En kvalitativ studie av tre idrottslärare har genomförts i avsikt att undersöka om idrottslärarens idrottsliga erfarenheter går att urskilja genom val av innehåll, upplägg och genomförande av idrottslektion, vilka tankar idrottsläraren har kring varför ämnet ser ut som det gör samt vilka faktorer som eventuellt kan påverka det. Data till denna studie samlades in med hjälp av observationer och intervjuer. Observationerna och intervjuerna analyserades initialt oberoende av varandra för att därefter jämföras och avgöra om något samband gick att finna. Jämförelsen visade att det går att utläsa mönster som pekar på en viss idrottslig bakgrund genom observationer utifrån valda teorier samt att lärarnas agerande på lektionerna och tankar kring hur de tror sig många gånger skiljer sig åt. Gemensamma normer och värderingar kring idrottande och det faktum att idrottslärarutbildningen bygger på desamma samt idrottsrörelsens starka inflytande på ämnet idrott och hälsa är starkt bidragande faktorer till att den idrottsliga erfarenheten tillåts påverka idrottslärarna. / A qualitative study of three physical education teachers has been implemented in order to examine if the physical education teacher’s sporting experience can be discerned by the selection of content, structure and implementation, what thoughts the physical education teachers have on why the subject looks like it does and what factors might affect the subject. Data for this study were collected through observations and interviews. The observations and interviews were analyzed initially independently and then compared to determine whether a link could be found. The comparison showed that there can be discerned patterns that indicate a particular sporting background from observations through selected theories. It also showed that, how the teachers conduct the lessons and thoughts on how they think they do, often differ. Common norms and values around sport and the fact that the physical education teacher education is based on the same norms and values and the sports movement's strong influence on the school subject physical education and health are major contributing factors to that the sporting experience are allowed to influence the teachers.

The assignment was to create a Community Center in Gnesta which would include auditoriums, library, hostel, restaurant, offices for the municipality and a room for wedding-cermonies. The site is centrally located next to trainstation, main streets, Gnesta square and is part of a new quarter planned for housing. / Uppgiften var att rita ett Medborgarhus i Gnesta med tre hörsalar, bibliotek, vandrarhem, restaurang, kontor och vigselrum. Tomten är centralt belägen intill stationshus, huvudstråk och torgplats samt är en del av ett tilltänkt bostadskvarter.

Som moderna människor lever vi idag i ett samhälle med högt tempo, en digital livsstil och ständig uppkoppling som leder till en ohälsosam livsstil. En högpresterande kultur där den digitala världen har en stor plats i våra liv med ett konstant flöde av händelser och information, en parallell värld som aldrig vilar. I en storstad som Stockholm samsas många funktioner på samma yta och innefattar en miljö med många intryck och signaler för oss som människor att förhålla sig till och för vår hjärna att sortera. Behovet av att finna en lugn tillvaro och en paus i vardagen för rekreation och återhämtning är stor. I mitt examensarbete har jag jobbat med dessa frågor som problematik och utgångspunkt. Visionen har varit att skapa en plats i förebyggande syfte för denna problematik, och genom det skapa en plats för kontemplation. Detta har resulterat i en i form av modern stadspark och kontemplativt rum ett av Stockholms mest centrala och trafikerade stadsrum, Brunkebergstorg, där de arkitektoniska greppen och upplevelsen genom våra sinnen av den gestaltade miljön har används som ett distraherande gestaltningsgrepp. / In todays society, we live live in a stressful environment with a high pace, with a digitalism that leads to an unhealthy lifestyle. A world where performance and high results is used as a high status symbol, we live with a parallel digital world with constant flow of information that never rests. In a capital city like Stockholm, many functions and gatherings of people are taking place in the same area wich results in a lot of information and signals for our minds to process. The need for recreation and break in the everyday -life is greater than ever before.  In my thesis, I have worked with these issues and problems and starting point. The main goal has been to create a space to prevent these issues and furthermore create a place aimed for contemplation. As a result, my design takes form as a modern citypark in one of Stockholms most busy parts of the city, Brunkebergstorg. A contemplative space where the experience through our senses has been used as a distaction of our minds.

Arkitektens uppgift är att gestalta den fysiska miljö som utgör fonden för vårt vardagsliv, där samhällets sociala strukturer formas och omformas. Mot bakgrund av den kritik som i samhällsdebatten riktats mot arkitekter – som antas stå bakom ’själlösa’ byggnader, ’fyrkantiga lådor’ eller miljonprogrammets höghus som antas påverka brukare negativt – ämnar den här uppsatsen undersöka arkitekters egen uppfattning av sin roll i att påverka samhällsstrukturer. Den ämnar också undersöka vilka verktyg de upplever att de har till sitt förfogande och hur det tar sig uttryck i den fysiska miljön. Det empiriska underlaget består av fyra semi-strukturerade intervjuer med arkitekter från Sveriges största arkitektkontor. Utgångspunkten har varit två teoretiska ramverk av Pierre Bourdieu och Henri Lefebvre som erkänner en dominerande samhällsklass respektive superstruktur vilkas makt och inflytande dominerar utformningen av den fysiska miljön – och i förlängningen samhällets sociala strukturer. Fyra återkommande teman har identifierats i intervjuerna i relation till arkitektens sociala funktion; diskussionen om det estetiska, ekonomi, relationen till andra aktörer (kund, politiker och byggherre), samt arkitektens agens. Resultatet pekar på att arkitektrollen är starkt knuten till andra aktörer vars inflytande är avgörande för bebyggelsens effekt på sociala strukturer, även om resultatet skiljer sig åt i fråga om effekten av den byggda miljön upplevs ha på samhället. Resultatet visar att framför allt ekonomiska och politiska förutsättningar sätter agendan för projekten som arkitekten sedan måste underordna sig. Trots det pekar resultatet också på ett starkt socialt engagemang hos yrkeskåren och en tro på arkitektens ansvar att arbeta för och lyfta fram samhällsnyttan i sina projekt. Trots uppfattningen att det huvudgripande ansvaret ligger på politiska och ekonomiska faktorer och att problem som segregation inte kan byggas bort, menar arkitekterna att de ändå bör arbeta aktivt för samhällsnytta och bidra med de medel som går, genom att utmana de villkor som getts eller genom små medel som att skapa trygga, trivsamma vardagsmiljöer.

Uppsatsen är skriven med syftet att undersöka hur elever framställer sig själva genom socialamedier, men även hur sociala medier kan påverka högstadieelevers förmåga att behärskamedie- och informationskunnighet och demokratiska frågor. Dessutom kommer ett fokusriktas mot hur sociala medier kan användas i och runt ämnet samhällskunskap för att stärkaeleverna inom medie- och informationskunnighet. Undersökningen är en kvalitativ studie därfokusgruppsintervjuer har varit metoden som använts. I undersökningen är det totalt tregrupper av elever som undersökts, med 4-6 elever i varje grupp. Vidare har empirinanalyserats med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv, dels för att tydliggöra elevernasidentiteter, men också för att se hur de påverkas av de sociala rum de befinner sig i. Resultatetav studien visar att eleverna framställer sig på olika sätt beroende på kontext på socialamedier, samtidigt som de hela tiden måste visa en identitet som inte utmärker sig från detsociala rum som är gemensamt konstruerat av eleverna. Dessutom visar resultatet attrespondenterna inte använder sociala medier i syftet att diskutera och förstå demokratiskafrågor, som exempelvis politiskt deltagande. Avslutningsvis kommer studien fram till attinom samhällskunskapen och andra ämne behövs mer arbete med medie- ochinformationskunnighet för att elever ska få godare kunskap om sociala medier, så attdesinformation och propaganda inte sprids.

In relation to the planning and current development that is taking place today in our societies, places are created and transformed in the form of public spaces that our societies include. In the process that comes with this planning, there are certain voices that are not heard. Certain dialogues, where the aim is to reach out to the people more actively and not only invite them to dialogue, can be a tool for seeking out these voices and improving the aspect of democracy that the dialogues in planning intend to strengthen. Teenagers are one of the groups that often are excluded when planning for the society. The adult population, which is the group planning for society, has different experiences and perspectives of the public spaces than teenagers have, of which the inclusion of this group in planning is of great importance. This study aims at highlighting how teenagers in the municipality of Nynäshamns perceive and use public spaces in the municipality, in order to contribute with relevant information in future planning as well as knowledge about teenagers needs and perspectives in public spaces in relation to planning. The municipality of Nynäshamn has similar urban development strategies that many of Sweden's municipalities have, of which the study delimited this site. To gain an understanding of this subject, the research has mostly used the study of Mats Lieberg (1992) in which he defined public spaces in relation to how they are used by teenagers, if the sites are used for the purpose of interaction or privacy. Björn Anderson's (2002) argument about how teenagers divide themselves into groups depending on belonging, Jeni Hardens (2000) statement that it is the people within a place that often is the reason for the experience of being unsafe, and Danielle van der Burgts (2015) arguments about how teenagers actively use information from media, parents and friends to weight whether the sites consist of risks or not have been included. The reason for this is to highlight complementary aspects that can affect teenager’s experiences of places and their use. The study has been conducted through dialogues in the form of focus groups, including two groups of teenagers. During these, the teenagers have identified places in the city from a positive and negative point of view, which then have been the focus of the discussions. On a selected number of these marked sites, observations have been conducted and an interview has been held with an urban planner within the municipality, this to obtain further information about the sites and the uses of these. The conclusions are that teenagers use the city's public places for their need of both interaction and privacy, to a various extent. The sites are perceived based on its characteristic features, the people who stays there, and the antagonism that exist between different groups of teenagers, which affect the use of the places. The important knowledge that the study generates in relation to planning for teenagers is the realization that the possibilities for creating spaces of different kinds that work according to their needs, need to be broadened. These possibilities can be broadened by means of complementary methods, as the needs can be difficult to express and convey in various conversations.

Studiens syfte är att få en förståelse för hur miljön påverkar barnen i deras lek. Vi valde att göra studien på två olika avdelningar i södra Sverige. Barnen vistas dagligen i samma rum och under samma tid och vi ville undersöka vilka lekar som blir möjliga i rummen och varför? Hur kan vi då analysera tid och rum ur ett maktperspektiv? Vilka möjligheter och hinder kan rummen då skapa? För att få svar på dessa frågeställningar använde vi oss av två metoder: intervju av pedagoger och observationer av barn i deras lek. Vårt insamlade material analyserade vi ur ett maktperspektiv. Resultat och slutsats visar att miljön inte är likvärdig på båda avdelningarna ger olika förutsättningar för barns lek. Resultatet visar även att rum och tid har makt i barnens vardag samt att makt inte är konstant utan den förflyttar sig i verksamheten. Vidare har analysen visat att rummets utformning och möblers placering antigen skapar hinder eller förutsättningar. Pedagogernas medverkan i studien skapade en helhetsbild av avdelningarnas miljö. Studien har även visat att det finns en medvetenhet hos pedagogerna kring hur miljön är och hur de vill att den ska vara. Vi hoppas studien kan vara ett diskussionsunderlag för alla som är intresserade av förskolan.

I vår studie avser vi söka svar på vilken roll skolan spelar som socialt rum för ungdomars identitets- och meningsskapande. Det är en sociologisk studie där vi mer precist belyser den betydelse olika platser i skolan har för eleverna. Vi studerar även hur elever umgås, vilka man rör sig med och varför. Studien har ett betonat vardagsperspektiv, där vi vill studera vanliga ungdomar i sin vardag i skolan. Som analysinstrument använder vi oss av den franske sociologen Michel Maffesolis teori om neo-stammar. Genom framförallt samtalsintervjuer, men också genom observationer som komplement, plockade vi fram det material som kom att ligga till grund för vår analys och våra slutsatser. Vi kan konstatera att våra skolungdomars umgänge är dynamiskt och flexibelt. Det är genom viljan att vara tillsammans som det uppstår en gemensam identitet snarare än att de gör aktiva och reflexiva val. Vidare spelar platser som delas av andra en stor roll i deras uppfattning om sig själva.

No description available.

Abstract: There is currently limited previous research that concerns the area of ​​language development in the preschool's outdoor environment. The purpose of the study is to investigatepreschool teachers´view of the outdoor environment in order to stimulate the children's language development. Thestudy is conducted with a qualitive method by using semi-structured interviews.The purpose of the study is answered with the help of the following questions: How do preschool teachers plan language-stimulating teaching in an outdoor environment? and What are the possibilities and limitations of language-stimulating teaching in an outdoor environment? To analyze the empirical evidence, we have used the childhood sociological concepts of place, spaceand the socio-cultural concepts of mediation and artefacts to help us. The result of the study shows that the geographical place, together with the preschool teachers' space, is significant for how preschool teachers plan for a language-developing teaching in an outdoor environment. The limitations and possibilities lie in the educators' space for the creation of a place in the physical location. The surrounding environment, preschool teachers who have a mediating role and the artefacts used as mediating appeared to be significant. Specific elements that take the children's attention in the outdoor environment were seen as limiting to enable language-developing teaching in the outdoor environment.