Den moderna livsstilen i det senmoderna samhället påverkar i stor grad hur vi lever våra liv. Tidigare hade vi vårt hem och arbete i samma ort. Det var där vi hade våra vänner och det var där, i det lokala rummet, vi skapade våra identiteter. Pendling är ett resultat av den moderna livsstilen. Mobilitet och flexibilitet hör till vardagen och är något som alla förväntas vara. Arbetspendling är idag ett vanligt fenomen och du kan bo allt längre bort från din arbetsplats. Det är fullt möjligt att bo i Eskilstuna och jobba i Stockholm tack vare utvecklingen av färdmedel och kollektivtrafiken. Detta medför dock allt längre resor och att man är borta mer från hemmet. Jag kommer att använda pendling som exempel för att visa hur det moderna samhället påverkar människors liv. Syftet är att undersöka hur pendlaren, som representerar ett uttryck för det senmoderna samhället, själv reflekterar över sitt pendlande och hur pendlingen påverkar deras liv utifrån följande aspekter: familj, fritid, ekonomi och vänner. Jag kommer också använda fenomenet som ett konkret exempel för att visa hur pendling förstärker de förändringar som den senmoderna tiden har fört med sig. Dessa är bland annat åtskillnaden av tid och rum, identitetsskapande samt frihet och teknik. Det jag kom fram till var att pendling påverkar människors liv ur flera aspekter, både synliga och dolda för pendlaren själv.

BAKGRUND: Förskolan har en lång historia bakåt och har sett olika ut genom tiderna, inomhusmiljön och synen på denna har ändrats. I vår bakgrund tar vi upp hur miljön sett ut historiskt fram till i dag. Den svenske förskolan har påverkats och gör i viss mån ännu av Fredrich Fröbels (1782-1852) tankesätt, där liknelser med hemmet och ordning och reda hade en central roll i utformningen av miljön. Hemmet som förebild går som en röd tråd genom statliga texter inom förskolefältet ända fram till 1960-talet. Senare påverkades förskolan mer av Vygotskij’s synsätt på barnen och miljön, även läroplanen som tillkom på 80-talet har givit förskolan nya riktlinjer att arbeta mot. Här lyfter de bland annat en mer verkstadslikmiljö med riklig tillgång till rum och material. SYFTE: Vårt syfte med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar och tankar kring en god inomhusmiljö i förskolan för barns utveckling och lärande. METOD: Vår studie utgår från en kvalitativ undersökning, där vi intervjuar tre verksamma förskollärare inom två olika förskolor. RESULTAT: Vårt resultat i studien visar att förskollärarna anser att inomhusmiljön på förskolan har betydelse för barnens lärande och utveckling. För att skapa en god lärandemiljö, ser vi utifrån vårt resultat att förskollärarna lyfter fyra punkter då de talar om inomhusmiljön på förskolan. Dessa fyra punkter är tydlighet, delaktighet, tillgänglighet och att den skall inspirera barnen. Vi har också sett utifrån vår studie att vilken inriktning förskolan har måste inte ha särskild betydelse för inomhusmiljön, utan det är i första hand förskollärarnas engagemang och syn på miljön som spelar in.

The essential thing about breaks has been in relation to time, body, movement, force and room during my examination. Through conversations high-school students from two schools have taken part in this study. The examination is based on conversations with the students and has focused on students’ experiences of breaks, and is also carried through by the method of phenomenology. The results of my studie show that students - during their breaks - experience a feeling of allways heading for something and also that time seem to exist in three levels: filled time, non-filled time and flow regarding of time. Since time has such important influence in my examination, there is also results that show that a break of 20 minutes is the optimal break; the essence of the phenomen.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka förutsättningar och möjligheter elever har att utöva fysisk aktivitet på två geografiskt olikt belägna skolor. Vår undersökning är baserad på observationer, en enkät och intervjuer. Resultaten visar att de båda skolorna skiljer sig åt både när det gäller utemiljön och innemiljön. Vidare framkommer det att rektorernas och lärarnas inställning till fysisk aktivitet, på de båda undersökta skolorna spelar en avgörande roll för barnens fysiska aktivitet under skoltid. Alla är överrens om att den fysiska aktiviteten är bra för eleverna men har olika åsikter om hur den ska bli ett naturligt inslag i skolan. Resultaten visar dock på att det finns en okunskap gällande skolans uppdrag som har med den fysiska aktiviteten att göra. Trots skolornas meningsskiljaktighet visar våra resultat att majoriteten av eleverna på de båda skolorna anser sig vara fysiskt aktiva under skoldagen samt fritiden. Vår slutsats är att båda skolorna har förutsättningarna till fysisk aktivitet men möjligheterna skiljer sig.

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie, med barnperspektiv som metodologisk utgångspunkt. Syftet är att infoga några barns röster, angående vem som stör(s) i det offentliga rummet. Intervjuerna genomfördes våren 2008 i Stockholmsområdet, med ett urval av fyra barn i nioårsåldern. Gruppintervjuerna skedde vid två tillfällen och formen var halvstrukturerad. Olika teorier tillämpas utifrån en problematisering av vuxenmakt, där barnens reflektioner relateras med positioneringar och normer. Teoretiska begrepp från queer- och maskulinitetsteori används för att se till maktdynamiken, mellan barn och vuxna. Det framkommer att de intervjuade barnen använder sig av olika motståndsstrategier, för att handskas med rådande vuxenmakt i det offentliga rummet. Den vanligaste strategin är att fysiskt förflytta sig från platsen oavsett vem som stör vem. En ”internaliserad vuxenblick” och hot om våld, påverkar även barnens rörelsefrihet. En intressant aspekt som helt förbisetts i vuxenorienterade samhällsdebatter med utgångsläget att barn stör vuxna, visar utifrån empirin hur vuxna således även stör barn i det offentliga rummet.

No description available.

In this thesis I try to examine the consumtion among people that are retired and therefore can be considered as being in the third age. This studie is carried out in Norrköping, with interviews of people living in or close to Norrköping. I have used theories about the third age, consumtion and the space of the city. I have examined the importance of the city space as a meeting place and where the elderly buy the things they need for there everyday life. I also try to examine if the things they buy has an importance that goes beyond the immediate use, such as communicating a persons status to others. Morever I discuss if the older people feel at that the city is a place for them, or if they consider it as being a place for younger people. / I denna uppsats analyserar jag hur musikkritiker skriver recensioner om jazzmusik. Med hjälp av kritisk diskursanalys och Pierre Bourdieus begrepp om kapital, fält och habitus analyseras att antal jazzrecensioner. Med hjälp av denna analys försöker jag se hur recensenterna uttrycker sin kunskap kring jazz, och om de med hjälp av denna kunskap anser sig ha tolkningsföreträde att definiera vad som anses vara god musiksmak. Jag tittar även på vilka delar av musiken som lyfts fram i recensionerna och hur de olika delarna beskrivs.

Abstrakt I´m too ashamed to show you är ett undersökande projekt som består dels av filmen Satisfaction (2011) och dels av uppsatsen Lucifer – Ljusbringaren i rummet, om olika filmvisningskontexter. Projektet är en observation och analys av visningssammanhangets betydelse för filmmediet och hur man som besökare är med och konstruerar de rumsliga konventionerna för den rörliga bilden. Titeln Lucifer anspelar dels på ordets latinska innebörd (lucem ferre) som betyder ljusbringaren och dels på att Lucifer inom den kristna mytologin har identifierats med Satan. Bildskärmar eller projiceringar bringar ljus till rummet och Tv:n har också ofta liknats vid en lägereld. Samtidigt har bildskärmar i olika tider setts som ett hot mot samhället, med videovåld, våldspornografi, videospelsvåld, och beskyllts för att vara både fördummande och att man blir fyrkantig i ögonen om man tittar för länge på den. Projektet är framförallt en jämförande studie av porrfilmens -, spelfilmens - och konstfilmens visningsinrättningar och dess betydelse för upplevelsen. I filmen Satisfaction som är en undersökande lek med de skilda filmgenrernas konventioner, har jag utgått från en porrfilm som jag omarbetat och senare visat i en utställningskontext. Detta för att försöka se vad som händer med ursprungsfilmen och hur man som betraktare också förhåller sig till den nya filmen i utställningsrummet. Blir det porrfilm, videokonst eller kortfilm? Undersökningen bygger framförallt på intervjuer och deltagande observationer på respektive inrättning. Och utifrån min förförståelse och i mötena med de olika institutionerna har jag fått en ökad förståelse för deras olika synsätt och förhållningsätt till filmmediet. Filmmediets presentationsformer utvecklas hela tiden och i takt med ny teknologi sker det också förflyttningar mellan hur vi väljer att använda filmmediet i hemmet och hur vi konsumerar det i mer offentliga sammanhang. De olika visningsinrättningarna måste förhålla sig till filmmediet på olika sätt, faktorer som ekonomi, visningstraditioner och ändamål spelar in. Men det är svårt att veta om det är det filmen som skapar rummet eller rummet som skapar filmen.

Under mina tre år på Konstfack har jag arbetat fram en värld av ickefigurativa mönster. I mitt examensarbete låter jag mönstren röra sig bortom skolans väggar och ut i det offentliga rummet. Genom att titta på hur reklamen idag tar plats i staden, på gator, väggar, tidningar och i kollektivtrafiken har jag hittat en för mig ny exponeringsyta. Mitt arbete består av två delar: I min processbeskrivning utforskar jag ickefigurativa mönsterbilders värde och roll i både konstnärliga och vetenskapliga sammanhang. Jag har också studerat hur reklamen tar plats i vårt offentliga rum. I mitt praktiska konstnärliga arbete har jag använt dessa teoretiska kunskaper tillsammans med en grupp tillvägagångssätt som jag gett samlingsnamnet PATTERN ATTACK. I mitt konstnärliga arbete presenterar jag hur olika PATTERN ATTACKs kan gå tillväga.

Det övergripande syftet för denna studie är att problematisera GIS som ett positivistiskt instrumentför samhällsplanering och geografiforskning samt praktiskt anamma en kritisk, queerteoretisk ochkvalitativ tillämpning på GIS-baserade analyser. För att detta ska vara genomförbart kräver det enkvalitativ analys av hur människor utanför det härskande narrativet faktiskt använder och uppleverstadsrum och vilka konsekvenser de normativa strukturerna har genom att analysera hurhomosexuella män i Stockholm upplever och använder stadsrum. Genom en seriefokusgruppssamtal med homosexuella män bosatta i Stockholm har studien visat hur kvalitativadata kan inkorporeras och vara underlag för kvalitativa analyser i GIS. Studien har visat hur enepistemologisk och praktiskt integration av kritisk geografi och GIS kan bidra till en mer nyanseradbild av GIS. Vidare visar studien hur ett GIS kan användas för att visualisera maktförhållanden ochkritiskt utmana det härskande narrativet. Konklusivt kan denna uppsats ses som ett bidrag till ettmer nyanserat förhållningssätt till GIS som verktyg och metod för kvalitativa och kritiska studier.