Syftet med studien var att undersöka hur aktiva matematiklärare uppfattar elever med intresse och fallenhet för matematik i skolan. Det andra syftet var att få en bild av vilka möjliga faktorer det finns som kan hindra de här eleverna från att visa deras utvecklade förmågor. De teorier som ligger till grund för studien är den sociokulturella teorin och teorier om särbegåvning. I de teorierna om särbegåvning lyfts bland annat vad begreppet ”matematiska förmågor” innebär och om deras utvecklingsbarhet. Studien inspireras av en kvalitativ ansats och bygger på enkätundersökning med kombination av öppna samt slutna frågor bland de aktiva matematiklärarna. Respondenterna består av femton lärare från olika grundskolor. Respondenterna är eniga kring frågan om elevernas engagemang och intresse för matematik är det som är det roligaste i undervisningsprocessen. Det motsatta förhållandet, dvs om det svåraste inom matematikundervisningen har större spridning bland svaren från respondenterna. Bland respondenterna har en genomgång med alla elever, en laborativ lektion i grupper samt ett grupparbete med speciella uppgifter nämnts som mest brukbar undervisningsmodell. De respondenterna som har upplevt ett möte med de särbegåvade barnen ger gemensamma karakteristiska drag om de här eleverna. Betoningen ligger på hög prestation och deras synlighet. De flesta av respondenterna är överens att det kan finnas särbegåvade elever med inlärningssvårigheter. Bland de faktorerna det fanns i enkäten, har ”otillräckliga resurser i skolan” ledande position som något som hindrar lärarna att upptäcka dessa barns speciella förmågor. Men även kulturell attityd, språksvårigheter och annat modersmål har varit uppmärksammat bland respondenterna. En tredje del av respondenterna har uppgett att de aldrig har träffat någon elev med fallenhet för matematik.

Syftet med detta examensarbete är att belysa hur en skola ser på de särbegåvade barnen. Vad kännetecknar begåvning? Upptäcks särbegåvade elever? Vilka möjligheter ger skolan dessa elever? Metoderna som använts för att få svar på detta är dels en enkätundersökning riktad till alla lärare som är mentorer på en skola och dels kvalitativa intervjuer med en skolledare, en elev och en förälder. I studien framgår det att man upptäcker många av de särbegåvde eleverna. Elevens sociala kompetens har stor betydelse för om man ska bli upptäckt, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Men långt ifrån alla särbegåvade elever får en undervisning som anpassas till deras förutsättningar och behov. Orsaker till detta kan vara att personalen inte har tillräcklig kunskap om hur man kan möta dessa elevers behov i undervisningen eller att man anser att dessa elever ”alltid klarar sig ändå”.Nyckelord: särbegåvad, begåvad, kunskaper, positiv inverkan / The objective of this essay is to show the point of view of one particular school regarding the gifted and talented children.What is significant for gifted and talented children? Does school identify the gifted and talented? How does school support these children? Data has been collected in two ways. Firstly, a survey has been performed among all teachers being mentors for groups of students in the school and secondly, interviews have been performed with a one of the school’s principals, a student and one of its parents.The result of the work, which coheres with earlier studies, shows that school identifies many of the gifted and talented children, but the children’s ability to relate well to peers and teachers has a great importance for being identified. Not nearly all gifted and talented students are given the opportunity to reach their full potential through being given tasks that are adapted to their needs. The reasons for that can be teachers’ lack of knowledge regarding the fundamental issues concerning how able children think and learn, or a mind-set that the these students “will make their way in life anyway”.

AbstractExamensarbete: 15 hpProgram: Specialpedagogprogrammet SPHEH14 Nivå: Avancerad nivåDatum: 2016-01-13Titel: Lärares och specialpedagogers syn på arbetet med särbegåvade elever i grundskolan - Teachers and special educators view regarding gifted children in Elementary schoolFörfattare: Sofia Fagerberg och Sandra IsakssonHandledare: Lisa HellströmExaminator: Kristian LutzSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att belysa lärares och specialpedagogers syn på förutsättningar för och arbetet med särbegåvade elever i grundskolan.•Hur ser lärare och specialpedagoger på begreppet särbegåvning?•Hur ser arbetet med särbegåvade elever ut i grundskolan?•Hur ser lärare respektive specialpedagoger på sitt uppdrag i relation till de särbegåvade eleverna?•Hur ser lärare och specialpedagoger på särbegåvade elever ur ett samhällsperspektiv?TeoriDe teorier som ligger till grund för studien är den sociokulturella teorin och teorin om de sju intelligenserna. I den sociokulturella teorin lyfts bland annat den proximala utvecklingszonen och dialogiskt samarbete. Teorin om de sju intelligenserna beaktar att det finns en mångfald av intelligenser där ingen intelligens är överordnad någon annan.MetodVi inspireras av en fenomenografisk ansats i studien. Undersökningsmaterialet samlas in genom halvstrukturerade intervjuer. Respondenterna består av tre lärare och tre specialpedagoger från grundskolan. ResultatRespondenterna hade olika sätt att se på definitionen av särbegåvning och särbegåvade elever. De lyfte även att man kan vara särbegåvad inom många olika områden. Andra aspekter som framkom var att fokus i dagens skola ligger på de akademiska ämnena och att det är viktigt att vidga begreppet och se det ur ett vidare perspektiv där även praktisk - estetiska ämnen och sociala aspekter finns med. Respondenterna gav olika exempel på hur de arbetade för att möta de särbegåvade eleverna på deras nivå. De nämnde bland annat att elever får läsa kurser med äldre elever och att de fritt får fördjupa sig inom ett ämnesområde. Respondenterna tog upp att de hade förståelse för att de särbegåvade eleverna också kan behöva extra anpassningar för att utvecklas i sitt lärande. Respondenterna menade att det till största del fokuseras på extra anpassningar för de elever som har svårigheter att nå målen. Värdegrundsarbetet togs upp som en viktig del i det pedagogiska uppdraget. Respondenterna lyfte vikten av ett gott klassrumsklimat vilket grundas i acceptans för varandras likheter och olikheter. Bristen på tid lyftes som problematiskt vad gäller att hinna med att hjälpa alla elever. Respondenterna menade att de särbegåvade eleverna får stå tillbaka för de elever som inte når målen. Flertalet respondenter poängterade att det var viktigt att ge särbegåvade elever förutsättningar att lyckas i skolan. De menade att det ger vinster för samhället i framtiden. ImplikationerGenom studien framkommer vikten av kunskap och kompetensutveckling för pedagoger i skolan, kring särbegåvning och särbegåvade elever. Detta kan ske genom föreläsningar, i handledningssamtal eller i pedagogiska diskussioner. Kunskapen kan användas i uppdraget att se och uppmärksamma alla elever.SlutsatsVi anser att vikten av kompetensutveckling för pedagoger, ett inkluderande synsätt och ett accepterande klimat i klassrummet är av stor betydelse för särbegåvade elever. Ett accepterande klimat underlättar för den särbegåvade eleven att tillåtas vara särbegåvad, dra nytta av sin särbegåvning för att utvecklas så långt det går och på så sätt även bidra med sin kunskap till samhället framöver. Vi ser även att det är av stor vikt att pedagoger får tid för att kunna individanpassa undervisningen för eleverna och tid till kompetensutveckling.

Idag ska undervisningen vara likvärdig och skolan ska vara en plats för alla, men de särskilt begåvade eleverna hamnar lätt i skymundan. De särskilt begåvade eleverna har ett stort behov av stimulans för att bli motiverade eftersom de kan bli aggressiva och nedstämda vid understimulans. Lärarna har ansvar för elevernas kunskapsutveckling och har i uppgift att anpassa undervisningen efter alla elevers enskilda förutsättningar och behov. Därför är det viktigt att lärare också får stöd för att kunna genomföra en god undervisning för alla. Syftet med studien är att få kunskap om hur några lärare arbetar med denna elevgrupp samt vilket stöd som lärarna anser sig behöva för att stimulera dem. Denna kvalitativa studie bygger på semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare i lågstadiet. Det framgår att differentierad undervisning är viktigt för att stimulera alla elever och att berikning och acceleration är två strategier som lämpar sig bra för de särskilt begåvade eleverna. Studiens slutsats är att lärare behöver mer kunskap än vad de får i lärarutbildningen för att ha möjlighet att skapa en differentierad undervisning som är relevant för de särskilt begåvade eleverna.

Studien syftar till att undersöka hur särbegåvade elever i matematik upplever sig inkluderade i matematikundervisningen. Inkludering har i studien betraktats ur tre aspekter, rumslig, social och didaktisk. Undersökningen har genomförts genom att sex lärare har intervjuats och därefter tretton av deras elever. Det är elever som lärarna uppfattat som särbegåvade i matematik. Lärarna har motiverat sina urval av elever med hjälp av egna kriterier, som till stor del kan kännas igen i Krutetskiis förmågor, med vilka han beskriver de särbegåvade eleverna. Eleverna upplever att de är rumsligt och socialt inkluderade i den matematikundervisning som de varit del av under sin tid i grundskolan. Däremot finns det indikationer på att flera elever inte alltid känt sig inkluderade didaktiskt, de upplever inte att de fått arbeta med uppgifter som är avpassade för dem. / The study aims to investigate to what extent gifted students in mathematics feel included in mathematics education. Inclusion has in the study been considered in three dimensions: spatial, social and didactical. The survey was conducted by interviewing six teachers and thirteen of their students. These students are by their teachers perceived as gifted in maths. The teachers have explained their choice of students using their own criteria, which are largely recognizable in Krutetskiis abilities with which he describes the gifted students. The students feel they are spatially and socially included in the teaching of mathematics they have been part of during their time in elementary and low secondary school. However, there are indications that many students have not always felt included didactically, and they do not feel that they have been able to work with tasks appropriate for them.

Syftet med studien är att synliggöra hur sex kommuners handlingsplaner för särskilt begåvade elever framskrivs för att identifiera, bemöta, stimulera, utmana och inkludera särskilt begåvade elever i matematikundervisningen. Målet är att svara på om och i så fall hur särskilt begåvade elever identifieras, bemöts, stimuleras, utmanas och inkluderas utifrån handlingsplanerna och hur lärare och speciallärare använder handlingsplanerna för att få särskilt begåvade elever inkluderade. Inkluderingen ses ur tre olika perspektiv; innehållsinkludering, deltagande inkludering och dynamisk inkludering. Sex handlingsplaner från kommuner i olika storlekar befolkningsmässigt och geografiskt spridda i landet valdes ut och kvalitativ textanalys användes som metod för att analysera och kategorisera innehållet i handlingsplanerna. Det gjordes kvalitativa intervjuer där en öppen fråga ställdes till fyra speciallärare. I handlingsplanerna framkommer att det kan vara svårt att identifiera särskilt begåvade elever eftersom den särskilda begåvningen kan visa sig på olika sätt. Samtliga handlingsplaner refererar till Skolverkets stödmaterial om särskilt begåvade elever i hur man bemöter, stimulerar och utmanar dessa elever. I tolkningen som görs av handlingsplanerna utifrån ett  inkluderingsperspektiv ses att alla handlingsplaner tar upp dynamisk inkludering där organisationen ligger i fokus. Enligt tolkningen av speciallärarnas svar på hur elever inkluderas i undervisningen används de  tre olika inkluderingsperspektiv hos tre av fyra speciallärare. Varje elev är unik och man måste se till varje enskild elevs behov. Differentierad undervisning genom acceleration och berikning, stimulerande aktiviteter utanför skolan samt elevens delaktighet och samtal med eleven,  lyfts i både handlingsplanerna och intervjuerna som framgångsfaktorer.

Enligt skollagen har alla elever rätt till stimulans i utbildningen. Alla elever “ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.” Skollagen (2010:800, 3 kap. 2§). Internationell forskning visar att elever som ”resonerar och utmärker sig med skärpa” behöver stimulering utöver det vanliga skolarbetet.  Förmågan att kunna utmärka sig med skärpa utöver det vanliga skolarbetet är ett fenomen som beskrivs som särbegåvning.  Studien bidrar till kunskap om lärarens egen uppfattning och reflektioner kring särbegåvning i den svenska grundskolan i relation till sitt eget yrkesutövande. Studien är gjord utifrån ett fenomenografiskt perspektiv vilket innebär att kvalitativa intervjuer med lärare har analyserats för att förstå tolkning av fenomenet särbegåvning. Empirin har analyserats och kategoriserats efter frågeställningarna för att framställa och diskutera forskningsresultatet.   Resultaten visar att, även om det råder en ovisshet och oenighet hos lärare kring begreppet särbegåvning, så kunde alla lärare i studien framgångsrikt identifiera attributen för den särbegåvade eleven samt var överens om att det finns ett behov av ytterligare resurser och stöd i lärares arbete med dessa elever. Utbildning om särbegåvning och särbegåvade elevers förutsättningar inom lärarkåren anses som viktig för framtiden. / According to the Education Act in Sweden, all students have the right to stimulation in education. All pupils “must be given the guidance and stimulus they need in their learning and personal development so that they can develop as far as possible according to the goals of education and in accordance with their own abilities.” Skollagen (2010:800, 3 kap. 2§). International research shows that students who give evidence of the ability for exceptional achievement need stimulation in addition to the usual schoolwork. The ability to excel with exception is a phenomenon described as gifted and talented. The purpose of this study is to understand the teacher’s perceptions and reflections on the phenomenon of gifted and talented students in Swedish primary schools. The study has used a phenomenographic perspective, which means that qualitative interviews with teachers were analyzed to understand their interpretations of the phenomenon gifted and talented. The data was then analyzed and categorized according to the research questions in order to present and discuss the research results.  The results show that even though there is uncertainty and disagreement among teachers over the concept of gifted and talented, all the teachers in the study could successfully identify the attributes of the gifted student and they agreed that there is a need for additional resources and support in their work. Further education, about gifted and talented students, for the teaching staff was considered essential for future progress.

In Sweden, an egalitarian ethos has long rendered it impossible even to consider the needs of gifted and talented (G&T) children. By interviewing English and Swedish educators and Swedish governmental officials, I compare the developments in the two countries and make recommenda-tions as to how Sweden could improve its provision. Over the last ten years, following a House of Commons report in 1997, a number of measures have been implemented in England. In Sweden, some changes have taken place, notably the establishment of the focus classes [spetsutbildningar] in 2008. Although there is official support for G&T children and signs of changing attitudes in Sweden, there are still concerns about the general acceptance of G&T students' need for support and help. Their social situation is often difficult and they do not always get challenged. One recommendation is that Sweden, in line with many other countries, should investigate the option of setting a clear, national policy for gifted and talented children.

Målet med denna studie är att undersöka hur matematiskt särbegåvade elever upplever sin matematikundervisning i skolan. För att uppnå studiens syfte har ett antal preciserade frågeställningar utarbetats, och som också har legat till grund för studiens empiriska undersökning. Frågeställningarna har hanterat såväl elevernas som deras föräldrars subjektiva upplevelser av barnens matematiska begåvning, hur den matematiska undervisningen för dessa barn ser ut samt hur föräldrarna upplever att skolan stimulerar och uppmuntrar särbegåvade barn. Examensarbetets metodologiska tillvägagångssätt har baserats på en kvalitativ undersökning där materialet har baserat på sex elever med matematisk särbegåvning och deras lärare. Dessa har intervjuats. En enkätundersökning har också getts till elevernas föräldrar där de har fått ge uttryck för sina attityder. Studien har haft fokus på elevens matematikbegåvning och matematikundervisningen i skolan.Av studiens undersökningar framkommer att det under 9 -12 årsåldern sker en förändring i elevernas matematikrelaterade uppfattningar. Dessutom visar de särbegåvade elevernas föräldrar missnöje med de olika former som matematikundervisning erbjuder / The aim of this study is to investigate the mathematically gifted children's experience of their mathematics education in school. A number of detailed question formulations have been worked out to reach the purpose of the study, and these formulations have also been the foundation of the empiric research of the study. The question formulations have dealt with the subjective experiences of the children's mathematical skills - both from the pupils' as well as their parents' point of view, what the mathematical education for these children look like and also the parents' experience of how the school stimulates and encourages specially gifted children. The methodological approach of the thesis is based on a qualitative research where the material is based on six mathematically gifted pupils and their teachers. These have been interviewed. A survey has also been given to the pupils' parents, where they have been able to express their attitudes. The focus of the study has been on the mathematical gifting of the pupil and the mathematical teaching in the school. The study shows that during the age of 9 -12, pupils’ mathematics-related perceptions change. The thesis also concludes dissatisfaction among the pupils' parents with the different forms of teaching methods that are available for their children