This study aims to examine how Swedish upper secondary teachers work with extra adaptationand special support regarding neurodevelopmental disorders (NDDs) in upper secondary schooland their perceptions of NDDs and what extra adaptations and special support entail. Tworesearch questions are presented: how do Swedish teachers define extra adaptation and specialsupport in terms of NDDs? And how do Swedish teachers work with extra adaptation andspecial support regarding NDDs in upper secondary school? Qualitative semi-structuredinterviews are conducted with six upper-secondary teachers. The results are divided into twocategories; Swedish teachers’ definition of extra adaptation and special support regardingNDDs, and the Swedish teachers’ way of working with extra adaptation and special supportregarding NDDs in upper secondary school. The results show that teachers have differentexperiences dealing with students with special needs. Moreover, teachers have a betterunderstanding of the concept of extra adaptation than the concept of special support. Therespondents give several examples of extra adaptation, such as letting students listen to music,get longer test time, opportunity to get spelling control in tests, and get material read. When itcomes to special support, the teachers link the concepts to speech synthesis, extra math lessons,or that the school procures a writing interpreter or a student assistant.

Det här examensarbetet inom speciallärarutbildningen vid Stockholms universitet har som syfte attundersöka hur grundskollärare beskriver sitt behov av fortbildning inom det specialpedagogiska fältetför att möta elever i Behov Av Särskilt Stöd (BASS) och vilka möjligheter och hinder som anges föratt kunna uppfylla detta. Studien är kvalitativ och har en induktiv ansats (Kvale & Brinkmann, 2014).Som datainsamlingsmetod i denna studie används en enkätundersökning med öppna frågor. Deltagarei studien är 32 grundskollärare från hela Sverige. Resultatet visade att vare sig lärare upplever attarbetet med elever i BASS i klassrummet fungerar eller inte så upplever de ett behov av fortbildning, iförsta hand inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och dyslexi. De vill öka sinkompetens främst genom att följa föreläsningar gemensamt och diskutera med sina kollegor. Genomkollegialt lärande ser de fördelar i att ta del av varandras kunskaper och lära av varandra vilketöverensstämmer med studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella lärandet. Lärarna ser bådemöjligheter och hinder till att fortbilda sig och här har rektor visat sig ha en viktig roll. Begränsningoch vidare forskning diskuteras i slutet av studien.

I svensk gymnasieskola under år 2021 så studerade 29% av eleverna på en yrkesförberedande utbildning, vilket motsvarar cirka 105 000 elever. Enligt policydokument likt Skollagen (SFS 2010:800 kap 3) så har dessa elever rätt till både en kvalificerad utbildning och ett så kallat adekvat särskilt stöd om de inte klarar av utbildningens kunskapskrav. Syftet med föreliggande examensarbete är att öka kunskapen om hur det särskilda stödet utformas och används inom de yrkesinriktade kurserna på ett antal yrkesförberedande program på en gymnasieskola i Sverige. Ett forskningsfokus som hittills förefaller vara starkt begränsat. Studien bygger på intervjuer med sex specialpedagoger som arbetar på den aktuella gymnasieskolan. Intervjuerna har analyserats enligt en tematisk innehållsanalysmodell. Studien visar tillexempel hur de intervjuade specialpedagogerna pekar på det komplexa uppdraget som rektorn på skolan har med att tillgodose alla elevers rätt till ett adekvat stöd i utbildningen. Vidare framkommer att det råder olika arbetssätt och rutiner på skolans yrkesförberedande program kring hur det särskilda stödet ska organiseras inom och mellan programmen. Detta resultat kan relateras till ett ytterligare resultat som visar att det råder stora skillnader också i vilket behov av stöd som finns inom de olika programmen. Härutöver visar resultatet på betydelsen av ett väl fungerande elevhälsoteam (EHT) på skolan samt att det särskilda stödet till elever vid det arbetsplatsförlagda lärande har en tydlig förbättringspotential. Förslag på framtida forskning är att göra en enkätundersökning i ett större geografiskt område med fokus på hur stöd, och specifikt särskilt stöd, används inom de yrkesförberedande programmen på gymnasiet.

Studien ämnar öka förståelsen för vilka förutsättningar ett elevhälsoteam ser för elevens delaktighet i arbetet med åtgärdsprogram på gymnasieskolan. Målet är att undersökningen ska bidra till ökad kunskap om hur förutsättningar för elevens delaktighet i arbetet med sitt eget åtgärdsprogram kan skapas. Delaktighet är tydligt framskrivet som ett mål i skollagen. Skolverkets allmänna råd för extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram är inte lika tydligt formulerade i frågan. Arbetet utgår ifrån kulturhistorisk aktivitetsteori och den tillhörande modellen, aktivitetssystemet som används som analysram. Modellen hjälper till att synliggöra förutsättningarna för elevens delaktighet i arbetet med åtgärdsprogrammet, samt vilka förutsättningar som finns för att utöka delaktigheten framöver, sett ur elevhälsoteamets perspektiv. Det empiriska materialet samlades in under en semistrukturerad gruppintervju. Målsättningen med intervjun var att försöka förstå vilka förutsättningar för elevens delaktighet, elevhälsoteamet kunde se, i upprättandet av och i processen kring åtgärdsprogrammet. Fokus har legat på frågor angående elevhälsoteamets erfarenheter, tankar och önskningar kring processen för att komma åt fenomenet; elevdelaktighet i samband med upprättandet av åtgärdsprogram. Det insamlade materialet analyserades utifrån aktivitetssystemets olika knutpunkter men också utifrån de konflikter som uppstod i aktivitetssystemet.I resultatet visar det sig att förutsättningar för elevens delaktighet i arbetet med åtgärdsprogram, är något som finns som givna ramar i elevhälsoteamets dagliga arbete. Det blir också synligt att förutsättningarna även skapas i det dagliga arbetet. I resultatet framträder alltså förutsättningar som både givna och skapade. Förutsättningarna placeras och blir tydliggjorda i aktivitetssystemets olika knutpunkter. Det blir tydligt i resultatet att mellan eller inom dessa knutpunkter uppstår konflikter. Det är i dessa konflikter som möjligheter för ökad delaktighet för eleven framöver presenterar sig. Studien skulle kunna vara intressant för vem som helst i skolsamhället som intresserar sig för demokratifrågor rörande eleven i behov av särskilt stöd.

Gayle Harling, Sarah (2018). Barn i behov av särskilt stöd i förskolan – tolkningar och tillämpningar. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag:Studien förväntas bidra med ökad kunskap om vad begreppet ”barn i behov av särskilt stöd i förskolan” innebär och om hur förskollärare tolkar och resonerar kring fenomenet.Syfte och frågeställningar:Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om hur förskollärare tolkar begreppet barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Frågeställningarna är:•Vad inrymmer tidigare forskning om barn i behov av särskilt stöd i förskolan?•Hur definierar förskollärare begreppet barn i behov av särskilt stöd i förskolan och vilka kriterier utgår de ifrån när de bedömer om ett barn är i behov av särskilt stöd?•Vilka förutsättningar och vilket stöd menar förskollärare att de har i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd?•Hur kan resultatet tolkas och vilka implikationer har det för den specialpedagogiska professionen inom förskolan?Teori- och metodansats:Kvalitativa intervjuer har genomförts på fem yrkesverksamma förskollärare i samma kommun. Arbetet har en fenomenologisk metodansats och bearbetningen av det empiriska materialet har inspirerats av Giorgis analysmetod för behandling av empiriska data inom den fenomenologiska metodologin.Resultat:Forskningsunderlaget vad gäller barn i behov av särskilt stöd i förskolan har visat sig vara bristfälligt. Officiella definitioner av barn i behov av särskilt stöd saknas i styrdokumenten för förskolan. Även övergripande riktlinjer för arbete med barn i behov av särskilt stöd i förskolan saknas. Förskollärarna i studien baserar sina definitioner av begreppet på egna tolkningar och beskriver barn i behov av särskilt stöd framförallt som barn som avviker socialt och språkligt från normen i gruppen. Förskollärarna upplever att de har bristfälliga möjligheter att arbeta med de barn de anser är i behov av särskilt stöd med de resurser som är tillgängliga och det stöd som erbjuds i deras verksamheter.Specialpedagogiska implikationer:Studien har kommit att handla mycket om normalitet och avvikelse. Specialpedagogens roll kan vara att tillsammans med pedagoger diskutera och reda ut dessa begrepp med koppling till pedagogernas egen verksamhet. En viktig uppgift för specialpedagogen kan vara att arbeta förebyggande genom att hålla i fortbildning för- och handledning av pedagoger i exempelvis anknytningsfrågor och att jobba för att fenomenet barn i behov av särskilt stöd ses på ur ett helhetsperspektiv. Specialpedagogens roll bör även vara, i fall det är möjligt, att yrka för att hålla barnantalet nere i barngrupperna. Detta med tanke på de konsekvenser ett högt barnantal kan innebära för den pedagogiska miljön och för pedagogernas möjligheter att tillgodose barnens behov.

Sammanfattning/AbstractHolmström, Lina. Påhlman, Birgitta (2019). Diket växer igen- en kvalitativ studie kring övergångar mellan skolformer ur skolledares perspektiv. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragAmbitionen med denna studie är att belysa den övergång som barn varje hösttermin är med om när de lämnar förskolan och beger sig in till grundskolan. Att verksamheter skapar tydliga övergångar, är självklart. Men hur sker dessa egentligen? Vad finns det för tankar kring dem? Och vilka vinster finns för barn om övergångarna är väl organiserade? Syfte och frågeställningarStudien har som syfte att lyfta framgångsfaktorer och hinder som skolledare ser kring att skapa övergång mellan förskola och grundskola, med särskilt fokus på barn i behov av särskilt stöd. •Hur organiseras övergångar mellan skolformerna? •Vilka professioner berörs och vilka roller har dessa vid övergångar? •På vilket sätt påverkas övergången och den samverkan som sker när det avser barn i behov av särskilt stöd?•Vilka framgångsfaktorer och hinder kan finnas vid övergångar?TeoriStudien har haft systemteorin och organisationsteori som grund. Systemteorin utgår ifrån helheten och vikten av att en organisation ska kunna fungera är beroende av de kopplingar som finns i systemet. MetodKvalitativa forskningsintervjuer har använts för att samla in empirin (Kvale & Brinkmann 2014). Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där informanterna fick en frihet när de besvarade frågorna. Vi intervjuade fem chefer inom förskola och grundskola. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades i sin helhet. Vi använde oss av metodansatsen fenomenologi för att se vad som sker i en organisation vad det gäller samverkan utifrån informanternas upplevelse av detta. Vi har utgått ifrån de fyra etiska huvudkraven som gäller vid forskning enligt Vetenskapsrådet (2002).ResultatStudien visar på en otydlighet inom organisationen när det gäller övergångar mellan de olika skolformerna. Det sker ingen naturlig och välplanerad samverkan vilket gör att var och en gör som den vill när det gäller övergångar. Det finns ingen tydlig struktur och ingen handlingsplan att följa. Kommunen är just nu inne i en omorganisation där förskolan och grundskolan separerats från varandra vilket gjort att samverkan minskat och försvårat skolledarnas arbete. Dock synliggörs det i studien att barn i behov av särskilt stöd ges en mer strategisk planerad övergång. Skolledarna är medvetna om sitt uppdrag och vilket ansvar de har. Elevhälsoteamet (EHT) kopplas endast in vid övergångar då det gäller barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagoger finns inte på plats i förskolan utan ingår i ett övergripande resursteam för kommunen. Förskolläraren har en stor roll och kunskap när det gäller överlämnandet tillsammans med vårdnadshavarna. När det gäller sekretessen i de olika skolformerna så ser informanterna inte någon svårighet utan de påtalar att det är viktigt att vårdnadshavarna finns med i hela processen. I studien framkommer vidare att det är av vikt att all personal har en insikt i varandras verksamheter så att förståelsen ökar och för att det ska kunna bli möjligt krävs det tid och planering.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogens roll är för oss otydlig vid övergångar och detta kan bero på att specialpedagogen tillsammans med övriga EHT blir involverade när det är barn i behov av särskilt stöd. I den generella övergången samverkar förskollärare med mottagande grundskola. Den mottagande grundskolans lärare är den samverkande parten från grundskolan.Att specialpedagogen då enbart arbetar mot barn i behov av särskilt stöd kan ställas i kontrast gentemot att målet för specialpedagogen faktiskt är att möta behov hos alla barn och elever. Specialpedagogen och de övriga i EHT stöttar då inte skolformerna kring att skapa det bästa för samtliga barn utan ses som en insats specifikt inriktat mot särskilt stöd. Det främjande arbetet missas ur ett specialpedagogiskt perspektiv och detta kan leda till att hinder som kunnat undanröjas av olika professioner inte upptäcks i tid. NyckelordSamverkan, skolledare, särskilt stöd, övergångar

Syftet är att bidra med kunskap om hur elever i behov av särskilt stöd inkluderas i den vanliga verksamheten tillsammans med andra elever. Genom observationerna i klassen kompletteras min syn på inkludering rent praktiskt. Observationen av den fysiska miljön och alla hjälpmedel som eleverna använder sig av ger en tydligare beskrivning av den inkluderande miljön och visar hur hjälpmedel underlättar elevernas vardag.Studien har utgått ifrån följande frågeställningar:På vilket sätt inkluderar lärarna elever i behov av särskilt stöd i den vanliga verksamheten tillsammans med andra elever?Hur anpassar lärarna den fysiska miljön individuellt efter barn i behov av särskilt stöd?Hur ser stödet ut på organisationsnivå och vilka implikationer får det på grupp och individnivå?Studien utgår ifrån forskning och teorier om inkludering och specialpedagogik. Jag har utgått ifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Arbetet har en hermeneutisk ansats med en tolkande utgångspunkt.Jag har använt mig av kvalitativ forskningsansats där åtta intervjuer ingår. Respondenterna som svarade på frågorna består av tre rektorer, två specialpedagoger och tre lärare. Alla har på olika sätt jobbat aktivt med inkludering av elever i behov av särskilt stöd.I studien ingår även två observationer av elever i behov av särskilt stöd som är inkluderade i klassen med andra elever. Jag har även tittat på två olika lokaler för att se hur den fysiska miljön är utformad efter elevernas individuella behov.I resultatet har det framkommit att respondenterna har en positiv inställning till inkludering. En stor andel av respondenterna menar att inkludering ska vara individanpassat efter varje elevs behov och att det innebär att vara en del av gemenskapen. Det är viktigt att eleven sätts i ett sammanhang och att man känner en tillhörighet i klassen.Respondenterna anser att miljön anpassas efter individuella behov och att elever med samma diagnos kan ha olika behov, anpassningar och hjälpmedel.När det gäller stödet på organisationsnivå och gruppnivå så har de mycket kontakt med Elevhälsan. Alla professionerna som ingår i EHT ska bidra för att hjälpa eleven på bästa sätt och även utforma passande undervisning utifrån elevens individuella behov, på individnivån. / The purpose is to provide knowledge about how pupils in need of special support are included in the usual activities together with other students. Through the observations in the class, my view on inclusion is being supplemented with practicality. The observation of the physical environment and all utilities used by the students gives a clearer description of the inclusive environment and shows how aids facilitate the everyday lives of students.The study has been based on the following questions:In what way do the teachers include pupils in need of special support in their normal activities with other students?How does the teacher adapt the physical environment individually to children in need of special support? What does the support look like at the organization level and what implications are it at the group and individual level?The study is based on research and theories of inclusion and special education. I have assumed Bronfenbrenner's ecological system theory. The work has a hermeneutic approach with an interpretative starting point.I have used qualitative research assignments where eight interviews are included. Respondents who answered the questions consist of three principals, two special educators and three teachers. Everyone has worked actively with inclusion of pupils in need of special support in different ways.The study also includes two observations of pupils in need of special support that are included in the class with other students. I have also looked at two different premises to see how the physical environment is designed according to the students' individual needs.In the results it has been found that respondents have a positive attitude towards inclusion. A large proportion of respondents believe that inclusion should be individualized according to each student's needs and that it means being part of the community. It is important that the student is put in a context and that you feel a belonging to the class.Respondents believe that the environment is adapted to individual needs and that students with the same diagnosis may have different needs, adaptations and aids.In terms of support at the organizational and group level, they have a lot of contact with Student Health. All professions that are part of the Student Health Team will help the students in the best possible way and also design appropriate teaching based on the individual's individual needs, at the individual level.KeywordPhysical Environment, Inclusion, System Theory, Special Support

SAMMANFATTNINGEkberg, Jenny och Vennberger, Suzanne (2019). Hur-et i åtgärdsprogrammet – En fallstudie. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVi vill generera kunskap om på vilka olika sätt specialpedagoger kan arbeta för att åtgärdsprogram ska bli ett effektivt och användarvänligt redskap för såväl lärare som elever. Vidare vill vi bidra med tankar och idéer om hur specialpedagoger kan arbeta för att öka elevers medverkan och insikt för sina åtgärdsprogram. Slutligen önskar vi ge kunskap om huruvida elever kan utvecklas didaktiskt med hjälp av insatserna.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att belysa hur specialpedagoger arbetar med åtgärdsprogram i relation till elever och lärare. Vidare syftar studien till att granska hur åtgärdsprogrammen används i verksamheten och hur de relaterar till elevens delaktighet och lärande.Preciserade frågeställningar- På vilka olika sätt arbetar specialpedagoger med åtgärdsprogram i relation till lärare och elever?- Hur arbetar specialpedagoger för att elever ska bli delaktiga och få förståelse för sina åtgärdsprogram?- På vilket/vilka sätt arbetar lärare för att eleverna ska få insikt i sina behov i relation till verksamheten?- På vilka olika sätt formuleras åtgärdsprogram för att åtgärderna ska bli tydliga för lärare och elever?TeoriDen teoretiska förankringen utgår från det systemteoretiska perspektivet, det relationella- och kategoriska perspektivet samt dilemmaperspektivet, vilka åskådliggör specialpedagogens och lärarnas synsätt samt ger en helhetssyn på hur skolan arbetar på individ-, grupp- och organisationsnivå.MetodFöreliggande undersökning omfattar en kvalitativ fallstudie med abduktiv inriktning som metodmässigt använder triangulering av data från intervjuer, observationer och skriftliga dokument.ResultatResultatet visar att specialpedagogens arbetsmetoder grundar sig i ett relationellt perspektiv för att göra åtgärdsprogram till ett aktivt redskap. Elevaktivt arbetssätt används genom handlingsplaner och matriser, vilka utarbetas av specialpedagog tillsammans med lärare, för att skapa delaktighet och förståelse samt ge elever i behov av särskilt stöd insikt i sina behov och möjlighet att utvecklas i sitt lärande. Resultatet indikerar dock att ett kategoriskt synsätt präglar lärarnas undervisning och att det finns brister i implementeringen av det elevaktiva arbetssättet som metod. Detta är något som visat sig påverka utarbetandet och användningen av åtgärdsprogrammen, som saknar analys på individ, - grupp- och organisationsnivå inom det systemteoretiska perspektivet.Specialpedagogiska implikationerEfter lagändringen 2014 gällande åtgärdsprogram är forskning som belyser effekterna av reformen knapp. Vi vill med denna studie öppna upp för reflektion kring vikten av elevers delaktighet i upprättandet av åtgärdsprogram för att dokumentet ska bli ett effektivt redskap för utveckling och lärande. Vidare vill vi också belysa konkreta specialpedagogiska arbetssätt gällande åtgärdsprogram för att dokumentet ska kunna fungera som ett verktyg för såväl lärare som elever.NyckelordDelaktighet, elevaktivitet, extra anpassningar, särskilt stöd, åtgärdsprogram.

The main objective of this study is to explore how preschool teachers describe their experiences of working with children in need of special support. The empirical data used in this qualitative study was reached by conducting phone interviews with seven preschool teachers working in Sweden. Questions were asked about definitions of certain terms, feelings of capability and experiences. Through analysis of the data, the aim is to paint a nuanced image regarding the complexity of a preschool teacher's task of ensuring that every child's need of support is seen to. The theoretical framework used is one composed mainly of positioning theory, with support from and anchoring in other concepts which were considered appropriate given the acquired data. Our analysis show the complex nature of the relationship between the preschool teacher and the concepts used in documents of control, for example the preschool curriculum. Furthermore we find that the broad variations of definitions regarding guiding concepts in such documents, likely provide a hindrance on the road towards equivalence. The respondents, though, described themselves as capable and competent in providing the special support for the children deemed to be in need of such. They argued that a more palpable hindrance in the everyday work with ensuring every child's right to equal opportunities was a lack of organisation with regards to staffing and group sizes. We also found that the respondents perceived a sense of powerlessness regarding their ability to affect this situation. This might lead to the stagnation of standard procedure in a state which is unwanted by the preschool teachers and not in the best interest of children's rights.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares uppfattningar om hur de förstår och användersärskilt stöd. Studien bygger på en kvalitativ ansats med inspiration från fenomenografin.Datainsamlingen har genomförts utifrån halvstrukturerade intervjuer med nio-9 förskollärare från olikakommuner i Mellansverige. Studiens resultat diskuteras utifrån teoretiska utgångspunkter såsomindividperspektivet, relationella perspektivet, kritiska perspektivet, kategoriska perspektivet ochdilemmaperspektivet. Förskollärarnas uppfattningar gällande Särskilt stöd visar sig ha en skiftandekaraktär då den innebär olika saker och används utifrån olika syften. Deras uppfattningar av särskilt stödavspeglar förståelse och användning på Individ -, Grupp -, och Organisationsnivå. De som berörs avsärskilt stöd kan både vara barn som har fastställda diagnoser eller barn som har andra svårigheter. Detsärskilda stödet på individnivå kan både bli exkluderande och utpekande enligt förskollärarna. Ävenbarngrupperna berörs av särskilt stöd, då de både kan vara i behov av det eller användas som särskiltstöd. Uppfattningar på organisationsnivå avspeglar arbetslagens behov av organisatoriskaförutsättningar såsom specialpedagogisk handledning och kunskaper kring särskilt stöd för att kunna geett fungerande stöd, arbeta förebyggande och inkluderande. Organisatoriska brister och ekonomiskafaktorer är enligt förskollärarna orsaken till att barn inte får sina stödbehov tillgodosedda i tid eller attdet särskilda stödet uteblir.