<p>This thesis is devoted to the study of mixed norm spaces that arise in connection with embeddings of Sobolev and Besov type spaces. The work in this direction originates in a paper due to Gagliardo (1958), and was continued by Fournier (1988) and by Kolyada (2005).</p><p><p><p>We consider fully anisotropic mixed norm spaces. Our main theorem states an embedding of these spaces into Lorentz spaces. Applying this result, we obtain sharp embedding theorems for anisotropic fractional Sobolev spaces and anisotropic Sobolev-Besov spaces. The methods used are based on non-increasing rearrangements and on estimates of sections of functions and sections of sets. We also study limiting relations between embeddings of spaces of different type. More exactly, mixed norm estimates enable us to get embedding constants with sharp asymptotic behaviour. This gives an extension of the results obtained for isotropic Besov spaces $B_p^\alpha$ by Bourgain, Brezis, and Mironescu, and for Besov spaces $B^{\alpha_1,\dots,\alpha_n}_p$ by Kolyada.</p><p>We study also some basic properties (in particular the approximation properties) of special weak type spaces that play an important role in the construction of mixed norm spaces and in the description of Sobolev type embeddings.</p></p></p>

This thesis is devoted to the study of mixed norm spaces that arise in connection with embeddings of Sobolev and Besov type spaces. The work in this direction originates in a paper due to Gagliardo (1958), and was continued by Fournier (1988) and by Kolyada (2005). We consider fully anisotropic mixed norm spaces. Our main theorem states an embedding of these spaces into Lorentz spaces. Applying this result, we obtain sharp embedding theorems for anisotropic fractional Sobolev spaces and anisotropic Sobolev-Besov spaces. The methods used are based on non-increasing rearrangements and on estimates of sections of functions and sections of sets. We also study limiting relations between embeddings of spaces of different type. More exactly, mixed norm estimates enable us to get embedding constants with sharp asymptotic behaviour. This gives an extension of the results obtained for isotropic Besov spaces $B_p^\alpha$ by Bourgain, Brezis, and Mironescu, and for Besov spaces $B^{\alpha_1,\dots,\alpha_n}_p$ by Kolyada. We study also some basic properties (in particular the approximation properties) of special weak type spaces that play an important role in the construction of mixed norm spaces and in the description of Sobolev type embeddings.

Syftet med studien är att, utifrån ett genusteoretiskt perspektiv, beskriva hur genussystemet upprätthålls eller ifrågasätts i böckerna Nidstången och Rum 213, vilka är de verk barn i årskurs 4-6 läser frekvent i sin fria läsning. Detta mot bakgrunden att skolans värdegrundsuppdrag är att arbeta för jämställdhet mellan könen och att elevers identitetsskapande påverkas av den skönlitteratur de läser. Syftet besvaras genom att söka svar på frågorna: vilka egenskaper tillskrivs karaktärerna baserat på deras tankar, känslor och handlingar? Hur framställs de relationer som finns i böckerna? Genom en karaktärsanalys som kombinerar ett mimetiskt och ett semiotiskt perspektiv, visar analysen av resultatet att samtliga karaktärer reproducerar genussystemets premisser, om än på olika sätt och i olika utsträckning.

Denna studie har fokuserat på villkor, kontroll och reglering av den barnkulturella platsen Schoolforgoodandevil.com och hur den tänkta målgruppen av barn rör sig inom platsen och dess rum. Genom användandet av en netnografisk metod har studien gått i dialog med platsens rum med hjälp av Foucaults heterotopiabegrepp samt barndomsgeografi för att påvisa hur diskursiva praktiker som kretsar kring barnet har påverkat uppbyggnaden av platsen och hur användarna tillåts nyttja dess rum. Anonymisering och censur har varit den främsta taktiken för platsens uppehållande av barnets ”säkerhet”. I analysen används även en social nätverksanalys som är en netnografisk metod för att deskriptivt analysera användarnas dialog för att undersöka förhållning till platsen regler, villkor och kontroll. Studien kommer fram till att målgruppen och positionen av platsen, det vill säga barnet respektive det digitala rummet, var den främsta påverkande faktorn i dess uppbyggnad, regler och kontroll.

Detta masterarbete undersöker, utifrån ett socio-spatialt perspektiv och socio-teknologiskt perspektiv, hur det offentliga rummet Medborgarplatsen i Stockholm kan gestaltas utifrån relationen mellan ungdomars levnadsvanor, den tekniska utvecklingen av smarta telefoner och den fysiska miljön. Uppsatsen är ett kombinerat arbete som innefattar både en empirisk analys och en designprocess. Idag har i stort sett alla en egen smarttelefon vilket möjliggör för människor att nå de virtuella rummen under dygnets alla timmar och på majoriteten av alla platser i staden, både i privata och offentliga rum. Detta har påverkat och fortsätter påverka människors livsstil vilket i sin tur får effekter på hur människor använder den fysiska miljön och därmed även hur den utformas. Tekniken i dagens samhälle utvecklas i en allt snabbare takt och arbetets slutsatser visar på att detta ställer höga krav på den fysiska miljön, som inte sker genom samma snabba utveckling som tekniken. Det slutgiltiga designförslaget behandlar således hur Medborgarplatsen i Stockholm, kan utformas utifrån den förståelse som skapas i arbetet där den snabba tekniska utvecklingen och ungdomars användande av smarta telefoner utgör grunden för designkonceptet. Arbetet visar på teknikens avgörande roll i att forma stadsutvecklingen och belyser även vikten av att fortsätta arbeta och involvera den tekniska utvecklingen vid gestaltning av stadens rum.

Uppsatsen tar avstamp ifrån social hållbarhet genom fokus på människans behov, i det här fallet människans hälsa och välbefinnande och hur den påverkas av grönstruktur i städer. För att fokusera på den fysiska planeringens roll för ämnet undersöker uppsatsen kommunens planering, något som blir naturligt på grund av kommunernas planmonopol och de som har störst rådighet och kunskap kring den lokala utformningen. Det objekt som undersöks är Kristianstads kommun och staden Kristianstad. Undersökningen sker genom fyra delar, först intervjuer med centrala aktörer ,innehållsanalys av policydokument samt platsanalyser för att undersöka själva objektet. För att sedan försöka få ett ännu tydligare bild på kommunens arbetssätt med grönstrukturens roll för hälsa och välbefinnande i staden görs en jämförande studie av projektförslag i ett utvecklingsområde. Denna del kan se som ett tillämpande experiment. Där det ena förslaget arbetar utifrån den kunskap som samlats in om studieobjektet Kristianstads kommun medan det andra förslaget baseras på forskningen och platsanalyser utifrån en metod inriktad på grönytors värde för hälsa och välbefinnande.

I projektet undersöktes hur kulturskolans olika aktiviter och verksamheter kan jämställas. Att genom en byggnad utan rumsligt inbyggda hierarkier få all utövning att skrida över varandras och sina egna gränser och inspirera varandra. Rummen är skapade för möjlighet till spontana föreställningar, improvisation, övning utanför lektionstid och sammankomst men också koncentrerad klassisk övning i mindre rum med lärare. / The project examined how the art and culture school association Kulturskolan’s various activities and operations can be equated. Through a building without spatially embedded hierarchies get all the exercise to undercut each other’s and their own borders and also inspire each other. The rooms are created for opportunities to spontaneous performances, improvisation exercises outside of class and gathering but also concentrated classic exercise in smaller rooms with a teacher.

Syftet med denna uppsats är att undersöka konsumism med hjälp av religionsvetenskapliga teorier om ritual och myt. Med hjälp av framförallt Victor Turners ritualteori och Bruce Lincolns mytteori studerar vi exempelfallen Harley Davidson, Saab, Coca-Cola, Corona, Mountain Dew och Snapple samt hur köpcentra och stormarknader kan fungera som rituellt rum.Med konsumism menar vi konsumtion som en kulturellt viktig handling. Ett fenomen som uppstår när vi har så pass mycket materiella tillgångar att vi har möjlighet att köpa saker för att vi vill ha dem, inte för att vi behöver dem. För vårt religionsvetenskapliga grundperspektiv använder vi oss av Clifford Geertz religionsdefinition.Vi har visat att reklamer kan studeras utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv, då framförallt som myter. Med hjälp av en strukturalistisk analysmetod kan vi påvisa att exempelvis Coca-Colas underliggande mytem är en myt vänskap, där den rituella handlingen av att ge en Coca-Cola till någon mytiskt skapar en slags samhörighet och vänskap. Corona har å sin sida skapat sig en rituell och mytisk ö på vilken deras reklamer fungerar. Vi kan se hur Mountain Dew och Snapple använder sig av en slags minimal offentlig religion för att skapa sina egna märken som kulturellt betydelsefulla symboler.Vi diskuterar även vad som händer med våra religionsvetenskapliga begrepp när vi applicerar dem på ett material som vanligtvis inte betraktas som religionsvetenskapligt, och menar att det finns en intressant korsbefruktning mellan olika kulturvetenskapliga områden.

This is a project about the method of collecting, exploring properties and finding out when an object changes to another. It takes its starting point from the analysis of my collection of intuitively chosen objects, or fragments as I call them, and my interests of how space and object relates to each other and us as human beings. The outcome of my project is a collection of pieces of furniture that wants to interact with you, letting you decide how you want to use them depending on how you perceive them.

Arbetar man med att planera våra offentliga rum har man förhoppningsvis inställningen att dessa rum ska stimulera alla sinnen. För att kunna göra detta måste man veta vad det är som behöver stimuleras. Boverket, den nationella myndigheten för frågor om samhällsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för bostadsfrågor, är en av de instanser som arbetar för att planera för alla sinnen. Dock ligger fokus fortfarande på att minska de negativa intrycken, och göra platser tillgängliga, till exempel att minska buller, och bygga ledstråk. Att alla sinnena och alla delar av sinnena stimuleras på ett positivt sätt är viktigt, särskilt för barn då deras utveckling är avhängigt det. Miljön runt barnen ska locka till stimulans, men barnet måste själv få använda sin inre motivation. Inget av sinnena är viktigare, men de har olika förutsättningar. Smak-, rörelse och kroppssinnet är till exempel närsinnen och behandlar kroppen och dess närmsta möte med omgivningen. Synen och hörseln är fjärrsinnen som tar in information från långa avstånd. Generellt kan sägas att det är lätt att utforma en park som stimulerar alla fem sinnena, men svårt att utforma en som stimulerar alla delar av dem. Det är också lätt att man utgår från sig själv, och då missar man de delar där barnen inte stimuleras på samma sätt, de grupperar till exempel inte efter form som oss utan efter färg. För att nå dem måste vi alltså ta reda på hur de stimuleras. Min förhoppning är att kvalitetskriterierna presenterade i detta arbete ska kunna användas som en checklista vid planering och utformning av offentliga miljöer såsom till exempel parker. Tillämpningen prövas på slutet genom en utformning av en park efter kriterierna.