Föreliggande rapport har två huvudsakliga delar. I den första beskrivs och diskuteras olika definitioner av begreppet Rum. I tillägg till rummet, vars beskrivning styrs av en fysisk avgränsning i en byggnad eller en volym, talas det här också om RUMMET som en sökt förklaring av den utsträckning i rummet som vi med längden på våra sinnens känselspröt tänks nå. Definieringen av Rumsbegreppet och diskussioner kring dessa, skapar sedan den kontext inom vilken nästa del av rapporten tar plats, nämligen formgivningen av en möbel. Fyra olika steg i brukandet av en möbel är det verktyg som beskriver förflyttningen av en möbel från ickebruk till bruk och därmed också från rum till RUM. / This text, that is the report of a master thesis, has two main parts. In the first part different definitions of the concept of Room or space are being described and discussed. In addition to the regular notions of space, that deals with building limitations or volymes, a searched explanation for our extension in space through the length of our tentacles of sense are being investigated. This first part of the text are then creating a context in which the second part of the thesis are taking place, that is the designing of a furniture. Four different steps in the using of a furniture are the tool that describes the transportation of a furniture from not being used to being used and from one kind of space to another.

No description available.

Rapporten är ett samhällsvetenskapligt och kulturgeografiskt forskningsresultat från studier i det multikulturella Varanasi i Indien. Det kulturgeografiska inslaget berör hur rummet skapar interrelationer mellan muslimer/hinduer på en gata i staden genom en social och ekonomisk aktivitet, sidenbranschen. Den uråldriga staden har varit ett centralt produktionsläge av siden, där muslimerna dominerar fabrikationen medan hinduerna är ledande köpmän. Denna affärsrelation frambringar även ett ömsesidigt beroende som resulterar i en social samexistens, men där den inhemska politiken hotar denna relation. En hypotes kring relationernas betydelse för att motverka dessa hot har formulerats. Denna hypotes testades empiriskt där metodiken bestod av kvalitativa observationer direkt på en gata (Madanpura) samt två festivaler (Roza Iftar & Divali) med anknytning till affärsrelationen mellan hinduer/muslimer verksamma i sidenbranschen. Utöver detta utgör intervjuer med berörda affärsmän som respondenter ett annat underlag för data. Forskningen begränsades till en specifik gata och en likaså aktivitet, med fokus på hinduiska och muslimska näringsidkare som skapar och påverkas av ekonomiska/sociala relationer sidenproduktionen alstrar. Resultatet tyder på att; Madanpura är en rumslig samlingsplast för interaktioner mellan muslimska och hinduiska affärsmän i sidenbranschen. Och dessa affärsrelationer, som är en del av ett civilt nätverk i samhället via dess interaktiva aktiviteter, innebär även sociala relationer, i samband med särskilda högtider. Men av den politiska kontexten är det möjligt att relationerna socialt och ekonomiskt, rubbas av etniska inre stridigheter.

No description available.

I denna uppsats jämförs i ett posthumanistiskt perspektiv två svenska romaner som diskuterar medvetandets natur och gränserna för det mänskliga. I En levande själ från 1980 av Per Christian (PC) Jersild (f. 1935) konfronteras vi med djur som utsätts för plågsamma djurförsök och med uppfödandet och programmerandet av aborterade mänskliga fosterhjärnor som skall utnyttjas som biodatorer i intelligenta maskiner. I Sången ur det kinesiska rummet från 2014 av Sam Ghazi (f. 1967) står i stället möjligheten till en rent artificiell intelligens i fokus. De två böckernas frågeställningar kring vad som händer i en framtid när robotar blir alltmer människolika och människor alltmer robotlika är idag högaktuella. Inte minst gäller det frågan om gränserna för det mänskliga och behovet av en etik som inkluderar andra väsen med ett medvetande. Sammanfattningsvis visar analysen i uppsatsen att en posthumanistisk läsning möjliggör nya och givande tolkningsmöjligheter av bägge verken trots att endast Sången ur det kinesiska rummet beskriver sin posthumana verklighet i ett posthumanistiskt perspektiv medan En levande själ i huvudsak har en mänsklig utgångspunkt för sin gestaltning av Ypsilon. I ett posthumanistiskt perspektiv framträder också romanernas karaktär av moraliska tankeexperiment tydligt.

AbstractTitel: The rules of belonging to family - a study about the process of reconstruction of class through working class womenAuthor: Helena OttossonThe study begins with describing that Swedish society is facing major challenges, which depends on the demographic changes involving large groups of elderly and children that needs a great deal of labour, which the community cannot provide. In these occupations you find that the most common employees are part time working women. To find out why these women, with uniting factors which brings them together as one class, choose part time work is the intention of this study. 10 interviews with women from this class were therefor made to learn about their situation in life and relations in their close surrounding. Research suggest that dilemmas that women are struggling with while choose how much time they plan to spend away from home could be connected to class. The theoretic framework of this study is therefore Pierre Bourdieu’s philosophy of the construction of the social room, where class has a central role in the making and reconstruction. The theory explains the relation between social positions, habitus and peoples subjective choices and makes a model for the explanation of the phenomenon and an answer to the purpose of the study. The purpose of this study is to understand the choice to work part time through women in child- and eldercares stories about their lives. Findings in the study is that class can have influence over peoples choices in life and that construction of the social environment is an active choice which is connected to values, interests and goals.

Denna studie undersöker vilka lärprocesser som synliggörs när elever på två fritidshem arbetar medfilmskapande. Studien har inspirerats av en visuell minietnografisk studie där två elevgrupper fråntvå olika fritidshem har observerats genom videoobservationer samt fältanteckningar under totalt fyratillfällen. Materialet från observationerna har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv där dengrundläggande principen för lärprocesser bygger på den sociala gruppen där gemenskapen mellanindividerna blir utgångspunkten för lärande. Genom studien kunde följande lärprocesser synliggöras:praktiskt lärande, perspektivtagande, reflexivt lärande samt tendenser till språng av lärande. För attkunna göra studien än mer trovärdig och synliggöra lärprocesserna mer på djupet har slutsatsendragits att det skulle krävas en mer omfattande studie, som skulle innebära att man följer utvaldaelevgrupper under en längre tidsperiod. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Undersökningens syfte var att efter den mörka bild som uppmålats av den sociala hållbarheten i Sverige, studera vilka faktorer som man inom samhällsplaneringen förhåller sig till vid en socialt hållbar trafikplanering. Studien inriktade sig på att undersöka socialt hållbart planerad kollektivtrafik, cykel och gång. Det som jag ville studera var hur en sådan planering tar sig uttryck i Västerås kommun. Baserat på de två nämnda syftena ämnade uppsatsen att för Västerås Stad skapa ett underlag för en socialt hållbar trafikplanering inför den planerade stadsdelen Sätra. Metoder som användes var både kvalitativa och kvantitativa, med en övervikt för en kvalitativ forskningsprocess. Det empiriska materialet insamlades dels genom en halvstrukturerad intervju, dels genom enkätundersökningar men också i form av offentliga dokument från Västerås Stad. I undersökningen deltog en informant i form av en tjänsteman på Västerås Stad och 20 respondenter i form av fem unga vuxna/medelålders män, fem unga vuxna/medelålders kvinnor, fem äldre män samt fem äldre kvinnor som alla var invånare i någon av stadsdelarna Eriksborg eller Hagaberg. Resultaten analyserades i jämförelse med utvald tidigare forskning. Resultaten visade på att Västerås Stad till stor del har införlivat de socialt hållbara faktorerna i sin trafikplanering som tidigare forskning lyfter fram. I tillgänglighet använder kommunen konsekvensbeskrivningar, diskrimineringsgrunder och välfärdsindikatorer. För ökad upplevd trygghet tillämpas åtgärder som stärkt belysning. För en bättre jämlikhet öppnar Västerås Stad upp för råd där grupper med särintressen får sin röst hörd. Resultatet från enkäten visade på att kommunen har lyckats bäst i en socialt hållbar trafikplanering sett till hushålls avstånd till kollektivtrafik, sämst sett till att skapa civilisation samt medel i att planera gång- och cykelbanor tryggt under hela dygnet. Utifrån de empiriska resultaten framgick det att tre faktorer från tidigare forskning inte hade införlivats i Västerås Stads socialt hållbara trafikplanering, nämligen markanvändning, psykologisk synlighet0F1 samt jämställdhet. Det som jag ansåg borde införlivas i Sätras socialt hållbara trafikplanering var ett fortsatt arbete med de faktorer som framgick i tidigare forskning. Samtidigt lades stor vikt vid att framföra betydelsen med att i Sätras socialt hållbara trafikplanering införliva de tre faktorer som inte tycktes framgå, eftersom faktorernas frånvaro tycktes visas som socialt ohållbara inslag i befintlig trafikplanering bland invånare i enkätundersökningen.

No description available.

Studien syftar till att studera religion och samhälle i Johannes Anyurus roman De kommer att drunkna i sina mödrars tårar. Syftet är också att studera vilken roll religionen fyller i det offentliga rummet samt religionens förmåga att vara en konstruktiv resurs i samhället. Hypotesen för studien är att Anyuru genom romanen framställer islam som en konstruktiv resurs i morgondagens samhälle samt att religionens betydelse och konstruktiva roll aktualiseras. Då jag undersökt källmaterialets innehåll, vad detta förmedlar och vilken bild som återges har en kvalitativ analys som metod valts ut för studien. Analysen tar sin teoretiska utgångspunkt i diskussionerna om det postsekulära samhället som ofta gällt kristendomen men denna studie bidrar till att ställa islam och Anyurus bok i en sådan postsekulär belysning. Slutresultatet av studien visar att religionens roll återaktualiseras i romanen. Enligt tolkningar som gjorts av Anyurus skildringar av religion och samhälle är han som postsekulär författare en inklusivist. Detta innebär att han vill inkludera alla i det offentliga rummet. Religionen har inte tappat sin betydelse i det framtida samhället, tvärtom visar Anyuru via sina skildringar flera positiva funktioner i form av att utsatta känner hopp, gemenskap och samhörighet. Enligt undersökningens tolkningar ska religionen enligt Anyuru inte privatiseras då detta döljer ett maktutövande vilket han också ger flertal exempel på. Att begränsa religionens roll i samhället med hänvisning av ett terrordåd visar författaren är fel genom att helt ta avstånd från jihad och radikaliserad islam i romanen. Budskapet han sänder ut är att religionens funktioner ska erkännas i offentligheten, dessa skildrar han som kärleksfulla och konstruktiva. Därmed spräcker Anyuru många fördomar om islam. Romanen kan mycket väl fungera i religionsundervisning då eleverna ges möjlighet till att granska källan men också reflektera kring religionens roll i ett framtida samhälle. Liksom tidigare forskning så visar min analys att religionen har en återaktualiserad roll i framtiden och hypotesen för min undersökning har visat sig stämma.