Transpersoner i Sverige är en grupp som i hög grad drabbas av psykisk ohälsa och tidigare forskning vittnar om att vardagssituationer för dem många gånger kan vara förknippade med svårigheter, diskriminering och ifrågasättande. Studiens syfte är att ur ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka transpersoners upplevelser av könssegregerade toaletter och omklädningsrum i offentligheten, med utgångspunkt i informanternas reflektioner kring sin könsidentitet. Kvalitativa intervjuer har använts som metod, grundat i en hermeneutisk tolkning. Urvalet består av åtta transpersoner med skilda könsidentiteter. Ett teoretiskt ramverk grundat i symbolisk interaktionism i kombination med genusteori ligger till grund för analysen. George Herbert Meads teori om identiteten som något i ständig utveckling, i symbios med Judith Butler som i sin teori menar att kön ständigt görs i samband med omgivningen, används för att analysera informanternas upplevelser med interaktioner i fokus. Resultatet visar att informanterna upplever en ökad granskning och ifrågasättande i könssegregerade rum, vilket ökar deras självmedvetenhet och uppbådar obehag. Könssegregerade rum upplevs som otrygga och kännetecknas av en ovisshet om andras attityder och kunskap kring trans, vilket därmed innebär en risk för ifrågasättande och våld. Informanterna upplever inte att deras uppfattning om sin könsidentitet påverkas av andras bemötande, men det har en inverkan på välmåendet.

Denna studie har gjorts med syfte att se ifall Karlstad kommuns vision för grönområden i staden uppfylls av användarnas faktiska upplevelse. Här har författarna valt att undersöka en specifik park i Karlstad, Museiparken. I takt med urbaniseringsprocessen har samhällsplaneringen lagt ett stort fokus på att förtäta staden och med det finns en risk för att de gröna områdena inne i städerna exploateras av exempelvis bostäder. Det skapar en problematik när samhällsplaneringen idag ska främjas av en hållbar utveckling som ska sträcka sig generationer framåt. Forskning visar att människan mår bra av att vistas i det gröna och ha naturen nära, det främjar den fysiska- och psykiska hälsan. I vår samtid är en av de största livsstil sjukdomarna psykisk ohälsa och sjukdomar som är stressrelaterade. Studier visar att närhet till natur kan motverka detta samt hjälpa till vid en tillfriskningsprocess. För individer som bor i staden kan parken få en betydande plats i vardagens rekreationsmöjligheter. Uppsatsen fokuserar i stor utsträckning på hur de sociala värdena speglar sig i kommunens arbete kring grönstruktur och vad de har för betydelse för den enskilda individen. I resultatet från metoderna har det framgått att Karlstad kommun arbetar djupgående med en inriktning på grönområden och då med fokus på trivsel och upplevelse. Resultatet av arbetet gav en positiv bild av Karlstad kommuns arbete samt att de som använder parken finner den viktig utifrån ett socialt perspektiv.

<p>Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen dels för hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels för hur detta hanteras inom planeringen. Använda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har använts där observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument från Stockholms stad har varit grunden för empirin, en kvalitativ analys har sedan utförts. I parken förekommer intressemotsättningar mellan de brukare som leker med sina barn i parken eller bor i den nya bebyggelsen och de som dricker alkohol. Man kan också notera en uppdelning av användandet. Fokus i planerarnas hantering av dessa ligger på trygghet och vad människor värderar i sin vardag. Åtgärder som vidtas är att informera om ansvarsförhållanden och genomföra trygghetsvandringar. Man talar om att genomföra en tredje insats som går ut på att bryta en av de fysiska uppdelningarna av parken. Det framkommer även att det finns motsättningar mellan de olika syften med det offentliga rummet som uttrycks inom olika nivåer inom planeringen.</p>

<p>Den moderna livsstilen i det senmoderna samhället påverkar i stor grad hur vi lever våra liv. Tidigare hade vi vårt hem och arbete i samma ort. Det var där vi hade våra vänner och det var där, i det lokala rummet, vi skapade våra identiteter. Pendling är ett resultat av den moderna livsstilen. Mobilitet och flexibilitet hör till vardagen och är något som alla förväntas vara. Arbetspendling är idag ett vanligt fenomen och du kan bo allt längre bort från din arbetsplats. Det är fullt möjligt att bo i Eskilstuna och jobba i Stockholm tack vare utvecklingen av färdmedel och kollektivtrafiken. Detta medför dock allt längre resor och att man är borta mer från hemmet. Jag kommer att använda pendling som exempel för att visa hur det moderna samhället påverkar människors liv. Syftet är att undersöka hur pendlaren, som representerar ett uttryck för det senmoderna samhället, själv reflekterar över sitt pendlande och hur pendlingen påverkar deras liv utifrån följande aspekter: familj, fritid, ekonomi och vänner. Jag kommer också använda fenomenet som ett konkret exempel för att visa hur pendling förstärker de förändringar som den senmoderna tiden har fört med sig. Dessa är bland annat åtskillnaden av tid och rum, identitetsskapande samt frihet och teknik.</p><p>Det jag kom fram till var att pendling påverkar människors liv ur flera aspekter, både synliga och dolda för pendlaren själv.</p>

<p>Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka förutsättningar och möjligheter elever har att utöva fysisk aktivitet på två geografiskt olikt belägna skolor. Vår undersökning är baserad på observationer, en enkät och intervjuer. Resultaten visar att de båda skolorna skiljer sig åt både när det gäller utemiljön och innemiljön. Vidare framkommer det att rektorernas och lärarnas inställning till fysisk aktivitet, på de båda undersökta skolorna spelar en avgörande roll för barnens fysiska aktivitet under skoltid. Alla är överrens om att den fysiska aktiviteten är bra för eleverna men har olika åsikter om hur den ska bli ett naturligt inslag i skolan. Resultaten visar dock på att det finns en okunskap gällande skolans uppdrag som har med den fysiska aktiviteten att göra. Trots skolornas meningsskiljaktighet visar våra resultat att majoriteten av eleverna på de båda skolorna anser sig vara fysiskt aktiva under skoldagen samt fritiden. Vår slutsats är att båda skolorna har förutsättningarna till fysisk aktivitet men möjligheterna skiljer sig.</p>

<p>In this thesis I try to examine the consumtion among people that are retired and therefore can be considered as being in the third age. This studie is carried out in Norrköping, with interviews of people living in or close to Norrköping. I have used theories about the third age, consumtion and the space of the city. I have examined the importance of the city space as a meeting place and where the elderly buy the things they need for there everyday life. I also try to examine if the things they buy has an importance that goes beyond the immediate use, such as communicating a persons status to others. Morever I discuss if the older people feel at that the city is a place for them, or if they consider it as being a place for younger people.</p> / <p>I denna uppsats analyserar jag hur musikkritiker skriver recensioner om jazzmusik. Med hjälp av kritisk diskursanalys och Pierre Bourdieus begrepp om kapital, fält och habitus analyseras att antal jazzrecensioner. Med hjälp av denna analys försöker jag se hur recensenterna uttrycker sin kunskap kring jazz, och om de med hjälp av denna kunskap anser sig ha tolkningsföreträde att definiera vad som anses vara god musiksmak. Jag tittar även på vilka delar av musiken som lyfts fram i recensionerna och hur de olika delarna beskrivs.</p>

<p>Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie, med barnperspektiv som metodologisk utgångspunkt. Syftet är att infoga några barns röster, angående vem som stör(s) i det offentliga rummet.</p><p>Intervjuerna genomfördes våren 2008 i Stockholmsområdet, med ett urval av fyra barn i nioårsåldern. Gruppintervjuerna skedde vid två tillfällen och formen var halvstrukturerad.</p><p>Olika teorier tillämpas utifrån en problematisering av vuxenmakt, där barnens reflektioner relateras med positioneringar och normer. Teoretiska begrepp från queer- och maskulinitetsteori används för att se till maktdynamiken, mellan barn och vuxna. Det framkommer att de intervjuade barnen använder sig av olika motståndsstrategier, för att handskas med rådande vuxenmakt i det offentliga rummet. Den vanligaste strategin är att fysiskt förflytta sig från platsen oavsett vem som stör vem. En ”internaliserad vuxenblick” och hot om våld, påverkar även barnens rörelsefrihet. En intressant aspekt som helt förbisetts i vuxenorienterade samhällsdebatter med utgångsläget att barn stör vuxna, visar utifrån empirin hur vuxna således även stör barn i det offentliga rummet.</p>

<p>Det här är en undersökning om holländares val att flytta till Värmland och att starta eget företag sett utifrån ett work-life balance perspektiv. De teorier som har använts är främst work-life balance teorin men även teorier som behandlar flexibilitet, arbete och att starta eget företag återfinns. Inom work-life balance går jag igenom hur olika typer av förändringar i samhället har påverkat och påverkar balansen mellan arbete och fritid. Det tas även upp olika typer av beslut och gensvar som individen kan ta och göra för att motverka obalansen, men dessa individuella beslut är på något sätt relaterade till andra, som till exempel, kommunens gensvar.</p><p>Jag har använt mig av kvalitativ metod där jag intervjuat nio respondenter i min undersökning. I analys och resultat kapitlet redogör jag för mina upptäckter utifrån den analys jag gjort av mina respondenters berättelser och kopplar det till de teorier jag använt mig av. I analysen återfinns tid och rum som huvudbegrepp men dessa två begrepp är relaterade till arbete, stress, fritid och familj. Det visar sig att deras val att flytta kan förklaras och förstås utifrån ett work-life balance perspektiv men inte bara på grund av tiden som faktor. Rummets betydelse var något nytt som framkom och var av stor vikt för mina respondenters syn på sitt nya liv här. </p>

No description available.

Det här är en undersökning om holländares val att flytta till Värmland och att starta eget företag sett utifrån ett work-life balance perspektiv. De teorier som har använts är främst work-life balance teorin men även teorier som behandlar flexibilitet, arbete och att starta eget företag återfinns. Inom work-life balance går jag igenom hur olika typer av förändringar i samhället har påverkat och påverkar balansen mellan arbete och fritid. Det tas även upp olika typer av beslut och gensvar som individen kan ta och göra för att motverka obalansen, men dessa individuella beslut är på något sätt relaterade till andra, som till exempel, kommunens gensvar. Jag har använt mig av kvalitativ metod där jag intervjuat nio respondenter i min undersökning. I analys och resultat kapitlet redogör jag för mina upptäckter utifrån den analys jag gjort av mina respondenters berättelser och kopplar det till de teorier jag använt mig av. I analysen återfinns tid och rum som huvudbegrepp men dessa två begrepp är relaterade till arbete, stress, fritid och familj. Det visar sig att deras val att flytta kan förklaras och förstås utifrån ett work-life balance perspektiv men inte bara på grund av tiden som faktor. Rummets betydelse var något nytt som framkom och var av stor vikt för mina respondenters syn på sitt nya liv här.