En kvantitativ studie av säkerhetsklimatet i byggbranschen Författare: Caroline Dysenius & Linnéa Persson Högskolan i Halmstad, VT 2016 Syftet med detta examensarbete var att få en djupare kunskap om de anställdas upplevelse av säkerhetsklimatet och attityder till ett säkert beteende. Vidare undersöks hur olycksfall- och tillbudsrapportering över tid kan vara relaterat till en förändrad prioritering för att stärka säkerhetsbeteendet. De frågeställningar som besvarades var: Hur ser det allmänna säkerhetsklimatet ut? Finns det någon samstämmighet mellan ledares upplevelse av säkerhetsklimatet och medarbetares? Finns det några skillnader mellan arbetsgruppersupplevelse av säkerhetsklimatet? Kan faktorerna yrkestitel, ålder eller anställningstid påverka attityderna till säkerhetsklimatet? Har olycksfall- och tillbudsrapportering förändrats över tid sedan ökad prioritering på säkerhetsarbete? Undersökningen baserades på en enkätundersökning med 49 anställda där vi utgick från en förkortad version av ett etablerat enkätverktyg, Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50). Resultatet visade att säkerhetsklimatet var gott och att det fanns möjlighet till vidare utveckling. Vidare kom vi fram till att det råder en god samstämmighet inom de dimensioner som mäter ledningen- respektive medarbetarnas upplevelse av säkerhetsklimat. Däremot är samstämmigheten något sämre mellan de dimensioner som mäter ledningen och medarbetarnas upplevelse av säkerhetsklimatet. Det tyder på att det skulle kunna behövas en förbättring av kommunikationen mellan ledning och medarbetare för att öka interaktionen för ett bättre säkerhetsklimat. Säkerheten uppfattas även som god av både tjänstemän och hantverkare, dock fann vi skillnader där tjänstemännen upplever säkerhetsklimatet bättre i samtliga dimensioner jämfört med hantverkarna. Olycksfall- och tillbudsrapporteringen har ökat sedan ledningens satsning på säkerheten.

Byggbranschen anses vara en av de branscher i Sverige där flest olyckor sker. Trots att arbetet följer en väl utvecklad lagstiftning och att de flesta organisationer arbetar aktivt med säkerhet och arbetsmiljö, sker det ändå många olyckor på byggarbetsplatserna. Syftet med den här studien var att undersöka hur riskbenägenheten upplevs av en grupp byggnadsarbetare och deras uppfattningar om säkerhet och risker på arbetsplatsen. Data hämtades ur enskilda intervjuer med åtta byggnadsarbetare och de analyserades kvalitativt genom systematisk sortering i olika teman. Resultatet visar att respondenterna upplever att stress, orsakad av tidspress, är en bidragande faktor till att de tar risker i arbetet. Gemensamma synsätt på säkerhet och risker inom arbetsgruppen samt personlighet upplevs också ha en viss påverkan på hur benägna enskilda individer är att ta risker. Vidare framgår det av resultatet att kompetens i form av erfarenhet påverkar respondenternas uppfattningar om säkerhet och hur säkert de arbetar. Det går att diskutera huruvida det kan vara så att en bakomliggande faktor till respondenternas riskbenägenhet kan vara kopplad till hur organisationsledningen och mellanchefer kommunicerar ut säkerhetsföreskrifter samt regler, detta benämns i uppsatsens diskussionsdel.

There are presently a number of projects that aim to minimize the number of work related accidents on construction sites in Sweden. The industry has one of the highest number of accidents as well as the highest number of work related deaths. What causes these accidents varies and there are several action plans to overcome them. The purpose of this thesis is to investigate whether and, if so,how the social culture of construction sites could benefit from a more even gender distribution and how the number of work related accidents could be affected. The survey consists mainly of interviews. A literature studie and a poll have been conducted with the purpose of gaining background information as well as making more general conclusions regarding construction sites. The result shows that the employees who participated in thesurvey agree there is a macho culture on construction sites. However, whether or not this is a problem there are shared opinions. A majority of the employees, on the other hand, experience a difference in security mentality depending on gender, and by extension that the safety culture in the workplace would change if a more even gender distribution existed. Finally, further examination is recommended in the form of amore extensive interview study comprising of several projects.This study would generate a more detailed comparison and providea broader view of how the current situation stands. A statistical comparison of work related accidents would also be of interestas it would more clearly demonstrate any differences between projects with different gender segregation.

Syftet med kandidatuppsatsen var att undersöka hur chefer uppfattar säkerhetsklimat och sinroll i säkerhetsklimatet. Studien tillämpar en kvalitativ metod där det empiriska materialet harsamlats in med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer.Resultatet av studien visar på att det finns olika uppfattningar av begreppet säkerhetsklimat menatt cheferna ser att de har en betydande roll för det upplevda säkerhetsklimatet. Detframkommer även i resultatet att cheferna har ett likvärdigt sätt att arbeta med säkerhetsklimatsom innebär att anamma organisationens systematiska arbetsmiljöarbete i vardagen. Studiensteoretiska ramverk redogör för att arbetet med säkerhetsklimatet även kräver insatser utöver detsystematiska arbetsmiljöarbetet. Chefens roll i säkerhetsklimatet är att agera förebild utifrån detorganisationen förespråkar. Cheferna beskriver att deras roll och arbete med säkerhetsklimatethar utvecklats i och med organisationens ökade prioritering av säkerhet. Resultatet frånintervjuerna samt teorier inom området belyser att arbetsgruppens inställning till säkerhet haren stark inverkan på det individuella säkerhetsbeteendet. Detta eftersom gruppens normer ärstarkare än individens vilket kan generera både positiva och negativa effekter för klimatet.Kulturen inom arbetsgruppen kan skapa ett risknormaliserande beteende och för att ökariskmedvetenheten krävs det att organisationen arbetar konsekvent och att det utförs insatserbåde på individ- och gruppnivå. Det framkommer i studien att det krävs både kortsiktigt ochlångsiktigt arbete med säkerhetsklimatet. Ytterligare en aspekt som går att utläsa ur resultatetär att medarbetarna tillämpar ett mer säkert beteende om de vet att en chef är i närheten. Enslutsats av studien är att ett svagt säkerhetsklimat kan indikera på att det finns ögontjänare blandmedarbetarna. En ytterligare slutsats som framkom i studien är att organisationens prioriteringav säkerhet har en avgörande roll för det upplevda säkerhetsklimatet. / The aim of this Bachelor’s essay was to investigate how managers perceive the safety climateand their role in the safety climate. The study takes on a quantitative approach where data hasbeen collected through eight semi-structured interviews.The result of this study shows that there are different perceptions of the safety climate concept,but supervisors agree that they play a significant role in the perceived safety climate in thestainless-steel industry. The results also indicate that supervisors have a similar way of workingwith the safety climate which is based on the systematic work environment management of theorganization. The study's theoretical framework explains that working with the safety climatealso require specific contributions in addition to the systematic work environment efforts. Thesupervisor´s role in the safety climate is to act as a role model with regards to the organization´sstandards. Supervisors describe that their role and work with the safety climate has developedwith the organizations increased prioritization of security. The results from the interviewscombined with theories in the studied area highlight that the collective safety attitude of thework group has a strong impact on the individual safety behavior. That is because the norms ofthe work group are considered stronger than the individual’s, which can generate both positiveand negative effects to the safety climate. The culture within the work groups can create asituation where risk blindness becomes normalized. It requires consistent work on the part ofthe organization and to carry out initiatives at both individual and group level to increase therisk awareness. The study also shows that it takes both short-term and long-term work with thesafety climate. Another aspect that can be deduced from the results is that employees apply amore safety-oriented behavior if they know that a supervisor is present. A conclusion from thestudy is that a weak safety climate can indicate that there are eye servants among the employees.Another conclusion is that to what level safety is prioritized by the organization is crucial forthe perceived safety climate.

Med hjälp av informationsteknologi (IT) kan företag hålla sig konkurrenskraftiga, samtidigt som det öppnar upp för säkerhetshot som informationsstöld. Phishing är ett exempel på säkerhetshot, vilket innefattar att angripare tillämpar digitala enheter för att konstruera manipulativa meddelanden i syftet att få tillgång till konfidentiell information genom individer (Xiong, Proctor, Yang & Lin, 2019). Många företag investerar i teknologiska lösningar för att skydda mot säkerhetshot, varpå mänskliga faktorer ofta ignoreras (Ghafir et al., 2018). Denna studie har därmed undersökt hur skydd mot phishing kopplat till mänskliga faktorer kan stärkas, det vill säga säkerhetsmedvetenhet, säkerhetsutbildningar, säkerhetspolicies, informationssäkerhetskultur, ledning samt säkerhetsbeteende. Med hjälp av kvalitativa metodansatser har respondenter från ett samarbetsföretag intervjuats, för att besvara hur skydd mot phishing kopplat till mänskliga faktorer kan stärkas genom två delfrågor: ”Vilka brister finns avseende skydd mot phishing kopplat till mänskliga faktorer inom organisationer”? samt ”Vilka åtgärder kan organisationer ta för att förbereda anställda mot phishing-angrepp”?Studiens resultat visar att det kan förekomma brister avseende skydd mot phishing kopplat till mänskliga faktorer som ökar risken med att anställda faller för phishing-angrepp, exempelvis att det saknas information i säkerhetsutbildningar för att förbereda anställda mot phishing-angrepp, att anställda inte tar del av säkerhetspolicyn kontinuerligt, avsaknad av uppföljningsutbildningar samt att kunskap från säkerhetsutbildningar och säkerhetspolicyn glömts bort vilket öppnar upp för riskfyllda säkerhetsbeteenden. Åtgärder mot brister som identifierats i studien innefattar bland annat att anställda bör få genomgå specifik säkerhetsutbildning om phishing som exemplifierar olika typer av phishing-angrepp, en ökad kunskapsdelning bland ledning och anställda i form av att anställda rapporterar in phishing-mejl som ledningen kan informera övriga anställda om, belysa allvaret med phishing genom information om konsekvenser vilket kan leda till en attitydförändring avseende säkerhet, regelbundna uppföljningsutbildningar samt motivering och övervakning att anställda tar del och efterföljer säkerhetspolicies.

I denna uppsats studeras teorier om ledarskap kopplat till högriskbranscher. Syftet med denna studie är att undersöka vilka ledarskapsstilar och kvaliteter som är dominerande bland ledare inom dessa branscher. Tidigare forskning visar att bemyndigande- och transformativt ledarskap är fördelaktiga ledarskapsstilar inom högriskbranscher. Tidigare forskning visar emellertid att vidare studier inom detta område behövs. I arbetssituationer utanför högriskbranscher har studier visat att förändringsorienterat-, relationsorienterat- och uppgiftsorienterat ledarskap är dominerande bland ledare. För att skapa en helhetsbild av de olika ledarskapsstilarna inom branschen skapar dessa tre ledarskapsstilar tillsammans med det transformativa och det bemyndigande ledarskapet den teoretiska ramen för denna studie. I denna kvalitativa studie genomförs semistrukturerade intervjuer med sex anställda inom ett företag i högriskbranschen, Forsmarks kärnkraftverk (Forsmark Kraftgrupp AB). De anställda intervjuades angående deras erfarenheter av sin närmaste chefs ledaregenskaper. De dominerande ledarskapsstilarna som har identifierats inom företaget är relationsorienterat ledarskap tillsammans med bemyndigande ledarskap. Detta följdes av transformativt ledarskap tillsammans med förändringsorienterat ledarskap, som var förekommande men inte dominerande. Mitt bidrag till detta forskningsområde är att bygga en djupare förståelse för ledaregenskaper och ledarskapsstilar i högriskbranscher. / In this essay, theories regarding leadership linked to high-risk industries are studied. The aim for this study is to investigate which leadership styles and qualities that are dominant among leaders in those industries. Previous research shows that empowering and transformative leadership are beneficial leadership styles within high risk industries. However, previous research have requested that further studies in this area are needed. In work situations outside high risk industries, studies have shown that change-oriented, relationship-oriented and task-oriented leadership is dominant among leaders. To construct an overall picture of the different leadership styles among the industry, these three leadership styles together with the transformative and the empowering leadership is creating the theoretical framework for this study. In this qualitative study, semi-structured interviews are conducted with six employees within a company in high risk industries, Forsmark nuclear power plant (Forsmark Kraftgrupp AB). They were interviewed regarding their experiences of their closest manager's leadership qualities. The dominant leadership styles that have been identified within the company are relationship-oriented leadership along with empowering leadership. This is followed by transformative leadership together with change-oriented leadership, which seemed prevalent but not dominant. My contribution to this research area is to build a deeper understanding of the leadership qualities and leadership styles in high-risk industries.

This study had the standpoint in the terms that refers to ground handlers on a Swedish airport. The risks involved in loading and unloading the goods. The issue grew as the knowledge increased about the Human, Technology and Organisation (HTO). The part of the background content elements and concepts touching stress, concept of safety, safety at the airports. The aim of this study was to describe if the safety, risks eventually influences ground handlers by stress linked to loading and unloading of aircrafts. To picture the association between them, HTO and demand-control-support perspective where used. The study didn´t cover goals of interventions. The study design in use where the descriptive case study. Methods in use where individual interviewing, focus group interviewing, participant observation with so called full involvement on the ramp. Selection of participant where based on staff on duty. Member of the leadership did de selection guided by the scheduled interviews. The study comprehended the importance of working schedule, organisation issues, deliberately assumption of risk and a high risk of accident. Support from nearest and highest leadership was high. There were indications about the importance of social support and sense of security in the team. Most concerned newly employed. The importance of the type of aircraft, problems connected with narrow bodied aircrafts. Keep on the work to change this type of aircraft, above all else on nightly goods aircrafts will radically improve the ergonomics and safety. Next scientific work suggested to look at the connection between the equipment used by load, unloading and stress. When the type of aircrafts has been changed look at the impact on stress, risks and safety. Also suggested scientific work to look at the organisation of work in and between the team. How the organisation works out practically on the ramp, between ground handlers and custom service and between ground handlers and the leadership. Next scientific work could also look closer to the hypothetical causal model described in this work. Aimed to enhance and develop the systematic work environment management (SAM).

En av de säkerhetsrisker som företag i dagsläget måste ta hänsyn till är bristande säkerhetsbeteende hos anställda vid användande av informationssystem. Denna brist kan leda till incidenter där produktivitet går förlorad eller känslig data läcks. Detta gör att användarnas beteende och efterlevnad av säkerhetsriktlinjer blir ett viktigt ämne för företag och organisationer. Tidigare studier identifierar flera faktorer som bidrar till bättre eller sämre säkerhetsbeteende hos individer. UMISPC-modellen (“Unified Model of Information Security Policy Compliance”) skapad av Moody m.fl. (2018) är en ansats till att unifiera faktorer från flera teorier. De inkluderar enbart faktorer som de kunde stödja i ett specifikt kontext men misstänker att effekten av faktorer som de exkluderar kan stödjas i andra kontext. För denna uppsats utfördes en litteraturstudie där faktorer i existerande modeller identifieras och klassificeras in i de faktorer som UMISPC-modellen definierar. Litteraturstudien gjordes via söktjänsten Uppsalas universitetsbibliotek. Resultaten visade att flera av studiernas resultat stöder flera av de faktorer som Moody m.fl. (2018) inte fann stöd för. Dessa faktorer kan därför vara aktuella för framtida utökningar av UMISPC-modellen trots att de inte kunde stödjas av Moody m.fl. (2018). / One of the security risks companies of today have to consider is poor security behavior of employees while using information systems. These behaviors can lead to incidents where productivity is lost or sensitive data is leaked. This causes the users’ behavior and compliance with security guidelines to become an important subject for companies and other organizations. Earlier studies identified several factors contributing to better or worse security behavior of individuals. The UMISPC model (Unified Model of Information Security Policy Compliance) created by Moody et al. (2018) is an effort to unify factors from multiple theories. They only include factors for which they were able to find support in a specific context but suspect that the effect of factors they exclude can be supported in other contexts. For this essay, a literature study was performed where factors from existing models were classified into factors defined by the UMISPC model. The literature study was performed using the search engine provided by Uppsala’s university library. The result showed that several studies support the factors that Moody et al. (2018) did not find support for. These factors can therefore be valid for future extensions of the UMISPC model even though they could not be supported by Moody et al. (2018).

Introduktion: För att kunna använda möjligheterna som internet erbjuder krävs i många fall ett användarkonto som identifierar och autentiserar användaren. En förutsättning för att det ska vara säkert är att ingen annan har tillgång till användarens kontouppgifter, vilket ställer krav på att användaren har komplexa och unika lösenord. Syfte: I denna studie har vi undersökt vilken kunskap användare har kring säkra lösenord, hur de agerar samt undersökt varför de agerar som de gör. Metod: Studien är genomförd som en kvalitativ intervjustudie med 12 respondenter i varierande ålder och bakgrund. Resultat: Våra resultat visar att användarens kunskaper ofta bygger på äldre, ej längre aktuella, rekommendationer. De har även bristande kunskaper om vad en lösenordsgenerator eller lösenordshanterare är och hur de fungerar. Kunskapsbristerna, kombinerat med önskan om att det ska gå snabbt, medför att användarna ej genomför korrekta hot- och konsekvensbedömningar av riskerna på internet. Diskussion/Slutsats: Kunskaperna hos användarna behöver höjas för att minska riskerna de utsätter sig för. Teknikutvecklingen går fort och ökad kunskap och medvetenhet krävs för ett säkert agerande på internet. / Introduction: An account, that identify and authorize the user, is nowadays almost a condition for the user’s ability to use the many services Internet provides. If the account shall remain safe, only the user should have access to the user account. The user needs to create unique and complex passwords. Aim: In this study we have examined the end-user’s knowledge regarding safe passwords, how they act. We have also examined why they act as they do. Method: This qualitative study was made through interviews with 12 respondents of varying age. Results: Our findings show that the user’s knowledge often is based on older recommendations. They also lack knowledge about what a password generator, or a password manger, is and how they work. The lack of knowledge combined with a high wish of swift Internet usage leads to inadequate threat and impact assessments of Internet risks. Conclusion: The end-user’s knowledge, regarding security online needs to be improved, to reduce their risk exposure. The development of technology is moving fast so a raised awareness is mandatory for a safe Internet behavior.

Den här undersökningen utgår från teorier om riskperception och Theory of Planned Behaviour (TPB). Syftet med studien var att, med utgångspunkt i teorier om riskperception och Theory of Planned Behaviour (TPB), undersöka individers riskperception och säkerhetsbeteende gentemot trafikolyckor. Undersökningen ville också studera om riskperceptionen och säkerhetsbeteendet är varierar beroende på vem som riskeras att utsättas för risken och vem som ska utföra ett visst beteende. Vidare kopplas det till bakgrundsvariabler som kön och tidigare erfarenheter. Studien utfördes i svensk kontext. Metoden var av kvantitativ ansats och datainsamlingsmetod var enkätstudier. Enkäten var konstruerad utifrån teorierna och undersökningen syfte. Enkäten spreds på Facebook och hade ett bekvämlighetsurval. Totalt svarade 102 personer på enkäten. Studien kom fram till att tidigare erfarenheter har en mycket liten inverkan på individens riskperception av trafikolyckor, både vad gäller risken för individen personligen men också risken för människor i allmänhet. Kön däremot påverkar individens riskperception i högre grad. En annan slutsats var att tidigare erfarenheter har mycket liten påverkan på människors säkerhetsbeteende, både för individens eget beteende men också för individens benägenhet att uppmana människor i allmänhet att bete sig på ett visst sätt. Vidare visade det sig att kön har större påverkan på säkerhetsbeteendet, både vad gäller individen eget beteende men också individens tendens att uppmana människor i allmänhet. En sista upptäckt var att studien fann att riskperception och beteende inte är oberoende av varandra där den ena påverkas av den andra utan snarare är de beroende av och påverkar varandra.  En notis är att undersökning fann att lagar kan skapa ett medvetet säkerhetsarbete. Det innebär att den nya lagen om mobilanvändning vid bilkörning i Sverige är rätt väg att gå för att skapa ett säkert beteende. / This study is based on theories of risk perception and Theory of Planned Behavior (TPB). The purpose of the study was to investigate individuals' risk perception and safety behavior in relation to traffic accidents, based on theories of risk perception and Theory of Planned Behavior (TPB). The survey also wanted to study whether risk perception and safety behavior vary depending on who is at risk of being exposed to the risk and who should perform a certain behavior. Furthermore, it is linked to background variables like gender and previous experiences. The study was conducted in Swedish context. The method was quantitative and data method was questionnaire. The survey was based on the theories and the investigation purpose. Furthermore, the survey was spread on Facebook and had a comfort check. In total, 102 people answered the questionnaire. The study found that past experience has a very small impact on individuals' risk perception of traffic accidents, both in terms of the individual's risk but also the risk for people in general. Gender, on the other hand, affects the individual's risk perception to a greater extent. Research also found that previous experiences have a very small impact on the safety behavior of individuals, both in terms of the risk of the individual's own behavior but also regarding the individual's requests for people in general. Furthermore, it has been shown that gender has an influence on safety behavior, both regarding the risk of the individual's own behavior, but also regarding the individual's requests for people in general. Finally, the study found that risk perception and behavior are not independent of each other where one is influenced by the other, but rather they depend on and affect each other. One note is that the study showed that laws can create a conscious security work. This means that the new law on mobile use when driving in Sweden is the right way to go to manifest safe behavior.