerna observerades den fysiska miljön för att få en gemensam referensram att förhålla sig till under intervjun. Resultatet visar att pedagogerna medvetet strukturerar den fysiska miljön för att barnen ska få inflytande och delaktighet. Samtidigt som de yttre och inre faktorerna påverkar vilket inflytande och vilken delaktighet barnen får i den fysiska miljön. Till sist visar resultatet att pedagogerna lyssnar in barnen och låter barnens intresse styra hur rummen struktureras med olika tydliga syften.

Syftet med uppsatsens var att undersöka hur invånarna i Karlstads kommun uppfattar området Inre hamns rumsmiljö och dess klasstatus. Frågeställningarna som besvaras var vilka processer som påverkar uppfattning av Inre hamns rumsmiljö och vilka processer som påverkar uppfattning av Inre hamns klasstatus hos invånarna i Karlstads kommun. Detta är intressant att titta på då det byggs många nya bostadsområden med blandade upplåtelseformer i Karlstad. Det byggs på mark som tidigare utnyttjats för bland annat fabriker och industrier. Inre hamn tillhör ett av dessa områden och förutom uppförandet av nya bostäder har man bevarat byggnader från det tidigare industriområdet i Inre hamn. Teorier som gentrifiering kan tolkas både negativt och positivt. Begreppet gentrifiering har blivit ett aktuellt ämne inom urban forskning. Gentrifiering innebär att en stadsomvandlingsprocess sker, där en stadsdel eller ett område genomgår en omvandling och upprustning från lågstatus- till högstatusområde. Då är teorier om klass och rum intressanta att utgå ifrån då dessa belyser viktiga aspekter på tolkningar av människors uppfattning av ett område. För att ta reda på hur invånarna i Karlstad uppfattar området Inre hamn, i förhållande till klasstatus och rumsmiljö, genomfördes en enkätundersökning som skickades ut till invånarna i Karlstad kommun. Majoriteten av respondenterna hade en positiv uppfattning och ansåg att det har skett en bra utveckling.

Attraktivitet ses idag som en viktig del för regioner och kommuners överlevnad och konkurrenskraftighet, något som har väckt vårt intresse för detta ämne. Denna uppsats syftar därmed till att undersöka hur attraktivitet som utvecklingsideal behandlas i Karlstads kommuns kommunala planer och visioner. Vidare är syftet att införskaffa en fördjupad kunskap i hur det offentliga rummet kan komma att påverkas om Karlstads kommuns kommunala planer och visioner präglas av utvecklingsidealet attraktivitet. Uppsatsen har utgått från två frågeställningar vilka är: Hur behandlar Karlstads kommun attraktivitet i sina kommunala dokument gällande utvecklingen av stadskärnan? samt Vilka blir effekterna på det offentliga rummet och dess funktion om stadsutvecklingen i Karlstads kommun eftersträvar attraktivitet? Det teoretiska ramverket utgörs av forskning som behandlar offentliga rum, stadskärnan, regionalpolitik, tillväxt och attraktivitet, vilket är utgångspunkten för studien. Uppsatsen har utgått från ett socialkonstruktivistiskt och kvalitativt förhållningssätt, där en diskursanalys har genomförts av Karlstads kommuns kommunala planer och visioner. Utifrån det metodologiska förhållningssättet utgjordes därmed empirin av fyra kommunala dokument, Översiktsplan 2012, Stadsdelsvision för Tingvallastaden, Strategisk plan mars 2020 samt Framtidens stad. I studiens slutsats har vi kommit fram till att attraktivitet som begrepp används mycket generellt gällande stadskärnans utveckling, Karlstads kommuns generella användning av attraktivitet leder till att begreppet får en tunn betydelse och även riskerar att inverka på stadens offentliga rum negativt.

75 procent av dagens bostadsbestånd byggdes under 1940–1970, en period då idealet om grannskapet präglade planeringen. Idealet innebar att nya bostadsområden skulle fungera som självförsörjande enklaver med en stark gemenskap bland de boende. Grannskapsplaneringen var ett verktyg för planeringens inflytande på medborgaren, hur hen skulle röra sig i och använda det offentliga rummet. Idag pågår en stark globalisering, vilket inneburit att individer från olika delar av världen med olika perspektiv, traditioner och vanor att bruka offentliga rum lever tillsammans i grannskapsplanerade bostadsområden. Denna smältdegel av erfarenheter kan antas medföra rörelsemönster och betydelser av offentliga rum vilka skiljer sig från de antagande om offentliga rum som grannskapsplanering utgick från. Det finns nuförtiden forskning som undersöker grannskapsplanerade områden men ofta i bemärkelsen förorter, som en pendang till stadens kärna. Denna studie tar en ny vinkling på frågan genom att undersöka grannskapsplanerade områden som en helhet och dess offentliga rum utifrån sin egen rätt. Syftet med studien är att lyfta fram och synliggöra hur boende i grannskapsplanerade områden genom platsskapande processer använder och tillskriver betydelse till offentliga rum i dessa områden. Genom att undersöka hur och var platsskapande processer sker i dessa områden, ämnar denna uppsats till att bidra med en ny förståelse om det offentliga rummets betydelser och funktioner i en globaliserad värld. En förståelse som i förlängningen kan bidra med viktiga perspektiv om hur rummen bättre kan anpassas till dagens förutsättningar. Det teoretiska ramverket för studien består av en kombination av litteratur som behandlar rum och plats, globaliseringen, samt litteratur om stad och socialt liv. Baserat på litteraturen lyfts tre dimensioner om tid, erfarenhet och kropp fram som centrala för hur platsskapande sker. Studien visar att det finns goda förutsättningar för boende i grannskapsplanerade områden att skapa sig en platstillhörighet i vad som kan beskrivas som ’globaliseringens tidevarv’. Att människor har utspridda nätverk har inte utgjort ett hinder för att de ska uppleva en platsidentitet lokalt. Vad som framgår som centralt i studien är hur grannskapsplanerade områden besitter stora möjligheter för plats att skapas genom sina specifika fysiska förutsättningar i form av mötesplatser, förenings- och verksamhetslokaler samt tillgång till natur. Analysen pekar också på att en betydande aspekt var att de som upplevde sig vara inkluderade i någon form av gemenskap i området också upplevde en platstillhörighet. Att den fysiska miljön i grannskapsplanerade områden dessutom erbjuder en flexibilitet möjliggör att området kan fungera som en smältdegel för folk med olika erfarenheter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Region Gotlands utveckling av hanteringen kring trygghet ur ett genusperspektiv har förändrats över tid i två olika översiktsplaner. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ samt en kvantitativ innehållsanalys av översiktsplanerna där uppkomsten av ord räknas samt en dokumentstudie där olika avhandlingar, studier och böcker ligger till grunden för de teorier som diskuteras med analysens resultat. Resultatet av studien visar att den äldre översiktsplanen väldigt sparsamt hanterar ämnet trygghet i jämförelse med den senare planen som har ett genomgående tema av social hållbarhet där bland annat trygghet ingår. Detta resultat bygger på det ökade intresset för trygghetsfrågor ur ett genusperspektiv i samhället, något som Region Gotlands översiktsplaner visar exempel på. Slutsatsen visar utifrån de tolkningar som har gjorts av materialet och analysen att Region Gotlands översiktsplaner är i samspel med vad det mänskliga behovet från befolkningen kräver för att kunna nå ett fritt och jämlikt samhälle.

Trygghet är ett ständigt aktuellt ämne som berör alla i ett samhälle. Trygghet är ett komplext begrepp och är beroende avsin kontext. I den här rapporten undersöks begreppet trygghet inom fysisk planering. Upplevelsen av trygghet är individuelloch alla har förmodligen någon gång upplevt trygghet i sitt liv. Att känna sig trygg är en mänsklig demokratisk rättighet ochär därmed något som planerare måste ta ställning till. I den här rapporten undersöks det om och hur den fysiska miljön kanpåverka trygghet.Undersökningen bygger på en fallstudie av Kungsmarksplan som ligger i anslutning till miljonprogramsområdet Kungsmarkeni Karlskrona. Platsen har valts utifrån att det finns en uppfattning att Kungsmarken är en otrygg plats, det kan bero på att detär en del av ett miljonprogramsområde. Genom kvalitativ textanalys och platsanalys med observation har strategier formuleratsför hur trygghet skapas i den fysiska miljön. Dessa strategier har legat till grund för två nya gestaltningsförslag av Kungsmarksplan.

Jag har jobbat med att skapa en miljö som jag kallar ”interaktivt suburban”. En ganska klassiskförortstypologi men med offentliga rum. Jag har ritat fem bostadshus som ligger på en höjd i en fåramellan Tyresö centrum, en skola och ett bostadsområde. Här finns närhet till många sporthallar ochidrottsplatser. Förutom bostäder kommer här finnas projekthallar/eventspace och inrymda/programmerade i husens bottenplan, som jag tänker att skolan, de boende och privatagallerier/företag kan utnyttja. Ett slags centrum för folkbildning, skapande och kultur. Formerna ärgenerella men kan inhysa många funktioner. Bostäderna är inspirerade av retro funkisarkitektur. Jaghar jobbat med gamla rumssamband och förnyat vissa delar av bostaden, framförallt köken ochbadrummen. En del dimensioner har krympt och därför är takhöjden i rummen högre för attkompensera. (2,70) Den öppna planen mot gatan framför husen ramas in av en skogsbeklädd brantner mot skolan och fotbollsplanen. En plan anläggs mot bondevägen så att husen får en anslutningtill gatan. På båda sidor av vägen/husen finns möjlighet att odla, leka och ha fest. Tomten är kraftigtterrasserad åt öst. Här ligger även ett boendeparkeringshus. Målet är att locka Tyresöborna tillbakatill förorten eller att det i alla fall ska finnas attraktiva boenden för dem att flytta tillbaka till, efter attde som unga vuxna kanske bott i innerstan. Förhoppningen blir att eventspacen kommer skapa liv iområdet även på kvällarna. Generatorer för detta bygge har vart punkthus från 70-talet,planlösningar från 40-talet och samtiden när det kommer till offentliga rummet ochmarkbehandlingen. Jag har plockat bland referenser inom svensk 1900-talsarkitektur i processen.Ambitionen är att skapa en dynamik i sovstaden. / I have tried to create an environment that I call “interactively suburban”. A classic suburban typologybut with public rooms. I have designed five residential building located on a hill in a furrow betweenTyresö center, a school and a residential area. It offers proximity to many sports halls and sportsfields. In addition to housing, I’ve drawn projects halls and event spaces programmed into thebuildings' ground floor. I think that the school, residents and private galleries / businesses can utilizethese. A kind of center for adult and child education, job creation and culture. The shapes are generalbut can accommodate many functions. The homes are inspired by retro functionalist architecture. Ihave worked with old room connections and renewed some parts of the home, especially kitchensand bathrooms. Some dimensions have shrunk and therefore are cathedral ceilings in the roomshigher to compensate. (2.70 ) The open plan onto the street in front of the houses are framed by aforested steeply down to the school and the football field. A plan is built against the peasant way sobuildings will have a connection to the street. On both sides of the road / houses there is theopportunity to grow seeds, play and have fest. The site is heavily terraced to the east where I’ve alsolocated a resident’s car park. The goal is to attract Tyresö residents back to the suburbs or that in allcases there should be attractive places for them to move back to, after that those who are youngadults might have lived in the inner city. The hope is that the event spaces will create life in the areaeven in the evenings. Generators for these buildings are tower blocks from the 70s, floor plans fromthe 40's and the present when it comes to public space and soil treatment. I have picked amongreferences in Swedish 1900s architecture in the process. The ambition is to create a dynamic in thebedroom community.