Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen dels för hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels för hur detta hanteras inom planeringen. Använda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har använts där observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument från Stockholms stad har varit grunden för empirin, en kvalitativ analys har sedan utförts. I parken förekommer intressemotsättningar mellan de brukare som leker med sina barn i parken eller bor i den nya bebyggelsen och de som dricker alkohol. Man kan också notera en uppdelning av användandet. Fokus i planerarnas hantering av dessa ligger på trygghet och vad människor värderar i sin vardag. Åtgärder som vidtas är att informera om ansvarsförhållanden och genomföra trygghetsvandringar. Man talar om att genomföra en tredje insats som går ut på att bryta en av de fysiska uppdelningarna av parken. Det framkommer även att det finns motsättningar mellan de olika syften med det offentliga rummet som uttrycks inom olika nivåer inom planeringen.

Syftet med denna uppsats är att studera rätten till det offentliga rummet och hur denna rätt manifesteras i en urban park som Skinnarviksberget i Stockholm. Fokus läggs huvudsakligen på denkonflikt som uppstått mellan de boende intill parken och besökare som vissa menar använder parken på ett felaktigt sätt. Vidare diskuteras vilka konsekvenser denna konflikt får i form avbegränsningar i rätten till det offentliga rummet. Studiens empiriska del består av tjugo enkäter och fem kvalitativa intervjuer. Studien genomförs företrädesvis med hjälp av ett humanistisktvetenskapsteoretiskt perspektiv då fokus läggs på enskilda personers upplevelser och åsikter om parken. I teoridelen diskuteras framför allt litteratur som behandlar begrepp som rum och plats samt medborgarnas tillgång till gator, torg och parker. Genom teorin skapas en koppling mellan Skinnarviksberget och den övergripande debatten gällande rätten till det offentliga rummet. En viktig slutsats i den avslutande diskussionen är att alla som använder parken tillsammans avgör dess offentlighet.

In this thesis, it is aimed to make a study on Primary Schools of Rum Minority in Istanbul, and in light of this study, to define general principles for conservation studies on these schools. Rum Minority had an important part in social and cultural life in Istanbul and in late 19th Century, their impact in the city increased with their financial power, especially in Beyoglu. Increase in number of schools they built also occurred in the same timeline. Schools built in and after this term by Rum Minority were built as important public buildings of a minority group and possess strong authenticity, technical-artistic, socio-cultural and economical values. In order to decide which values, problems and potentials these buildings bear, a site survey study is done for this thesis. Primary Schools of Rum Minority in Istanbul are among strongest solid evidences of cultural diversity in Istanbul, and Turkey. While conserving these cultural assets, considering all their values, problems, and potentialities is vital. In addition to conservation studies, interpretation and presentation are also necessary steps for reintegration of these buildings to the city. This thesis performs as an effort made to document features and current state of these schools, decide their value, problems, and potentials / and defining general conservation principles for them.

På de offentliga platserna som finns runt omkring i staden sker det dagligen olika många, varierande rörelser. Platser används mer eller mindre och på olika sätt. Hur platserna är anpassade för att röra sig på och över påverkar de vägval och rörelseriktningar som görs. De rörelsemönster som uppkommer i offentliga rum kan påverkas av flera olika faktorer. I detta kandidatarbete görs en fallstudie där tre platser är utvalda som observationsobjekt, Stortorget i Hässleholm, Stortorget i Växjö och Campus Gräsvik i Karlskrona. Med hjälp av observationer av rörelsemönstren på dessa platser gjordes sedan en analys av hur platsernas utformning påverkar människors val av rörelseriktning. Analysen utgick ifrån de sex kvaliteterna: hinder, barriärer, gena vägar, starka och tydliga målpunkter, utformning och markbeläggning samt trafiksäkerhet. De tre platserna bedömdes efter hur bra de var anpassade till varje kvalitet. Platserna fick något varierade värden på de sex kvaliteterna men sammantaget låg platserna relativt jämt i betygsskalan. Den kvalitativa innehållsanalysen mynnar ut i en kunskapsöversikt som arbetet bygger på. Olika faktorer som kan påverka de färdval människor väljer över en plats beskrivs och förklaras. Det kan handla om fenomenologi där rummet kan uppfattas genom kroppens rörelse, hur stråk uppkommer, hur målpunkter påverkar rörelseriktningen, hur gen och gångvänlig platsen är. De slutsatser som går att dra med utgångspunkt ifrån detta arbete är att de rörelsemönster som bildas och de stråk som kan uppkomma på en plats är komplext. Det finns inte en tydlig faktor som går att peka på, som har inverkan på att rörelser sker som de gör. Men för att nämna några faktorer handlar det om att platsen har tydliga målpunkter och tydlig utformning så att genheten blir så hög som möjligt. Arbetet knyts ihop av att ge några förslag till förbättringar som går att förändra genom fysisk planering på de tre studerade platserna. Förslagen ges genom en punktlista där mycket handlar om att sortera bort det som gör platsen mindre tillgänglig, göra plats för raka gena vägar för de gående och skapa tydliga stråk.

De offentliga rummen utgör en viktig del av våra städer - det är där vi förflyttar oss, möts och integrerar med andra människor. Men de offentliga rummens grundläggande funktion som öppna och demokratiska platser hotas idag av förändringar i tillgänglighet och funktion. Dagens kommersialisering och privatisering gör att de offentliga ytorna krymper både fysiskt och mentalt. Privatiseringen tar offentlig mark i anspråk och hindrar människor från att vara medskapare av staden då rummen inte längre är öppna, samtidigt som kommersialiseringen skapar en stark dominans över innerstadens rum vilket försvårar platsskapande och omprövningar av platsers identitet. Innerstadens offentliga rum får en allt mer ensidig funktion som plats för handel, restaurangbesök och kulturupplevelser. Dessutom genomgår rummen en stark estetisering då de fungerar som stadens ansikte utåt i viljan att attrahera nya boende, besökande och företagande till staden. Kandidatarbetet visar att tillgängligheten till innerstadens offentliga rum inte är jämt fördelad över stadens invånare. Mentala föreställningar kring rum skapar sociala barriärer som verkar utestängande och exkluderande. Mindre bemedlade samhällsklasser blir undanträngda från innerstadens offentliga rum genom att de allt mer definieras utifrån konsumtionsmöjligheter, och rätten till staden undertrycks genom de offentliga rummens dominering av kapitalistiska strukturer. I arbetet identifieras tre designprinciper som konkretiserar hur tillgängligheten till innerstaden kan förbättras och hur de offentliga rummen kan bli mer inkluderande för alla medborgare. Designprinciperna fokuserar på att skapa goda mötesplatser och flexibla stadsrum som möjliggör medskapande och ökar medborgarnas rätt till staden. Designprinciperna omsätts i praktiken genom ett utvecklingsförslag för Gamla Torget i Uppsala, där en variation av funktioner på torget attraherar människor med olika behov under olika tider på dygnet. Torget blir genom utvecklingsförslaget en mer levande plats och det offentliga rummets inkluderande förmåga stärks, vilket främjar en socialt hållbar utveckling. De identifierade designprinciperna kan således användas av planerare och andra verksamma inom stadsutveckling, för att utveckla offentliga rum i innerstaden till mer öppna och demokratiska platser för alla medborgare.

Många stadsbyggnadsutvecklingsprojekt diskuteras flitigt i media. Dock pratar man ofta bara om den fysiska utformningen och glömmer att uppmärksamma den sociala dimensionen av projekten. Alltså de förutsättningar som finns för den sociala miljön, offentliga rum där människor ska interagera med varandra. Detta innebär att en viktig del av behoven för människors livsmiljö inte tillgodoses, vilket kan göra planeringen av det offentliga rummet misslyckad. Ett exempel på ett projekt som fallit offer för detta är Nya Slussen som har fått stark opinion mot sig. Dock har debatten om Nya Slussen mestadels fokuserat på den fysiska utformningen. Denna studie ämnar analysera förutsättningarna för social interaktion i de offentliga rummen i Stockholms stads projekt Nya Slussen. Analysen av projektet Nya Slussen görs genom en deduktiv analysansats utifrån befintlig forskning inom urbansociologi. De teoretiker som använts som utgångspunkt i analyserna är Jane Jacobs, Jan Gehl och Lewis Mumford. Resultatet av studien visar att Nya Slussen har stora möjligheter till att främja den sociala interaktionen på vissa platser, men brister i andra.  Exempelvis har planering av den nya Katarinaparken till stor del beaktat människan och de sociala funktionerna som primär. På det nya Vattentorget kan vi däremot se det motsatta, att den fysiska utformningen tenderar att vara dominerande.

Det här arbetet redogör för hur jag går tillväga för att skapa ett koncept med informationstexter om styrketräning. Texterna informerar om hur vanliga friviktsövningar ska utföras på ett korrekt sätt och placeras direkt i gymlokalen. Som fall används gymmet Parsa Power i Uppsala. Uppdragsgivarna där är Omid Parsa, grundare, och Ulrica Lindkvist, delägare. För att ta fram konceptet undersöktes bland annat vad som fångar målgruppens uppmärksamhet i en miljö med många distraktioner och vilket tilltal som bör användas. Arbetet baseras på vad uppdragsgivarna efterfrågar, målgruppens behov och olika forskningsresultat och teorier kring uppmärksamhet, retorik och layoutprinciper. Använda metoder är bland annat en fokusgrupp och en enkätundersökning. / This article give an account for my process when creating a concept of information texts about weight training. The information describes how common exercises should be performed properly and are placed directly in the gym. As a case I use the gym Parsa Power in Uppsala. The clients there are Omid Parsa, founder, and Ulrica Lindkvist, co-owner. To create the concept this study examines what catches the attention of the target group in the particular environment with many distractors and how to appeal the target group, with words. The work is based on what the clients want, what the target group needs and various research findings and theories of attention, rhetoric and layout principles. Used methods include a focus group and a survey.

Detta kandidatarbete behandlar rumsbegreppet och dess komplexa uppbyggnad, bestående av både den fysiska och sociala dimensionen. Tidigare forskning visar att det råder en mångtydig uppfattning om vad som definierar ett rum. Det innebär att det offentliga rummet behöver defineras för varje sammanhang det förekommer i för att det ska kunna förstås. Det offentliga rummet har historiskt sett alltid haft en betydelsefull roll i samhället. Det har utgjort en arena för politik, handel och vardagliga händelser, och verkat som en central mötesplats i staden. Under 1900-talet har samhällsförändringar skett som inneburit att ifrågasättandet av det offentliga rummet väckts. Konkurrerande arenor för möten har uppstått, och trenden för de offentliga rummen är att användningen har minskat. Problematiken återspeglas i Västerviks stadskärna, där Stora torget  idag snarare fungerar som en passage för förbipasserande och utgör inte ett offentligt rum som människor väljer att uppehålla sig i.   Med utgångspunkt i det socio-spatiala perspektivet problematiseras förhållandet mellan de offentliga rummens fysiska utformning och de sociala relationer som tar plats i rummet, och till vilken grad fysiska medel kan påverka den rumsliga användningen. Forskning visar att det inte går att fastställa med säkerhet till vilken grad  den fysiska gestaltningen kan bestämma användningen, eftersom den fysiska planeringen enbart kan möjliggöra för användning av offentliga rum, inte styra den.  Studien utgår ifrån urbanteoretiska gestaltningsprinciper då förändringar av stadsstrukturen med skiftande paradigm och stadsbyggnadsideal påvisat behovet av urban design. Utifrån verk publicerade av Camillo Sitte, Gordon Cullen, Jane Jacobs och Jan Gehl konkretiseras faktorer som möjliggör för ett mer användbart rum. Dessa har gett upphov till fyra operativa begrepp: rumslig identitet, rumslig användning, rumslig tillgänglighet och rumslig trygghet, som verkar som ett analysverktyg för fallstudien av Stora torget.  Utifrån de identifierade operativa begreppen har en platsanalys genomförts av Stora torget. Genom observationer och intervjuer har det offentliga rummet analyserats. Ett gestaltningsförslag har därefter utarbetats för torget med syfte att öka dess fyra rumsliga egenskaper: identitet, användning, tillgänglighet och trygghet.

I investigate aspects of fleet dynamics in a mobile gear, groundfish fishery, on the Scotian Shelf; an area subject to a seasonal area closure. Firstly, the direct impacts of the closure on the redistribution of fishing effort and the resultant catch rates of those “fishing the line” (FTL) were examined. Effort was found to concentrate within 30km of the closure boundary. Two areas of potential FTL strategy were identified, which produced variable catch rate trends. East of the closure, areas of highest catch rate corresponded to areas of greatest effort, while to the west, catch rate was often equalized throughout the region, analogous to the ideal free distribution (IFD). Secondly, two effort distributional models were compared: an IFD-based isodar model and a discrete choice model. The isodar was determined to be the preferred model because of both its consistently superior predictive performance and its greater simplicity.

Detta är en studie som är tänkt att belysa den tilltagande privatiseringen av offentliga rum. Det görs genom att betrakta parkbänken som metonymisk utgångspunkt för att i de små processerna kunna se de stora. Parkbänkar är fysiska och symboliska markörer, både av stadens offentliga miljöer och vem/vilka som har rätten till staden. Studien är gjord utifrån en fallstudie om en kommande ombyggnation av Kungsportsavenyn i Göteborg utifrån en kritisk diskursanalys. Det empiriska materialet utgörs av olika gestaltningar av hur den nya gatan kan komma att se ut, kommunala dokument och policys och en intervju med den ansvariga planeraren. Vidare bygger studien på en paneldebatt med deltagare från kommun, fastighetsägare, en journalist samt arkitekten bakom gestaltningarna. Analysen av empirin tyder på att kommersiella intressen kommer att färga den framtida Avenyn avsevärt. En tydlig konsekvens är parkbänkens öde. Kommunen visar inget intresse att följa sin egen policy kring antalet parkbänkar med hänvisning till kostnader och att det finns för lite plats i de centrala delarna av staden. Det finns en risk att det offentliga rummet blir en plats endast för vissa, en plats där det kommer att kosta att få vistas och blir otillgängligt för dem som inte har råd med en latté för att få rätten att sätta sig ner och vila. Ett slags skiktat offentligt rum där tillgången är villkorat utifrån vad och om man kan konsumera eller ej. Parkbänkens vara eller icke vara blir en symbol för vilket typ av samhälle vi vill ha. Ett offentligt rum med många bänkar signalerar öppenhet och integration medan en brist pekar på raka motsatsen.