• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 384
  • 50
  • 13
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 458
  • 111
  • 98
  • 89
  • 72
  • 61
  • 60
  • 57
  • 47
  • 46
  • 39
  • 38
  • 36
  • 35
  • 34
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
121

Mellanrum : Förtätning av närförort, Stockholm

Mellberg, Karolina January 2015 (has links)
Bakgrunden till projektet är aktuella frågeställningar om förtätning av Stockholm. Projektet kretsar kring närförort, miljöer från 1930-50 tal och som präglar en stor del av Stockholm. Det är områden som har en annan relation mellan bostaden och det offentliga rummet än kvartersstaden. Den specifika platsen är Nytorps Gärde, en parkmiljö som ligger mellan de södra förorterna Hammarbyhöjden, Björkhagen och Kärrtorp. Utgångspunkten har varit att undersöka hur nya tillägg relaterar till befintliga miljöer och om hur man värnar om kvaliteter vid förändring. Det har varit en undersökning om hur nya strukturer står i relation till nuvarande miljö, rörelser och offentligt rum, hur man kan arbeta med tillvaratagande och förhöjning av befintliga rum. Intentionen har varit att göra ett förslag som förhåller sig till kvaliteter i bostadsområdet, parkmiljön, stråk och närliggande områden. Det har också handlat om att försöka vara medveten om konsekvensen av rum i olika skalor, från gesten i landskapet, rummen mellan husen och bostadens rum. / The projekt deals with current questions on how to densify the suburbs of Stockholm. These areas have another relation between housing and public space, rather than the typical city block structure. The specific site is Nytorps Gärde, a park area located between the southern suburbs Hammarbyhöjden, Björkhagen och Kärrtorp. The aim with the project has been to investigate what happens in the landscape, how new structures connect to existing environment and qualities and what happens in between.
122

Oasen : Vinterträdgård i Norra Sorgenfri

Krahner, Helena January 2011 (has links)
No description available.
123

Ett hotell i det gotländska landskapet : Landskapshotell / Landscapehotell

Nordquist, Sofie January 2011 (has links)
Landskapshotell vid Hoburgen Gotland
124

Rum i park : En verksamhet med fokus på barn och ungdomar

Westin Sandström, Malin January 2011 (has links)
Examensarbetet utvecklar en miljö för barn och ungdomar i olika åldersgrupper, där både inne- och uterum är av lika stor vikt. Vidare utvecklar projektet gestaltningen och användningen av en befintlig park i Stockholm.
125

Staden och känslorna : En plats för små berättelser och minnen

Sjölund, Mika January 2021 (has links)
Stadens urbana landskap består av en komplex sammansättning. Dels utgörs staden av det vi ser omkring oss i form av byggnader, torg och gator, men förankrat i dessa rum och platser finns även mängder av minnen, berättelser och känslor. Undersökande av samspelet mellan den urbana miljön och oss människor utgör grunden för denna uppsats och projekt. Syftet med projekt är således att undersöka hur vi som människor relaterar till plats och objekt i stadens offentliga rum och hur detta har värdeskapande effekter, och vilka aspekter gör en plats värdefull och skapar en atmosfär som vi vill stanna i under en längre tid. Plats, minne och känslor är tätt sammanbundna och detta tar jag fasta vid i projektet. Jag resonerar kring huruvida minnen och berättelser kan bidra till en känsla av inneboende värde i en plats i det offentliga rummet. Därtill vill jag bevisa hur fysisk gestaltning i det offentliga rummet kan verka som viktiga färg- och formbärare, och som därmed har en förmåga att påverka vårt mående och varande. Detta kommer resultera i en plats-specifikt designförslag av en sittplats för offentliga rum som väcker nyfikenhet och förmedlar minnen och historier.   Bakgrunden för projektet vilar dels i min egen kunskap inom ämnet kulturgeografi från tidigare studier inom samhällsplanering, samt en övertygelse om att färg, form och material påverkar våra känslor och tankar.  Det teoretiska ramverket för projektet kommer utgå från relevanta teorier kring platsidentitet, placemaking och space and place. Gestaltningsmässiga referenser och inspirationskällor kommer hämtas från olika håll, men mitt förhållningssätt i min egen praktik är inspirerad av postmodernistisk design och arkitektur. Denna stilbildning och idé präglades av eklektiska ideal samt ett ifrågasättande av föreställningar kring hur något ”bör” se ut och fungera (Kristofferson, 2003). Min förhoppning är att även i detta projekt inspireras idémässigt av denna epoks variation och bredd. I projektet kommer metodkombination att användas i syfte att få en allomfattande uppfattning av platsen samt berika studien med olika perspektiv och infallsvinklar. Genom att kombinera både samhällsvetenskapliga metoder samt designmetoden är förhoppningen att uppnå en kompletterande effekt. Metoder som kommer användas är platsanalyser, observationer och intervjuer. Detta kommer i sin tur att forma gestaltningsförslagets utformning och resultera i en sittplats för offentliga rum.
126

Människans digitala stad : En studie om hur stadslivet och stadskärnan påverkas av e-handeln

Bergström, Miranda, Marouf, Mohamed January 2021 (has links)
Handelsmarknader har haft en betydande faktor för stadens uppkomst. Shopping är en av de främsta anledningarna till varför människor vistas i stadskärnan. Stadskärnan handlar däremot om mycket mer, den är en naturlig mötesplats. Städer kommer alltid att omvandlas och förändras i takt med samhällsutvecklingen. I och med bilens intåg, präglades det tidigare stadsplaneringsidealet efter detta fordon. Staden glesades ut och fick storskaliga miljöer vilket skapade känslor av alienering hos människan. Inom den nutida planeringen blickar kommuner tillbaka till tiden innan bilen och försöker återskapa en tät och livfull stad.  Förutom den bilvänliga externhandeln står Sveriges kommuner inför nya utmaningar: e-handeln. I ett samhälle som blir alltmer digitaliserat, där människor handlar hemifrån, kan det vara svårt att bibehålla liv och rörelse i staden. Det här leder till studiens syfte som är att undersöka vad som gör en stad livfull, hur e-handeln påverkar och bidrar till de fysiska butikerna i stadskärnan samt det offentliga livet. Studien syftar även till att klargöra hur svenska kommuner, med särskilt fokus på två av dessa, hanterar denna handelsutveckling och vad de gör samt kan göra för att främja en attraktiv och livfull stad. En stad är ingen stad utan människor och således har den teoretiska ramen tagits fram utifrån Jan Gehl, Jane Jacobs och Boverket som lägger stor vikt vid den mänskliga upplevelsen på offentliga platser och att stadsplaneringen ska utgå ifrån en mänsklig skala.  Metoden för att samla och granska information har varit kvalitativ textanalys. En fallstudie har också gjorts för Karlskrona och Kalmar som kompletterats med två telefonintervjuer från vardera staden. Därefter har delanalyser gjorts för kommunerna och sedan en gemensam analys där de ställs mot varandra. Med den teoretiska utgångspunkten, perspektiven från kunskapsöversikten och materialet från fallstudien har uppsatsens frågeställning om hur e-handeln påverkar stadskärnans funktioner, hur de två kommunerna ställer sig till relationen mellan handeln och stadslivet samt hur stadsplaneringen kan främja en livfull stadskärna besvarats.
127

Vinterstaden bortom sommarnormen : Ett masterarbete om att främja människors användning av offentliga rum i vinterstäder

Reinhammar, Stina January 2021 (has links)
Till följd av globaliseringen och de arkitektoniska trender som finns planeras världens vinterstäder utefter klimat som inte alltid är anpassade till sina egna förutsättningar. Då klimat är något som påverkar människors beteende har vinterstäder en stor utmaning vid utformning av offentliga rum utomhus. Detta då det finns krav på att en känsla av bekvämlighet ska finnas för att ett rum ska ses som lyckat och användas. Masterarbetet tar avstamp genom att kritisera sommarnormen och belysa vikten av ett vinterperspektiv inom stadsplanering. Masterarbetet är ett kombinerat arbete som är uppdelat i två delar, en litteraturstudie (del I) och ett gestaltningsförslag (del II). Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad forskning och beprövad erfarenhet säger om hur offentliga rum i vinterstäder under vinterhalvåret bör planeras och gestaltas för att öka människors användning av dem. Vidare är syftet att utarbeta principer för planering och gestaltning för en ökad användning av dessa offentliga rum. Litteraturstudien fungerar som ett kunskapsunderlag för planering och gestaltning av vinterstäder. Kunskapsunderlaget utgör grunden för formulering av principer som sedan översätts i del II. Gestaltningsförslaget undersöker tre platser i Östersund där dessa principer appliceras och visar hur offentliga rum kan utformas för att påverka den mänskliga aktiviteten under vinterhalvåret. Tre offentliga rum har valts för gestaltningsförslaget; Prästgatan, Stjärntorget och Kyrkparken. Dessa har valts utifrån deras centrala lokalisering och närhet till varandra samt att de representerar tre olika typer av offentliga rum. Litteraturstudien visar på att offentliga rum används i mindre utsträckning vintertid på grund av större upplevd obekvämlighet av de klimatfaktorer som uppstår då. De mest framträdande faktorerna som visade sig påverka känslan av upplevd bekvämlighet var vind, temperatur och ljus. Vad som upplevs som bekvämt klimat är dock subjektiv. Åtgärder för klimatfaktorer, med utgångspunkt i att ta hänsyn till lokala förhållanden, är det som studien visar sig vara det mest framgångsrika för en ökad användning av offentliga rum. Tre principer, Förlänga dagen, Färgsätta och Stanna upp, har formulerats med utgångspunkt från parametrar som litteraturstudien visade på vara de mest angelägna. Principerna representerar de önskvärda attributen en vinterstad anses ska ha för att kunna skapa möjligheter för mer aktivitet och ökad användning av offentliga rum vintertid.
128

Rummets inflytande på barn : En observationsstudie av barns interaktioner i förskolans rum / The room´s influence on children : An observational study of children´s interactions in rooms at preschool

Ekdahl, Ida, Lindgren, Frida January 2021 (has links)
Inom förskolan kan man se hur barns interaktioner blir påverkade av rummet och platsens uppbyggnad (Eriksson Bergström (2013). För att få bättre kunskap kring barns agerande i dessa situationer behövs en fördjupad studie för att kunna förklara och förstå när problem kan uppstå och vilken betydelse som platsen har i sådana situationer. Syftet med denna studie är att bidra med ökad förståelse för rummet och platsens påverkan i de vardagliga interaktionerna mellan barn i 3–5 års ålder.För denna studie är det den barndomssociologiska teorin som ligger till grund. Relevanta begrepp inom kamratkulturer som har synliggjorts under studien kommer i detta arbete att analyseras. Med andra begrepp syftar vi på rum och plats, rumslig reglering, status och hierarkier, motstånd samt icke-verbala och verbala uttryck.  Maktbegreppet kan kopplas till övriga begrepp då dessa visar på hur makt kan förete sig. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod med fokus på ett etnografiskt perspektiv. Observationerna utfördes på förskolor i olika kommuner på två avdelningar med barn i åldersgruppen 3–5 år. Underlagsmaterial för denna studie är deltagande observationer, fältanteckningar, skisser och beskrivningar. Resultatet av denna studie är kopplat till Fanger, Frankel & Hazen (2012) och Eriksson Bergströms (2013) tidigare forskning, och utfallet visar att rummet och platsen har en betydande roll i barnens interaktioner. Barns interaktioner blir påverkade med hänsyn till utformning av rum och plats, där möjligheter och begränsningar sker genom exempelvis tillgänglighet av material.
129

sex pedagogers perspektiv på materialets betydelse i barns lek , lärande och utveckling

Ali Omar, Sahra, Issa, Selina January 2023 (has links)
No description available.
130

Kajstråk som mötesplats i ett vinterklimat : En fallstudie av Gävle Strand i Gävle

Karlsson, Hannah January 2022 (has links)
Klimatet har en stor inverkan på stadens invånare och den mänskliga aktiviteten i det offentliga rummet. Under vintern vistas människor generellt mindre utomhus, eftersom väderförhållandena bidrar till att det upplevs mindre behagligt att vara ute. Samtidigt är utomhusvistelse och social interaktion viktigt för människors mentala hälsa. Det är därför av vikt att utforma mötesplatser med hänsyn till klimatfaktorer för att göra det mer behagligt att vara utomhus även på vintern. Kajstråk är en typ av offentligt rum som ofta beskrivs som säsongsbaserat, eftersom många funktioner som finns på platsen är mer anpassade till sommaren. Samtidigt ligger kajstråk ofta centralt i staden och utgör en unik rekreationsmöjlighet där invånare kan få nära kontakt med naturen. Syftet med den här studien är därför att undersöka hur ett offentligt kajstråk kan utformas för att bli en attraktiv mötesplats även på vintern. Studien genomfördes genom en fallstudie, där ungefär 600 meter av det allmänna kajstråket på Gävle Strand i Gävle studerades. För att genomföra detta arbete användes olika metoder. Först gjordes en inventering och en platsanalys av kajstråket för att bättre förstå platsens kvalitéer och brister. Platsanalysen gjordes genom att bedöma den befintliga miljön enligt den danske arkitekten Jan Gehls 12 kvalitetskriterier för ett väl fungerande offentligt rum. Sedan skickades en enkät ut till Gävleborna för att samla in information om deras åsikter och behov på kajstråk på vintern. De fick svara på vad som skulle få dem att besöka kajstråket mer vintertid, men även vilken identitet de önskar att platsen hade. Därefter genomfördes en sol- och vindstudie där förhållandet mellan sol/skugga visualiserade och den mest dominanta vindriktningen under vintern pekades ut. Slutligen med hjälp av teori och dessa metoder togs det fram ett gestaltningsförslag som visar på hur kajstråket på Gävle Strand bättre kan anpassas till vintern och tillgodose platsens besökares behov på vintern. Gestaltningsförslaget utvärderades sedan av författaren och en planarkitekt som arbetar på Gävle Kommun genom att bedöma det enligt Gehls 12 kvalitetskriterier. Resultatet visar att åtgärder som kan göras för att kajstråket ska bli mer anpassat till vintern är att framför allt säkerställa att det finns vinteranpassade aktiviteter, visuella nöjen och väderskydd, men även att införa mer färg och säkerställa att det finns gott om belysning samt att gångvägar underhålls bra. Dessa åtgärder är även applicerbara på andra offentliga kajstråk, men anordningarna måste anpassas till den specifika miljön och en förutsättning för att lyckas är att invånare fortsätts engageras i utformningen.

Page generated in 0.0711 seconds